Minna Syrjäläinen-Lindberg
OBLIGATORISK LITTERATUR:
Paananen, U., Pietiläinen, S., Raussi-Lehto, E. & Äimälä, A-M. 2015. Kätilötyö. Edita.
Kapitlen 3-11.
ELLER
Kaplan, A., Hogg, B., Hildingsson, I. & Lundgren, I. 2009. Lärobok för barnmorskor. Studentlitteratur.
Kapitlen 3-8.
ELLER
Lindgren, H., Christensson, K. & Dykes, A-K. Reproduktiv hälsa - barnmorskans kompetensområde. Studentlitteratur.
Kapitlen 15-29.
OCH
Klemetti, R. & Hakulinen-Viitanen, T. (red.). 2015. Handbok för mödrarådgivningen. Nationell rekommendation.
https://www.julkari.fi/bitstream/handle/10024/126655/2015_THL_OPA040_web.pdf?sequence=3
REFERENSLITTERATUR:
Deufel, M. & Montonen, E. 2016. Lapsivuodeaika. Helsinki: Duodecim.
Eviras näringsrekommendationer.
http://aineisto.ruokavirasto.fi/evira20181231/www/sv/livsmedel/halsoframjande-kost/naringsrekommendationer/index.html
Haapio, S., Koski, K., Koski, P. & Paavilainen, R. 2009. Perhevalmennus. Edita.
Klemetti, R. & Raussi-Lehto, E. (toim.). 2014. Edistä, ehkäise, vaikuta - Seksuaali- ja lisääntymisterveyden toimintaohjelma 2014-2020. Helsinki: Terveyden ja hyvinvoinnin laitos. Opas 33/2014.
https://www.julkari.fi/bitstream/handle/10024/116162/THL_OPAS33_VERKKO9.3.2016.pdf?sequence=3
Leipälä, J., Hänninen, K., Saalasti-Koskinen, U. & Mäkelä, M. 2009. Kuinka kertoa sikiön poikkeavuuksien seulonnasta. Opas äitiyshuollon työntekijöille.
https://www.julkari.fi/handle/10024/80031
Livsmedelsverket. 2012. Råd om bra mat för gravida. Handledning för mödrahälsovården.
https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/matvanor-halsa-miljo/kostrad-matvanor/gravida/rad-om-bra-mat-for-gravida.-handledning-for-modrahalsovarden..pdf
Ryttyläinen, K. & Valkama, S. 2010. Seksuaalisuus hoitotyössä. Helsinki: Edita.
Social- och hälsovårdsministeriet. Rekommendationer om förebyggande av våld i nära relationer och inom familjen. http://stm.fi/sv/forebyggande-av-vald-i-nara-relationer
Stenman, M. 2016. Liikkuvan äidin hyvinvointi. Raskausaika ja äitiys. Fitra Oy.
THL. 2012. Laaja terveystarkastus. Ohjeistus äitiys- ja lastenneuvolatoimintaan sekä kouluterveydenhuoltoon. Opas 22.
https://www.julkari.fi/handle/10024/90831
Tillsammans kring matbordet - Kostrekommendationer till barnfamiljer.
http://www.julkari.fi/handle/10024/130021
Vammaispalvelujen käsikirja. THL.
https://www.thl.fi/fi/web/vammaispalvelujen-kasikirja/lapset-perheet/ensitieto/ensitieto-vastasyntyneen-vanhemmille
Material som ges under föreläsningarna och laddas upp på Moodle.
Aktuella artiklar i Terveydenhoitajalehti & Kätilölehti
Övriga aktuella nätsidor
Observera att litteraturen kan uppdateras under kursens gång!
1. Kursintroduktion
2. Självstudier/flipped learning/föreläsningar
Inför vissa föreläsningar får studerande material att läsa in sig på, alternativt delas materialet ut under föreläsningen. Under föreläsningarna behandlas case utgående från förhandsmaterialet och/eller material som delas ut på föreläsningen.
3. Gästföreläsningar (obligatorisk närvaro) i samarbete med kursen Hälsovårdarabete med barnfamiljen (se schema i Peppi)
- Bemötande av familjer med långtidssjuka barn (Susanna Back, Project liv)
- PARK
- Ensikoti/"Vaativa vauvatyö" (Maria Kronlund)
- Barnskydd och samarbete mellan rådgivning och specialsjukvård (Tiia Nikkola)
- Kvinnlig könsstympning (Ummu Nashaad)
- Förlossningsdepression (Sabina Westerbäck)
3. Simulering (obligatorisk närvaro)
1. Diagnostiskt test
Bedömning gk/uk.
Testet består av flervalsfrågor och ja-nej-frågor. Minst 75 % bör vara rätt för godkänt vitsord.
2. Skriftlig parrapport, bedömning 1-5/uk
Bedömning: substanskunskap (se kompetenserna och innehåll i de angivna kurserna), integrering av teoretisk och praktisk kunskap.
3. Muntlig gruppexamination, bedömning 1-5/uk.
Bedömning: substanskunskap (se kompetenserna och innehåll i de angivna kurserna), integrering av teoretisk och praktisk kunskap, reflektionsförmåga. Studerande bedöms individuellt enligt substanskunskap (se kompetenser och innehåll) och förmåga till reflektion.
Svenska
26.08.2019 - 31.12.2019
16.08.2019 - 30.09.2019
ÅboRaseborg
Pia Liljeroth
.
Utbildning till hälsovårdare
Åbo, Henriksgatan 7
0.00 sp
0.00 sp
H-5
Kursen består av tre delexaminationer.
1. Diagnostiskt test (görs enbart för denna kurs)
Diagnostiskt test om normal graviditet och förlossning på Moodle.
2. Skriftlig parrapport och seminarium
Kurserna Resursförstärkande hälsovårdararbete, Hälsovårdarabete med den väntande familjen och Hälsovårdarabete med barnfamiljen examineras tillsammans i form av en parrapport.
Studerande väljer (parvis) ett tema (t.ex. sömn, missbruk) och en metod (t.ex. motiverande samtal, resursförstärkande handledning) inom kursen Resursförstärkande hälsovårdarbete. Temat och metoden ska synliggöras och tillämpas på den gravida familjen och i barnfamiljen (inom kurserna Hälsovårdarabete med den väntande familjen och med barnfamiljen). I rapporten ska fokus ligga på förebyggande och hälsofrämjande arbete, Tema- och parindelning görs på Moodle i kursen Resursförstärkande hälsovårdarbete.
Rapporten ska basera sig på kurslitteraturen, relevanta nätsidor samt minst 3 vetenskapliga artiklar (en per kurs).
3. Muntlig examination
Kurserna Hälsovårdararbete med den väntande familjen och Hälsovårdararbete med barnfamiljen examineras gemensamt med en muntlig examination i grupp..
Gruppindelning, exakt tidpunkt och upplägg för examinationen meddelas senare (via Moodle under kursen Hälsovårdararbete med den väntande familjen).
.
1. Diagnostiskt test om normal graviditet och förlossning på Moodle. Deadline 28.8 kl. 16.00.
2. Skriftliga parrapporten laddas upp på Moodle senast Rapporten laddas upp på Moodle (under kursen Resursförstärkande hälsovårdarbete) senast fredagen den 27 september kl. 12.00.
Rapporten presenteras på seminarium v. 40, tisdag 1.10. Seminariets upplägg laddas upp på Moodle efter deadline.
2. Muntlig examination i grupp v. 50.
Vid underkänd muntlig gruppexamination tenteras kursen individuellt skriftligt. Omtentamensdatum 17.1 eller 14.2.2020.
26.8-12.12.2019, Åbo
.
Undervisning 34 h
Diagnostiskt test 2 h
Examination (parrapport och muntlig examination) 8 h
Självstudier 91 h
.
Skriftlig parrapport
Temaområdena behandlas fragmentariskt.
Litteraturen används inte.
Reflektioner framförs inte.
Brister i den tekniska utformningen.
Muntlig gruppexamination
Studerande deltar inte på eget initiativ i gruppens diskussion. Studerande kan inte besvara frågor som ställs till hen.
Skriftlig parrapport
Temaområdena behandlas kort.
Litteraturen refereras
Reflektioner framförs endast i begränsad utsträckning.
Den tekniska utformningen är nöjaktig.
Muntlig gruppexamination
Studerande deltar sporadiskt i gruppens diskussion. Studerande använder enbart kurslitteratur eller enbart egna reflektioner som grund för sina svar.
Skriftlig parrapport
Temaområdena behandlas mångsidigt.
Litteraturen tillämpas.
Texten är reflekterande och kritiska synpunkter finns.
Den tekniska utformningen är god.
Muntlig gruppexamination
Studerande deltar i gruppens diskussion och bidrar med relevant kunskap. Studerande använder både kurslitteratur och sina egna reflektioner som grund för sina svar, men inte systematiskt.
Skriftlig parrapport
Temaområdena behandlas uttömmande och mångsidigt.
Litteraturen analyseras och tillämpas.
Reflektionen är vetenskapligt analytisk.
Den tekniska utformningen är berömlig.
Muntlig gruppexamination
Studerande deltar aktivt i gruppens diskussion under examinationen och bidrar med relevant och korrekt kunskap. Studerande använder systematiskt både kurslitteratur samt sina egna reflektioner som grund för sina svar.