Studieguide

The student:

Can plan, implement and assess the follow-up of health, well-being and resources of expecting families as well as of families with infants

Recognises risks and complications related to pregnancy and childbirth and can, if necessary, consult other experts in the field of maternal health care

Is familiar with the course of childbirth and can manage an emergency childbirth

Can, by use of resource promoting methods, advise clients in aspects related to pregnancy, childbirth, puerperium, couple relations and family planning

It is recommended that students have completed 180 credits

The service system

Health examinations, screenings

Normal pregnancy and puerperium

Health risks and complications during pregnancy

Social awareness (current challenges)

The normal and complicated delivery process, pain relief and examination

Resource enhancing methods in working with the family who have had a children

Guidance and support for the pregnant and the family

Family planning

Family planning, sexual and reproductive health, couple relationship

Socio-economic security when the family has children

Early interaction

Families from different cultures at child health clinics

Skriftlig parrapport:
Temaområdena behandlas fragmentariskt.
Litteraturen används inte.
Reflektioner framförs inte.
Brister i den tekniska utformningen.

Muntlig gruppexamination:
Studerande deltar inte på eget initiativ i gruppens diskussion. Studerande kan inte besvara frågor som ställs till hen. (not translated)

Pia Liljeroth

OBLIGATORISK LITTERATUR:
Paananen, U., Pietiläinen, S., Raussi-Lehto, E. & Äimälä, A-M. 2015. Kätilötyö. Edita. Kapitlen 3-11.
ELLER
Kaplan, A., Hogg, B., Hildingsson, I. & Lundgren, I. 2009. Lärobok för barnmorskor. Studentlitteratur. Kapitlen 3-8.
ELLER
Lindgren, H., Christensson, K. & Dykes, A-K. Reproduktiv hälsa - barnmorskans kompetensområde. Studentlitteratur. Kapitlen 15-29.

OCH
Klemetti, R. & Hakulinen-Viitanen, T. (red.). 2015. Handbok för mödrarådgivningen. Nationell rekommendation.
https://www.julkari.fi/bitstream/handle/10024/126655/2015_THL_OPA040_web.pdf?sequence=3
OCH
THL: Mödra- och barnrådgivning. OBS! På finska finns mera omfattande information!
https://thl.fi/sv/web/barn-unga-och-familjer/social-och-halsovardstjanster/modra-och-barnradgivning
https://thl.fi/fi/web/lapset-nuoret-ja-perheet/sote-palvelut/aitiys-ja-lastenneuvola
OCH
Fosterscreening. SHM. https://stm.fi/sv/screeningar/fosterscreening
OCH
NEUKO-tietokanta: https://www.terveysportti.fi/apps/dtk/nko
OCH
Blodtjänst, Undersökningar som görs under graviditeten. https://www.veripalvelu.fi/sv/for-proffs/undersokningar-som-gors-under-graviditeten/

REFERENSLITTERATUR:
Deufel, M. & Montonen, E. 2016. Lapsivuodeaika. Helsinki: Duodecim.

Ensitieto vastasyntyneen vanhemmille. Vammaispalvelujen käsikirja. THL.
https://thl.fi/julkaisut/kasikirjat/vammaispalvelujen-kasikirja/asiakasprosessi/neuvonta-ja-ohjaus/ensitieto/ensitieto-vastasyntyneen-vanhemmille

Eviras näringsrekommendationer. https://www.ruokavirasto.fi/sv/

Främjande av sexuell hälsa. SHM. https://stm.fi/sv/halsoframjande/sexuell-halsa

Gravida - råd om bra mat. Livsmedelsverket. https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/kostrad/gravida

Hakulinen, T., Laajasalo, T. & Mäkelä, J. 2019. Vanhemmuuden ja parisuhteen tuen vahvistaminen: Teoriasta käytäntöön Ohjaus: 2019: 9. THL.

Lähisuhdeväkivalta. THL. https://thl.fi/fi/web/vakivalta/vakivallan-muodot/lahisuhdevakivalta

Ryttyläinen, K. & Valkama, S. 2010 (eller 2020). Seksuaalisuus hoitotyössä. Helsinki: Edita.

Sekusaalisuus puheeksi. THL. https://thl.fi/fi/web/lapset-nuoret-ja-perheet/kehittyvat-kaytannot/seksuaalisuus-puheeksi

Stenman, M. 2016. Liikkuvan äidin hyvinvointi. Raskausaika ja äitiys. Fitra Oy.

Täckman, A. & Tiiri, J. Sivuvaunu – Opas vammaisille äideille ja äitiydestä haaveileville sekä ammattilaisille. https://www.rusettiry.fi/sivuvaunu/

Våld i nära relationer och inom familjen. Social- och hälsovårdsministeriet. http://stm.fi/sv/forebyggande-av-vald-i-nara-relationer

Material som ges under föreläsningarna och laddas upp på Moodle.
Aktuella artiklar i Terveydenhoitajalehti & Kätilölehti
Övriga aktuella nätsidor

Observera att litteraturen kan uppdateras under kursens gång! (not translated)

1. Föreläsningar
Inför vissa föreläsningar får studerande material att läsa in sig på, alternativt delas materialet ut under föreläsningen. Under föreläsningarna behandlas case utgående från förhandsmaterialet och/eller material som delas ut på föreläsningen.

2. Gästföreläsningar (obligatorisk närvaro) i samarbete med kursen Hälsovårdarabete med barnfamiljen (se schema)

3. Simuleringar (obligatorisk närvaro)

4. Självstudier (not translated)

1. Diagnostiskt test
Bedömning gk/uk.
Testet består av flervalsfrågor och ja-nej-frågor. För godkänt vitsord ska testet vara gjort.

2. Skriftlig parrapport, bedömning 1-5/uk
Bedömning: substanskunskap (se kompetenserna och innehåll i de angivna kurserna), integrering av teoretisk och praktisk kunskap.

3. Muntlig gruppexamination, bedömning 1-5/uk.
Bedömning: substanskunskap (se kompetenserna och innehåll i de angivna kurserna), integrering av teoretisk och praktisk kunskap, reflektionsförmåga. Studerande bedöms individuellt enligt substanskunskap (se kompetenser och innehåll) och förmåga till reflektion.

4. Simuleringar gk/uk
Obligatotiskt deltagande. (not translated)

Swedish

01.08.2024 - 31.12.2024

15.06.2024 - 31.07.2024

UHV21D-Å

Faculty of Health and Welfare

Pia Liljeroth

Degree Programme in Public Health Nursing

0.00 credits

H-5

Kursen består av fyra delexaminationer.

1. Diagnostiskt test (0,25 sp)
Diagnostiskt test om normal graviditet och förlossning på Moodle. Bedöms gk/uk.

2. Skriftlig parrapport och seminarium (2 sp)
Kurserna Resursförstärkande hälsovårdararbete, Hälsovårdarabete med den väntande familjen och Hälsovårdarabete med barnfamiljen examineras tillsammans i form av en parrapport.

Studerande väljer (parvis) ett tema (t.ex. sömn, missbruk) och en metod (t.ex. motiverande samtal, resursförstärkande handledning) inom kursen Resursförstärkande hälsovårdarbete. Temat och metoden ska synliggöras och tillämpas på den gravida familjen och i barnfamiljen (inom kurserna Hälsovårdarabete med den väntande familjen och Hälsovårdarabete med barnfamiljen).

I rapporten ska fokus ligga på förebyggande och hälsofrämjande arbete, Tema- och parindelning görs på Moodle i kursen Resursförstärkande hälsovårdarbete.

Rapporten ska basera sig på kurslitteraturen, relevanta webbsidor samt minst 3 vetenskapliga artiklar (en per kurs).
Paren ska boka in en handledningsgång med ansvariga lärare.

Arbetet bedöms enligt skalan 1-5.
Studerande får skriftlig feedback efter seminariet.

3. Muntlig examination (2 sp)
Kurserna Hälsovårdararbete med den väntande familjen och Hälsovårdararbete med barnfamiljen examineras gemensamt med en muntlig examination i grupp.

Gruppindelning, exakt tidpunkt och upplägg för examinationen meddelas senare (via Moodle under kursen Hälsovårdararbete med den väntande familjen).
Bedöms enligt skala 1-5.
Studerande får skriftlig feedback efter examinationen.

4. Simuleringar (0,75 sp)
Obligatoriskt deltagande och förhandsuppgifter. (not translated)

1. Diagnostiskt test om normal graviditet och förlossning på Moodle. Görs efter kursintroduktionen och före första föreläsningen.

2. Skriftliga parrapporten laddas upp på Moodle (under kursen Resursförstärkande hälsovårdarbete) och presenteras på seminarium 5.11.2024. (seminariets upplägg laddas upp på Moodle efter deadline), se Moodle för närmare uppgifter.

3. Muntlig examination i grupp v. 50.
Vid underkänd muntlig gruppexamination tenteras kursen individuellt skriftligt. Omtentamensdatum 17.1.2025, 7.2.2025.
.
4. Simuleringar (se schema) (not translated)

19.8-13.12.2023, Åbo (not translated)

Diagnostiskt test 1 h
Undervisning 20 h
Simulering 10 h
Examination (parrapport/seminarium och muntlig examination) 10 h
Självstudier 94 h (not translated)

Skriftlig parrapport:
Temaområdena behandlas kort.
Litteraturen refereras
Reflektioner framförs endast i begränsad utsträckning.
Den tekniska utformningen är nöjaktig.

Muntlig gruppexamination:
Studerande deltar sporadiskt i gruppens diskussion. Studerande använder enbart kurslitteratur eller enbart egna reflektioner som grund för sina svar. (not translated)

Skriftlig parrapport:
Temaområdena behandlas mångsidigt.
Litteraturen tillämpas.
Texten är reflekterande och kritiska synpunkter finns.
Den tekniska utformningen är god.

Muntlig gruppexamination:
Studerande deltar i gruppens diskussion och bidrar med relevant kunskap. Studerande använder både kurslitteratur och sina egna reflektioner som grund för sina svar, men inte systematiskt. (not translated)

Skriftlig parrapport:
Temaområdena behandlas uttömmande och mångsidigt.
Litteraturen analyseras och tillämpas.
Reflektionen är vetenskapligt analytisk.
Den tekniska utformningen är berömlig.

Muntlig gruppexamination:
Studerande deltar aktivt i gruppens diskussion under examinationen och bidrar med relevant och korrekt kunskap. Studerande använder systematiskt både kurslitteratur samt sina egna reflektioner som grund för sina svar. (not translated)