Minna Syrjäläinen-Lindberg
Litteratur/studiematerial:
https://thl.fi/sv/web/barn-unga-och-familjer/stodmaterial/lagar-och-handbocker/arbetet-vid-modra-och-barnradgivningen/lagstiftning,
SHM 2005:12. Rådgivningsbyråerna för barnavård som stöd för barnfamiljerna. Handbok för personalen.
https://thl.fi/sv/web/handbok-for-barnradgivningar,
https://thl.fi/sv/web/barn-unga-och-familjer/stodmaterial/blanketter/blanketter-for-arbetet-vid-radgivningar,
Mäki, Wikström, Hakulinen m.fl. Hälsoundersökning vid barnrådgivning och inom skolhälsovård. Handbok 31/2018 (elektronisk),
http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-343-066-2,
https://www.julkari.fi/handle/10024/80049,
https://www.julkari.fi/handle/10024/80056,
Blair, M m.fl. 2013. Barnhälsovetenskap. Studentlitteratur.
Haarala, P et al. Terveydenhoitajan osaaminen. 2015. Ed
Magnusson,M.mfl. 2016. Barnhälsovård -att främja barns hälsa.
Arfman, S & Hujala, N. 2010. Ravitsemus neuvolatyössä. Edita.
https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/kostrad-och-matvanor/barn-och-ungdomar
https://www.julkari.fi/handle/10024/116079,
Tillsammans kring matbordet, kostrekommendationer till barnfamiljer,
http://www.julkari.fi/bitstream/handle/10024/130021/KIDE27_RUOTSI_WEB.pdf?sequence=1&isAllowed=y,
https://www.julkari.fi/handle/10024/90855,
https://julkaisut.valtioneuvosto.fi/bitstream/handle/10024/73899/Es200810swe.pdf?sequence=1,
Sosiaali- ja terveysministeriön julkaisuja. Edistä, ehkäise, vaikuta. Seksuaali- ja lisääntymisterveyden edistäminen. Toimintaohjelma 2014-2020. Helsingfors.
Sosiaali- ja terveysministeriön selvityksiä 2008:24. Isien ja isyyden tukeminen äitiys- ja lastenneuvoloissa.
Ensi- ja turvakotien liitto. Tunnista vauvan hätä! Vauvan kaltoinkohtelun tunnistaminen ja siihen puuttuminen
Folkhälsoinstitutet. Vaccinatörens handbok. (www.thl.fi)
Korteniemi-Poikela, E & Cacciatore, R. 2010. Opas vanhemmille. Portaita pitkin. Lapsen ja nuoren seksuaalisuuden kehittyminen. WSOY.
Ryttyläinen, K. & Valkama, S. 2010. Seksuaalisuus hoitotyössä. Edita.
SHM Publikation 2010:7. Slå inte barnet! Nationella handlingsprogrammet för att minska kroppslig aga 2010-2015.http://lapsiasia.fi/wp-content/uploads/2015/04/sla_inte_barnet.pdf
https://www.mll.fi/,
https://www.folkhalsan.fi/barn/,
.
Rikssvenskt material
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/3addb7a81de44a8b8a8f4bfa29b8306c/forskolans-paverkan-barns-halsa-01086.pdf,
http://www.vardgivarguiden.se/globalassets/behandlingsstod/barnhalsovard/bhv-rapporter/barns-ojamlika-forutsattningar.pdf?IsPdf=true,
https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/kostrad-och-matvanor/barn-och-ungdomar.
.
Referenslitteratur :
Ahonen, L. 2017. Haastavat kasvatustilanteet. Lämpimän vuorovaikutuksen käsikirja. Juva: PS-Kustannus. Ur verket läses: Osa I Lapsen sosiaalis-emotionaaliset taidot ja niiden tukeminen. Sidorna 16-56
Alfvén, M; Hofsten, K. 2012. Uhmakirja. Tammi.
Hindberg, B. 2010. Sårbara barn. –att vara liten, misshandlad och försummad
Kanninen ,K; Sigfrids, A. 2012. Tunne minut. PS- kustannus.
Mothander-Risholm P; Broberg;A. 2018. Att möta små barn och deras föräldrar I vården: om anknytning, utveckling och samspel.
Social- och hälsovårdsministeriet. God behandling av narkolepsi hos barn och unga. Rapport 2013:38
Silven, M. (toim.)2010. Varhaiset ihmissuhteet. Polku lapsen suotuisaan kehitykseen. Minerva.
MLL. Hur växer och utvecklas barn.
Hundeide, K. Vägledande samtal. 2008. WS Bokwell.
Aktuella facktidskrifter, forkningar och artiklar
Olsson,B.& Olsson, K. 2013. Att se möjligheter i svårigheter. Barn och ungdomar med koncentrationssvårigheter.
1. Kursintroduktion
.
2. Självstudier, flipped learning, föreläsningar.
Studerande får material att läsa in sig på, alternativt delas materialet ut under föreläsningen och studerande förbereder sig inför föreläsningen. Under föreläsningarna behandlas case utgående från förhandsmaterialet och/eller material som delas ut på föreläsningen.
.
3. Gästföreläsningar (obligatorisk närvaro) i samarbete med kursen Hälsovårdararbete med familjen som väntar barn. (se schema på Peppi).
- Bemötande av familjer med långtidssjuka barn (Susanna Back, Project liv)
- PARK
- Ensikoti/"Vaativa vauvatyö" (Maria Kronlund)
- Barnskydd och samarbete mellan rådgivning och specialsjukvård (Tiia Nikkola)
- Kvinnlig könsstympning (Ummu Nashaad)
- Förlossningsdepression (Sabina Westerbäck)
.
4. Virtuellt mångprofessionellt smågruppsarbete med socionomstuderande enligt instruktioner som finns på moodle.
.
5. Simulering (obligatorisk närvaro)
1. Diagnostiskt test.Bedömning gk/uk.
Testet består av flervalsfrågor och ja-nej-frågor. Minst 75 % bör vara rätt för godkänt vitsord.
.
2. Skriftlig parrapport, bedömning 1-5/uk
Bedömning: substanskunskap (se kompetenserna och innehåll i de angivna kurserna), integrering av teoretisk och praktisk kunskap.
.
3. Muntlig gruppexamination, bedömning 1-5/uk.
Bedömning: substanskunskap (se kompetenserna och innehåll i de angivna kurserna), integrering av teoretisk och praktisk kunskap, reflektionsförmåga. Studerande bedöms individuellt enligt substanskunskap (se kompetenser och innehåll) och förmåga till reflektion.
.
4. Virtuellt mångprofessionellt smågruppsarbete 1,5 sp
- professionellt förhållningssätt och aktivt deltagande
- förmåga att sammanfatta teori i skriftlig och muntlig form
Bedömning enligt skala 0-5. Allmän feed-back sätts in på båda gruppernas moodleplattformer. Vid behov kan specifik gruppinriktad feed-back ges till en enskild grupp via epost.
Svenska
27.08.2019 - 31.12.2019
16.08.2019 - 30.09.2019
ÅboRaseborg
Christine Alm
Utbildning till hälsovårdare
Åbo, Henriksgatan 7
0.00 sp
0.00 sp
H-5
Kursen består av fyra delexaminationer.
1. Diagnostiskt test (görs enbart för denna kurs)
Diagnostiskt test om barnets normala utveckling och tillväxt på Moodle.
.
2. Skriftlig parrapport och seminarium
Kurserna Resursförstärkande hälsovårdararbete, Hälsovårdarabete med den väntande familjen och Hälsovårdarabete med barnfamiljen examineras tillsammans i form av en parrapport.
Studerande väljer (parvis) ett tema (t.ex. sömn, missbruk) och en metod (t.ex. motiverande samtal, resursförstärkande handledning) inom kursen Resursförstärkande hälsovårdarbete. Temat och metoden ska synliggöras och tillämpas på den gravida familjen och i barnfamiljen (inom kurserna Hälsovårdarabete med den väntande familjen och med barnfamiljen). I rapporten ska fokus ligga på förebyggande och hälsofrämjande arbete, Tema- och parindelning görs på Moodle i kursen Resursförstärkande hälsovårdarbete.
Rapporten ska basera sig på kurslitteraturen, relevanta nätsidor samt minst 3 vetenskapliga artiklar (en per kurs).
.
3. Muntlig examination
Kurserna Hälsovårdararbete med den väntande familjen och Hälsovårdararbete med barnfamiljen examineras gemensamt med en muntlig examination i grupp v. 50, tisdag 10.12 och torsdag 12.12. Gruppindelning, exakt tidpunkt och upplägg för examinationen meddelas senare (via Moodle under kursen Hälsovårdararbete med den väntande familjen).
.
4.Virtuellt mångprofessionellt smågruppsarbete
Studerande delas in i mångprofessionella virtuella smågrupper. Smågruppsindelningen sätts in på moodle. Deltagandet i de virtuella smågrupperna är obligatoriskt. Studerande som har individuellt studieplan kan enligt avtal med kursansvarig utföra examinationen individuellt.
För båda smågruppsträffarna finns anvisningar uppladdade på moodle. Inled kursen med att läsa de Allmänna anvisningarna för smågruppsarbetet som finns på moodle. Det är viktigt att grupperna redan i augusti tar kontakt med varandra och bokar in de virtuella smågruppsträffarna. Grupperna planerar själva in flera virtuella träffar som behövs. Kursansvariga Sussy Davidsson och Chrisse Alm besvarar gruppens eventuella frågor i diskussionsforumet frågor och svar. Mer information finns på kursens moodlesida.
.
5. Simulering information och anvisningar laddas upp på Moodle
1. Diagnostiskt test om barnets normala tillväxt och utveckling. på Moodle. Deadline 8.10.kl.23
.
2. Skriftliga parrapporten laddas upp på Moodle (under kursen Resursförstärkande hälsovårdarbete) senast fredagen den 27 september kl. 12.00.
Rapporten presenteras på seminarium v. 40, tisdag 1.10 kl. 13-16, Seminariets upplägg laddas upp på Moodle efter deadline.
.
3. Muntlig examination i grupp v. 50, tisdag 10.12 och torsdag 12.12.
Vid underkänd muntlig gruppexamination tenteras kursen individuellt skriftligt. Omtentamensdatum 17.1 eller 14.2.2020.
.
4. Virtuellt mångprofessionellt smågruppsarbete.
Inlämning: Examinationen inlämnas senast den 8.10.2019 på anvisad plats på moodle. Sammanfattande feedback på examinationen sätts in på kursens moodlesida. Vid behov kan separat gruppinriktad feedback ges till en grupp.
.
5. Simulering , obligatoriskt deltagande , bedömning gk/uk enligt kursens kompetenser
26.8-12.12.2019 Campus Åbo Henriksgatan 7
Undervisning , gästföreläsare 40 h
Diagnostiskt test 2 h
Examination (parrapport och muntlig examination) 8 h
Virtuellt smågruppsarbete 40h
Simulering 6h
Självstudier 39h
Skriftlig parrapport
Temaområdena behandlas fragmentariskt.
Litteraturen används inte.
Reflektioner framförs inte.
Brister i den tekniska utformningen.
Muntlig gruppexamination
Studerande deltar inte på eget initiativ i gruppens diskussion. Studerande kan inte besvara frågor som ställs till hen.
Skriftlig parrapport
Temaområdena behandlas kort.
Litteraturen refereras
Reflektioner framförs endast i begränsad utsträckning.
Den tekniska utformningen är nöjaktig.
Muntlig gruppexamination
Studerande deltar sporadiskt i gruppens diskussion. Studerande använder enbart kurslitteratur eller enbart egna reflektioner som grund för sina svar.
Skriftlig parrapport
Temaområdena behandlas mångsidigt.
Litteraturen tillämpas.
Texten är reflekterande och kritiska synpunkter finns.
Den tekniska utformningen är god.
Muntlig gruppexamination
Studerande deltar i gruppens diskussion och bidrar med relevant kunskap. Studerande använder både kurslitteratur och sina egna reflektioner som grund för sina svar, men inte systematiskt.
Skriftlig parrapport
Temaområdena behandlas uttömmande och mångsidigt.
Litteraturen analyseras och tillämpas.
Reflektionen är vetenskapligt analytisk.
Den tekniska utformningen är berömlig.
Muntlig gruppexamination
Studerande deltar aktivt i gruppens diskussion under examinationen och bidrar med relevant och korrekt kunskap. Studerande använder systematiskt både kurslitteratur samt sina egna reflektioner som grund för sina svar.