Studieguide

Lärandemål

Studerande:
- känner till teorier och aktuell forskning om hälsa och hållbar utveckling och kan tillämpa dem inom promotiv, preventiv och kurativ vård
- förstår innebörden av de olika preventionsnivåerna och kan tillämpa dem som en process i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet
- kan redogöra för epidemiologins grunder och förstår hälsodeterminanternas andel i hälso-och sjukdomspanoramat
- kan identifiera hälsorisker hos patienter och förstår betydelsen av tidigt stöd på individnivå
- kan under handledning planera och förverkliga interventioner som främjar hälsa och funktionsförmåga tillsammans med individer/grupper i interprofessionella team
- har kompetens i vård i olika servicemiljöer inom den hälsofrämjande arbetet
- kan bemöta klienter/patienter och närstående som sakkunniga på sitt eget liv

Innehåll

Principer om hälsa och sjukdom, folkhälsa och folksjukdomar
Preventionsnivåer
Epidemiologi
Hälsodeterminanter
Etiska frågor inom hälsofostran
Livsstilsfaktorer och deras inverkan på hälsan, handledning i livsstilsfrågor, egenvård och förbindning
Evidensbaserade hälsofrämjande och förebyggande åtgärder och metoder
Handledning av patienter, motiverande samtal
Hälsofrämjande inom olika servicemiljöer
Artificiell intelligens

Tid och plats

Novia, Vasa /Alére
Hösten 2024

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Bringsén, Å., Lindström N.& Arnesson K. 2019. Hälsopromotion i teori och praktik: olika arenor och målgrupper. Liber AB.
Brylde, B. 2011. Folkhälsoarbetets etik. Studentlitteratur. Lund.
Elinder, L. & Kwak L. 2014. Evidensbaserat Folkhälsoarbete. Studentlitteratur AB, Lund.
Larsson, C., Murdaugh, C., Persons, M & Pender , N. 2021 . Sjukskötarens hälsofrämjande arbete.
Pellmer, K., Wramner, B. & Wramner H. 2017. Grundläggande folkhälsovetenskap. Liber, Stockholm.
Svanström, L. 2017. Att mäta folkhälsa. Kriterier för bra folkhälsoarbete.
Valda artiklar.
Institutet för Hälsa och Välfärd www.thl.fi
Social- och Hälsovårdsministeriet www.stm.fi

Undervisningsmetoder

Föreläsning, självstudier, grupparbete och workshops.
Några lektioner är online, se moodle.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Godkända individuella -och grupparbete samt tentamen (då kursen avslutas)

Studerandes tidsanvändning och belastning

3 sp
1 sp = 27 timmar

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Kriterier för utvärdering av tentamen
Den studerande har en ytlig kunskap i ämnet (utantill läsning)

Bedömningskriterier för skriftliga arbeten
Den studerande har följt anvisningarna och hens kunskap om de andra studerandes arbeten är bristfällig. Den studerande visar begränsad substanskunskap, kan det väsentliga.

Den studerande visar bristfällig kunskap angående de andra studerandes skriftliga arbeten. Den studerande har följt anvisningarna för det skriftliga arbetet. Hen har en bristfällig kunskap i substansen även berörande det väsentliga.

Arviointikriteerit, goda-synnerligen goda (3-4)

Kriterier för utvärdering av tentamen
Den studerande kan redogöra för litteraturen, kan reflektera och motivera sina ståndpunkter

Bedömingskriterier för skriftliga arbeten
Den studerande har följt anvisningarna för det skriftliga arbete och visar otillräcklig kunskap angående de andra studerandes skriftliga arbeten. Den studerande behärskar substansen i sitt arbete men tillämpningen är begränsad.

Arviointikriteerit, berömliga (5)

Kriterier för utvärdering av tentamen
Den studerande visar i sitt svar en fördjupad kunskap och mognad utöver det traditionella

Kriterier för utvärdering av skriftligt arbete individuellt eller i grupp
Den studerande har följt anvisningarna för det skriftliga arbetet och visar att hon behärskar substansen. Hen har läst de övriga deltagarnas skriftliga arbeten samt kan ställa relevanta frågor och leda en diskussion vid seminarietillfället. Det skriftliga arbetet och det eventuella opponentskapet visar på någonting utöver det vanliga (tekniskt utförande, muntligt framförande, mogna reflektioner, självständigt arbetssätt)

Den studerande har följt anvisningarna för det skriftliga arbetet och visar att hon behärskar substansen. Hen har läst de övriga deltagarnas arbeten och kan ställa relevanta frågor och leda en diskussion vid seminarietillfället.

Förkunskapskrav

Inga förkunskapskrav

Lärandemål

Studerande:
- känner till teorier och aktuell forskning om hälsa och hållbar utveckling och kan tillämpa dem inom promotiv, preventiv och kurativ vård
- förstår innebörden av de olika preventionsnivåerna och kan tillämpa dem som en process i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet
- kan redogöra för epidemiologins grunder och förstår hälsodeterminanternas andel i hälso-och sjukdomspanoramat
- kan identifiera hälsorisker hos patienter och förstår betydelsen av tidigt stöd på individnivå
- kan under handledning planera och förverkliga interventioner som främjar hälsa och funktionsförmåga tillsammans med individer/grupper i interprofessionella team
- har kompetens i vård i olika servicemiljöer inom den hälsofrämjande arbetet
- kan bemöta klienter/patienter och närstående som sakkunniga på sitt eget liv

Innehåll

Principer om hälsa och sjukdom, folkhälsa och folksjukdomar
Preventionsnivåer
Epidemiologi
Hälsodeterminanter
Etiska frågor inom hälsofostran
Livsstilsfaktorer och deras inverkan på hälsan, handledning i livsstilsfrågor, egenvård och förbindning
Evidensbaserade hälsofrämjande och förebyggande åtgärder och metoder
Handledning av patienter, motiverande samtal
Hälsofrämjande inom olika servicemiljöer
Artificiell intelligens

Tid och plats

Novia, Vasa
Hösten 2024

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Bringsén, Å., Lindström N.& Arnesson K. 2019. Hälsopromotion i teori och praktik: olika arenor och målgrupper. Liber AB.
Brylde, B. 2011. Folkhälsoarbetets etik. Studentlitteratur. Lund.
Elinder, L. & Kwak L. 2014. Evidensbaserat Folkhälsoarbete. Studentlitteratur AB, Lund.
Larsson, C., Murdaugh, C., Persons, M & Pender , N. 2021 . Sjukskötarens hälsofrämjande arbete.
Pellmer, K., Wramner, B. & Wramner H. 2017. Grundläggande folkhälsovetenskap. Liber, Stockholm.
Svanström, L. 2017. Att mäta folkhälsa. Kriterier för bra folkhälsoarbete.
Valda artiklar.
Institutet för Hälsa och Välfärd www.thl.fi
Social- och Hälsovårdsministeriet www.stm.fi

Undervisningsmetoder

Föreläsning, självstudier, grupparbete.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Godkända individuella -och grupparbete.

Studerandes tidsanvändning och belastning

3 sp
1 sp = 27 timmar

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Kriterier för utvärdering av tentamen
Den studerande har en ytlig kunskap i ämnet (utantill läsning)

Bedömningskriterier för skriftliga arbeten
Den studerande har följt anvisningarna och hens kunskap om de andra studerandes arbeten är bristfällig. Den studerande visar begränsad substanskunskap, kan det väsentliga.

Den studerande visar bristfällig kunskap angående de andra studerandes skriftliga arbeten. Den studerande har följt anvisningarna för det skriftliga arbetet. Hen har en bristfällig kunskap i substansen även berörande det väsentliga.

Arviointikriteerit, goda-synnerligen goda (3-4)

Kriterier för utvärdering av tentamen
Den studerande kan redogöra för litteraturen, kan reflektera och motivera sina ståndpunkter

Bedömingskriterier för skriftliga arbeten
Den studerande har följt anvisningarna för det skriftliga arbete och visar otillräcklig kunskap angående de andra studerandes skriftliga arbeten. Den studerande behärskar substansen i sitt arbete men tillämpningen är begränsad.

Arviointikriteerit, berömliga (5)

Kriterier för utvärdering av tentamen
Den studerande visar i sitt svar en fördjupad kunskap och mognad utöver det traditionella

Kriterier för utvärdering av skriftligt arbete individuellt eller i grupp
Den studerande har följt anvisningarna för det skriftliga arbetet och visar att hon behärskar substansen. Hen har läst de övriga deltagarnas skriftliga arbeten samt kan ställa relevanta frågor och leda en diskussion vid seminarietillfället. Det skriftliga arbetet och det eventuella opponentskapet visar på någonting utöver det vanliga (tekniskt utförande, muntligt framförande, mogna reflektioner, självständigt arbetssätt)

Den studerande har följt anvisningarna för det skriftliga arbetet och visar att hon behärskar substansen. Hen har läst de övriga deltagarnas arbeten och kan ställa relevanta frågor och leda en diskussion vid seminarietillfället.

Förkunskapskrav

Inga förkunskapskrav

Lärandemål

Studerande:
- känner till teorier och aktuell forskning om hälsa och hållbar utveckling och kan tillämpa dem inom promotiv, preventiv och kurativ vård
- förstår innebörden av de olika preventionsnivåerna och kan tillämpa dem som en process i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet
- kan redogöra för epidemiologins grunder och förstår hälsodeterminanternas andel i hälso-och sjukdomspanoramat
- kan identifiera hälsorisker hos patienter och förstår betydelsen av tidigt stöd på individnivå
- kan under handledning planera och förverkliga interventioner som främjar hälsa och funktionsförmåga tillsammans med individer/grupper i interprofessionella team
- har kompetens i vård i olika servicemiljöer inom den hälsofrämjande arbetet
- kan bemöta klienter/patienter och närstående som sakkunniga på sitt eget liv

Innehåll

Principer om hälsa och sjukdom, folkhälsa och folksjukdomar
Preventionsnivåer
Epidemiologi
Hälsodeterminanter
Etiska frågor inom hälsofostran
Livsstilsfaktorer och deras inverkan på hälsan, handledning i livsstilsfrågor, egenvård och förbindning
Evidensbaserade hälsofrämjande och förebyggande åtgärder och metoder
Handledning av patienter, motiverande samtal
Hälsofrämjande inom olika servicemiljöer
Artificiell intelligens

Tid och plats

Hösterminen 2024, Novia

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Bringsén, Å., Lindström N.& Arnesson K. 2019. Hälsopromotion i teori och praktik: olika arenor och målgrupper. Liber AB.
Brylde, B. 2011. Folkhälsoarbetets etik. Studentlitteratur. Lund.
Elinder, L. & Kwak L. 2014. Evidensbaserat Folkhälsoarbete. Studentlitteratur AB, Lund.
Larsson, C., Murdaugh, C., Persons, M & Pender , N. 2021 . Sjukskötarens hälsofrämjande arbete.
Pellmer, K., Wramner, B. & Wramner H. 2017. Grundläggande folkhälsovetenskap. Liber, Stockholm.
Svanström, L. 2017. Att mäta folkhälsa. Kriterier för bra folkhälsoarbete.
Valda artiklar.
Institutet för Hälsa och Välfärd www.thl.fi
Social- och hälsovårdsministeriet www.stm.fi

Undervisningsmetoder

Inbandad introduktion till kursen på Moodle, Power Point och hänvisning till aktuella websidor på Moodle, portfolio, individuella uppgifter samt rapport på moodle.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Moodle tentamen 17 /10 klockan 09.00-11.00

Studerandes tidsanvändning och belastning

3 sp
1 sp = 27 timmar

Tilläggsuppgifter för studerande

Kursen är online och studierna förverkligas sjävständigt under tiden 2/9-18/10.

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Kriterier för utvärdering av tentamen
Den studerande har en ytlig kunskap i ämnet (utantill läsning)

Bedömningskriterier för skriftliga arbeten
Den studerande har följt anvisningarna och hens kunskap om de andra studerandes arbeten är bristfällig. Den studerande visar begränsad substanskunskap, kan det väsentliga.

Den studerande visar bristfällig kunskap angående de andra studerandes skriftliga arbeten. Den studerande har följt anvisningarna för det skriftliga arbetet. Hen har en bristfällig kunskap i substansen även berörande det väsentliga.

Arviointikriteerit, goda-synnerligen goda (3-4)

Kriterier för utvärdering av tentamen
Den studerande kan redogöra för litteraturen, kan reflektera och motivera sina ståndpunkter

Bedömingskriterier för skriftliga arbeten
Den studerande har följt anvisningarna för det skriftliga arbete och visar otillräcklig kunskap angående de andra studerandes skriftliga arbeten. Den studerande behärskar substansen i sitt arbete men tillämpningen är begränsad.

Arviointikriteerit, berömliga (5)

Kriterier för utvärdering av tentamen
Den studerande visar i sitt svar en fördjupad kunskap och mognad utöver det traditionella

Kriterier för utvärdering av skriftligt arbete individuellt eller i grupp
Den studerande har följt anvisningarna för det skriftliga arbetet och visar att hon behärskar substansen. Hen har läst de övriga deltagarnas skriftliga arbeten samt kan ställa relevanta frågor och leda en diskussion vid seminarietillfället. Det skriftliga arbetet och det eventuella opponentskapet visar på någonting utöver det vanliga (tekniskt utförande, muntligt framförande, mogna reflektioner, självständigt arbetssätt)

Den studerande har följt anvisningarna för det skriftliga arbetet och visar att hon behärskar substansen. Hen har läst de övriga deltagarnas arbeten och kan ställa relevanta frågor och leda en diskussion vid seminarietillfället.

Förkunskapskrav

Inga förkunskapskrav

Lärandemål

Studerande:
- känner till teorier och aktuell forskning om hälsa och hållbar utveckling och kan tillämpa dem inom promotiv, preventiv och kurativ vård
- förstår innebörden av de olika preventionsnivåerna och kan tillämpa dem som en process i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet
- kan redogöra för epidemiologins grunder och förstår hälsodeterminanternas andel i hälso-och sjukdomspanoramat
- kan identifiera hälsorisker hos patienter och förstår betydelsen av tidigt stöd på individnivå
- kan under handledning planera och förverkliga interventioner som främjar hälsa och funktionsförmåga tillsammans med individer/grupper i interprofessionella team
- har kompetens i vård i olika servicemiljöer inom den hälsofrämjande arbetet
- kan bemöta klienter/patienter och närstående som sakkunniga på sitt eget liv

Innehåll

Principer om hälsa och sjukdom, folkhälsa och folksjukdomar
Preventionsnivåer
Epidemiologi
Hälsodeterminanter
Etiska frågor inom hälsofostran
Livsstilsfaktorer och deras inverkan på hälsan, handledning i livsstilsfrågor, egenvård och förbindning
Evidensbaserade hälsofrämjande och förebyggande åtgärder och metoder
Handledning av patienter, motiverande samtal
Hälsofrämjande inom olika servicemiljöer
Artificiell intelligens

Tid och plats

Hösten 2023

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Obligatorisk kurslitteratur:
Beaglehole, R., Bonita & Kjällström T, 2010. Grundläggande epidemiologi sid 17 - 66 och 147 - 250. Studentlitteratur.
Edberg &Wijk 2019 Omvårnadens grunder, hälsa och ohälsa.
Gottlieb, B. 2013. Strengths-Based Nursing Care. s 56 - 103 (finns som e-bok)
Iivanainen & Syväoja. 2016. Hoida ja kirjaa. Sanoma pro.
Klang et.al.2014. Sjuksköterskans omvårdnadskunnade. En praktisk och teoretisk grundbok. Pearson.
Klang & Kneck (red). 2018. Patientundervisning. Ett samspel för lärande. Studentlitteratur.

Artiklar och databaser

En av följande böcker i folkhälsovetenskap:
Kauhanen mfl. Kansanterveystiede. 2013. Sanoma Pro. Helsinki.
Pellmer et.al. 2017. Grundläggande folkhälsovetenskap. Liber.
Svanström, L. 2012. En introduktion till Folkhälsovetenskap. Studentlitteratur

Rekommenderad litteratur:
Andersson, I., Eljertsson, G. 2013. Folkhälsa som tvärvetenskap. Studentlitteratur.
Backman, G. ((ed) 2012. The right to health. Studentlitteratur.
Brulde, B. (red). 2011. Folkhälsoarbetets etik. Lund.
Dahlborg-Lyckhage, E., Lyckhage, G., Tengelin, E. 2015. Jämlik vård. Studentlitteratur.
Eriksson, M. (red) 2015. Salutogenes - om hälsans ursprung. Liber.
Nunes-Ferraz, J., Karlberg, I. 2012. Hälsoekonomi -begrepp och tillämpningar.
Skolin 2018. Näringslära för sjuksköterskor. Teori och praktik. Studentlitteratur.
Studentlitteratur.
Schäfer Elinder, L., Kwak, L. (red) 2014. Evidensbaserat folkhälsoarbete. Studentlitteratur.

Undervisningsmetoder

Föreläsningar
Självstudier
Workshop/ Smågruppsarbete obligatorisk närvaro
Gruppuppgift med seminarium obligatorisk närvaro
Grupphemtentamen obligatorisk deltagande

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Workshops under lekitoner . Muntlig respons under workshoppen
Uppgift i epidemiologi v. 49 GK/UK
Grupparbete med seminarium (1,0 sp) vecka 50 obligatorisk närvaro. Muntlig respons vid seminariumtillfället vecka 50. GK/UK
Grupphemtentamen (2 sp), inlämning vecka 50. Skriftlig respons på Moodle. Kompletteringar enligt examinators anvisingar. (1-5)
Studerande använder Novias skrivansviningar i samtliga inlämningsuppgifter.

Studerandes tidsanvändning och belastning

Självstudier 27 h
Gruppuppgift samt seminarium 20 h
Hemtentamen 34 h

Tilläggsuppgifter för studerande

Kursansvarig Jaana-Sofia Tengström
Lärare Pia Nygårdas

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Kriterier för utvärdering av tentamen
Den studerande har en ytlig kunskap i ämnet (utantill läsning)

Bedömningskriterier för skriftliga arbeten
Den studerande har följt anvisningarna och hens kunskap om de andra studerandes arbeten är bristfällig. Den studerande visar begränsad substanskunskap, kan det väsentliga.

Den studerande visar bristfällig kunskap angående de andra studerandes skriftliga arbeten. Den studerande har följt anvisningarna för det skriftliga arbetet. Hen har en bristfällig kunskap i substansen även berörande det väsentliga.

Arviointikriteerit, goda-synnerligen goda (3-4)

Kriterier för utvärdering av tentamen
Den studerande kan redogöra för litteraturen, kan reflektera och motivera sina ståndpunkter

Bedömingskriterier för skriftliga arbeten
Den studerande har följt anvisningarna för det skriftliga arbete och visar otillräcklig kunskap angående de andra studerandes skriftliga arbeten. Den studerande behärskar substansen i sitt arbete men tillämpningen är begränsad.

Arviointikriteerit, berömliga (5)

Kriterier för utvärdering av tentamen
Den studerande visar i sitt svar en fördjupad kunskap och mognad utöver det traditionella

Kriterier för utvärdering av skriftligt arbete individuellt eller i grupp
Den studerande har följt anvisningarna för det skriftliga arbetet och visar att hon behärskar substansen. Hen har läst de övriga deltagarnas skriftliga arbeten samt kan ställa relevanta frågor och leda en diskussion vid seminarietillfället. Det skriftliga arbetet och det eventuella opponentskapet visar på någonting utöver det vanliga (tekniskt utförande, muntligt framförande, mogna reflektioner, självständigt arbetssätt)

Den studerande har följt anvisningarna för det skriftliga arbetet och visar att hon behärskar substansen. Hen har läst de övriga deltagarnas arbeten och kan ställa relevanta frågor och leda en diskussion vid seminarietillfället.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Gruppuppgift med seminarium GK/ UK
Grupp hemtentamen 1-5

Förkunskapskrav

Inga förkunskapskrav

Lärandemål

Studerande:
- känner till teorier och aktuell forskning om hälsa och hållbar utveckling och kan tillämpa dem inom promotiv, preventiv och kurativ vård
- förstår innebörden av de olika preventionsnivåerna och kan tillämpa dem som en process i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet
- kan redogöra för epidemiologins grunder och förstår hälsodeterminanternas andel i hälso-och sjukdomspanoramat
- kan identifiera hälsorisker hos patienter och förstår betydelsen av tidigt stöd på individnivå
- kan under handledning planera och förverkliga interventioner som främjar hälsa och funktionsförmåga tillsammans med individer/grupper i interprofessionella team
- har kompetens i vård i olika servicemiljöer inom den hälsofrämjande arbetet
- kan bemöta klienter/patienter och närstående som sakkunniga på sitt eget liv

Innehåll

Principer om hälsa och sjukdom, folkhälsa och folksjukdomar
Preventionsnivåer
Epidemiologi
Hälsodeterminanter
Etiska frågor inom hälsofostran
Livsstilsfaktorer och deras inverkan på hälsan, handledning i livsstilsfrågor, egenvård och förbindning
Evidensbaserade hälsofrämjande och förebyggande åtgärder och metoder
Handledning av patienter, motiverande samtal
Hälsofrämjande inom olika servicemiljöer
Artificiell intelligens

Tid och plats

Hösten 2023

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Obligatorisk kurslitteratur:
Beaglehole, R., Bonita & Kjällström T, 2010. Grundläggande epidemiologi sid 17 - 66 och 147 - 250. Studentlitteratur.
Edberg &Wijk 2019 Omvårnadens grunder, hälsa och ohälsa.
Gottlieb, B. 2013. Strengths-Based Nursing Care. s 56 - 103 (finns som e-bok)
Iivanainen & Syväoja. 2016. Hoida ja kirjaa. Sanoma pro.
Klang et.al.2014. Sjuksköterskans omvårdnadskunnade. En praktisk och teoretisk grundbok. Pearson.
Klang & Kneck (red). 2018. Patientundervisning. Ett samspel för lärande. Studentlitteratur.

Artiklar och databaser

En av följande böcker i folkhälsovetenskap:
Kauhanen mfl. Kansanterveystiede. 2013. Sanoma Pro. Helsinki.
Pellmer et.al. 2017. Grundläggande folkhälsovetenskap. Liber.
Svanström, L. 2012. En introduktion till Folkhälsovetenskap. Studentlitteratur

Rekommenderad litteratur:
Andersson, I., Eljertsson, G. 2013. Folkhälsa som tvärvetenskap. Studentlitteratur.
Backman, G. ((ed) 2012. The right to health. Studentlitteratur.
Brulde, B. (red). 2011. Folkhälsoarbetets etik. Lund.
Dahlborg-Lyckhage, E., Lyckhage, G., Tengelin, E. 2015. Jämlik vård. Studentlitteratur.
Eriksson, M. (red) 2015. Salutogenes - om hälsans ursprung. Liber.
Gaudeamus. 2022, Terveempi maailma.Gaudeamus ja Helsingin yliopisto.
Nunes-Ferraz, J., Karlberg, I. 2012. Hälsoekonomi -begrepp och tillämpningar.
Skolin 2018. Näringslära för sjuksköterskor. Teori och praktik. Studentlitteratur.
Studentlitteratur.
Schäfer Elinder, L., Kwak, L. (red) 2014. Evidensbaserat folkhälsoarbete. Studentlitteratur.

Undervisningsmetoder

Föreläsningar både online och på Moodle
Självstudier
Gruppuppgift obligatorisk
Uppgift i epidemiologi
Grupphemtentamen obligatorisk deltagande

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Grupparbete (1,0 sp) inlämning vecka 42, 20.10 kl. 16.00 obligatorisk. Gemensam skrifltig respons på Moodle. GK/UK
Uppgift i epidemiologi v. 41, inlämning enligt överneskommelse, obligatorisk GK/UK
Grupphemtentamen (2 sp), inlämning vecka 45, 6.11 kl.16.00. Skriftlig respons på Moodle. 1-5. Kompletteringar enligt examinators anvisingar.
Studerande använder Novias skrivansviningar i samtliga inlämningsuppgifter.

Studerandes tidsanvändning och belastning

Självstudier 34 h
Gruppuppgift samt uppgift i epidemiologi 20 h
Hemtentamen 27 h

Tilläggsuppgifter för studerande

Kursansvarig Jaana-Sofia Tengström
Lärare Pia Nygårdas

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Kriterier för utvärdering av tentamen
Den studerande har en ytlig kunskap i ämnet (utantill läsning)

Bedömningskriterier för skriftliga arbeten
Den studerande har följt anvisningarna och hens kunskap om de andra studerandes arbeten är bristfällig. Den studerande visar begränsad substanskunskap, kan det väsentliga.

Den studerande visar bristfällig kunskap angående de andra studerandes skriftliga arbeten. Den studerande har följt anvisningarna för det skriftliga arbetet. Hen har en bristfällig kunskap i substansen även berörande det väsentliga.

Arviointikriteerit, goda-synnerligen goda (3-4)

Kriterier för utvärdering av tentamen
Den studerande kan redogöra för litteraturen, kan reflektera och motivera sina ståndpunkter

Bedömingskriterier för skriftliga arbeten
Den studerande har följt anvisningarna för det skriftliga arbete och visar otillräcklig kunskap angående de andra studerandes skriftliga arbeten. Den studerande behärskar substansen i sitt arbete men tillämpningen är begränsad.

Arviointikriteerit, berömliga (5)

Kriterier för utvärdering av tentamen
Den studerande visar i sitt svar en fördjupad kunskap och mognad utöver det traditionella

Kriterier för utvärdering av skriftligt arbete individuellt eller i grupp
Den studerande har följt anvisningarna för det skriftliga arbetet och visar att hon behärskar substansen. Hen har läst de övriga deltagarnas skriftliga arbeten samt kan ställa relevanta frågor och leda en diskussion vid seminarietillfället. Det skriftliga arbetet och det eventuella opponentskapet visar på någonting utöver det vanliga (tekniskt utförande, muntligt framförande, mogna reflektioner, självständigt arbetssätt)

Den studerande har följt anvisningarna för det skriftliga arbetet och visar att hon behärskar substansen. Hen har läst de övriga deltagarnas arbeten och kan ställa relevanta frågor och leda en diskussion vid seminarietillfället.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Gruppuppgift med seminarium GK/ UK
Uppgift i epidemiologi GK/UK
Grupp hemtentamen 1-5

Förkunskapskrav

Inga förkunskapskrav

Lärandemål

Studerande:
- känner till teorier och aktuell forskning om hälsa och hållbar utveckling och kan tillämpa dem inom promotiv, preventiv och kurativ vård
- förstår innebörden av de olika preventionsnivåerna och kan tillämpa dem som en process i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet
- kan redogöra för epidemiologins grunder och förstår hälsodeterminanternas andel i hälso-och sjukdomspanoramat
- kan identifiera hälsorisker hos patienter och förstår betydelsen av tidigt stöd på individnivå
- kan under handledning planera och förverkliga interventioner som främjar hälsa och funktionsförmåga tillsammans med individer/grupper i interprofessionella team
- har kompetens i vård i olika servicemiljöer inom den hälsofrämjande arbetet
- kan bemöta klienter/patienter och närstående som sakkunniga på sitt eget liv

Innehåll

Principer om hälsa och sjukdom, folkhälsa och folksjukdomar
Preventionsnivåer
Epidemiologi
Hälsodeterminanter
Etiska frågor inom hälsofostran
Livsstilsfaktorer och deras inverkan på hälsan, handledning i livsstilsfrågor, egenvård och förbindning
Evidensbaserade hälsofrämjande och förebyggande åtgärder och metoder
Handledning av patienter, motiverande samtal
Hälsofrämjande inom olika servicemiljöer
Artificiell intelligens

Tid och plats

Alere hösten 2023

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Bringsén, Å., Lindström N.& Arnesson K. 2019. Hälsopromotion i teori och praktik: olika arenor och målgrupper. Liber AB.
Brylde, B. 2011. Folkhälsoarbetets etik. Studentlitteratur. Lund.
Elinder, L. & Kwak L. 2014. Evidensbaserat Folkhälsoarbete. Studentlitteratur AB, Lund.
Larsson, C., Murdaugh, C., Persons, M & Pender , N. 2021 . Sjukskötarens hälsofrämjande arbete.
Pellmer, K., Wramner, B. & Wramner H. 2017. Grundläggande folkhälsovetenskap. Liber, Stockholm.
Svanström, L. 2017. Att mäta folkhälsa. Kriterier för bra folkhälsoarbete.
Valda artiklar.
Institutet för Hälsa och Välfärd www.thl.fi
Social- och hälsovårdsministeriet www.stm.fi
Samt rekommenderat material i moodle.

Undervisningsmetoder

Föreläsning,grupparbete och muntlig presentation

Studerandes tidsanvändning och belastning

27h/sp

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Kriterier för utvärdering av tentamen
Den studerande har en ytlig kunskap i ämnet (utantill läsning)

Bedömningskriterier för skriftliga arbeten
Den studerande har följt anvisningarna och hens kunskap om de andra studerandes arbeten är bristfällig. Den studerande visar begränsad substanskunskap, kan det väsentliga.

Den studerande visar bristfällig kunskap angående de andra studerandes skriftliga arbeten. Den studerande har följt anvisningarna för det skriftliga arbetet. Hen har en bristfällig kunskap i substansen även berörande det väsentliga.

Arviointikriteerit, goda-synnerligen goda (3-4)

Kriterier för utvärdering av tentamen
Den studerande kan redogöra för litteraturen, kan reflektera och motivera sina ståndpunkter

Bedömingskriterier för skriftliga arbeten
Den studerande har följt anvisningarna för det skriftliga arbete och visar otillräcklig kunskap angående de andra studerandes skriftliga arbeten. Den studerande behärskar substansen i sitt arbete men tillämpningen är begränsad.

Arviointikriteerit, berömliga (5)

Kriterier för utvärdering av tentamen
Den studerande visar i sitt svar en fördjupad kunskap och mognad utöver det traditionella

Kriterier för utvärdering av skriftligt arbete individuellt eller i grupp
Den studerande har följt anvisningarna för det skriftliga arbetet och visar att hon behärskar substansen. Hen har läst de övriga deltagarnas skriftliga arbeten samt kan ställa relevanta frågor och leda en diskussion vid seminarietillfället. Det skriftliga arbetet och det eventuella opponentskapet visar på någonting utöver det vanliga (tekniskt utförande, muntligt framförande, mogna reflektioner, självständigt arbetssätt)

Den studerande har följt anvisningarna för det skriftliga arbetet och visar att hon behärskar substansen. Hen har läst de övriga deltagarnas arbeten och kan ställa relevanta frågor och leda en diskussion vid seminarietillfället.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Grupparbete GK/UK
Tentamen 0-5

Underkänd (0)

Kriterier för utvärdering av tentamen
Den studerande visar begränsad substanskunskap, kan inte det väsentliga

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Kriterier för utvärdering av tentamen
Den studerande har en ytlig kunskap i ämnet (utantill läsning).

Bedömningskriterier för skriftliga arbeten.
Den studerande har följt anvisningarna och hens kunskap om de andra studerandes arbeten är bristfällig. Den studerande visar begränsad substanskunskap, kan det väsentliga.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Kriterier för utvärdering av tentamen
Den studerande kan redogöra för litteraturen, kan reflektera och motivera sina ståndpunkter

Bedömningskriterier för skriftliga arbeten
Den studerande har följt anvisningarna för det skriftliga arbetet och visar otillräcklig kunskap angående de andra studerandes skriftliga arbeten. Den studerande behärskar substansen i sitt arbete men tillämpningen är begränsad

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Kriterier för utvärdering av tentamen
Den studerande visar i sitt svar en fördjupad kunskap och mognad utöver det traditionella

Kriterier för utvärdering av skriftligt arbete individuellt eller i grupp
Den studerande har följt anvisningarna för det skriftliga arbetet och visar att hon behärskar substansen. Hen har läst de övriga deltagarnas skriftliga arbeten samt kan ställa relevanta frågor och kan leda en diskussion vid seminarietillfället. Det skriftliga arbetet och det eventuella opponentskapet visar på någonting utöver det vanliga (tekniskt utförande, muntligt framförande, mogna reflektioner, självständigt arbetssätt

Förkunskapskrav

Inga förkunskapskrav

Lärandemål

Studerande:
- känner till teorier och aktuell forskning om hälsa och hållbar utveckling och kan tillämpa dem inom promotiv, preventiv och kurativ vård
- förstår innebörden av de olika preventionsnivåerna och kan tillämpa dem som en process i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet
- kan redogöra för epidemiologins grunder och förstår hälsodeterminanternas andel i hälso-och sjukdomspanoramat
- kan identifiera hälsorisker hos patienter och förstår betydelsen av tidigt stöd på individnivå
- kan under handledning planera och förverkliga interventioner som främjar hälsa och funktionsförmåga tillsammans med individer/grupper i interprofessionella team
- har kompetens i vård i olika servicemiljöer inom den hälsofrämjande arbetet
- kan bemöta klienter/patienter och närstående som sakkunniga på sitt eget liv

Innehåll

Principer om hälsa och sjukdom, folkhälsa och folksjukdomar
Preventionsnivåer
Epidemiologi
Hälsodeterminanter
Etiska frågor inom hälsofostran
Livsstilsfaktorer och deras inverkan på hälsan, handledning i livsstilsfrågor, egenvård och förbindning
Evidensbaserade hälsofrämjande och förebyggande åtgärder och metoder
Handledning av patienter, motiverande samtal
Hälsofrämjande inom olika servicemiljöer
Artificiell intelligens

Tid och plats

Alere våren 2023 Online

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Bringsén, Å., Lindström N.& Arnesson K. 2019. Hälsopromotion i teori och praktik: olika arenor och målgrupper. Liber AB.
Brylde, B. 2011. Folkhälsoarbetets etik. Studentlitteratur. Lund.
Elinder, L. & Kwak L. 2014. Evidensbaserat Folkhälsoarbete. Studentlitteratur AB, Lund.
Larsson, C., Murdaugh, C., Persons, M & Pender , N. 2021 . Sjukskötarens hälsofrämjande arbete.
Pellmer, K., Wramner, B. & Wramner H. 2017. Grundläggande folkhälsovetenskap. Liber, Stockholm.
Svanström, L. 2017. Att mäta folkhälsa. Kriterier för bra folkhälsoarbete.
Valda artiklar.
Institutet för Hälsa och Välfärd www.thl.fi
Social- och hälsovårdsministeriet www.stm.fi

Undervisningsmetoder

Föreläsning, lektioner, grupparbete och självstudier

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Tentamen då kursen avslutas

Förverkligandets alternativa prestationssätt

Grupparbete, seminarier, självstudieuppgifter och tentamen

Studerandes tidsanvändning och belastning

3 sp
1 sp = 27 timmar

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Kriterier för utvärdering av tentamen
Den studerande har en ytlig kunskap i ämnet (utantill läsning)

Bedömningskriterier för skriftliga arbeten
Den studerande har följt anvisningarna och hens kunskap om de andra studerandes arbeten är bristfällig. Den studerande visar begränsad substanskunskap, kan det väsentliga.

Den studerande visar bristfällig kunskap angående de andra studerandes skriftliga arbeten. Den studerande har följt anvisningarna för det skriftliga arbetet. Hen har en bristfällig kunskap i substansen även berörande det väsentliga.

Arviointikriteerit, goda-synnerligen goda (3-4)

Kriterier för utvärdering av tentamen
Den studerande kan redogöra för litteraturen, kan reflektera och motivera sina ståndpunkter

Bedömingskriterier för skriftliga arbeten
Den studerande har följt anvisningarna för det skriftliga arbete och visar otillräcklig kunskap angående de andra studerandes skriftliga arbeten. Den studerande behärskar substansen i sitt arbete men tillämpningen är begränsad.

Arviointikriteerit, berömliga (5)

Kriterier för utvärdering av tentamen
Den studerande visar i sitt svar en fördjupad kunskap och mognad utöver det traditionella

Kriterier för utvärdering av skriftligt arbete individuellt eller i grupp
Den studerande har följt anvisningarna för det skriftliga arbetet och visar att hon behärskar substansen. Hen har läst de övriga deltagarnas skriftliga arbeten samt kan ställa relevanta frågor och leda en diskussion vid seminarietillfället. Det skriftliga arbetet och det eventuella opponentskapet visar på någonting utöver det vanliga (tekniskt utförande, muntligt framförande, mogna reflektioner, självständigt arbetssätt)

Den studerande har följt anvisningarna för det skriftliga arbetet och visar att hon behärskar substansen. Hen har läst de övriga deltagarnas arbeten och kan ställa relevanta frågor och leda en diskussion vid seminarietillfället.

Förkunskapskrav

Inga förkunskapskrav

Lärandemål

Studerande:
- känner till teorier och aktuell forskning om hälsa och hållbar utveckling och kan tillämpa dem inom promotiv, preventiv och kurativ vård
- förstår innebörden av de olika preventionsnivåerna och kan tillämpa dem som en process i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet
- kan redogöra för epidemiologins grunder och förstår hälsodeterminanternas andel i hälso-och sjukdomspanoramat
- kan identifiera hälsorisker hos patienter och förstår betydelsen av tidigt stöd på individnivå
- kan under handledning planera och förverkliga interventioner som främjar hälsa och funktionsförmåga tillsammans med individer/grupper i interprofessionella team
- har kompetens i vård i olika servicemiljöer inom den hälsofrämjande arbetet
- kan bemöta klienter/patienter och närstående som sakkunniga på sitt eget liv

Innehåll

Principer om hälsa och sjukdom, folkhälsa och folksjukdomar
Preventionsnivåer
Epidemiologi
Hälsodeterminanter
Etiska frågor inom hälsofostran
Livsstilsfaktorer och deras inverkan på hälsan, handledning i livsstilsfrågor, egenvård och förbindning
Evidensbaserade hälsofrämjande och förebyggande åtgärder och metoder
Handledning av patienter, motiverande samtal
Hälsofrämjande inom olika servicemiljöer
Artificiell intelligens

Tid och plats

Vasa, Alere Hösten 2022- våren 2023

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Bringsén, Å., Lindström N.& Arnesson K. 2019. Hälsopromotion i teori och praktik: olika arenor och målgrupper. Liber AB.
Brylde, B. 2011. Folkhälsoarbetets etik. Studentlitteratur. Lund.
Elinder, L. & Kwak L. 2014. Evidensbaserat Folkhälsoarbete. Studentlitteratur AB, Lund.
Larsson, C., Murdaugh, C., Persons, M & Pender , N. 2021 . Sjukskötarens hälsofrämjande arbete.
Pellmer, K., Wramner, B. & Wramner H. 2017. Grundläggande folkhälsovetenskap. Liber, Stockholm.
Svanström, L. 2017. Att mäta folkhälsa. Kriterier för bra folkhälsoarbete.
Valda artiklar.
Institutet för Hälsa och Välfärd www.thl.fi
Social- och hälsovårdsministeriet www.stm.fi

Undervisningsmetoder

Föreläsning, lektioner och grupparbete

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Godkänt grupparbete och tentamen (då kursen avslutas)

Förverkligandets alternativa prestationssätt

Grupparbete, seminarier, självstudieuppgifter och tentamen

Studerandes tidsanvändning och belastning

3 sp
1 sp = 27 timmar

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Kriterier för utvärdering av tentamen
Den studerande har en ytlig kunskap i ämnet (utantill läsning)

Bedömningskriterier för skriftliga arbeten
Den studerande har följt anvisningarna och hens kunskap om de andra studerandes arbeten är bristfällig. Den studerande visar begränsad substanskunskap, kan det väsentliga.

Den studerande visar bristfällig kunskap angående de andra studerandes skriftliga arbeten. Den studerande har följt anvisningarna för det skriftliga arbetet. Hen har en bristfällig kunskap i substansen även berörande det väsentliga.

Arviointikriteerit, goda-synnerligen goda (3-4)

Kriterier för utvärdering av tentamen
Den studerande kan redogöra för litteraturen, kan reflektera och motivera sina ståndpunkter

Bedömingskriterier för skriftliga arbeten
Den studerande har följt anvisningarna för det skriftliga arbete och visar otillräcklig kunskap angående de andra studerandes skriftliga arbeten. Den studerande behärskar substansen i sitt arbete men tillämpningen är begränsad.

Arviointikriteerit, berömliga (5)

Kriterier för utvärdering av tentamen
Den studerande visar i sitt svar en fördjupad kunskap och mognad utöver det traditionella

Kriterier för utvärdering av skriftligt arbete individuellt eller i grupp
Den studerande har följt anvisningarna för det skriftliga arbetet och visar att hon behärskar substansen. Hen har läst de övriga deltagarnas skriftliga arbeten samt kan ställa relevanta frågor och leda en diskussion vid seminarietillfället. Det skriftliga arbetet och det eventuella opponentskapet visar på någonting utöver det vanliga (tekniskt utförande, muntligt framförande, mogna reflektioner, självständigt arbetssätt)

Den studerande har följt anvisningarna för det skriftliga arbetet och visar att hon behärskar substansen. Hen har läst de övriga deltagarnas arbeten och kan ställa relevanta frågor och leda en diskussion vid seminarietillfället.

Förkunskapskrav

Inga förkunskapskrav