Studieguide

Lärandemål

Efter godkänd kurs förväntas den studerande:
- behärska ett modelleringsprogram för att skapa 3D modeller (Siemens NX)
- kunna skapa 3-dimensionella modeller och 2-dimensionella måttritningar av dem.
- förstå möjligheterna och fördelarna som 3-D modelleringen medför.
- känna till kopplingen mellan konstruktionsmodeller och övriga produktionsprocesser.

Innehåll

- Solida modeller
- Ytmodeller
- Rörmodeller
- Bockade tunnplåtsmodeller
- Sammanställningar med rörliga delar

Tid och plats

Period 2 hösten 2025. Udervisningen sker i datasal.

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Studiematerial i Moodle. En del material finns som videon.

Undervisningsmetoder

Praktiska ledda övningar i modelleringsprogrammet NX
Antalet övningsuppgifter är 15.
Efter varje färdigställd övning inlämnas en ritning för bedömning. Ritningen bör ha tillräcklig information för tillverkning av detaljen.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Tenttilfälle vecka 49
Omtent vecka 50
Sista omtentstillfälle 16.1.2026

Förverkligandets alternativa prestationssätt

Kursen kan göras på distans.

Studerandes tidsanvändning och belastning

Förväntad arbetsmängd: 108 timmar varav 48 timmar är schemalagda

Tilläggsuppgifter för studerande

Programmet NX finns installerat på samtliga datorer i Technobotnia. Programmet kan installeras
på egen dator och man använder då skolans licens via en VPN anslutning.

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Känna till hur 3D-modeller byggs upp och självständigt kunna skapa enkla 3D-modeller .
Känna till samband mellan 3D-modell och ritning.
Känna till hur 3D-modellering påverkar andra områden inom maskintekniken.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Självständigt kunna bygga upp 3D-modeller.
Förstå sambanden mellan 3D-modell och ritning samt behjälpligt kunna dokumentera 3D-modellen.
Förstå principerna för parametrisering.
Behjälpligt förmå beakta 3D-modelleringens påverkan på andra områden inom maskintekniken.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Självständigt kunna bygga upp komplexa 3D-modeller.
Självständigt kunna dokumentera 3D-modeller enligt rittekniska regler.
Kan tillämpa parametrisering i uppbyggnad av 3D-modeller.
Självständigt förmå beakta 3D-modelleringens påverkan på andra områden inom maskintekniken.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Kursbedömningen baserar sig på ett tenttillfälle och övningsuppgifterna. Övningsuppgifterna
bedöms och poängsätts.
Kursbedömningens viktfaktorer:
Övningsuppgifter 40%
Tent 60%

Till godkänt vitsord krävs minst 15 poäng från övningsuppgifterna samt godkänd tent.

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Känner till hur 3D-modeller byggs upp och kan självständigt skapa enkla 3D-modeller .
Känner till samband mellan 3D-modell och ritning.
Känner till hur 3D-modellering påverkar andra områden inom maskintekniken.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Kan självständigt bygga upp 3D-modeller.
Förstår sambanden mellan 3D-modell och ritning samt kan behjälpligt dokumentera 3Dmodellen.
Förstår principerna för parametrisering.
Förmår behjälpligt beakta 3D-modelleringens påverkan på andra områden inom maskintekniken.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Kan självständigt bygga upp komplexa 3D-modeller.
Kan självständigt dokumentera 3D-modeller enligt rittekniska regler.
Kan tillämpa parametrisering i uppbyggnad av 3D-modeller.
Förmår självständigt beakta 3D-modelleringens påverkan på andra områden inom maskintekniken

Förkunskapskrav

Ritteknik (Rekommenderad)

Tilläggsuppgifter

Kursen kan utföras på distans.

Lärandemål

Efter godkänd kurs skall den studerande Känna till valda delar av lastbilstekniken, de regler som gäller för byggande av påbyggnader och konstruktion samt lagstiftningen kring tunga fordon

Innehåll

- Tunga fordons bromssystem samt lagstiftning kring den
- Viktberäkningar vid konstruktion
- Mått och vikter samt kopplingsregler för tunga fordon

Tid och plats

Wolffskavägen 33/ Bomullsgränd 3, Vasa höstterminen 2025.

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Presenteras av föreläsaren i början av kursen

Undervisningsmetoder

Normal klassundervisning och övningsarbeten och vid behov nätundervising.

Praktik- och arbetslivssamarbete

Företagsbesök ordnas under kursens gång. Datum och tid meddelas efter kursstart

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Meddelas av läraren i början av kursen

Studerandes tidsanvändning och belastning

- Föreläsningar
- Övningar
- Övningsarbeten
- Tent(er)

Periodisering av innehållet

- Föreläsningar under hela höstterminen
- Företagsbesök under första halvan av höstterminen
- Större projekt introduceras i början av kursen. REsultat presenteras mot slutet av kursen
- Tentförberedelser under hela terminen

Tilläggsuppgifter för studerande

Lärarens kontaktuppgifter:
Mikael Tätting
0504776414
mikael.tatting@novia.fi
Arbetsrum i Technobotnia, andra våningen, F4225

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

- Känner till grunderna för tryckluftsbromssystem i tunga fordon av olika årsmodeller.
- Godkända tenter och ev inlämningsarbete
Känner till lagstiftning om mått o vikter inom tung trafik

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

-Kan beräkna bromseffekten på en fordonskombination utgående från givna ingångsvärden från ett praktiskt bromsprov. Kan även utföra en teoretisk bromsberäkning som grund för en konstruktion med hjälp av dataprogram som används i branschen
-Kan utföra konstruktionsberäkningar manuellt och med dataprogram
-Kan tillämpa aktuell lagstiftning vid beräkning av fordon samt överlast

Bedömningskriterier, berömliga (5)

-Kan bedöma bromsarna utgående från en praktisk bromsberäkning och utreda orsakerna till att resultatet inte uppfyller lagstadgade krav.
-Kan självständigt utföra beräkningar med dataprogram och utvärdera fordonets lämplighet för användning
-Kan självständigt bedöma lämpligaste fordonsalternativen för olika transporter med beaktande av mått o viktregler

Bedömningskriterier, godkänt/underkänt

- Godkända tenter och inlämningsarbeten
- Deltagande i kursens föreläsningar

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

- Närvaro och aktivt deltagande i kursen
- Inlämningsuppgifter / Projektarbeten
- Tentresultat

Underkänd (0)

- Otillräcklig närvaro
- Oinlämnad uppgift för bedömning
- Tent(er) ogjord eller icke godkänd

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

- Tillräcklig närvaro
- Obligatoriska uppgifter inlämnade och godkända
- Tent(er) gjorda samt godkända

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Förutom föregående:
- Aktivt deltagande i kursen
- Valfria uppgifter inlämnade samt godkända
- Goda prestationer i tent(er)

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Förutom föregående:
- Goda prestationer i både obligatoriska och valfria inlämningsarbeten
- Berömliga prestationer i tent(er)

Förkunskapskrav

Personbilsteknik ( Rekommenderad )

Lärandemål

Efter avslutad kurs förväntas de studerande
1. förstå materiens grundläggande uppbyggnad
2. kunna ställa upp grundläggande reaktionslikheter och beräkna utbyten utifrån begränsande reagens
3. ha en överblick över olika kemiska analysmetoder
4. ha en överblick hur deras kemikunskaper kan tillämpas inom eget fackområde
5. ha utfört kemiska laborationer, analyserat och dokumenterat resultaten från laborationerna

Innehåll

- kemiska grundbegrepp
- stökiometri
- reaktioner i vattenlösningar
- gaser
- grunderna i elektrokemi
- tillämpningar från olika fackämnesområden
- laborationer
- laboratoriesäkerhet

Ämnesmässig tillämpning enligt utbildning kan förekomma.

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Den studerande kan översiktligt redogöra för innebörden av begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder som används inom kemi

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Den studerande kan utförligt redogöra för innebörden av begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder som används inom kemi

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Den studerande kan utförligt och nyanserat redogöra för innebörden av begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder som används inom kemi

Förkunskapskrav

inga

Lärandemål

Efter avslutad kurs förväntas de studerande
1. förstå materiens grundläggande uppbyggnad
2. kunna ställa upp grundläggande reaktionslikheter och beräkna utbyten utifrån begränsande reagens
3. ha en överblick över olika kemiska analysmetoder
4. ha en överblick hur deras kemikunskaper kan tillämpas inom eget fackområde
5. ha utfört kemiska laborationer, analyserat och dokumenterat resultaten från laborationerna

Innehåll

- kemiska grundbegrepp
- stökiometri
- reaktioner i vattenlösningar
- gaser
- grunderna i elektrokemi
- tillämpningar från olika fackämnesområden
- laborationer
- laboratoriesäkerhet

Ämnesmässig tillämpning enligt utbildning kan förekomma.

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Den studerande kan översiktligt redogöra för innebörden av begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder som används inom kemi

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Den studerande kan utförligt redogöra för innebörden av begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder som används inom kemi

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Den studerande kan utförligt och nyanserat redogöra för innebörden av begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder som används inom kemi

Förkunskapskrav

inga

Lärandemål

Studerande
-utvecklar och visar sin förmåga att tillämpa kunskaper och färdigheter i anslutning till yrkesstudierna
-kan reflektera, dokumentera och rapportera utvecklingsprocesser
-kan presentera sitt arbete på ett professionellt sätt
-har kritiskt och analytiskt tänkande
-kan visa sin yrkeskompetens

Innehåll

Examensarbete enligt enhetens instruktion.

Tid och plats

Kursen utförs under skrivandet av examensarbetet samt genom mognadsprovet.

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Ej separat litteratur.

Undervisningsmetoder

Kursen motsvarar 15 sp av examensarbetet, ingen separat undervisning ges. Skriftligt mognadsprov ingår som definierats av examensstadgan.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Kursen utförs under skrivandet av examensarbetet.

Förverkligandets alternativa prestationssätt

Kursen avläggs genom att examensarbetet och mognadsprovet godkänns.

Bedömningskriterier, godkänt/underkänt

Kursen godkänns när studerande presenterat ett godkänt examensarbete samt godkänt mognadsprov.

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Enligt institutionens bedömningsmatris

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Enligt institutionens bedömningsmatris

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Enligt institutionens bedömningsmatris

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Kursen godkänns i samband med att examensarbetet och mognadsprovet godkänns.
Kursen godkänns när studerande presenterat ett godkänt examensarbete samt godkänt mognadsprov.

Förkunskapskrav

Inga förkunskapskrav.

Lärandemål

Studerande
-utvecklar och visar sin förmåga att tillämpa kunskaper och färdigheter i anslutning till yrkesstudierna
-kan reflektera, dokumentera och rapportera utvecklingsprocesser
-kan presentera sitt arbete på ett professionellt sätt
-har kritiskt och analytiskt tänkande
-kan visa sin yrkeskompetens

Innehåll

Examensarbete enligt enhetens instruktion.

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Enligt institutionens bedömningsmatris

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Enligt institutionens bedömningsmatris

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Enligt institutionens bedömningsmatris

Förkunskapskrav

Inga förkunskapskrav.

Lärandemål

Studerande
-utvecklar och visar sin förmåga att tillämpa kunskaper och färdigheter i anslutning till yrkesstudierna
-kan reflektera, dokumentera och rapportera utvecklingsprocesser
-kan presentera sitt arbete på ett professionellt sätt
-har kritiskt och analytiskt tänkande
-kan visa sin yrkeskompetens

Innehåll

Examensarbete enligt enhetens instruktion.

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Enligt institutionens bedömningsmatris

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Enligt institutionens bedömningsmatris

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Enligt institutionens bedömningsmatris

Förkunskapskrav

Inga förkunskapskrav.

Lärandemål

Den studerande förstår hur, var och när man kan använda de två grundläggande begreppen i matematisk analys: derivering och integrering.
Den studerande kan tillämpa derivering och integrering på olika problem inom sitt eget fackområde.
Den studerande kan använda matematiska program för att analysera mätvärden eller övrigt insamlat datamaterial

Innehåll

- Gränsvärden
- Derivatans definition
- Tangenten och linjärisering
- Deriveringsregler
- Extremvärdesproblem
- Andraderivatan och konvexitet
- Derivatatillämpningar från eget fackområde
- Numerisk derivering
- Primitiva funktioner
- Integralens definition
- Integreringsregler
- Areaberäkningar, volymintegraler
- Integraltillämpningar från eget fackområde
- Numerisk integrering
- Matematisk programvara (Mathcad, Matlab, GeoGebra eller motsvarande) som verktyg för att lösa problem

Tid och plats

Vårterminen, läsår 25-26.

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Allt kursmaterial finns i Moodle-kursen. Materialet blir tillgängligt när man anmält sig till kursen i Peppi.

Maols tabellsamling, eller annan dylik tabellsamling, får användas under tentitllfällena.
Under kursens gång används det digitala verktyget eMath. En egen version av programmet Mathcad behövs.

Undervisningsmetoder

Schemalagda träffar ordnas åtminstone en gång per vecka. Under kursen förväntas studerande ta del av materialet på kurssidan och räkna uppgifterna i eMath på egen hand.
Via kurssidan eller under träffarna har studerande möjlighet att ställa frågor.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Tidpunkt för tentamen samt omtentamen meddelas vid kursens början.
En studerande har rätt att tentera en kurs max 3 gånger.

Förverkligandets alternativa prestationssätt

Kursen bedöms med en tentamen samt inlämningsuppgifter.

Studerandes tidsanvändning och belastning

Undervisning: åtminstone 12 h
Tentamen: 4 h
Eget arbete: 65 h
Totalt: 81 h

Periodisering av innehållet

Se kursens rekommenderade studietakt i Moodle.

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Derivator: Grundläggande förståelse av begreppet derivata. Behärskar enkla deriveringsregler.
Integraler: Grundläggande förståelse av begreppet integral. Behärskar enkla integreringsregler.
Modellering och numeriska metoder: Har viss förståelse för hur man gör en matematisk modell och hur denna kan lösas numeriskt.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Derivator: Kan lösa vanliga typer av extremvärdesproblem med hjälp av derivator.
Integraler: Kan beräkna areor och volymer med hjälp av integraler. Kan lösa problem från fysiken med hjälp av integraler.
Modellering och numeriska metoder: Har god förståelse för hur man gör matematiska modeller och kan lösa dessa med beräkningsprogram.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Derivator: Kan tillämpa teorin på mer komplicerade tillämpningar och beräkningar.
Integraler: Kan tillämpa teorin på mer komplicerade tillämpningar och beräkningar (rotationsytor, båglängder etc.).
Modellering och numeriska metoder: Kan konstruera och numeriskt lösa mer komplicerade modeller med beräkningsprogram.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Kursen bedöms utgående från den studerandes prestationer i tentamen samt antalet räknade uppgifter i eMath.

Kursen består av två deltenter - deltent 1 (30 poäng) och deltent 2 (20 poäng). Utöver detta delas det ut 10 aktivitetspoäng för räknade uppgifter.
Deltent 1 skrivs på plats i Vasa i samband med en allmän omtentamen under våren 2026 (se intra.novia.fi för datum). Deltent 2 skrivs på distans.
För godkänd kurs krävs minst 10 poäng i deltent 1, minst 6 poäng i deltent 2 samt minst 20 poäng totalt.

Vitsordsskala:
20 p - 1
28 p - 2
36 p - 3
44 p - 4
52 p - 5

Underkänd (0)

Uppnår inte kriterierna för vitsordet 1

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Derivator
Grundläggande förståelse av begreppet derivata. Behärskar enkla deriveringsregler

Integraler
Grundläggande förståelse av begreppet integral. Behärskar enkla integreringsregler

Modellering och numeriska metoder
Har viss förståelse för hur man gör en matematisk modell och hur denna kan lösas numeriskt.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Derivator
Kan lösa vanliga typer av extremvärdesproblem med hjälp av derivator

Integraler
Kan beräkna areor och volymer med hjälp av integraler. Kan lösa problem från fysiken med hjälp av integraler.

Modellering och numeriska metoder
Har god förståelse för hur man gör matematiska modeller och kan lösa dessa med beräkningsprogram

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Derivator
Kan tillämpa teorin på mer komplicerade tillämpningar och beräkningar.

Integraler
Kan tillämpa teorin på mer komplicerade tillämpningar och beräkningar. ( Rotationsytor, båglängder )

Modellering och numeriska metoder
Kan konstruera och numeriskt lösa mer komplicerade modeller med beräkningsprogram

Förkunskapskrav

Funktioner och ekvationer 1,
Geometri och vektorer,
Funktioner och ekvationer 2.

Lärandemål

- Kursen tar upp de grundläggande begreppen inom elsäkerhet, elektricitet, elmotorer och elinstallationer.
- Studerande lär sig de centrala begreppen samt faror som elektricitet kan medföra.

Innehåll

- Laddningar, Coulombs lag och elektriska fält
- Potential och spänning, ström och resistans
Ohms lag
Kirchhoffs lagar
- Elektrisk effekt och energi
- Växelspänning (AC) och likspänning (DC)
3-fas
Frekvens
- Elmotorer
Asynkronmotorer
Synkronmotorer
DC motorer
- Elsäkerhet
- Elinstallation
Säkringar
Felströmsskydd
Färgmärkning av ledare

Tid och plats

Veckorna 36 - 41

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Kompendium och lärobok.

Undervisningsmetoder

Föreläsningar
Räkneövningar
Simuleringar
Självstudier
”Kryssuppgifter”

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Vecka 41.

Förverkligandets alternativa prestationssätt

Skriftlig tent med möjlighet till extrapoäng via "kryssuppgifterna".

Studerandes tidsanvändning och belastning

Sammanlagt 81 timmar, varav 36 timmar ges som kontaktundervisning. 6 veckor med 3 tvåtimmarspass per vecka.

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

- Kan lösa enkla räkneuppgifter med Ohms-lag, effektlagen och Coulumbs-lag
- Känner till skillnaden mellan växelspänning och likspänning
- Kan beräkna en ledares resistans
- Känner till huvudtyperna av elmotorer
- Känner till grundläggande saker om elsäkerhet
- Känner till färgmärkningen på ledare i elinstallationer i byggnader

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

- Kan beräkna ersättningsresistans för serie- och parallellkopplade resistorer
- Kan beräkna potential i kretsar
- Kan mera detaljerat beskriva skillnaden mellan olika typer av elmotorer
- Har en mer detaljerad förståelse för elsäkerhet
- Känner till en säkrings och ett felströmsskydds uppgift i en elinstallation
- Förstår fasernas placering ur ett geometriskt perspektiv

Bedömningskriterier, berömliga (5)

- Kan beräkna ström och spänning i kombinerade serie- och parallellkopplingar av resistorer
- Kan beräkna strömmar, spänningar och fasskillnader i enkla växelströmskretsar

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Skriftliga tenten har fyra frågor á sex poäng. Mao totalt 24 poäng. Alla frågor är beräkningsuppgifter.
Sex poäng i en uppgift förutsätter fullständig uträkning med rätt värden och rätt svar.
Poäng ges för rätt tankegång, slarvfel ger avdrag.
"Kryssuppgifterna" kan ge max 6 extra poäng.

Underkänd (0)

Mindre än 8 poäng från den skriftliga tenten.

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Vitsord 1: 8 - 11,5 poäng.
Vitsord 2: 12 - 15,5 poäng.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Vitsord 3: 16 - 19,5 poäng.
Vitsord 4: 20 - 23,5 poäng.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

24 poäng och uppåt.

Förkunskapskrav

Inga förkunskapskrav

Lärandemål

- Kursen tar upp de grundläggande begreppen inom elsäkerhet, elektricitet, elmotorer och elinstallationer.
- Studerande lär sig de centrala begreppen samt faror som elektricitet kan medföra.

Innehåll

- Laddningar, Coulombs lag och elektriska fält
- Potential och spänning, ström och resistans
Ohms lag
Kirchhoffs lagar
- Elektrisk effekt och energi
- Växelspänning (AC) och likspänning (DC)
3-fas
Frekvens
- Elmotorer
Asynkronmotorer
Synkronmotorer
DC motorer
- Elsäkerhet
- Elinstallation
Säkringar
Felströmsskydd
Färgmärkning av ledare

Tid och plats

Veckorna 36 - 41

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Kompendium och lärobok.

Undervisningsmetoder

Föreläsningar
Räkneövningar
Simuleringar
Självstudier
”Kryssuppgifter”

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Vecka 41.

Förverkligandets alternativa prestationssätt

Skriftlig tent med möjlighet till extrapoäng via "kryssuppgifterna".

Studerandes tidsanvändning och belastning

Sammanlagt 81 timmar, varav 36 timmar ges som kontaktundervisning. 6 veckor med 3 tvåtimmarspass per vecka.

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

- Kan lösa enkla räkneuppgifter med Ohms-lag, effektlagen och Coulumbs-lag
- Känner till skillnaden mellan växelspänning och likspänning
- Kan beräkna en ledares resistans
- Känner till huvudtyperna av elmotorer
- Känner till grundläggande saker om elsäkerhet
- Känner till färgmärkningen på ledare i elinstallationer i byggnader

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

- Kan beräkna ersättningsresistans för serie- och parallellkopplade resistorer
- Kan beräkna potential i kretsar
- Kan mera detaljerat beskriva skillnaden mellan olika typer av elmotorer
- Har en mer detaljerad förståelse för elsäkerhet
- Känner till en säkrings och ett felströmsskydds uppgift i en elinstallation
- Förstår fasernas placering ur ett geometriskt perspektiv

Bedömningskriterier, berömliga (5)

- Kan beräkna ström och spänning i kombinerade serie- och parallellkopplingar av resistorer
- Kan beräkna strömmar, spänningar och fasskillnader i enkla växelströmskretsar

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Skriftliga tenten har fyra frågor á sex poäng. Mao totalt 24 poäng. Alla frågor är beräkningsuppgifter.
Sex poäng i en uppgift förutsätter fullständig uträkning med rätt värden och rätt svar.
Poäng ges för rätt tankegång, slarvfel ger avdrag.
"Kryssuppgifterna" kan ge max 6 extra poäng.

Underkänd (0)

Mindre än 8 poäng från den skriftliga tenten.

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Vitsord 1: 8 - 11,5 poäng.
Vitsord 2: 12 - 15,5 poäng.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Vitsord 3: 16 - 19,5 poäng.
Vitsord 4: 20 - 23,5 poäng.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

24 poäng och uppåt.

Förkunskapskrav

Inga förkunskapskrav

Lärandemål

- Kursen tar upp de grundläggande begreppen inom elsäkerhet, elektricitet, elmotorer och elinstallationer.
- Studerande lär sig de centrala begreppen samt faror som elektricitet kan medföra.

Innehåll

- Laddningar, Coulombs lag och elektriska fält
- Potential och spänning, ström och resistans
Ohms lag
Kirchhoffs lagar
- Elektrisk effekt och energi
- Växelspänning (AC) och likspänning (DC)
3-fas
Frekvens
- Elmotorer
Asynkronmotorer
Synkronmotorer
DC motorer
- Elsäkerhet
- Elinstallation
Säkringar
Felströmsskydd
Färgmärkning av ledare

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Kompendium eller liknande material med teori och övningsuppgifter
Kurslitteratur

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

- Kan lösa enkla räkneuppgifter med Ohms-lag, effektlagen och Coulumbs-lag
- Känner till skillnaden mellan växelspänning och likspänning
- Kan beräkna en ledares resistans
- Känner till huvudtyperna av elmotorer
- Känner till grundläggande saker om elsäkerhet
- Känner till färgmärkningen på ledare i elinstallationer i byggnader

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

- Kan beräkna ersättningsresistans för serie- och parallellkopplade resistorer
- Kan beräkna potential i kretsar
- Kan mera detaljerat beskriva skillnaden mellan olika typer av elmotorer
- Har en mer detaljerad förståelse för elsäkerhet
- Känner till en säkrings och ett felströmsskydds uppgift i en elinstallation
- Förstår fasernas placering ur ett geometriskt perspektiv

Bedömningskriterier, berömliga (5)

- Kan beräkna ström och spänning i kombinerade serie- och parallellkopplingar av resistorer
- Kan beräkna strömmar, spänningar och fasskillnader i enkla växelströmskretsar

Förkunskapskrav

Inga förkunskapskrav

Lärandemål

Efter genomgången kurs förväntas studerande ha kunskaper om utformning av produktionsaktuella förbränningsmotorer. Hen ska behärska termodynamiska och förbränningstekniska grunderna samt konstruktiva aspekter på tillverkningsmetoder, materialval mm. Studerande ska även ha kunskaper om emissioner från diesel- och ottomotorer och hur man reducerar dessa.

Innehåll

- Inledning
- Historia
- Motorkomponenter
- Jämförelsefaktorer
- Gasväxling och förbränning
- Termodynamik
- Mekanik
- Hjälpsystem
- Överladdning
- Bränslen
- Emissioner

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Känner till:
- olika typer av motorer och arbetsprinciper
- förbrännings- motorns huvuddelar, gasväxling och förbränning.
- olika termodynamiska processer, egenskaper och beräkningar.
- förbränningsmotorns plats i olika sammanhang och discipliner.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Förstår:
- hur olika komponenter påverkar motorns prestanda.
- hur olika huvuddelar till förbränningsmotorn påverkar prestanda och emissioner.

Kan beräkna och välja motortekniska komponenter.
Kan svara och ställa frågor rörande motortekniska termer muntligt och skriftligt.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Kan självständigt:
- välja och planera olika motortekniska applikationer.
- välja och konstruera lösningar som påverkar förbränningsmotorn.
- beräkna massakrafter, moment och vibrationer i förbränningsmotorn.

Kan argumentera och presentera för olika val av motorer och tekniska lösningar.

Förkunskapskrav

Inga

Lärandemål

Efter genomgången kurs ska studerande känna till de matematiska metoderna som FE-verktygen baserar sig på. Hen kan redogöra för olika typer av analyser som verktyget kan användas för och kan även ta ställning till lämpliga modeller för de vanligaste analyserna. Studerande ska självständigt kunna utföra linjära statiska analyser på vanliga maskinelement samt med handledning även utföra icke-linjära analyser.

Innehåll

- Introduktion
- Linjära statiska modeller
- Modal analys
- Respons analys
- Termisk analys
- Buckling och knäckning
- Kontakt-spänning
- Optimering
- Icke-linjära statiska modeller

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Kan redogöra för grundläggande samband på vilka FE-metoden bygger.

Känner till de mest fundamentala faktorerna som inverkar på idealiseringen av FE-modellerna.

Känner till skillnaden mellan olika analysmetoder och kan avgöra vilka analyser som lämpar sig i grundläggande hållfasthetsanalyser.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Kan avgöra vilka elementtyper och randvilkor som lämpar sig för de vanligaste FE-analyserna.

Är införstådd med hur grundläggande idealisering av verkliga geometrin kan såväl förbättra som försämra tillförlitligheten av resultaten i en FE-analys.

Kan använda sig av mera avancerade analyser, delvis med hjälp av andledning.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Kan självständigt bygga upp FE-modeller med beaktande av lämpliga algoritmer.

Kan självständigt avgöra hur en modell skall byggas upp och idealiseras från den fysiska modellen utan att äventyra noggrannheten i resultaten.

Kan självständigt utföra avancerade analyser inom såväl strukturanalys som termodynamik.

Förkunskapskrav

Hållfasthetslära 1, Hållfasthetslära 2

Lärandemål

Studerande
- har ett gott allmänt ordförråd
- behärskar den centrala grammatiken
- förstår allmänna finska texter (faktatexter, artiklar osv.)
- förstår och kan skriva vardagslivets brev och meddelanden
- klarar muntligen av vardagliga situationer

Innehåll

- Repetition av den centrala grammatiken
- Skola och studier
- Arbetsliv
- Miljö
- Vardagliga situationer

Ämnesmässig tillämpning enligt utbildning kan förekomma.

Tid och plats

Hösten 2025, Wolffskavägen 33

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Studiematerial och kompendium på Moodle.

Undervisningsmetoder

- muntliga och skriftliga övningar
- Tandemträffar med VAMK
- eget arbete, inlämningsuppgifter
- kortare föreläsningar
- närvaro 80 %

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Tentamen under sista lektionstillfället
Omtent på allmän omtentamen

Förverkligandets alternativa prestationssätt

Tvåspråkiga studerande har validerat kursen i början av sina studier.

Studerandes tidsanvändning och belastning

2 sp = 54 h arbete (c. 24 h i klass, c. 30 h eget arbete)

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

För bedömningen av kunskaper i finska som andra inhemska används Gemensam europeisk referensram för språk (CEFR). Nivå B1.1 och B1.2 anger nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 eller högre anger goda kunskaper (vitsorden 4–5). För att utföra kursen med godkänt vitsord (vitsordet 1) bör den studerande uppvisa sådana kunskaper som krävs för nivå B1.1. Godkänt vitsord i denna kurs krävs för att kunna delta i kursen Työelämän suomi.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

För bedömningen av kunskaper i finska som andra inhemska används Gemensam europeisk referensram för språk (CEFR). Nivå B1.1 och B1.2 anger nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 eller högre anger goda kunskaper (vitsorden 4–5). För att utföra kursen med godkänt vitsord (vitsordet 1) bör den studerande uppvisa sådana kunskaper som krävs för nivå B1.1. Godkänt vitsord i denna kurs krävs för att kunna delta i kursen Työelämän suomi.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

För bedömningen av kunskaper i finska som andra inhemska används Gemensam europeisk referensram för språk (CEFR). Nivå B1.1 och B1.2 anger nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 eller högre anger goda kunskaper (vitsorden 4–5). För att utföra kursen med godkänt vitsord (vitsordet 1) bör den studerande uppvisa sådana kunskaper som krävs för nivå B1.1. Godkänt vitsord i denna kurs krävs för att kunna delta i kursen Työelämän suomi.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Bedömningen baserar sig på
- timaktivitet
- inlämningsuppgifter
- tentamen

Underkänd (0)

För bedömningen av kunskaper i finska som andra inhemska används Gemensam europeisk referensram för språk (CEFR). Nivå B1 anger nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 eller högre anger goda kunskaper (vitsorden 4–5). Alla högskolor i Finland följer samma bedömningskriterier.

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

För bedömningen av kunskaper i finska som andra inhemska används Gemensam europeisk referensram för språk (CEFR). Nivå B1 anger nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 eller högre anger goda kunskaper (vitsorden 4–5). Alla högskolor i Finland följer samma bedömningskriterier.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

För bedömningen av kunskaper i finska som andra inhemska används Gemensam europeisk referensram för språk (CEFR). Nivå B1 anger nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 eller högre anger goda kunskaper (vitsorden 4–5). Alla högskolor i Finland följer samma bedömningskriterier.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

För bedömningen av kunskaper i finska som andra inhemska används Gemensam europeisk referensram för språk (CEFR). Nivå B1 anger nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 eller högre anger goda kunskaper (vitsorden 4–5). Alla högskolor i Finland följer samma bedömningskriterier.

Förkunskapskrav

Utgångsnivån är B1 vilket motsvarar C i lång finska (A-finska) eller M i kort finska (B-finska) i studenten.

Lärandemål

Studerande
- har ett gott allmänt ordförråd
- behärskar den centrala grammatiken
- förstår allmänna finska texter (faktatexter, artiklar osv.)
- förstår och kan skriva vardagslivets brev och meddelanden
- klarar muntligen av vardagliga situationer

Innehåll

- Repetition av den centrala grammatiken
- Skola och studier
- Arbetsliv
- Miljö
- Vardagliga situationer

Ämnesmässig tillämpning enligt utbildning kan förekomma.

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

För bedömningen av kunskaper i finska som andra inhemska används Gemensam europeisk referensram för språk (CEFR). Nivå B1.1 och B1.2 anger nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 eller högre anger goda kunskaper (vitsorden 4–5). För att utföra kursen med godkänt vitsord (vitsordet 1) bör den studerande uppvisa sådana kunskaper som krävs för nivå B1.1. Godkänt vitsord i denna kurs krävs för att kunna delta i kursen Työelämän suomi.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

För bedömningen av kunskaper i finska som andra inhemska används Gemensam europeisk referensram för språk (CEFR). Nivå B1.1 och B1.2 anger nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 eller högre anger goda kunskaper (vitsorden 4–5). För att utföra kursen med godkänt vitsord (vitsordet 1) bör den studerande uppvisa sådana kunskaper som krävs för nivå B1.1. Godkänt vitsord i denna kurs krävs för att kunna delta i kursen Työelämän suomi.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

För bedömningen av kunskaper i finska som andra inhemska används Gemensam europeisk referensram för språk (CEFR). Nivå B1.1 och B1.2 anger nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 eller högre anger goda kunskaper (vitsorden 4–5). För att utföra kursen med godkänt vitsord (vitsordet 1) bör den studerande uppvisa sådana kunskaper som krävs för nivå B1.1. Godkänt vitsord i denna kurs krävs för att kunna delta i kursen Työelämän suomi.

Förkunskapskrav

Utgångsnivån är B1 vilket motsvarar C i lång finska (A-finska) eller M i kort finska (B-finska) i studenten.

Lärandemål

Studerande
- har ett gott allmänt ordförråd
- behärskar den centrala grammatiken
- förstår allmänna finska texter (faktatexter, artiklar osv.)
- förstår och kan skriva vardagslivets brev och meddelanden
- klarar muntligen av vardagliga situationer

Innehåll

- Repetition av den centrala grammatiken
- Skola och studier
- Arbetsliv
- Miljö
- Vardagliga situationer

Ämnesmässig tillämpning enligt utbildning kan förekomma.

Tid och plats

Hösten 2025, Campus Vasa

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Studiematerial och kompendium på Moodle.

Undervisningsmetoder

- muntliga och skriftliga övningar
- eget arbete, inlämningsuppgifter
- kortare föreläsningar
- närvaro 80 %

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Tentamen under sista lektionstillfället
Omtent på allmän omtentamen

Förverkligandets alternativa prestationssätt

Tvåspråkiga studerande har validerat kursen i början av sina studier.

Studerandes tidsanvändning och belastning

2 sp = 54 h arbete (c. 24 h i klass, c. 30 h eget arbete)

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

För bedömningen av kunskaper i finska som andra inhemska används Gemensam europeisk referensram för språk (CEFR). Nivå B1.1 och B1.2 anger nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 eller högre anger goda kunskaper (vitsorden 4–5). För att utföra kursen med godkänt vitsord (vitsordet 1) bör den studerande uppvisa sådana kunskaper som krävs för nivå B1.1. Godkänt vitsord i denna kurs krävs för att kunna delta i kursen Työelämän suomi.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

För bedömningen av kunskaper i finska som andra inhemska används Gemensam europeisk referensram för språk (CEFR). Nivå B1.1 och B1.2 anger nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 eller högre anger goda kunskaper (vitsorden 4–5). För att utföra kursen med godkänt vitsord (vitsordet 1) bör den studerande uppvisa sådana kunskaper som krävs för nivå B1.1. Godkänt vitsord i denna kurs krävs för att kunna delta i kursen Työelämän suomi.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

För bedömningen av kunskaper i finska som andra inhemska används Gemensam europeisk referensram för språk (CEFR). Nivå B1.1 och B1.2 anger nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 eller högre anger goda kunskaper (vitsorden 4–5). För att utföra kursen med godkänt vitsord (vitsordet 1) bör den studerande uppvisa sådana kunskaper som krävs för nivå B1.1. Godkänt vitsord i denna kurs krävs för att kunna delta i kursen Työelämän suomi.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Bedömningen baserar sig på
- timaktivitet
- inlämningsuppgifter
- tentamen

Underkänd (0)

För bedömningen av kunskaper i finska som andra inhemska används Gemensam europeisk referensram för språk (CEFR). Nivå B1 anger nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 eller högre anger goda kunskaper (vitsorden 4–5). Alla högskolor i Finland följer samma bedömningskriterier.

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

För bedömningen av kunskaper i finska som andra inhemska används Gemensam europeisk referensram för språk (CEFR). Nivå B1 anger nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 eller högre anger goda kunskaper (vitsorden 4–5). Alla högskolor i Finland följer samma bedömningskriterier.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

För bedömningen av kunskaper i finska som andra inhemska används Gemensam europeisk referensram för språk (CEFR). Nivå B1 anger nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 eller högre anger goda kunskaper (vitsorden 4–5). Alla högskolor i Finland följer samma bedömningskriterier.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

För bedömningen av kunskaper i finska som andra inhemska används Gemensam europeisk referensram för språk (CEFR). Nivå B1 anger nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 eller högre anger goda kunskaper (vitsorden 4–5). Alla högskolor i Finland följer samma bedömningskriterier.

Förkunskapskrav

Utgångsnivån är B1 vilket motsvarar C i lång finska (A-finska) eller M i kort finska (B-finska) i studenten.

Lärandemål

Studerande
- har ett gott allmänt ordförråd
- behärskar den centrala grammatiken
- förstår allmänna finska texter (faktatexter, artiklar osv.)
- förstår och kan skriva vardagslivets brev och meddelanden
- klarar muntligen av vardagliga situationer

Innehåll

- Repetition av den centrala grammatiken
- Skola och studier
- Arbetsliv
- Miljö
- Vardagliga situationer

Ämnesmässig tillämpning enligt utbildning kan förekomma.

Tid och plats

Våren 2026, Campus Vasa

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Studiematerial och kompendium på Moodle.

Undervisningsmetoder

- muntliga och skriftliga övningar
- eget arbete, inlämningsuppgifter
- kortare föreläsningar
- närvaro 80 %

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Tentamen under sista lektionstillfället
Omtent på allmän omtentamen

Förverkligandets alternativa prestationssätt

Tvåspråkiga studerande har validerat kursen i början av sina studier.

Studerandes tidsanvändning och belastning

2 sp = 54 h arbete (c. 24 h i klass, c. 30 h eget arbete)

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

För bedömningen av kunskaper i finska som andra inhemska används Gemensam europeisk referensram för språk (CEFR). Nivå B1.1 och B1.2 anger nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 eller högre anger goda kunskaper (vitsorden 4–5). För att utföra kursen med godkänt vitsord (vitsordet 1) bör den studerande uppvisa sådana kunskaper som krävs för nivå B1.1. Godkänt vitsord i denna kurs krävs för att kunna delta i kursen Työelämän suomi.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

För bedömningen av kunskaper i finska som andra inhemska används Gemensam europeisk referensram för språk (CEFR). Nivå B1.1 och B1.2 anger nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 eller högre anger goda kunskaper (vitsorden 4–5). För att utföra kursen med godkänt vitsord (vitsordet 1) bör den studerande uppvisa sådana kunskaper som krävs för nivå B1.1. Godkänt vitsord i denna kurs krävs för att kunna delta i kursen Työelämän suomi.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

För bedömningen av kunskaper i finska som andra inhemska används Gemensam europeisk referensram för språk (CEFR). Nivå B1.1 och B1.2 anger nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 eller högre anger goda kunskaper (vitsorden 4–5). För att utföra kursen med godkänt vitsord (vitsordet 1) bör den studerande uppvisa sådana kunskaper som krävs för nivå B1.1. Godkänt vitsord i denna kurs krävs för att kunna delta i kursen Työelämän suomi.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Bedömningen baserar sig på
- timaktivitet
- inlämningsuppgifter
- tentamen

Underkänd (0)

För bedömningen av kunskaper i finska som andra inhemska används Gemensam europeisk referensram för språk (CEFR). Nivå B1 anger nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 eller högre anger goda kunskaper (vitsorden 4–5). Alla högskolor i Finland följer samma bedömningskriterier.

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

För bedömningen av kunskaper i finska som andra inhemska används Gemensam europeisk referensram för språk (CEFR). Nivå B1 anger nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 eller högre anger goda kunskaper (vitsorden 4–5). Alla högskolor i Finland följer samma bedömningskriterier.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

För bedömningen av kunskaper i finska som andra inhemska används Gemensam europeisk referensram för språk (CEFR). Nivå B1 anger nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 eller högre anger goda kunskaper (vitsorden 4–5). Alla högskolor i Finland följer samma bedömningskriterier.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

För bedömningen av kunskaper i finska som andra inhemska används Gemensam europeisk referensram för språk (CEFR). Nivå B1 anger nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 eller högre anger goda kunskaper (vitsorden 4–5). Alla högskolor i Finland följer samma bedömningskriterier.

Förkunskapskrav

Utgångsnivån är B1 vilket motsvarar C i lång finska (A-finska) eller M i kort finska (B-finska) i studenten.

Lärandemål

Studerande
- behärskar det centrala ordförrådet inom den egna branschen
- klarar muntligen och skriftligen av arbetsrelaterade situationer
- kan skriva olika typer av texter och ställa upp olika typer av dokument
- förstår och kan tillgodogöra sig information ur texter (artiklar, officiella dokument etc.) som rör den egna branschen
- kan hålla en strukturerad presentation på finska
- kan delta i och leda ett möte på finska
- behärskar muntligen och skriftligen den centrala grammatiken

- ska uppvisa sådana kunskaper (muntligt och skriftligt) i finska som enligt lagen (424/2003) krävs av offentligt anställda

Innehåll

- Arbetsliv och den egna branschen
- Företagande
- Affärskommunikation
- Mötesteknik- och terminologi
- Examensarbetets abstrakt

- Ämnesmässig tillämpning enligt utbildning kan förekomma.

Tid och plats

Hösten 2025, Wolffskavägen 33

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Kompendium + övrigt material på Moodle.

Undervisningsmetoder

- Undervisningsspråk finska
- Interaktiva lektioner (närvaro 75 %)
- Kortare föreläsningar
- Par- och gruppdiskussioner
- Skriftliga övningar och skriftliga inlämningsuppgifter
- Eget arbete
- Presentation och opponering
- Muntlig och skriftlig tent

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Muntlig tent under kursen.
Skriftlig tentamen under sista lektionstillfället.
Omtent på allmänt omtentamenstillfälle

Förverkligandets alternativa prestationssätt

Tvåspråkiga studerande kan avlägga kursen delvis på distans. Vissa tillfällen är obligatoriska för alla. Mer info ges under första lektionstillfället.

Studerandes tidsanvändning och belastning

4 sp = 108 h arbete (c. 42 h i klass, c. 66 h eget arbete)

Tilläggsuppgifter för studerande

Kom ihåg att också anmäla dig till de skriftliga och muntliga delarna.

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Den studerande skall uppvisa sådana kunskaper i finska som enligt lagen (424/2003) krävs av offentligt anställda och bör visa nöjaktig (vitsordet 1, 2 eller 3) eller god (vitsordet 4 eller 5) förmåga att använda finska i tal och skrift.

För bedömningen av kunskaperna i finska används Gemensam europeisk referensram för språk (CEFR). Nivå B1.1 och B1.2 anger nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 eller högre anger goda kunskaper (vitsorden 4–5).

Muntlig och skriftlig förmåga bedöms med skilda vitsord.

Alla högskolor i Finland följer samma bedömningskriterier.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Den studerande skall uppvisa sådana kunskaper i finska som enligt lagen (424/2003) krävs av offentligt anställda och bör visa nöjaktig (vitsordet 1, 2 eller 3) eller god (vitsordet 4 eller 5) förmåga att använda finska i tal och skrift.

För bedömningen av kunskaperna i finska används Gemensam europeisk referensram för språk (CEFR). Nivå B1.1 och B1.2 anger nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 eller högre anger goda kunskaper (vitsorden 4–5).

Muntlig och skriftlig förmåga bedöms med skilda vitsord.

Alla högskolor i Finland följer samma bedömningskriterier.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Den studerande skall uppvisa sådana kunskaper i finska som enligt lagen (424/2003) krävs av offentligt anställda och bör visa nöjaktig (vitsordet 1, 2 eller 3) eller god (vitsordet 4 eller 5) förmåga att använda finska i tal och skrift.

För bedömningen av kunskaperna i finska används Gemensam europeisk referensram för språk (CEFR). Nivå B1.1 och B1.2 anger nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 eller högre anger goda kunskaper (vitsorden 4–5).

Muntlig och skriftlig förmåga bedöms med skilda vitsord.

Alla högskolor i Finland följer samma bedömningskriterier.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Bedömning på basen av
- Muntligt prov, muntlig presentation och andra muntliga övningar
- Skriftliga prov/förhör
- Skriftliga inlämningsuppgifter
- Timaktivitet
- Muntlig och skriftlig färdighet bedöms med skilda vitsord.

Underkänd (0)

Bedömningen av kunskaperna i finska baserar sig på Europeiska referensramen för språk (CEFR). Nivå B1 avser nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 avser goda kunskaper (vitsorden 4–5). Samma bedömningskriterier används vid alla högskolor i Finland. Nivå A2 eller lägre är undekänt.
Muntlig och skriftlig färdighet bedöms med skilda vitsord.

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Bedömningen av kunskaperna i finska baserar sig på Europeiska referensramen för språk (CEFR). Nivå B1 avser nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 avser goda kunskaper (vitsorden 4–5). Samma bedömningskriterier används vid alla högskolor i Finland. Nivå A2 eller lägre är undekänt.
Muntlig och skriftlig färdighet bedöms med skilda vitsord.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Bedömningen av kunskaperna i finska baserar sig på Europeiska referensramen för språk (CEFR). Nivå B1 avser nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 avser goda kunskaper (vitsorden 4–5). Samma bedömningskriterier används vid alla högskolor i Finland. Nivå A2 eller lägre är undekänt.
Muntlig och skriftlig färdighet bedöms med skilda vitsord.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Bedömningen av kunskaperna i finska baserar sig på Europeiska referensramen för språk (CEFR). Nivå B1 avser nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 avser goda kunskaper (vitsorden 4–5). Samma bedömningskriterier används vid alla högskolor i Finland. Nivå A2 eller lägre är undekänt.
Muntlig och skriftlig färdighet bedöms med skilda vitsord.

Förkunskapskrav

Suomi

Lärandemål

Studerande
- behärskar det centrala ordförrådet inom den egna branschen
- klarar muntligen och skriftligen av arbetsrelaterade situationer
- kan skriva olika typer av texter och ställa upp olika typer av dokument
- förstår och kan tillgodogöra sig information ur texter (artiklar, officiella dokument etc.) som rör den egna branschen
- kan hålla en strukturerad presentation på finska
- kan delta i och leda ett möte på finska
- behärskar muntligen och skriftligen den centrala grammatiken

- ska uppvisa sådana kunskaper (muntligt och skriftligt) i finska som enligt lagen (424/2003) krävs av offentligt anställda

Innehåll

- Arbetsliv och den egna branschen
- Företagande
- Affärskommunikation
- Mötesteknik- och terminologi
- Examensarbetets abstrakt

- Ämnesmässig tillämpning enligt utbildning kan förekomma.

Tid och plats

Hösten 2025, Wolffskavägen 33

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Kompendium + övrigt material på Moodle.

Undervisningsmetoder

- Undervisningsspråk finska
- Interaktiva lektioner (närvaro 75 %)
- Kortare föreläsningar
- Par- och gruppdiskussioner
- Skriftliga övningar och skriftliga inlämningsuppgifter
- Eget arbete
- Presentation och opponering
- Muntlig och skriftlig tent

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Muntlig tent under kursen.
Skriftlig tentamen under sista lektionstillfället.
Omtent på allmänt omtentamenstillfälle

Förverkligandets alternativa prestationssätt

Tvåspråkiga studerande kan avlägga kursen delvis på distans. Vissa tillfällen är obligatoriska för alla. Mer info ges under första lektionstillfället.

Studerandes tidsanvändning och belastning

4 sp = 108 h arbete (c. 42 h i klass, c. 66 h eget arbete)

Tilläggsuppgifter för studerande

Kom ihåg att också anmäla dig till de skriftliga och muntliga delarna.

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Den studerande skall uppvisa sådana kunskaper i finska som enligt lagen (424/2003) krävs av offentligt anställda och bör visa nöjaktig (vitsordet 1, 2 eller 3) eller god (vitsordet 4 eller 5) förmåga att använda finska i tal och skrift.

För bedömningen av kunskaperna i finska används Gemensam europeisk referensram för språk (CEFR). Nivå B1.1 och B1.2 anger nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 eller högre anger goda kunskaper (vitsorden 4–5).

Muntlig och skriftlig förmåga bedöms med skilda vitsord.

Alla högskolor i Finland följer samma bedömningskriterier.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Den studerande skall uppvisa sådana kunskaper i finska som enligt lagen (424/2003) krävs av offentligt anställda och bör visa nöjaktig (vitsordet 1, 2 eller 3) eller god (vitsordet 4 eller 5) förmåga att använda finska i tal och skrift.

För bedömningen av kunskaperna i finska används Gemensam europeisk referensram för språk (CEFR). Nivå B1.1 och B1.2 anger nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 eller högre anger goda kunskaper (vitsorden 4–5).

Muntlig och skriftlig förmåga bedöms med skilda vitsord.

Alla högskolor i Finland följer samma bedömningskriterier.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Den studerande skall uppvisa sådana kunskaper i finska som enligt lagen (424/2003) krävs av offentligt anställda och bör visa nöjaktig (vitsordet 1, 2 eller 3) eller god (vitsordet 4 eller 5) förmåga att använda finska i tal och skrift.

För bedömningen av kunskaperna i finska används Gemensam europeisk referensram för språk (CEFR). Nivå B1.1 och B1.2 anger nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 eller högre anger goda kunskaper (vitsorden 4–5).

Muntlig och skriftlig förmåga bedöms med skilda vitsord.

Alla högskolor i Finland följer samma bedömningskriterier.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Bedömning på basen av
- Muntligt prov, muntlig presentation och andra muntliga övningar
- Skriftliga prov/förhör
- Skriftliga inlämningsuppgifter
- Timaktivitet
- Muntlig och skriftlig färdighet bedöms med skilda vitsord.

Underkänd (0)

Bedömningen av kunskaperna i finska baserar sig på Europeiska referensramen för språk (CEFR). Nivå B1 avser nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 avser goda kunskaper (vitsorden 4–5). Samma bedömningskriterier används vid alla högskolor i Finland. Nivå A2 eller lägre är undekänt.
Muntlig och skriftlig färdighet bedöms med skilda vitsord.

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Bedömningen av kunskaperna i finska baserar sig på Europeiska referensramen för språk (CEFR). Nivå B1 avser nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 avser goda kunskaper (vitsorden 4–5). Samma bedömningskriterier används vid alla högskolor i Finland. Nivå A2 eller lägre är undekänt.
Muntlig och skriftlig färdighet bedöms med skilda vitsord.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Bedömningen av kunskaperna i finska baserar sig på Europeiska referensramen för språk (CEFR). Nivå B1 avser nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 avser goda kunskaper (vitsorden 4–5). Samma bedömningskriterier används vid alla högskolor i Finland. Nivå A2 eller lägre är undekänt.
Muntlig och skriftlig färdighet bedöms med skilda vitsord.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Bedömningen av kunskaperna i finska baserar sig på Europeiska referensramen för språk (CEFR). Nivå B1 avser nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 avser goda kunskaper (vitsorden 4–5). Samma bedömningskriterier används vid alla högskolor i Finland. Nivå A2 eller lägre är undekänt.
Muntlig och skriftlig färdighet bedöms med skilda vitsord.

Förkunskapskrav

Suomi

Lärandemål

Studerande
- behärskar det centrala ordförrådet inom den egna branschen
- klarar muntligen och skriftligen av arbetsrelaterade situationer
- kan skriva olika typer av texter och ställa upp olika typer av dokument
- förstår och kan tillgodogöra sig information ur texter (artiklar, officiella dokument etc.) som rör den egna branschen
- kan hålla en strukturerad presentation på finska
- kan delta i och leda ett möte på finska
- behärskar muntligen och skriftligen den centrala grammatiken

- ska uppvisa sådana kunskaper (muntligt och skriftligt) i finska som enligt lagen (424/2003) krävs av offentligt anställda

Innehåll

- Arbetsliv och den egna branschen
- Företagande
- Affärskommunikation
- Mötesteknik- och terminologi
- Examensarbetets abstrakt

- Ämnesmässig tillämpning enligt utbildning kan förekomma.

Tid och plats

Hösten 2025, Wolffskavägen 33

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Kompendium + övrigt material på Moodle.

Undervisningsmetoder

- Undervisningsspråk finska
- Interaktiva lektioner (närvaro 75 %)
- Kortare föreläsningar
- Par- och gruppdiskussioner
- Skriftliga övningar och skriftliga inlämningsuppgifter
- Eget arbete
- Presentation och opponering
- Muntlig och skriftlig tent

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Muntlig tent under kursen.
Skriftlig tentamen under sista lektionstillfället.
Omtent på allmänt omtentamenstillfälle

Förverkligandets alternativa prestationssätt

Tvåspråkiga studerande kan avlägga kursen delvis på distans. Vissa tillfällen är obligatoriska för alla. Mer info ges under första lektionstillfället.

Studerandes tidsanvändning och belastning

4 sp = 108 h arbete (c. 42 h i klass, c. 66 h eget arbete)

Tilläggsuppgifter för studerande

Kom ihåg att också anmäla dig till de skriftliga och muntliga delarna.

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Den studerande skall uppvisa sådana kunskaper i finska som enligt lagen (424/2003) krävs av offentligt anställda och bör visa nöjaktig (vitsordet 1, 2 eller 3) eller god (vitsordet 4 eller 5) förmåga att använda finska i tal och skrift.

För bedömningen av kunskaperna i finska används Gemensam europeisk referensram för språk (CEFR). Nivå B1.1 och B1.2 anger nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 eller högre anger goda kunskaper (vitsorden 4–5).

Muntlig och skriftlig förmåga bedöms med skilda vitsord.

Alla högskolor i Finland följer samma bedömningskriterier.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Den studerande skall uppvisa sådana kunskaper i finska som enligt lagen (424/2003) krävs av offentligt anställda och bör visa nöjaktig (vitsordet 1, 2 eller 3) eller god (vitsordet 4 eller 5) förmåga att använda finska i tal och skrift.

För bedömningen av kunskaperna i finska används Gemensam europeisk referensram för språk (CEFR). Nivå B1.1 och B1.2 anger nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 eller högre anger goda kunskaper (vitsorden 4–5).

Muntlig och skriftlig förmåga bedöms med skilda vitsord.

Alla högskolor i Finland följer samma bedömningskriterier.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Den studerande skall uppvisa sådana kunskaper i finska som enligt lagen (424/2003) krävs av offentligt anställda och bör visa nöjaktig (vitsordet 1, 2 eller 3) eller god (vitsordet 4 eller 5) förmåga att använda finska i tal och skrift.

För bedömningen av kunskaperna i finska används Gemensam europeisk referensram för språk (CEFR). Nivå B1.1 och B1.2 anger nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 eller högre anger goda kunskaper (vitsorden 4–5).

Muntlig och skriftlig förmåga bedöms med skilda vitsord.

Alla högskolor i Finland följer samma bedömningskriterier.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Bedömning på basen av
- Muntligt prov, muntlig presentation och andra muntliga övningar
- Skriftliga prov/förhör
- Skriftliga inlämningsuppgifter
- Timaktivitet
- Muntlig och skriftlig färdighet bedöms med skilda vitsord.

Underkänd (0)

Bedömningen av kunskaperna i finska baserar sig på Europeiska referensramen för språk (CEFR). Nivå B1 avser nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 avser goda kunskaper (vitsorden 4–5). Samma bedömningskriterier används vid alla högskolor i Finland. Nivå A2 eller lägre är undekänt.
Muntlig och skriftlig färdighet bedöms med skilda vitsord.

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Bedömningen av kunskaperna i finska baserar sig på Europeiska referensramen för språk (CEFR). Nivå B1 avser nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 avser goda kunskaper (vitsorden 4–5). Samma bedömningskriterier används vid alla högskolor i Finland. Nivå A2 eller lägre är undekänt.
Muntlig och skriftlig färdighet bedöms med skilda vitsord.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Bedömningen av kunskaperna i finska baserar sig på Europeiska referensramen för språk (CEFR). Nivå B1 avser nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 avser goda kunskaper (vitsorden 4–5). Samma bedömningskriterier används vid alla högskolor i Finland. Nivå A2 eller lägre är undekänt.
Muntlig och skriftlig färdighet bedöms med skilda vitsord.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Bedömningen av kunskaperna i finska baserar sig på Europeiska referensramen för språk (CEFR). Nivå B1 avser nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 avser goda kunskaper (vitsorden 4–5). Samma bedömningskriterier används vid alla högskolor i Finland. Nivå A2 eller lägre är undekänt.
Muntlig och skriftlig färdighet bedöms med skilda vitsord.

Förkunskapskrav

Suomi

Lärandemål

Studerande
- behärskar det centrala ordförrådet inom den egna branschen
- klarar muntligen och skriftligen av arbetsrelaterade situationer
- kan skriva olika typer av texter och ställa upp olika typer av dokument
- förstår och kan tillgodogöra sig information ur texter (artiklar, officiella dokument etc.) som rör den egna branschen
- kan hålla en strukturerad presentation på finska
- kan delta i och leda ett möte på finska
- behärskar muntligen och skriftligen den centrala grammatiken

- ska uppvisa sådana kunskaper (muntligt och skriftligt) i finska som enligt lagen (424/2003) krävs av offentligt anställda

Innehåll

- Arbetsliv och den egna branschen
- Företagande
- Affärskommunikation
- Mötesteknik- och terminologi
- Examensarbetets abstrakt

- Ämnesmässig tillämpning enligt utbildning kan förekomma.

Tid och plats

Hösten 2025, Wolffskavägen 33

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Material på Moodle.

Undervisningsmetoder

- Undervisningsspråk finska
- Interaktiva lektioner (närvaro 75 %)
- Kortare föreläsningar
- Par- och gruppdiskussioner
- Skriftliga övningar och skriftliga inlämningsuppgifter
- Eget arbete
- Presentation och opponering
- Muntlig och skriftlig tent

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Muntlig tent under kursen.
Skriftlig tentamen under kursen.
Omtent på allmänt omtentamenstillfälle

Förverkligandets alternativa prestationssätt

Tvåspråkiga studerande kan avlägga kursen delvis på distans. Vissa tillfällen är obligatoriska för alla. Mer info ges under första lektionstillfället.

Studerandes tidsanvändning och belastning

4 sp = 108 h arbete

Tilläggsuppgifter för studerande

Kom ihåg att också anmäla dig till de skriftliga och muntliga delarna.

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Den studerande skall uppvisa sådana kunskaper i finska som enligt lagen (424/2003) krävs av offentligt anställda och bör visa nöjaktig (vitsordet 1, 2 eller 3) eller god (vitsordet 4 eller 5) förmåga att använda finska i tal och skrift.

För bedömningen av kunskaperna i finska används Gemensam europeisk referensram för språk (CEFR). Nivå B1.1 och B1.2 anger nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 eller högre anger goda kunskaper (vitsorden 4–5).

Muntlig och skriftlig förmåga bedöms med skilda vitsord.

Alla högskolor i Finland följer samma bedömningskriterier.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Den studerande skall uppvisa sådana kunskaper i finska som enligt lagen (424/2003) krävs av offentligt anställda och bör visa nöjaktig (vitsordet 1, 2 eller 3) eller god (vitsordet 4 eller 5) förmåga att använda finska i tal och skrift.

För bedömningen av kunskaperna i finska används Gemensam europeisk referensram för språk (CEFR). Nivå B1.1 och B1.2 anger nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 eller högre anger goda kunskaper (vitsorden 4–5).

Muntlig och skriftlig förmåga bedöms med skilda vitsord.

Alla högskolor i Finland följer samma bedömningskriterier.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Den studerande skall uppvisa sådana kunskaper i finska som enligt lagen (424/2003) krävs av offentligt anställda och bör visa nöjaktig (vitsordet 1, 2 eller 3) eller god (vitsordet 4 eller 5) förmåga att använda finska i tal och skrift.

För bedömningen av kunskaperna i finska används Gemensam europeisk referensram för språk (CEFR). Nivå B1.1 och B1.2 anger nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 eller högre anger goda kunskaper (vitsorden 4–5).

Muntlig och skriftlig förmåga bedöms med skilda vitsord.

Alla högskolor i Finland följer samma bedömningskriterier.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Bedömning på basen av prov och kursuppgifter.

Muntlig och skriftlig färdighet bedöms med skilda vitsord.

Underkänd (0)

Bedömningen av kunskaperna i finska baserar sig på Europeiska referensramen för språk (CEFR). Nivå B1 avser nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 avser goda kunskaper (vitsorden 4–5). Samma bedömningskriterier används vid alla högskolor i Finland. Nivå A2 eller lägre är undekänt.
Muntlig och skriftlig färdighet bedöms med skilda vitsord.

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Bedömningen av kunskaperna i finska baserar sig på Europeiska referensramen för språk (CEFR). Nivå B1 avser nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 avser goda kunskaper (vitsorden 4–5). Samma bedömningskriterier används vid alla högskolor i Finland. Nivå A2 eller lägre är undekänt.
Muntlig och skriftlig färdighet bedöms med skilda vitsord.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Bedömningen av kunskaperna i finska baserar sig på Europeiska referensramen för språk (CEFR). Nivå B1 avser nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 avser goda kunskaper (vitsorden 4–5). Samma bedömningskriterier används vid alla högskolor i Finland. Nivå A2 eller lägre är undekänt.
Muntlig och skriftlig färdighet bedöms med skilda vitsord.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Bedömningen av kunskaperna i finska baserar sig på Europeiska referensramen för språk (CEFR). Nivå B1 avser nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 avser goda kunskaper (vitsorden 4–5). Samma bedömningskriterier används vid alla högskolor i Finland. Nivå A2 eller lägre är undekänt.
Muntlig och skriftlig färdighet bedöms med skilda vitsord.

Förkunskapskrav

Suomi

Lärandemål

Studerande
- behärskar det centrala ordförrådet inom den egna branschen
- klarar muntligen och skriftligen av arbetsrelaterade situationer
- kan skriva olika typer av texter och ställa upp olika typer av dokument
- förstår och kan tillgodogöra sig information ur texter (artiklar, officiella dokument etc.) som rör den egna branschen
- kan hålla en strukturerad presentation på finska
- kan delta i och leda ett möte på finska
- behärskar muntligen och skriftligen den centrala grammatiken

- ska uppvisa sådana kunskaper (muntligt och skriftligt) i finska som enligt lagen (424/2003) krävs av offentligt anställda

Innehåll

- Arbetsliv och den egna branschen
- Företagande
- Affärskommunikation
- Mötesteknik- och terminologi
- Examensarbetets abstrakt

- Ämnesmässig tillämpning enligt utbildning kan förekomma.

Tid och plats

Hösten 2025

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Material på Moodle.

Undervisningsmetoder

- Undervisningsspråk finska
- Interaktiva lektioner
- Kortare föreläsningar
- Par- och gruppdiskussioner
- Skriftliga övningar och skriftliga inlämningsuppgifter
- Eget arbete
- Muntlig presentation
- Muntlig och skriftlig tent. Muntlig tent på distans, skriftlig tent på plats.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Muntlig tent under kursen.
Skriftlig tentamen på allmän omtentamen
Omtent på allmänt omtentamenstillfälle

Studerandes tidsanvändning och belastning

4 sp = 108 h arbete

Tilläggsuppgifter för studerande

Kom ihåg att också anmäla dig till de skriftliga och muntliga delarna.

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Den studerande skall uppvisa sådana kunskaper i finska som enligt lagen (424/2003) krävs av offentligt anställda och bör visa nöjaktig (vitsordet 1, 2 eller 3) eller god (vitsordet 4 eller 5) förmåga att använda finska i tal och skrift.

För bedömningen av kunskaperna i finska används Gemensam europeisk referensram för språk (CEFR). Nivå B1.1 och B1.2 anger nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 eller högre anger goda kunskaper (vitsorden 4–5).

Muntlig och skriftlig förmåga bedöms med skilda vitsord.

Alla högskolor i Finland följer samma bedömningskriterier.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Den studerande skall uppvisa sådana kunskaper i finska som enligt lagen (424/2003) krävs av offentligt anställda och bör visa nöjaktig (vitsordet 1, 2 eller 3) eller god (vitsordet 4 eller 5) förmåga att använda finska i tal och skrift.

För bedömningen av kunskaperna i finska används Gemensam europeisk referensram för språk (CEFR). Nivå B1.1 och B1.2 anger nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 eller högre anger goda kunskaper (vitsorden 4–5).

Muntlig och skriftlig förmåga bedöms med skilda vitsord.

Alla högskolor i Finland följer samma bedömningskriterier.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Den studerande skall uppvisa sådana kunskaper i finska som enligt lagen (424/2003) krävs av offentligt anställda och bör visa nöjaktig (vitsordet 1, 2 eller 3) eller god (vitsordet 4 eller 5) förmåga att använda finska i tal och skrift.

För bedömningen av kunskaperna i finska används Gemensam europeisk referensram för språk (CEFR). Nivå B1.1 och B1.2 anger nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 eller högre anger goda kunskaper (vitsorden 4–5).

Muntlig och skriftlig förmåga bedöms med skilda vitsord.

Alla högskolor i Finland följer samma bedömningskriterier.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Bedömning på basen av
- Muntligt prov, muntlig presentation och andra muntliga övningar
- Skriftliga prov/förhör
- Skriftliga inlämningsuppgifter
- Timaktivitet
- Muntlig och skriftlig färdighet bedöms med skilda vitsord.

Underkänd (0)

Bedömningen av kunskaperna i finska baserar sig på Europeiska referensramen för språk (CEFR). Nivå B1 avser nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 avser goda kunskaper (vitsorden 4–5). Samma bedömningskriterier används vid alla högskolor i Finland. Nivå A2 eller lägre är undekänt.
Muntlig och skriftlig färdighet bedöms med skilda vitsord.

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Bedömningen av kunskaperna i finska baserar sig på Europeiska referensramen för språk (CEFR). Nivå B1 avser nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 avser goda kunskaper (vitsorden 4–5). Samma bedömningskriterier används vid alla högskolor i Finland. Nivå A2 eller lägre är undekänt.
Muntlig och skriftlig färdighet bedöms med skilda vitsord.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Bedömningen av kunskaperna i finska baserar sig på Europeiska referensramen för språk (CEFR). Nivå B1 avser nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 avser goda kunskaper (vitsorden 4–5). Samma bedömningskriterier används vid alla högskolor i Finland. Nivå A2 eller lägre är undekänt.
Muntlig och skriftlig färdighet bedöms med skilda vitsord.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Bedömningen av kunskaperna i finska baserar sig på Europeiska referensramen för språk (CEFR). Nivå B1 avser nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 avser goda kunskaper (vitsorden 4–5). Samma bedömningskriterier används vid alla högskolor i Finland. Nivå A2 eller lägre är undekänt.
Muntlig och skriftlig färdighet bedöms med skilda vitsord.

Förkunskapskrav

Suomi

Lärandemål

Studerande :
- Kan lösa ekvationer av första och andra graden
- Behärskar förenkling av matematiska formler och uttryck.
- Förstår och kan formulera linjära samband mellan två storheter
- Kan lösa linjära ekvationssystem
- Känner till parabelns egenskaper och ekvationer
- Kan tillämpa matematiska modeller på olika tekniska problemställningar

Innehåll

Bråk
Potenser
Polynom
Rationella uttryck
Kvadratrötter, Rötter
Ekvationer av första graden
Linjära funktioner , Räta linjen
Ekvationssystem
Ekvationer av andra graden
Rationella ekvationer
Parabeln, Funktioner av andra graden
Olikheter
Ämnesmässig tillämpning enligt utbildning kan förekomma.

Tid och plats

Period 1, läsår 25-26.
Vasa

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Allt kursmaterial finns i Moodle och i e-math.
Materialet blir tillgängligt när man anmält sig till kursen i Peppi.
Vid anmälning till kursen bör studerande välja rätt undergrupp.

Maols tabellsamling, eller annan dylik tabellsamling, får användas under tentitllfällena (inte elektroniskt!)
Under kursens gång används det digitala verktyget eMath.

Undervisningsmetoder

Närundervisning enligt schemat.
Studerande förväntas ta del av materialet på egen hand innan lektionen.
Under lektionstid görs räkneövningar i det digitala verktyget eMath.

Kursen inleds med en kunskapskartläggning för att ge studerande en överblick över den egna nivån.
Studerande har sedan möjlighet att öva och repetera med Fixit-materialet i eMath.
Studerande med bra förkunskaper erbjuds möjligheten att validera kursen.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Tidpunkt för tentamen samt omtentamen meddelas vid kursens början.
En studerande har rätt att tentera en kurs max 3 gånger.

Förverkligandets alternativa prestationssätt

Vid validering : Godkänt kartläggningstest och godkänd valideringstent

Vid deltagande i kursen :
Godkänt kartläggningstest , godkänd tentamen , minst 20 p från poäng från tent, minitest samt räknade uppgifter i eMath.

Studerandes tidsanvändning och belastning

Undervisning i klass: 48 timmar
Tentamen: 4 timmar
Eget arbete: 29 timmar
Totalt: 81 timmar

Periodisering av innehållet

Se kursens lektionsplanering i Moodle.

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Behärskar grundläggande förenkling av enkla matematiska formler och uttryck.
Kan lösa enkla ekvationer av första och andra graden .
Kan lösa enkla linjära ekvationssystem
Har grundläggande förståelse av elementära funktioner ( linjära - , polynom- och rationella funktioner )
Kan lösa ut storheter ur enkla formler
Har viss förståelse för hur man använder en matematisk modell och hur denna kan lösas

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Behärskar förenkling av matematiska formler och uttryck.
Kan lösa lite mer krävande ekvationer och ekvationssystem.
Har god förståelse av elementära funktioner och linjära samband
Kan lösa ut storheter ur mer krävande formler
Har god förståelse för hur man använder en matematisk modell och hur denna kan lösas.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Behärskar krävande förenkling av matematiska formler och uttryck.
Kan lösa mera utmanande ekvationer och ekvationssystem.
Har utmärkt förståelse av elementära funktioner och linjära samband
Kan lösa ut storheter ur system av formler.
Kan tillämpa matematiska modeller på olika tekniska problemställningar

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Kursen bedöms utgående från den studerandes prestationer i :
- tentamen ( 30 p )
- minitest , inlämningsuppgifter , räknade uppgifter i eMath. ( 30 p )

Alla studerande bör bli godkända i kunskapskartläggningstestet ( minst 75 % rätt )

I kursen krävs totalt minst 20 poäng för att bli godkänd, varav minst 10 p från tentamen.

Vitsordsskalan:
20 p - 1
28 p - 2
36 p - 3
44 p - 4
52 p - 5

Underkänd (0)

Uppnår inte kriterierna för vitsordet 1

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Behärskar grundläggande förenkling av enkla matematiska formler och uttryck.
Kan lösa enkla ekvationer av första och andra graden.
Kan lösa enkla linjära ekvationssystem.
Har grundläggande förståelse av elementära funktioner (linjära , polynom- och rationella funktioner).
Kan lösa ut storheter ur enkla formler.
Har viss förståelse för hur man använder en matematisk modell och hur denna kan lösas

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Behärskar förenkling av matematiska formler och uttryck.
Kan lösa lite mer krävande ekvationer och ekvationssystem.
Har god förståelse av elementära funktioner och linjära samband.
Kan lösa ut storheter ur mer krävande formler.
Har god förståelse för hur man använder en matematisk modell och hur denna kan lösas.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Behärskar krävande förenkling av matematiska formler och uttryck.
Kan lösa mera utmanande ekvationer och ekvationssystem.
Har utmärkt förståelse av elementära funktioner och linjära samband.
Kan lösa ut storheter ur system av formler.
Kan tillämpa matematiska modeller på olika tekniska problemställningar.

Förkunskapskrav

Inga

Lärandemål

Efter genomgången kurs skall den studerande kunna beskriva energianvändning, energikällor, energiomvandlingsprocesser och energiteknisk apparatur. Den studerande skall på en grundläggande nivå kunna bedöma dessa ur teknisk, ekonomisk och hållbarhetssynvinkel.

Innehåll

Energianvändning i Finland och globalt
Energikällor och energiproduktion
Energiteknisk apparatur
Energiomvandling, -lagring och -transport
Bränslen och förbränningsteknik
Förbränningsmotorer och andra värmemaskiner
Elproduktion
Hållbarhets- och miljöaspekter på energiproduktion
Energiekonomi

Ämnesmässig tillämpning enligt utbildning kan förekomma.

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Kan beskriva de vanliga energikällorna och utvinningsmetoderna.
Kan beskriva apparatur och centrala processer inom energiproduktion och energianvändning och kan nämna användningsområden för dessa.
Kan beskriva huvuddragen i energiförsörjningen och energianvändningen i Finland och globalt.
Kan nämna de viktigaste miljöaspekterna kring energiproduktion och energianvändning.
Kan nämna växthusgaserna och beskriva hur och var de uppstår.
Kan förklara de centrala kostnadskomponenterna i energiproduktionen.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Kan jämföra olika energikällor gällande egenskaper och begränsningar.
Kan jämföra egenskaper och begränsningar för apparatur och processer inom energitekniken. Kan förklara funktionsprincipen hos energiteknisk apparatur.
Kan jämföra energiförsörjning och energianvändning i Finland, grannländerna och andra centrala länder.
Kan nämna metoder för att reducera miljöpåverkan och kan förklara deras funktionsprincip.
Kan jämföra klimatpåverkan för olika energiproduktionsformer.
Kan jämföra kostnaderna för de vanligaste energiproduktions-formerna.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Kan beskriva utvecklingstrender och kan bedöma utvecklingsmöjligheterna för nya energikällor och ny energiteknisk apparatur.
Kan förklara de bakomliggande orsakerna till skillnader i energiförsörjning och energianvändning mellan olika länder och regioner.
Kan bedöma metoder för att reducera miljöpåverkan ur tekniskt och ekonomiskt perspektiv.
Kan beskriva hur växthuseffekten fungerar och kan förklara de viktigaste mekanismerna i klimatsystemet.
Kan göra en lönsamhetskalkyl för enkla energitekniska investeringar.

Förkunskapskrav

Hydromekanik och värmelära (rekommenderad)

Lärandemål

Efter genomgången kurs skall den studerande kunna beskriva energianvändning, energikällor, energiomvandlingsprocesser och energiteknisk apparatur. Den studerande skall på en grundläggande nivå kunna bedöma dessa ur teknisk, ekonomisk och hållbarhetssynvinkel.

Innehåll

Energianvändning i Finland och globalt
Energikällor och energiproduktion
Energiteknisk apparatur
Energiomvandling, -lagring och -transport
Bränslen och förbränningsteknik
Förbränningsmotorer och andra värmemaskiner
Elproduktion
Hållbarhets- och miljöaspekter på energiproduktion
Energiekonomi

Ämnesmässig tillämpning enligt utbildning kan förekomma.

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Kan beskriva de vanliga energikällorna och utvinningsmetoderna.
Kan beskriva apparatur och centrala processer inom energiproduktion och energianvändning och kan nämna användningsområden för dessa.
Kan beskriva huvuddragen i energiförsörjningen och energianvändningen i Finland och globalt.
Kan nämna de viktigaste miljöaspekterna kring energiproduktion och energianvändning.
Kan nämna växthusgaserna och beskriva hur och var de uppstår.
Kan förklara de centrala kostnadskomponenterna i energiproduktionen.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Kan jämföra olika energikällor gällande egenskaper och begränsningar.
Kan jämföra egenskaper och begränsningar för apparatur och processer inom energitekniken. Kan förklara funktionsprincipen hos energiteknisk apparatur.
Kan jämföra energiförsörjning och energianvändning i Finland, grannländerna och andra centrala länder.
Kan nämna metoder för att reducera miljöpåverkan och kan förklara deras funktionsprincip.
Kan jämföra klimatpåverkan för olika energiproduktionsformer.
Kan jämföra kostnaderna för de vanligaste energiproduktions-formerna.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Kan beskriva utvecklingstrender och kan bedöma utvecklingsmöjligheterna för nya energikällor och ny energiteknisk apparatur.
Kan förklara de bakomliggande orsakerna till skillnader i energiförsörjning och energianvändning mellan olika länder och regioner.
Kan bedöma metoder för att reducera miljöpåverkan ur tekniskt och ekonomiskt perspektiv.
Kan beskriva hur växthuseffekten fungerar och kan förklara de viktigaste mekanismerna i klimatsystemet.
Kan göra en lönsamhetskalkyl för enkla energitekniska investeringar.

Förkunskapskrav

Hydromekanik och värmelära (rekommenderad)

Lärandemål

Efter genomgången kurs skall den studerande kunna beskriva energianvändning, energikällor, energiomvandlingsprocesser och energiteknisk apparatur. Den studerande skall på en grundläggande nivå kunna bedöma dessa ur teknisk, ekonomisk och hållbarhetssynvinkel.

Innehåll

Energianvändning i Finland och globalt
Energikällor och energiproduktion
Energiteknisk apparatur
Energiomvandling, -lagring och -transport
Bränslen och förbränningsteknik
Förbränningsmotorer och andra värmemaskiner
Elproduktion
Hållbarhets- och miljöaspekter på energiproduktion
Energiekonomi

Ämnesmässig tillämpning enligt utbildning kan förekomma.

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Kan beskriva de vanliga energikällorna och utvinningsmetoderna.
Kan beskriva apparatur och centrala processer inom energiproduktion och energianvändning och kan nämna användningsområden för dessa.
Kan beskriva huvuddragen i energiförsörjningen och energianvändningen i Finland och globalt.
Kan nämna de viktigaste miljöaspekterna kring energiproduktion och energianvändning.
Kan nämna växthusgaserna och beskriva hur och var de uppstår.
Kan förklara de centrala kostnadskomponenterna i energiproduktionen.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Kan jämföra olika energikällor gällande egenskaper och begränsningar.
Kan jämföra egenskaper och begränsningar för apparatur och processer inom energitekniken. Kan förklara funktionsprincipen hos energiteknisk apparatur.
Kan jämföra energiförsörjning och energianvändning i Finland, grannländerna och andra centrala länder.
Kan nämna metoder för att reducera miljöpåverkan och kan förklara deras funktionsprincip.
Kan jämföra klimatpåverkan för olika energiproduktionsformer.
Kan jämföra kostnaderna för de vanligaste energiproduktions-formerna.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Kan beskriva utvecklingstrender och kan bedöma utvecklingsmöjligheterna för nya energikällor och ny energiteknisk apparatur.
Kan förklara de bakomliggande orsakerna till skillnader i energiförsörjning och energianvändning mellan olika länder och regioner.
Kan bedöma metoder för att reducera miljöpåverkan ur tekniskt och ekonomiskt perspektiv.
Kan beskriva hur växthuseffekten fungerar och kan förklara de viktigaste mekanismerna i klimatsystemet.
Kan göra en lönsamhetskalkyl för enkla energitekniska investeringar.

Förkunskapskrav

Hydromekanik och värmelära (rekommenderad)

Lärandemål

Studerande :
- kan beräkna sidor och vinklar i alla typer av trianglar ( rätvinkliga och icke rätvinkliga )
- kan beräkna areor och volymer av figurer och kroppar
- kan utföra beräkningar med tvådimensionella och tredimensionella vektorer
- känner till matriser och kan utföra enkla beräkningar med dem

Innehåll

- Rätvinkliga trianglar
- Trigonometriska grundfunktioner (cosinus, sinus och tangens)
- Vinkelmått (grader vs radianer)
- Sinus- och cosinussatsen
- Likformighet och skalor
- Areaberäkningar och volymberäkningar
- Definition av vektorbegreppet
- Räkneregler för vektorer
- Skalärprodukt
- Projektioner
- Kryssprodukt
- Introduktion till matriser
- MatchCad-övningar

Ämnesmässig tillämpning enligt utbildning kan förekomma.

Tid och plats

Period 2: 28.10 - 20.12, Vasa

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Allt kursmaterial finns i Moodle och i eMath.
Materialet blir tillgängligt när man anmält sig till kursen i Peppi.
Vid anmälning till kursen bör studerande välja rätt undergrupp.

Maols tabellsamling, eller annan dylik tabellsamling, får användas under tentitllfällena (inte elektroniskt).
Under kursens gång används det digitala verktyget eMath.

Undervisningsmetoder

Närundervisning enligt schemat.
Studerande förväntas ta del av materialet på egen hand innan lektionen.
Under lektionstid görs räkneövningar i det digitala verktyget eMath.

De studerande bör närvara på största delen av lektionerna.
Studerande med bra förkunskaper erbjuds möjligheten att validera kursen.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Tidpunkt för tentamen samt omtentamen meddelas vid kursens början.
En studerande har rätt att tentera en kurs max 3 gånger.

Förverkligandets alternativa prestationssätt

Vid validering: Godkänd valideringstent

Vid deltagande i kursen: Kursen bedöms med en tentamen samt minitest, inlämningsuppgiter och/eller hemuppgifter.

Studerandes tidsanvändning och belastning

Undervisning i klass: 36 timmar
Tentamen: 4 timmar
Eget arbete: 41 timmar
Totalt: 81 timmar

Periodisering av innehållet

Se kursens lektionsplanering i Moodle.

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Trigonometri: Behärskar rätvinkliga triangelns trigonometri
Area- och volymberäkningar: Kan beräkna areor och volymer av enkla figurer och kroppar
Vektorer: Kan utföra beräkningar med tvådimensionella vektorer
Matriser: Känner till matriser och kan utföra enkla beräkningar med dem
Modeller och problemlösning: Har viss förståelse för hur man använder en matematisk modell och hur denna kan lösas.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Trigonometri: Behärskar godtyckliga triangelns trigonometri
Area- och volymberäkningar: Kan beräkna areor och volymer för mer komplicerade figurer och kroppar
Vektorer: Kan grundläggande beräkningar med tredimensionella vektorer
Matriser: Kan beräkna determinanter
Modeller och problemlösning: Har god förståelse för hur man använder en matematisk modell och hur denna kan lösas.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Trigonometri: Kan tillämpa teorin och lösa mer komplicerade problemställningar
Area- och volymberäkningar: Kan beräkna areor och volymer för figurer och kroppar med hjälp av vektorer
Vektorer: Kan tillämpa vektorer på mer komplicerade problemställningar och behärskar användning av vektorer i beräkningsprogram.
Matriser: Behärskar användning av matriser i beräkningsprogram
Modeller och problemlösning: Kan tillämpa matematiska modeller på tekniska problemställningar.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Kursen bedöms utgående från den studerandes prestationer i:
- tentamen (30 p)
- minitest, inlämningsuppgifter, räknade uppgifter i eMath (30 p)

I kursen krävs totalt minst 20 poäng för att bli godkänd, varav minst 10 p från tentamen.

Vitsordsskalan:
20 p - 1
28 p - 2
36 p - 3
44 p - 4
52 p - 5

Underkänd (0)

Uppnår inte kriterierna för vitsordet 1

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Behärskar rätvinkliga triangelns trigonometri.
Kan beräkna areor och volymer av enkla figurer och kroppar.
Kan utföra beräkningar med tvådimensionella vektorer
Har viss förståelse för hur man använder en matematisk modell och hur denna kan lösas.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Behärskar godtyckliga triangelns trigonometri.
Kan beräkna areor och volymer för mer komplicerade figurer och kroppar.
Kan grundläggande beräkningar med tre-dimensionella vektorer.
Har god förståelse för hur man använder en matematisk modell och hur denna kan lösas.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Behärskar alla typer av trianglars trigonometri och kan lösa mer komplicerade problemställningar.
Kan beräkna areor och volymer för figurer och kroppar analytiskt och med hjälp av vektorer.
Kan tillämpa vektorer på mer komplicerade problemställningar och behärskar användning av vektorer i beräkningsprogram.
Kan tillämpa matematiska modeller på tekniska problemställningar.

Förkunskapskrav

Inga förhandskrav

Lärandemål

Studerande :
- kan beräkna sidor och vinklar i alla typer av trianglar ( rätvinkliga och icke rätvinkliga )
- kan beräkna areor och volymer av figurer och kroppar
- kan utföra beräkningar med tvådimensionella och tredimensionella vektorer
- känner till matriser och kan utföra enkla beräkningar med dem

Innehåll

- Rätvinkliga trianglar
- Trigonometriska grundfunktioner (cosinus, sinus och tangens)
- Vinkelmått (grader vs radianer)
- Sinus- och cosinussatsen
- Likformighet och skalor
- Areaberäkningar och volymberäkningar
- Definition av vektorbegreppet
- Räkneregler för vektorer
- Skalärprodukt
- Projektioner
- Kryssprodukt
- Introduktion till matriser
- MatchCad-övningar

Ämnesmässig tillämpning enligt utbildning kan förekomma.

Tid och plats

Period 2: 28.10 - 20.12, Vasa

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Allt kursmaterial finns i Moodle och i eMath.
Materialet blir tillgängligt när man anmält sig till kursen i Peppi.
Vid anmälning till kursen bör studerande välja rätt undergrupp.

Maols tabellsamling, eller annan dylik tabellsamling, får användas under tentitllfällena (inte elektroniskt).
Under kursens gång används det digitala verktyget eMath.

Undervisningsmetoder

Närundervisning enligt schemat.
Studerande förväntas ta del av materialet på egen hand innan lektionen.
Under lektionstid görs räkneövningar i det digitala verktyget eMath.

De studerande bör närvara på största delen av lektionerna.
Studerande med bra förkunskaper erbjuds möjligheten att validera kursen.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Tidpunkt för tentamen samt omtentamen meddelas vid kursens början.
En studerande har rätt att tentera en kurs max 3 gånger.

Förverkligandets alternativa prestationssätt

Vid validering: Godkänd valideringstent

Vid deltagande i kursen: Kursen bedöms med en tentamen samt minitest, inlämningsuppgiter och/eller hemuppgifter.

Studerandes tidsanvändning och belastning

Undervisning i klass: 36 timmar
Tentamen: 4 timmar
Eget arbete: 41 timmar
Totalt: 81 timmar

Periodisering av innehållet

Se kursens lektionsplanering i Moodle.

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Trigonometri: Behärskar rätvinkliga triangelns trigonometri
Area- och volymberäkningar: Kan beräkna areor och volymer av enkla figurer och kroppar
Vektorer: Kan utföra beräkningar med tvådimensionella vektorer
Matriser: Känner till matriser och kan utföra enkla beräkningar med dem
Modeller och problemlösning: Har viss förståelse för hur man använder en matematisk modell och hur denna kan lösas.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Trigonometri: Behärskar godtyckliga triangelns trigonometri
Area- och volymberäkningar: Kan beräkna areor och volymer för mer komplicerade figurer och kroppar
Vektorer: Kan grundläggande beräkningar med tredimensionella vektorer
Matriser: Kan beräkna determinanter
Modeller och problemlösning: Har god förståelse för hur man använder en matematisk modell och hur denna kan lösas.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Trigonometri: Kan tillämpa teorin och lösa mer komplicerade problemställningar
Area- och volymberäkningar: Kan beräkna areor och volymer för figurer och kroppar med hjälp av vektorer
Vektorer: Kan tillämpa vektorer på mer komplicerade problemställningar och behärskar användning av vektorer i beräkningsprogram.
Matriser: Behärskar användning av matriser i beräkningsprogram
Modeller och problemlösning: Kan tillämpa matematiska modeller på tekniska problemställningar.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Kursen bedöms utgående från den studerandes prestationer i:
- tentamen (30 p)
- minitest, inlämningsuppgifter, räknade uppgifter i eMath (30 p)

I kursen krävs totalt minst 20 poäng för att bli godkänd, varav minst 10 p från tentamen.

Vitsordsskalan:
20 p - 1
28 p - 2
36 p - 3
44 p - 4
52 p - 5

Underkänd (0)

Uppnår inte kriterierna för vitsordet 1

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Behärskar rätvinkliga triangelns trigonometri.
Kan beräkna areor och volymer av enkla figurer och kroppar.
Kan utföra beräkningar med tvådimensionella vektorer
Har viss förståelse för hur man använder en matematisk modell och hur denna kan lösas.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Behärskar godtyckliga triangelns trigonometri.
Kan beräkna areor och volymer för mer komplicerade figurer och kroppar.
Kan grundläggande beräkningar med tre-dimensionella vektorer.
Har god förståelse för hur man använder en matematisk modell och hur denna kan lösas.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Behärskar alla typer av trianglars trigonometri och kan lösa mer komplicerade problemställningar.
Kan beräkna areor och volymer för figurer och kroppar analytiskt och med hjälp av vektorer.
Kan tillämpa vektorer på mer komplicerade problemställningar och behärskar användning av vektorer i beräkningsprogram.
Kan tillämpa matematiska modeller på tekniska problemställningar.

Förkunskapskrav

Inga förhandskrav

Lärandemål

Studerande :
- kan beräkna sidor och vinklar i alla typer av trianglar ( rätvinkliga och icke rätvinkliga )
- kan beräkna areor och volymer av figurer och kroppar
- kan utföra beräkningar med tvådimensionella och tredimensionella vektorer
- känner till matriser och kan utföra enkla beräkningar med dem

Innehåll

- Rätvinkliga trianglar
- Trigonometriska grundfunktioner (cosinus, sinus och tangens)
- Vinkelmått (grader vs radianer)
- Sinus- och cosinussatsen
- Likformighet och skalor
- Areaberäkningar och volymberäkningar
- Definition av vektorbegreppet
- Räkneregler för vektorer
- Skalärprodukt
- Projektioner
- Kryssprodukt
- Introduktion till matriser
- MatchCad-övningar

Ämnesmässig tillämpning enligt utbildning kan förekomma.

Tid och plats

Period 2: Vasa

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Allt kursmaterial finns i Moodle och i eMath.
Materialet blir tillgängligt när man anmält sig till kursen i Peppi.


Maols tabellsamling, eller annan dylik tabellsamling, får användas under tentitllfällena (inte elektroniskt).
Under kursens gång används det digitala verktyget eMath.

Undervisningsmetoder

Närundervisning enligt schemat.
Studerande förväntas ta del av materialet på egen hand innan lektionen.
Under lektionstid görs räkneövningar i det digitala verktyget eMath.

Det är 50 % obligatorisk närvaro i kursen om inte annat separat överenskommits.
Studerande med bra förkunskaper erbjuds möjligheten att validera kursen.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Tidpunkt för tentamen samt omtentamen meddelas vid kursens början.
Det ordnas ett tentamens tillfälle samt två omtentamenstillfällen vid behov.

Förverkligandets alternativa prestationssätt

Vid validering: Godkänd valideringstent

Vid deltagande i kursen: Kursen bedöms med en tentamen samt minitest, inlämningsuppgiter och/eller hemuppgifter.

Studerandes tidsanvändning och belastning

Totalt: 81 timmar

Periodisering av innehållet

Se kursens lektionsplanering i Moodle.

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Trigonometri: Behärskar rätvinkliga triangelns trigonometri
Area- och volymberäkningar: Kan beräkna areor och volymer av enkla figurer och kroppar
Vektorer: Kan utföra beräkningar med tvådimensionella vektorer
Matriser: Känner till matriser och kan utföra enkla beräkningar med dem
Modeller och problemlösning: Har viss förståelse för hur man använder en matematisk modell och hur denna kan lösas.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Trigonometri: Behärskar godtyckliga triangelns trigonometri
Area- och volymberäkningar: Kan beräkna areor och volymer för mer komplicerade figurer och kroppar
Vektorer: Kan grundläggande beräkningar med tredimensionella vektorer
Matriser: Kan beräkna determinanter
Modeller och problemlösning: Har god förståelse för hur man använder en matematisk modell och hur denna kan lösas.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Trigonometri: Kan tillämpa teorin och lösa mer komplicerade problemställningar
Area- och volymberäkningar: Kan beräkna areor och volymer för figurer och kroppar med hjälp av vektorer
Vektorer: Kan tillämpa vektorer på mer komplicerade problemställningar och behärskar användning av vektorer i beräkningsprogram.
Matriser: Behärskar användning av matriser i beräkningsprogram
Modeller och problemlösning: Kan tillämpa matematiska modeller på tekniska problemställningar.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Kursen bedöms utgående från den studerandes prestationer i:
- tentamen (30 p)
- minitest, inlämningsuppgifter, räknade uppgifter i eMath (30 p)

I kursen krävs totalt minst 20 poäng för att bli godkänd, varav minst 10 p från tentamen.

Vitsordsskalan:
20 p - 1
28 p - 2
36 p - 3
44 p - 4
52 p - 5

Underkänd (0)

Uppnår inte kriterierna för vitsordet 1

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Behärskar rätvinkliga triangelns trigonometri.
Kan beräkna areor och volymer av enkla figurer och kroppar.
Kan utföra beräkningar med tvådimensionella vektorer
Har viss förståelse för hur man använder en matematisk modell och hur denna kan lösas.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Behärskar godtyckliga triangelns trigonometri.
Kan beräkna areor och volymer för mer komplicerade figurer och kroppar.
Kan grundläggande beräkningar med tre-dimensionella vektorer.
Har god förståelse för hur man använder en matematisk modell och hur denna kan lösas.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Behärskar alla typer av trianglars trigonometri och kan lösa mer komplicerade problemställningar.
Kan beräkna areor och volymer för figurer och kroppar analytiskt och med hjälp av vektorer.
Kan tillämpa vektorer på mer komplicerade problemställningar och behärskar användning av vektorer i beräkningsprogram.
Kan tillämpa matematiska modeller på tekniska problemställningar.

Förkunskapskrav

Inga förhandskrav

Lärandemål

Studerande :
- kan beräkna sidor och vinklar i alla typer av trianglar ( rätvinkliga och icke rätvinkliga )
- kan beräkna areor och volymer av figurer och kroppar
- kan utföra beräkningar med tvådimensionella och tredimensionella vektorer
- känner till matriser och kan utföra enkla beräkningar med dem

Innehåll

- Rätvinkliga trianglar
- Trigonometriska grundfunktioner (cosinus, sinus och tangens)
- Vinkelmått (grader vs radianer)
- Sinus- och cosinussatsen
- Likformighet och skalor
- Areaberäkningar och volymberäkningar
- Definition av vektorbegreppet
- Räkneregler för vektorer
- Skalärprodukt
- Projektioner
- Kryssprodukt
- Introduktion till matriser
- MatchCad-övningar

Ämnesmässig tillämpning enligt utbildning kan förekomma.

Tid och plats

Period 2: 28.10 - 20.12, Vasa

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Allt kursmaterial finns i Moodle och i eMath.
Materialet blir tillgängligt när man anmält sig till kursen i Peppi.
Vid anmälning till kursen bör studerande välja rätt undergrupp.

Maols tabellsamling, eller annan dylik tabellsamling, får användas under tentitllfällena (inte elektroniskt).
Under kursens gång används det digitala verktyget eMath.

Undervisningsmetoder

Närundervisning enligt schemat.
Studerande förväntas ta del av materialet på egen hand innan lektionen.
Under lektionstid görs räkneövningar i det digitala verktyget eMath.

De studerande bör närvara på största delen av lektionerna.
Studerande med bra förkunskaper erbjuds möjligheten att validera kursen.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Tidpunkt för tentamen samt omtentamen meddelas vid kursens början.
En studerande har rätt att tentera en kurs max 3 gånger.

Förverkligandets alternativa prestationssätt

Vid validering: Godkänd valideringstent

Vid deltagande i kursen: Kursen bedöms med en tentamen samt minitest, inlämningsuppgiter och/eller hemuppgifter.

Studerandes tidsanvändning och belastning

Undervisning i klass: 36 timmar
Tentamen: 4 timmar
Eget arbete: 41 timmar
Totalt: 81 timmar

Periodisering av innehållet

Se kursens lektionsplanering i Moodle.

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Trigonometri: Behärskar rätvinkliga triangelns trigonometri
Area- och volymberäkningar: Kan beräkna areor och volymer av enkla figurer och kroppar
Vektorer: Kan utföra beräkningar med tvådimensionella vektorer
Matriser: Känner till matriser och kan utföra enkla beräkningar med dem
Modeller och problemlösning: Har viss förståelse för hur man använder en matematisk modell och hur denna kan lösas.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Trigonometri: Behärskar godtyckliga triangelns trigonometri
Area- och volymberäkningar: Kan beräkna areor och volymer för mer komplicerade figurer och kroppar
Vektorer: Kan grundläggande beräkningar med tredimensionella vektorer
Matriser: Kan beräkna determinanter
Modeller och problemlösning: Har god förståelse för hur man använder en matematisk modell och hur denna kan lösas.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Trigonometri: Kan tillämpa teorin och lösa mer komplicerade problemställningar
Area- och volymberäkningar: Kan beräkna areor och volymer för figurer och kroppar med hjälp av vektorer
Vektorer: Kan tillämpa vektorer på mer komplicerade problemställningar och behärskar användning av vektorer i beräkningsprogram.
Matriser: Behärskar användning av matriser i beräkningsprogram
Modeller och problemlösning: Kan tillämpa matematiska modeller på tekniska problemställningar.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Kursen bedöms utgående från den studerandes prestationer i:
- tentamen (30 p)
- minitest, inlämningsuppgifter, räknade uppgifter i eMath (30 p)

I kursen krävs totalt minst 20 poäng för att bli godkänd, varav minst 10 p från tentamen.

Vitsordsskalan:
20 p - 1
28 p - 2
36 p - 3
44 p - 4
52 p - 5

Underkänd (0)

Uppnår inte kriterierna för vitsordet 1

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Behärskar rätvinkliga triangelns trigonometri.
Kan beräkna areor och volymer av enkla figurer och kroppar.
Kan utföra beräkningar med tvådimensionella vektorer
Har viss förståelse för hur man använder en matematisk modell och hur denna kan lösas.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Behärskar godtyckliga triangelns trigonometri.
Kan beräkna areor och volymer för mer komplicerade figurer och kroppar.
Kan grundläggande beräkningar med tre-dimensionella vektorer.
Har god förståelse för hur man använder en matematisk modell och hur denna kan lösas.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Behärskar alla typer av trianglars trigonometri och kan lösa mer komplicerade problemställningar.
Kan beräkna areor och volymer för figurer och kroppar analytiskt och med hjälp av vektorer.
Kan tillämpa vektorer på mer komplicerade problemställningar och behärskar användning av vektorer i beräkningsprogram.
Kan tillämpa matematiska modeller på tekniska problemställningar.

Förkunskapskrav

Inga förhandskrav

Lärandemål

Studerande :
- kan beräkna sidor och vinklar i alla typer av trianglar ( rätvinkliga och icke rätvinkliga )
- kan beräkna areor och volymer av figurer och kroppar
- kan utföra beräkningar med tvådimensionella och tredimensionella vektorer
- känner till matriser och kan utföra enkla beräkningar med dem

Innehåll

- Rätvinkliga trianglar
- Trigonometriska grundfunktioner (cosinus, sinus och tangens)
- Vinkelmått (grader vs radianer)
- Sinus- och cosinussatsen
- Likformighet och skalor
- Areaberäkningar och volymberäkningar
- Definition av vektorbegreppet
- Räkneregler för vektorer
- Skalärprodukt
- Projektioner
- Kryssprodukt
- Introduktion till matriser
- MatchCad-övningar

Ämnesmässig tillämpning enligt utbildning kan förekomma.

Tid och plats

16.2.2026-15.3.2026

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Allt kursmaterial finns i Moodle-kursen. Materialet blir tillgängligt när man anmält sig till kursen i Peppi.

Maols tabellsamling, eller annan dylik tabellsamling, får användas under tentitllfällena.
Under kursens gång används det digitala verktyget eMath. Även Mathcad används.

Undervisningsmetoder

Schemalagda träffar ordnas åtminstone en gång per vecka. Under kursen förväntas studerande ta del av materialet på kurssidan och räkna uppgifterna i eMath på egen hand.
Via kurssidan eller under träffarna har studerande möjlighet att ställa frågor.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Tidpunkt för tentamen samt omtentamen meddelas vid kursens början.
En studerande har rätt att tentera en kurs max 3 gånger.

Förverkligandets alternativa prestationssätt

Kursen bedöms med en tentamen samt inlämningsuppgifter.

Studerandes tidsanvändning och belastning

Undervisning i klass: åtminstone 12 h
Tentamen: 4 h
Eget arbete: 65 h
Totalt: 81 h

Periodisering av innehållet

Se kursens rekommenderade studietakt i Moodle.

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Trigonometri: Behärskar rätvinkliga triangelns trigonometri
Area- och volymberäkningar: Kan beräkna areor och volymer av enkla figurer och kroppar
Vektorer: Kan utföra beräkningar med tvådimensionella vektorer
Matriser: Känner till matriser och kan utföra enkla beräkningar med dem
Modeller och problemlösning: Har viss förståelse för hur man använder en matematisk modell och hur denna kan lösas.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Trigonometri: Behärskar godtyckliga triangelns trigonometri
Area- och volymberäkningar: Kan beräkna areor och volymer för mer komplicerade figurer och kroppar
Vektorer: Kan grundläggande beräkningar med tredimensionella vektorer
Matriser: Kan beräkna determinanter
Modeller och problemlösning: Har god förståelse för hur man använder en matematisk modell och hur denna kan lösas.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Trigonometri: Kan tillämpa teorin och lösa mer komplicerade problemställningar
Area- och volymberäkningar: Kan beräkna areor och volymer för figurer och kroppar med hjälp av vektorer
Vektorer: Kan tillämpa vektorer på mer komplicerade problemställningar och behärskar användning av vektorer i beräkningsprogram.
Matriser: Behärskar användning av matriser i beräkningsprogram
Modeller och problemlösning: Kan tillämpa matematiska modeller på tekniska problemställningar.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Kursen bedöms utgående från den studerandes prestationer i tentamen samt inlämningsuppgifter och hemuppgifter.

Tentamen kan ge max 30 poäng och det krävs minst 10 poäng för att bli godkänd.
Utöver detta innehåller kursen en inlämningsuppgift samt hemuppgifter.

Vitsordsskalan:
20 p - 1
28 p - 2
36 p - 3
44 p - 4
52 p - 5

Underkänd (0)

Uppnår inte kriterierna för vitsordet 1

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Behärskar rätvinkliga triangelns trigonometri.
Kan beräkna areor och volymer av enkla figurer och kroppar.
Kan utföra beräkningar med tvådimensionella vektorer
Har viss förståelse för hur man använder en matematisk modell och hur denna kan lösas.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Behärskar godtyckliga triangelns trigonometri.
Kan beräkna areor och volymer för mer komplicerade figurer och kroppar.
Kan grundläggande beräkningar med tre-dimensionella vektorer.
Har god förståelse för hur man använder en matematisk modell och hur denna kan lösas.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Behärskar alla typer av trianglars trigonometri och kan lösa mer komplicerade problemställningar.
Kan beräkna areor och volymer för figurer och kroppar analytiskt och med hjälp av vektorer.
Kan tillämpa vektorer på mer komplicerade problemställningar och behärskar användning av vektorer i beräkningsprogram.
Kan tillämpa matematiska modeller på tekniska problemställningar.

Förkunskapskrav

Inga förhandskrav

Lärandemål

Studerande :
- kan beräkna sidor och vinklar i alla typer av trianglar ( rätvinkliga och icke rätvinkliga )
- kan beräkna areor och volymer av figurer och kroppar
- kan utföra beräkningar med tvådimensionella och tredimensionella vektorer
- känner till matriser och kan utföra enkla beräkningar med dem

Innehåll

- Rätvinkliga trianglar
- Trigonometriska grundfunktioner (cosinus, sinus och tangens)
- Vinkelmått (grader vs radianer)
- Sinus- och cosinussatsen
- Likformighet och skalor
- Areaberäkningar och volymberäkningar
- Definition av vektorbegreppet
- Räkneregler för vektorer
- Skalärprodukt
- Projektioner
- Kryssprodukt
- Introduktion till matriser
- MatchCad-övningar

Ämnesmässig tillämpning enligt utbildning kan förekomma.

Tid och plats

Period 2: 28.10 - 20.12, Vasa

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Allt kursmaterial finns i Moodle och i eMath.
Materialet blir tillgängligt när man anmält sig till kursen i Peppi.


Maols tabellsamling, eller annan dylik tabellsamling, får användas under tentitllfällena (inte elektroniskt).
Under kursens gång används det digitala verktyget eMath.

Undervisningsmetoder

Närundervisning enligt schemat.
Studerande förväntas ta del av materialet på egen hand innan lektionen.
Under lektionstid görs räkneövningar i det digitala verktyget eMath.

De studerande bör närvara på största delen av lektionerna.
Studerande med bra förkunskaper erbjuds möjligheten att validera kursen.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Tidpunkt för tentamen samt omtentamen meddelas vid kursens början.
En studerande har rätt att tentera en kurs max 3 gånger.

Förverkligandets alternativa prestationssätt

Vid validering: Godkänd valideringstent

Vid deltagande i kursen: Kursen bedöms med en tentamen samt minitest, inlämningsuppgiter och/eller hemuppgifter.

Studerandes tidsanvändning och belastning

Undervisning i klass: 36 timmar
Tentamen: 4 timmar
Eget arbete: 41 timmar
Totalt: 81 timmar

Periodisering av innehållet

Se kursens lektionsplanering i Moodle / eMath

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Trigonometri: Behärskar rätvinkliga triangelns trigonometri
Area- och volymberäkningar: Kan beräkna areor och volymer av enkla figurer och kroppar
Vektorer: Kan utföra beräkningar med tvådimensionella vektorer
Matriser: Känner till matriser och kan utföra enkla beräkningar med dem
Modeller och problemlösning: Har viss förståelse för hur man använder en matematisk modell och hur denna kan lösas.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Trigonometri: Behärskar godtyckliga triangelns trigonometri
Area- och volymberäkningar: Kan beräkna areor och volymer för mer komplicerade figurer och kroppar
Vektorer: Kan grundläggande beräkningar med tredimensionella vektorer
Matriser: Kan beräkna determinanter
Modeller och problemlösning: Har god förståelse för hur man använder en matematisk modell och hur denna kan lösas.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Trigonometri: Kan tillämpa teorin och lösa mer komplicerade problemställningar
Area- och volymberäkningar: Kan beräkna areor och volymer för figurer och kroppar med hjälp av vektorer
Vektorer: Kan tillämpa vektorer på mer komplicerade problemställningar och behärskar användning av vektorer i beräkningsprogram.
Matriser: Behärskar användning av matriser i beräkningsprogram
Modeller och problemlösning: Kan tillämpa matematiska modeller på tekniska problemställningar.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Kursen bedöms utgående från den studerandes prestationer i:
- tentamen (30 p)
- minitest, inlämningsuppgifter, räknade uppgifter i eMath (30 p)

I kursen krävs totalt minst 20 poäng för att bli godkänd, varav minst 10 p från tentamen.

Vitsordsskalan:
20 p - 1
28 p - 2
36 p - 3
44 p - 4
52 p - 5

Underkänd (0)

Uppnår inte kriterierna för vitsordet 1

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Behärskar rätvinkliga triangelns trigonometri.
Kan beräkna areor och volymer av enkla figurer och kroppar.
Kan utföra beräkningar med tvådimensionella vektorer
Har viss förståelse för hur man använder en matematisk modell och hur denna kan lösas.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Behärskar godtyckliga triangelns trigonometri.
Kan beräkna areor och volymer för mer komplicerade figurer och kroppar.
Kan grundläggande beräkningar med tre-dimensionella vektorer.
Har god förståelse för hur man använder en matematisk modell och hur denna kan lösas.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Behärskar alla typer av trianglars trigonometri och kan lösa mer komplicerade problemställningar.
Kan beräkna areor och volymer för figurer och kroppar analytiskt och med hjälp av vektorer.
Kan tillämpa vektorer på mer komplicerade problemställningar och behärskar användning av vektorer i beräkningsprogram.
Kan tillämpa matematiska modeller på tekniska problemställningar.

Förkunskapskrav

Inga förhandskrav

Lärandemål

Efter godkänd kurs förväntas den studerande:
• Kunna definiera och beskriva grundläggande begrepp inom hydraulik och pneumatik
• Kunna förstå det grundläggande sambandet mellan tryck, flöde och utfört arbete
• Kunna utföra dimensionering av komponenter samt sammanlänka komponenter till fungerande hydraulik- och pneumatikschema
• Kunna analysera olika kretsar funktion och dra slutsatser om prestanda

Innehåll

Kursinnehållet är som följer:
• Benämningar och begrepp
• Komponenter, deras funktion och användningsområden
• Dimensionering av komponenter samt beräkningar om förbrukad energi
• Olika typer av ventilstyrningar samt förekommande ventiler och givare
• Elektrisk styrning
• Installation och underhålltekniska saker
• Sekvensstyrning och logiska kretsar
• Avläsning samt framtagande av kretsscheman
• Analysering av kretsar och deras funktion

Tid och plats

Hösten

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Meddelas vid kurstart

Undervisningsmetoder

Föreläsningar
Instuderingsfrågor
Övningsarbete/laboration

Studerandes tidsanvändning och belastning

135 h fördelat över lektioner, övningar och självstudier

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

• Känner till de vanligaste benämningar och olika fenomen
• Känner till de vanligaste komponenterna, deras symboler samt deras användningsändamål
• Kan utföra enkla beräkningar och enkla dimensioneringar av komponenter
• Kan avläsa och skapa enkla kretsscheman samt analysera funktionen på enkla existerande system
• Känner till olika styrmetoder samt kan skapa enkla kretsar med sekvensstyrningar

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

• Känner till olika avancerade benämningar
• Känner till olika fenomen och förstår vad de innebär
• Kan utföra beräkningar och dimensioneringar
• Kan avläsa och skapa skapa kretsscheman samt analysera funktionen på existerande system
• Kan skapa kretsar med sekvensstyrningar

Bedömningskriterier, berömliga (5)

• Känner till olika avancerade fenomen och vad de innebär samt hur de kan tillämpas/motverkas
• Kan utföra avancerade beräkningar och dimensioneringar
• Kan avläsa och skapa skapa avancerade kretsscheman samt analysera funktionen på avancerade existerande system
• Känner till olika avancerade styrmetoder samt kan skapa avancerade kretsar med sekvensstyrningar

Bedömningskriterier, godkänt/underkänt

Godkända delförhör/tentamen, godkänt övningsarbete samt godkända räkneuppgifter.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Bedömningen baserar sig på hur bra studeranden uppnår läromålen som mäts på följande sätt:
Tentamen 80 %
Övningsarbete/laboration/räkneuppgifter 20 %
Instuderingsfrågorna godkänd/underkänd

Underkänd (0)

Uppnår inte kraven för vitsordet 1.

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

• Känner till de vanligaste benämningar och olika fenomen
• Känner till de vanligaste komponenterna, deras symboler samt deras användningsändamål
• Kan utföra enkla beräkningar och enkla dimensioneringar av komponenter
• Kan avläsa och skapa enkla kretsscheman samt analysera funktionen på enkla existerande system
• Känner till olika styrmetoder samt kan skapa enkla kretsar med sekvensstyrningar

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

• Känner till olika avancerade benämningar
• Känner till olika fenomen och förstår vad de innebär
• Kan utföra beräkningar och dimensioneringar
• Kan avläsa och skapa skapa kretsscheman samt analysera funktionen på existerande system
• Kan skapa kretsar med sekvensstyrningar

Bedömningskriterier, berömliga (5)

• Känner till olika avancerade fenomen och vad de innebär samt hur de kan tillämpas/motverkas
• Kan utföra avancerade beräkningar och dimensioneringar
• Kan avläsa och skapa skapa avancerade kretsscheman samt analysera funktionen på avancerade existerande system
• Känner till olika avancerade styrmetoder samt kan skapa avancerade kretsar med sekvensstyrningar

Förkunskapskrav

Inga

Lärandemål

Efter godkänd kurs förväntas den studerande:
- Kunna redogöra för begrepp och viktiga samband inom värmelära.
- Kunna analysera mätdata och rapportera resultaten.

Innehåll

Tryck, Arkimedes princip och lyftkraft
Strömning och mediets motstånd
Värme och temperatur
Värmekapacitet och kalorimetri
Fasövergångar och luftfuktighet
Värmevärde och förbränning
Värmeprocesser med kontinuerliga flöden
Allmänna gaslagen
Värmetransportmekanismer
Värmegenomgång
Analys och rapportering av mätdata från laborationer (mätosäkerhet, regressionsanalys)

Ämnesmässig tillämpning enligt utbildning kan förekomma.

Tid och plats

Vasa, period 1-2

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Kompendium och annat material delas på kurssidan

Undervisningsmetoder

Föreläsningar och övningar
Laborationer med rapportering
Inlämningsuppgifter

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Tentamen mot slutet av kursen
Två omtagningsmöjligheter på specificerade allmänna omtagningstillfällen

Studerandes tidsanvändning och belastning

108 h
Närundervisning 38 h
Laboratoriearbete 12 h
Rapportering 16 h
Inlämningsuppgifter 22 h
Självstudier 20 h

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

- Kan genomföra mätningar enligt anvisningar och korrekt notera uppmätta resultat.
- Kan bedöma osäkerheten hos ett uppmätt värde.
- Kan beräkna osäkerhetsprogression.
- Kan skriva en rapport som innehåller alla väsentliga strukturella element och presentera resultat på ett förståeligt sätt.
- Kan räkna hydrostatiskt tryck.
- Kan använda kontinuitetsvillkoret.
- Kan för rörströmning avgöra strömningens karaktär.
- Förstår innebörden av centrala storheter och begrepp i värmeläran.
- Kan göra enkla beräkningar med värmeutvidgning, gaslagar, värmekapacitet och värmetransport.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

- Kan planera mätningar för att erhålla representativa och väl spridda värden.
- Kan systematiskt notera uppmätta resultat.
- Kan beräkna osäkerhet genom regressionsanalys.
- Kan bedöma den relativa inverkan av mätosäkerheten hos olika uppmätta variabler på slutresultatets osäkerhet.
- Kan skriva en rapport med huvudsakligen korrekt formalism gällande enheter, beteckningar, avrundning, tabellstruktur och grafisk presentation.
- Kan beräkna krafter på kroppar i en fluid både i vila och i relativ rörelse.
- Kan göra kalorimetriska beräkningar.
- Kan tillämpa idealgaslagen på slutna system.
- Kan räkna värmegenomgång genom plan vägg.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

- Kan effektivt och systematiskt utföra mätningar.
- Kan planera mätningarna och vidta korrigerande åtgärder så att slutresultat med god noggrannhet erhålls.
- Kan göra en osäkerhetsanalys genom att linearisera fysikaliska samband.
- Kan skriva en rapport som är balanserad, ekonomisk och så gott som fri från formella fel.
- Kan presentera data och analysprocessen på ett systematiskt och lättläst sätt.
- Kan räkna fallrörelse för kropp i fluid.
- Kan göra kalorimetriska beräkningar med fasövergångar.
- Kan tillämpa idealgaslagen på öppna system.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Vitsordet baserar sig på labbrapporter, inlämningsuppgifter och tentamen.

Underkänd (0)

Uppnår inte kriterierna för vitsordet 1.

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

- Kan genomföra mätningar enligt anvisningar och korrekt notera uppmätta resultat.
- Kan bedöma osäkerheten hos ett uppmätt värde.
- Kan beräkna osäkerhetsprogression.
- Kan skriva en rapport som innehåller alla väsentliga strukturella element och presentera resultat på ett förståeligt sätt.
- Kan räkna hydrostatiskt tryck.
- Kan använda kontinuitetsvillkoret.
- Kan för rörströmning avgöra strömningens karaktär.
- Förstår innebörden av centrala storheter och begrepp i värmeläran.
- Kan göra enkla beräkningar med värmeutvidgning, gaslagar, värmekapacitet och värmetransport.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

- Kan planera mätningar för att erhålla representativa och väl spridda värden.
- Kan systematiskt notera uppmätta resultat.
- Kan beräkna osäkerhet genom regressionsanalys.
- Kan bedöma den relativa inverkan av mätosäkerheten hos olika uppmätta variabler på slutresultatets osäkerhet.
- Kan skriva en rapport med huvudsakligen korrekt formalism gällande enheter, beteckningar, avrundning, tabellstruktur och grafisk presentation
- Kan beräkna krafter på kroppar i en fluid både i vila och i relativ rörelse.
- Kan göra kalorimetriska beräkningar.
- Kan tillämpa idealgaslagen på slutna system.
- Kan räkna värmegenomgång genom plan vägg.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

- Kan effektivt och systematiskt utföra mätningar.
- Kan planera dessa och vidta korrigerande åtgärder så att slutresultat med god noggrannhet erhålls.
- Kan göra en osäkerhetsanalys genom att linearisera fysikaliska samband.
- Kan skriva en rapport som är balanserad, ekonomisk och så gott som fri från formella fel.
- Kan presentera data och analysprocessen på ett systematiskt och lättläst sätt.
- Kan räkna fallrörelse för kropp i fluid.
- Kan göra kalorimetriska beräkningar med fasövergångar.
- Kan tillämpa idealgaslagen på öppna system.

Förkunskapskrav

Mekanik (rekommenderad)

Lärandemål

Efter godkänd kurs förväntas den studerande:
- Kunna redogöra för begrepp och viktiga samband inom värmelära.
- Kunna analysera mätdata och rapportera resultaten.

Innehåll

Tryck, Arkimedes princip och lyftkraft
Strömning och mediets motstånd
Värme och temperatur
Värmekapacitet och kalorimetri
Fasövergångar och luftfuktighet
Värmevärde och förbränning
Värmeprocesser med kontinuerliga flöden
Allmänna gaslagen
Värmetransportmekanismer
Värmegenomgång
Analys och rapportering av mätdata från laborationer (mätosäkerhet, regressionsanalys)

Ämnesmässig tillämpning enligt utbildning kan förekomma.

Tid och plats

Vasa, period 1-2

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Kompendium och annat material delas på kurssidan

Undervisningsmetoder

Föreläsningar och övningar
Laborationer med rapportering
Inlämningsuppgifter

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Tentamen mot slutet av kursen
Två omtagningsmöjligheter på specificerade allmänna omtagningstillfällen

Studerandes tidsanvändning och belastning

108 h
Närundervisning 38 h
Laboratoriearbete 12 h
Rapportering 16 h
Inlämningsuppgifter 22 h
Självstudier 20 h

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

- Kan genomföra mätningar enligt anvisningar och korrekt notera uppmätta resultat.
- Kan bedöma osäkerheten hos ett uppmätt värde.
- Kan beräkna osäkerhetsprogression.
- Kan skriva en rapport som innehåller alla väsentliga strukturella element och presentera resultat på ett förståeligt sätt.
- Kan räkna hydrostatiskt tryck.
- Kan använda kontinuitetsvillkoret.
- Kan för rörströmning avgöra strömningens karaktär.
- Förstår innebörden av centrala storheter och begrepp i värmeläran.
- Kan göra enkla beräkningar med värmeutvidgning, gaslagar, värmekapacitet och värmetransport.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

- Kan planera mätningar för att erhålla representativa och väl spridda värden.
- Kan systematiskt notera uppmätta resultat.
- Kan beräkna osäkerhet genom regressionsanalys.
- Kan bedöma den relativa inverkan av mätosäkerheten hos olika uppmätta variabler på slutresultatets osäkerhet.
- Kan skriva en rapport med huvudsakligen korrekt formalism gällande enheter, beteckningar, avrundning, tabellstruktur och grafisk presentation.
- Kan beräkna krafter på kroppar i en fluid både i vila och i relativ rörelse.
- Kan göra kalorimetriska beräkningar.
- Kan tillämpa idealgaslagen på slutna system.
- Kan räkna värmegenomgång genom plan vägg.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

- Kan effektivt och systematiskt utföra mätningar.
- Kan planera mätningarna och vidta korrigerande åtgärder så att slutresultat med god noggrannhet erhålls.
- Kan göra en osäkerhetsanalys genom att linearisera fysikaliska samband.
- Kan skriva en rapport som är balanserad, ekonomisk och så gott som fri från formella fel.
- Kan presentera data och analysprocessen på ett systematiskt och lättläst sätt.
- Kan räkna fallrörelse för kropp i fluid.
- Kan göra kalorimetriska beräkningar med fasövergångar.
- Kan tillämpa idealgaslagen på öppna system.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Vitsordet baserar sig på labbrapporter, inlämningsuppgifter och tentamen.

Underkänd (0)

Uppnår inte kriterierna för vitsordet 1.

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

- Kan genomföra mätningar enligt anvisningar och korrekt notera uppmätta resultat.
- Kan bedöma osäkerheten hos ett uppmätt värde.
- Kan beräkna osäkerhetsprogression.
- Kan skriva en rapport som innehåller alla väsentliga strukturella element och presentera resultat på ett förståeligt sätt.
- Kan räkna hydrostatiskt tryck.
- Kan använda kontinuitetsvillkoret.
- Kan för rörströmning avgöra strömningens karaktär.
- Förstår innebörden av centrala storheter och begrepp i värmeläran.
- Kan göra enkla beräkningar med värmeutvidgning, gaslagar, värmekapacitet och värmetransport.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

- Kan planera mätningar för att erhålla representativa och väl spridda värden.
- Kan systematiskt notera uppmätta resultat.
- Kan beräkna osäkerhet genom regressionsanalys.
- Kan bedöma den relativa inverkan av mätosäkerheten hos olika uppmätta variabler på slutresultatets osäkerhet.
- Kan skriva en rapport med huvudsakligen korrekt formalism gällande enheter, beteckningar, avrundning, tabellstruktur och grafisk presentation
- Kan beräkna krafter på kroppar i en fluid både i vila och i relativ rörelse.
- Kan göra kalorimetriska beräkningar.
- Kan tillämpa idealgaslagen på slutna system.
- Kan räkna värmegenomgång genom plan vägg.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

- Kan effektivt och systematiskt utföra mätningar.
- Kan planera dessa och vidta korrigerande åtgärder så att slutresultat med god noggrannhet erhålls.
- Kan göra en osäkerhetsanalys genom att linearisera fysikaliska samband.
- Kan skriva en rapport som är balanserad, ekonomisk och så gott som fri från formella fel.
- Kan presentera data och analysprocessen på ett systematiskt och lättläst sätt.
- Kan räkna fallrörelse för kropp i fluid.
- Kan göra kalorimetriska beräkningar med fasövergångar.
- Kan tillämpa idealgaslagen på öppna system.

Förkunskapskrav

Mekanik (rekommenderad)

Lärandemål

Efter godkänd kurs förväntas den studerande:
- Kunna redogöra för begrepp och viktiga samband inom värmelära.
- Kunna analysera mätdata och rapportera resultaten.

Innehåll

Tryck, Arkimedes princip och lyftkraft
Strömning och mediets motstånd
Värme och temperatur
Värmekapacitet och kalorimetri
Fasövergångar och luftfuktighet
Värmevärde och förbränning
Värmeprocesser med kontinuerliga flöden
Allmänna gaslagen
Värmetransportmekanismer
Värmegenomgång
Analys och rapportering av mätdata från laborationer (mätosäkerhet, regressionsanalys)

Ämnesmässig tillämpning enligt utbildning kan förekomma.

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

- Kan genomföra mätningar enligt anvisningar och korrekt notera uppmätta resultat.
- Kan bedöma osäkerheten hos ett uppmätt värde.
- Kan beräkna osäkerhetsprogression.
- Kan skriva en rapport som innehåller alla väsentliga strukturella element och presentera resultat på ett förståeligt sätt.
- Kan räkna hydrostatiskt tryck.
- Kan använda kontinuitetsvillkoret.
- Kan för rörströmning avgöra strömningens karaktär.
- Förstår innebörden av centrala storheter och begrepp i värmeläran.
- Kan göra enkla beräkningar med värmeutvidgning, gaslagar, värmekapacitet och värmetransport.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

- Kan planera mätningar för att erhålla representativa och väl spridda värden.
- Kan systematiskt notera uppmätta resultat.
- Kan beräkna osäkerhet genom regressionsanalys.
- Kan bedöma den relativa inverkan av mätosäkerheten hos olika uppmätta variabler på slutresultatets osäkerhet.
- Kan skriva en rapport med huvudsakligen korrekt formalism gällande enheter, beteckningar, avrundning, tabellstruktur och grafisk presentation.
- Kan beräkna krafter på kroppar i en fluid både i vila och i relativ rörelse.
- Kan göra kalorimetriska beräkningar.
- Kan tillämpa idealgaslagen på slutna system.
- Kan räkna värmegenomgång genom plan vägg.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

- Kan effektivt och systematiskt utföra mätningar.
- Kan planera mätningarna och vidta korrigerande åtgärder så att slutresultat med god noggrannhet erhålls.
- Kan göra en osäkerhetsanalys genom att linearisera fysikaliska samband.
- Kan skriva en rapport som är balanserad, ekonomisk och så gott som fri från formella fel.
- Kan presentera data och analysprocessen på ett systematiskt och lättläst sätt.
- Kan räkna fallrörelse för kropp i fluid.
- Kan göra kalorimetriska beräkningar med fasövergångar.
- Kan tillämpa idealgaslagen på öppna system.

Förkunskapskrav

Mekanik (rekommenderad)

Lärandemål

Efter godkänd kurs förväntas den studerande:
- Kunna redogöra för begrepp och viktiga samband inom värmelära.
- Kunna analysera mätdata och rapportera resultaten.

Innehåll

Tryck, Arkimedes princip och lyftkraft
Strömning och mediets motstånd
Värme och temperatur
Värmekapacitet och kalorimetri
Fasövergångar och luftfuktighet
Värmevärde och förbränning
Värmeprocesser med kontinuerliga flöden
Allmänna gaslagen
Värmetransportmekanismer
Värmegenomgång
Analys och rapportering av mätdata från laborationer (mätosäkerhet, regressionsanalys)

Ämnesmässig tillämpning enligt utbildning kan förekomma.

Tid och plats

Vasa, period 1-2

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Kompendium och annat material delas på kurssidan

Undervisningsmetoder

Föreläsningar och övningar
Laborationer med rapportering
Inlämningsuppgifter

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Tentamen mot slutet av kursen
Två omtagningsmöjligheter på specificerade allmänna omtagningstillfällen

Studerandes tidsanvändning och belastning

108 h
Närundervisning 38 h
Laboratoriearbete 12 h
Rapportering 16 h
Inlämningsuppgifter 22 h
Självstudier 20 h

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

- Kan genomföra mätningar enligt anvisningar och korrekt notera uppmätta resultat.
- Kan bedöma osäkerheten hos ett uppmätt värde.
- Kan beräkna osäkerhetsprogression.
- Kan skriva en rapport som innehåller alla väsentliga strukturella element och presentera resultat på ett förståeligt sätt.
- Kan räkna hydrostatiskt tryck.
- Kan använda kontinuitetsvillkoret.
- Kan för rörströmning avgöra strömningens karaktär.
- Förstår innebörden av centrala storheter och begrepp i värmeläran.
- Kan göra enkla beräkningar med värmeutvidgning, gaslagar, värmekapacitet och värmetransport.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

- Kan planera mätningar för att erhålla representativa och väl spridda värden.
- Kan systematiskt notera uppmätta resultat.
- Kan beräkna osäkerhet genom regressionsanalys.
- Kan bedöma den relativa inverkan av mätosäkerheten hos olika uppmätta variabler på slutresultatets osäkerhet.
- Kan skriva en rapport med huvudsakligen korrekt formalism gällande enheter, beteckningar, avrundning, tabellstruktur och grafisk presentation.
- Kan beräkna krafter på kroppar i en fluid både i vila och i relativ rörelse.
- Kan göra kalorimetriska beräkningar.
- Kan tillämpa idealgaslagen på slutna system.
- Kan räkna värmegenomgång genom plan vägg.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

- Kan effektivt och systematiskt utföra mätningar.
- Kan planera mätningarna och vidta korrigerande åtgärder så att slutresultat med god noggrannhet erhålls.
- Kan göra en osäkerhetsanalys genom att linearisera fysikaliska samband.
- Kan skriva en rapport som är balanserad, ekonomisk och så gott som fri från formella fel.
- Kan presentera data och analysprocessen på ett systematiskt och lättläst sätt.
- Kan räkna fallrörelse för kropp i fluid.
- Kan göra kalorimetriska beräkningar med fasövergångar.
- Kan tillämpa idealgaslagen på öppna system.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Vitsordet baserar sig på labbrapporter, inlämningsuppgifter och tentamen.

Underkänd (0)

Uppnår inte kriterierna för vitsordet 1.

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

- Kan genomföra mätningar enligt anvisningar och korrekt notera uppmätta resultat.
- Kan bedöma osäkerheten hos ett uppmätt värde.
- Kan beräkna osäkerhetsprogression.
- Kan skriva en rapport som innehåller alla väsentliga strukturella element och presentera resultat på ett förståeligt sätt.
- Kan räkna hydrostatiskt tryck.
- Kan använda kontinuitetsvillkoret.
- Kan för rörströmning avgöra strömningens karaktär.
- Förstår innebörden av centrala storheter och begrepp i värmeläran.
- Kan göra enkla beräkningar med värmeutvidgning, gaslagar, värmekapacitet och värmetransport.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

- Kan planera mätningar för att erhålla representativa och väl spridda värden.
- Kan systematiskt notera uppmätta resultat.
- Kan beräkna osäkerhet genom regressionsanalys.
- Kan bedöma den relativa inverkan av mätosäkerheten hos olika uppmätta variabler på slutresultatets osäkerhet.
- Kan skriva en rapport med huvudsakligen korrekt formalism gällande enheter, beteckningar, avrundning, tabellstruktur och grafisk presentation
- Kan beräkna krafter på kroppar i en fluid både i vila och i relativ rörelse.
- Kan göra kalorimetriska beräkningar.
- Kan tillämpa idealgaslagen på slutna system.
- Kan räkna värmegenomgång genom plan vägg.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

- Kan effektivt och systematiskt utföra mätningar.
- Kan planera dessa och vidta korrigerande åtgärder så att slutresultat med god noggrannhet erhålls.
- Kan göra en osäkerhetsanalys genom att linearisera fysikaliska samband.
- Kan skriva en rapport som är balanserad, ekonomisk och så gott som fri från formella fel.
- Kan presentera data och analysprocessen på ett systematiskt och lättläst sätt.
- Kan räkna fallrörelse för kropp i fluid.
- Kan göra kalorimetriska beräkningar med fasövergångar.
- Kan tillämpa idealgaslagen på öppna system.

Förkunskapskrav

Mekanik (rekommenderad)

Lärandemål

Studerande

- känner till sin egen högskola, bransch och inlärningsstil

- reflekterar över studier, framtidsplaner och är medveten om den personliga utvecklingens betydelse i relation till livslångt lärande och yrke

- kan skapa egen kunskap och skapa egna personliga inlärningsmiljöer

Innehåll

Högskolans olika tjänster
Branschkännedom och personliga karriärmål
Studieteknik
Teambuilding

Ämnesmässig tillämpning enligt utbildning kan förekomma.

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Inga

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Godkända inlämningsuppgifter med enkla förklaringar och tillförlitliga litteraturangivelser, om än bristfälliga

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Godkända inlämningsuppgifter med förklaringar och tillförlitliga källhänvisningar

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Väl disponerat och genomtänkt rapport med bra användning av tillförlitliga källor

Förkunskapskrav

Inga

Lärandemål

Studerande har efter avlagd kurs grundläggande kunskaper i vardagspsykologi och en insikt i vad som krävs för att leda människor i arbetslivet. Den studerande har även grundläggande insikter i arbetslagstiftningen.

Innehåll

Vardagspsykologi och beteendevetenskap som grund för ledarskapspraktiker på arbetsledar eller team-ledarnivå.
En genomgång av de grundläggande ledarskapsteorierna.
Att leda individer, team i olika typer av organisationer
Om motivation, utvecklingsarbete och uppföljning.
Om anställningsförfarandet jämte psykologiska test.
Arbetsavtalslagen och arbetstidslagen.

Tid och plats

Enligt Schema

Studiematerial och rekommenderad litteratur

- Föreläsningsmaterial
- Egna anteckningar
- Yukl, Gary A. - Ledarskap i organisationer

- Finlex

Undervisningsmetoder

- Föreläsningar
- Eget arbete / egna föreläsningar
- Självstudier

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

2 Tenter, 1 i ledarskap och 1 i arbetsrätt

Förverkligandets alternativa prestationssätt

- Inspelningar / Webföreläsningar

Studerandes tidsanvändning och belastning

Studerandes förväntas närvara på föreläsningarna och delta aktivt

Självstudier är en stor del av kursen

Periodisering av innehållet

Presenteras i moodle

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Den studerande
- kan beskriva det interaktiva förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare.
- känner till arbetsledarens roll när det gäller att åstadkomma resultat och utveckla en verksamhet.
- känner till arbetsledarens behov av både tekniskt, juridiskt och socialt kunnande.
- känner till att de flesta arbetsmiljöer i dag på sätt eller annat har anknytning till internationell verksamhet.
- känner till aktörer som arbetsledare arbetar med i vardagen, såsom fackförbund, arbetshälsovård och utbildningsproducenter.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Den studerande
- kan i stora drag beskriva arbetsledningens uppgifter i ett producerande eller tjänsteproducerande företag.
- förstår vikten av arbetsledarens initiativrikedom och uppföljning av verksamheten med hjälp av olika mätare och nyckeltal. Inser vikten av att söka goda exempel i sin branch eller utanför denna.
- förstår sitt behov av både tekniskt, juridiskt och socialt kunnande.
- förstår skillnaden i arbetsgivarens och arbetstagarens perspektiv på arbetslivet. Känner till arbetslagstiftningens centrala innehåll.
- förstår betydelsen av rapportering och kommunikation inom arbetsledning. Har kännedom om kulturella särdrag hos olika medarbetare.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Den studerande
- hittar, känner till och kan göra grundläggande tolkningar av arbetstidslagstiftning och kollektivavtal.
- förstår arbetsledarens aktiva roll i att ständigt utveckla och förbättra en verksamhet.
- kan upparbeta grunderna för rapportering inom en avdelning.
- kan identifiera motivationsfaktorer och ha synpunkter på hur dessa kan förbättras.
- förstår vikten av att fördomsfritt inkludera olika grupper i arbetsgemenskapen.
- känner till olika aktörers specialområden i en arbetsledares nätverk.
- känner till grunder för medarbetarskap och delat ledarskap.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Skala 0-5
Bedömning görs separat på ledarskap och separat på arbetsrätt

Underkänd (0)

Ogjort inlämningsuppgift(er) och/eller tent(er)

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Studerande kan grundläggande teorier i ledarskap
Studerande förstår grundläggande lagstiftning i arbetsrätt

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Studerande kan förklara olika teorier i ledarskap och redogöra för dom muntligt inför grupp
Studerande förstår lagstiftning i arbetsrätt och kan hänvisa till lagstiftning

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Studerande kan förklara olika teorier i ledarskap och anpassa sin egna ledarstil till en vald teori
Studerande förstår lagstiftning i arbetsrätt och kan hänvisa till lagstiftning och kan exemplifiera med pratkiska exempel

Förkunskapskrav

-inga krav på förkunskap.

Lärandemål

Efter genomgången kurs förväntas den studerande:

- kunna definiera, identifiera och beskriva grundläggande maskinelement
- kunna utföra dimensioneringsberäkningar för vissa grundläggande maskinelement som används i mekaniska konstruktioner.
- kunna jämföra och kritiskt utvärdera maskinelement för att förstå den tekniska och ekonomiska kopplingen vid konstruktionsval.

Innehåll

- Svetsförband
- Skruvförband
- Nitförband
- Kilförband
- Krymp- och pressförband
- Klämförband
- Bomförband
- Koniska förband
- Expanderande och kompressibla förband

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Kan beräkna och dimensionera enkla svetsförband. Förstår olikheten mellan statiskt och dynamiskt belastade förband.
Förstår skruvens mekanik och belastningsdiagram. Kan dimensionera enkla skruvförband med hjälp av tumregler.
Förstår spänningsbilden i krymp- och pressförband.
Känner till olika maskin-elements funktions principer.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Kan tillämpa standarderna, för statiskt belastade och för dynamiskt belastade svetsar, i beräkning av enkla konstruktioner.
Kan dimensionera och beräkna enkla skruv- och nitförband.
Kan dimensionera enkla krymp- och pressförband.
Är införstådd med maskinelementens möjligheter och begränsningar i konstruktioner.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Kan beakta livslängdens inverkan samt lastkollektivets inverkan på dynamiskt belastade svetsförband.
Kan självständigt dimensionera krävande skruv och nitförband samt kan använda standarder för dimensioneringen.
Kan beräkna krymp- och pressförband, samt har kännedom om materialens och ytornas inverkan.
Förstår de tekniska och ekonomiska kopplingar som valet av maskinelement innebär.

Förkunskapskrav

Hållfasthetslära 1

Lärandemål

Efter godkänd kurs förväntas den studerande:
- Känna till de viktigaste typerna av mätfel och sätt att eliminera dessa.
- Känna till och kunna använda de viktigaste verkstadstekniska mätdonen, mätmetoderna samt datoriserad mätutrustning.
- Kunna välja lämpliga mätdon och metod för mätningar med hänsyn till ställda toleranskrav.
- Kunna behandla statistiska kontrollmetoder för statistisk acceptans.

Innehåll

Laborationer och teori om
Behandling av mätfel
Mätning av ytors strävhet och bärighet
Mätning av form- och lägestoleranser
Mätning av gängor
Mätning av kugghjul
Datoriserad mätning, programmering

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Se utförandeplanen

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Vet om och kan identifiera de mätmetoder som används inom verkstadsindustrin. Känner till de kvalitativa förutsättningar som tillverkningsmetoder ger och identifierar vilka mätmetoder som lämpar sig för respektive mätning. Kunna läsa och förstå tekniska ritningar. Känna till form- och lägestoleransernas innebörd.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Är införstådd med datoriserad mätteknik. Förstår vad som menas med referens- och lokaliseringsplan. Förstår måttsättningens och tillverkningsmetodens inverkan vid analys av mätresultatet .Förstå valideringsprocessens betydelse vid kvalitetssäkring.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Självständigt kunna utföra kvalitetskontroll av komponenter mot de krav som ritningen ställer. Förstår referens- och
lokaliseringsplanens betydelse vid tillverkning. Kan analysera de tekniska krav som konstruktionen ställer på kvalitetssäkringen.

Förkunskapskrav

Tillverkningsteknik, Teknisk ritning (Rekommenderad )

Lärandemål

Efter godkänd kurs kan den studerande hantera och tillämpa grundläggande fysikbegrepp som kraft, moment, energi och rörelsemängd på kroppar i rörelse och i jämvikt.

Innehåll

Enhetshantering, formelhantering
Grafisk beskrivning av rörelse
Hastighet, acceleration
Vektorer i fysiken
Banrörelse och normalacceleration
Krafter och Newtons lagar
Energi, arbete, energiprincipen
Effekt och verkningsgrad
Impuls och rörelsemängd
Kraftmoment
Tyngdpunkt
Jämviktsvillkor
Fackverksanalys

Ämnesmässig tillämpning enligt utbildning kan förekomma.

Tid och plats

Vasa, period 1-2

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Dokument med teoriavsnitt och övningsuppgifter
Kursbok

Undervisningsmetoder

Föreläsningar
Räkneövningar
Inlämningsuppgifter

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Tre delförhör under kursen
Två omtagningsmöjligheter på specificerade allmänna omtagningstillfällen

Studerandes tidsanvändning och belastning

135 h
Närundervisning 60 h
Inlämningsuppgifter 48 h
Självstudier 27 h

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Studerande uppfyller kursens mål, och i berörda kursförverkligande obligatoriska moment, på en tillfredsställande nivå.
eräkna moment från en eller flera krafter.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Studerande uppfyller kursens mål, och i berörda kursförverkligande obligatoriska moment, på en god nivå.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Studerande uppfyller kursens mål, och i berörda kursförverkligande obligatoriska moment, på en berömlig nivå.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Inlämningsuppgifter
Delförhör

Underkänd (0)

Uppnår inte kriterierna för vitsordet 1.

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

- Kan göra enhetsomvandlingar och avrundningar.
- Kan beräkna sökt storhet ur formler.
- Kan bestämma komponenter och addera vektorer.
- Förstår innebörden av centrala storheter och begrepp i kinematiken.
- Kan göra standardberäkningar med rörelse i en dimension.
- Kan beräkna centripetalacceleration
- Känner till olika krafttyper och kan rita frikroppsdiagram.
- Kan tillämpa Newtons lagar i endimensionella situationer.
- Känner till de olika energiformerna.
- Kan räkna med mekanisk energi, arbete, effekt och verkningsgrad.
- Kan beräkna impuls utgående från (t,F)‐diagram.
- Kan göra beräkningar med impuls och rörelsemängd.
- Kan räkna raka, fullständigt oelastiska stötar.
- Kan räkna tyngdpunkter för enkla geometrier.
- Kan beräkna moment från en eller flera krafter.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

- Kan beräkna sökt storhet genom att kombinera flera olika formler.
- Kan tillämpa vektoralgebra på tvådimensionella fysikaliska problem.
- Kan räkna endimensionell rörelse med icke‐likformigt varierande hastighet.
- Kan göra enklare beräkningar med rörelse i två dimensioner så som likformig banrörelse.
- Kan tillämpa Newtons lagar i enklare tvådimensionella situationer så som lutande plan.
- Kan tillämpa energiprincipen när den mekaniska energin bevaras.
- Kan räkna sneda, fullständigt oelastiska stötar.
- Kan räkna tyngdpunkter för kombinationer av enkla geometrier.
- Kan frilägga en kropp och tillämpa jämviktsvillkoren i tvådimensionella situationer.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

- Kan härleda nya formler genom att symboliskt kombinera formler.
- Kan tillämpa vektoralgebra på tredimensionella fysikaliska problem.
- Kan göra beräkningar med krökt och tangentiellt accelererad rörelse i två dimensioner.
- Kan tillämpa Newtons lagar i mer krävande två‐ och tredimensionella situationer, så som flerkroppsproblem och doserade kurvor.
- Kan tillämpa energiprincipen när icke‐mekaniska energiformer och yttre arbeten är involverade.
- Kan räkna raka stötar med studs.
- Kan göra beräkningar där både energiprincipen och lagen om rörelsemängdens bevarande ingår.
- Kan tillämpa jämviktsvillkoren i tvådimensionella problem med flera kroppar.
- Kan räkna plana fackverk med knutpunktsmetoden och snittmetoden.

Förkunskapskrav

Inga

Lärandemål

Efter godkänd kurs kan den studerande hantera och tillämpa grundläggande fysikbegrepp som kraft, moment, energi och rörelsemängd på kroppar i rörelse och i jämvikt.

Innehåll

Enhetshantering, formelhantering
Grafisk beskrivning av rörelse
Hastighet, acceleration
Vektorer i fysiken
Banrörelse och normalacceleration
Krafter och Newtons lagar
Energi, arbete, energiprincipen
Effekt och verkningsgrad
Impuls och rörelsemängd
Kraftmoment
Tyngdpunkt
Jämviktsvillkor
Fackverksanalys

Ämnesmässig tillämpning enligt utbildning kan förekomma.

Tid och plats

På distans, period 1

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Materialet delas via kurssidan:
- Dokument med teori och övningar
- Videor

Undervisningsmetoder

Föreläsningar
Räkneövningar
Inlämningsuppgifter

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Tidtabellen för tenter meddelas i början av kursen och på kurssidan.

Studerandes tidsanvändning och belastning

135 h
Närundervisning 25 h
Inlämningsuppgifter 60 h
Självstudier 50 h

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Studerande uppfyller kursens mål, och i berörda kursförverkligande obligatoriska moment, på en tillfredsställande nivå.
eräkna moment från en eller flera krafter.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Studerande uppfyller kursens mål, och i berörda kursförverkligande obligatoriska moment, på en god nivå.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Studerande uppfyller kursens mål, och i berörda kursförverkligande obligatoriska moment, på en berömlig nivå.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Inlämningsuppgifter
Delförhör/Tentamen

Underkänd (0)

Uppnår inte kriterierna för vitsordet 1.

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

- Kan göra enhetsomvandlingar och avrundningar.
- Kan beräkna sökt storhet ur formler.
- Kan bestämma komponenter och addera vektorer.
- Förstår innebörden av centrala storheter och begrepp i kinematiken.
- Kan göra standardberäkningar med rörelse i en dimension.
- Kan beräkna centripetalacceleration
- Känner till olika krafttyper och kan rita frikroppsdiagram.
- Kan tillämpa Newtons lagar i endimensionella situationer.
- Känner till de olika energiformerna.
- Kan räkna med mekanisk energi, arbete, effekt och verkningsgrad.
- Kan beräkna impuls utgående från (t,F)‐diagram.
- Kan göra beräkningar med impuls och rörelsemängd.
- Kan räkna raka, fullständigt oelastiska stötar.
- Kan räkna tyngdpunkter för enkla geometrier.
- Kan beräkna moment från en eller flera krafter.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

- Kan beräkna sökt storhet genom att kombinera flera olika formler.
- Kan tillämpa vektoralgebra på tvådimensionella fysikaliska problem.
- Kan räkna endimensionell rörelse med icke‐likformigt varierande hastighet.
- Kan göra enklare beräkningar med rörelse i två dimensioner så som likformig banrörelse.
- Kan tillämpa Newtons lagar i enklare tvådimensionella situationer så som lutande plan.
- Kan tillämpa energiprincipen när den mekaniska energin bevaras.
- Kan räkna sneda, fullständigt oelastiska stötar.
- Kan räkna tyngdpunkter för kombinationer av enkla geometrier.
- Kan frilägga en kropp och tillämpa jämviktsvillkoren i tvådimensionella situationer.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

- Kan härleda nya formler genom att symboliskt kombinera formler.
- Kan tillämpa vektoralgebra på tredimensionella fysikaliska problem.
- Kan göra beräkningar med krökt och tangentiellt accelererad rörelse i två dimensioner.
- Kan tillämpa Newtons lagar i mer krävande två‐ och tredimensionella situationer, så som flerkroppsproblem och doserade kurvor.
- Kan tillämpa energiprincipen när icke‐mekaniska energiformer och yttre arbeten är involverade.
- Kan räkna raka stötar med studs.
- Kan göra beräkningar där både energiprincipen och lagen om rörelsemängdens bevarande ingår.
- Kan tillämpa jämviktsvillkoren i tvådimensionella problem med flera kroppar.
- Kan räkna plana fackverk med knutpunktsmetoden och snittmetoden.

Förkunskapskrav

Inga

Lärandemål

Efter godkänd kurs skall den studerande känna till vilka lagstiftningar som reglerar fordonsbesiktningen i Finland samt vikten av god kundbetjäning.

Innehåll

Presenteras vid kursstart av föreläsaren

Tid och plats

Wolffskavägen 33/ Bomullsgränd 3, Vasa höstterminen 2025.

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Presenteras av föreläsaren i början av kursen

Undervisningsmetoder

Normal klassundervisning och övningsarbeten och vid behov nätundervising.

Praktik- och arbetslivssamarbete

Företagsbesök ordnas under kursens gång. Datum och tid meddelas efter kursstart

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Meddelas av läraren i början av kursen

Förverkligandets alternativa prestationssätt

Inga alternativa prestationssätt

Studerandes tidsanvändning och belastning

- Föreläsningar
- Övningar
- Övningsarbeten
- Tent(er)

Periodisering av innehållet

- Föreläsningar under hela höstterminen
- Företagsbesök under första halvan av höstterminen
- Större projekt introduceras i början av kursen. Resultat presenteras mot slutet av kursen
- Tentförberedelser under hela terminen

Tilläggsuppgifter för studerande

Lärarens kontaktuppgifter:
Mikael Tätting
0504776414
mikael.tatting@novia.fi
Arbetsrum i Technobotnia, andra våningen, F4225

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

- Känna till aktuell fordonslagstiftning som ligger till grund för bilbesiktningen.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Uppvisar goda kunskaper i regelverket kring bilbesiktning

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Uppvisar berömnlig förmåga inom ämnet bilbesiktning

Bedömningskriterier, godkänt/underkänt

- Aktivt deltagande i kursen
- Godkänd(a) tent(er)

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

- Närvaro och aktivt deltagande i kursen
- Inlämningsuppgifter / Projektarbeten
- Tentresultat

Underkänd (0)

- Otillräcklig närvaro
- Oinlämnad uppgift för bedömning
- Tent(er) ogjord eller icke godkänd

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

- Tillräcklig närvaro
- Obligatoriska uppgifter inlämnade och godkända
- Tent(er) gjorda samt godkända

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Förutom föregående:
- Aktivt deltagande i kursen
- Valfria uppgifter inlämnade samt godkända
- Goda prestationer i tent(er)

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Förutom föregående:
- Goda prestationer i både obligatoriska och valfria inlämningsarbeten
- Berömliga prestationer i tent(er)

Förkunskapskrav

Bilteknik 1 ( Rekommenderad )

Lärandemål

Efter godkänd kurs förväntas den studerande:
• Kunna definiera, identifiera och beskriva grundläggande begrepp inom robotik
• Känna till vilka saker bör beaktas vid planering av robottekniska applikationer
• Känna till de grundläggande principerna för robotsäkerhet
• Kunna planera enkla robotverktyg utifrån robotens arbetsprinciper
• Kunna planera robotceller
• Kunna skapa användbar robotprogram via off-line programmering
• Kunna utnyttja robotens egna I/O system
• Rapid programmering

Innehåll

Kursinnehållet är som följer:
• Benämningar och begrepp i anknytande till robotik
• Robotar, deras funktion och användningsområden
• Robotsäkerhet
• Robotens verktyg
• Olika typer av signaler i anknytande till verktyg och övrig automationsutrustning
• Uppbyggnad av robotceller med robotstudio
• Off-line programmering med robotstudio
• On-line programmering

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Föreläsningsmaterial
Kompendium
Manualer
Robotik, Lars Asplund ISBN 91-47-01941-7

Undervisningsmetoder

Föreläsningar
Simuleringsövningar
Övningsarbeten

Förverkligandets alternativa prestationssätt

Kursen går att göra utan närvaro i klass - man gör uppgifterna på egen hand.

Studerandes tidsanvändning och belastning

Studeranden förväntas använda totalt 108h genom att delta i föreläsningar och göra övningsarbeten

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

• Känner till de vanligaste benämningar inom robotiken
• Känner till de grundläggande principer och säkerhetskrav vid robot prorammering
• Kan konstruera enkla robotceller

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

• Kan utföra och undersöka robotslösningar genom simulering
• Kan självständigt bygga upp robotceller i off-line miljö
• Behärskar robotprogrammering och kan beakta de allmänna principerna vid robotprogrammering
• Kan göra enkla modifikationer i rapid kod

Bedömningskriterier, berömliga (5)

• Kan bygga upp avancerade robotceller och göra avancerade simuleringar i optimeringssyfte
• Kan utifrån automatiskt generad kod ändra och modifierad koden för att bättre lämpa sig för olika uppgifter

Bedömningskriterier, godkänt/underkänt

Godkänd tentamen, godkända övningsarbeten och övningsuppgifter.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Betyget baseras på övningsarbeten.

Underkänd (0)

Otillräckliga kunskaper och/eller kursprestation för att uppnå vitsord 1

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Känner till robotikens betydelse
Kan på uppmaning göra ett enkelt robotsimulering med tillhörande program för en industrirobot

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Kan skapa robotsimuleringar och program för industrirobotar

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Kan skapa avancerade robotsimuleringar och dynamiska program för industrirobotar

Förkunskapskrav

Hydraulik och pneumatik, Styr och reglerteknik

Lärandemål

- Den studerande kan grundläggande sannolikhetslära och kan använda olika statistiska fördelningar för att lösa problem
- Den studerande kan statistiskt analysera och på ett relevant sätt presentera ett datamaterial
- Den studerande kan anpassa regressionsmodeller till olika datamaterial

Innehåll

Statistik
- deskriptiv statistik
- sannolikhetslära
- vanliga diskreta och kontinuerliga fördelningar
- Excel som verktyg för att analysera data

Kurvanpassning och regression
- matriskalkyl och linjär algebra
- linjär regression – minsta kvadratmetoden
- linearisering
- matematisk programvara (Excel, Mathcad eller annat program) för att konstruera regressionsmodeller

Tid och plats

Period 2, hösten 2025

Studiematerial och rekommenderad litteratur

- Teorikompendium och övningsuppgifter
- Relevanta läroböcker som rekommenderas vid kursstart

Undervisningsmetoder

Föreläsningar, räkneövningar och datorövningar (Excel och Mathcad)

Praktik- och arbetslivssamarbete

Om Möjligt ordnas föredrag av gäster från näringslivet.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Presenteras på kursens Moodle-sida vid kursstart

Studerandes tidsanvändning och belastning

Närstudier 36 timmar.
Studerandens arbete på egen tid: i medeltal 45 timmar

Periodisering av innehållet

Närstudier 36 timmar.
Studerandens arbete på egen tid: i medeltal 45 timmar

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Statistik och beräkningskompetenser: Känner till grunderna i statistik och kan utföra enkla beräkningar
Kurvanspassning och regression: Känner till grunderna i regressionsanalyser
Beräkningsprogram: Kan använda ett beräkningsprogram för lösning av grundläggande problem

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Statistik och beräkningskompetenser: Är insatt i statistik och kan utföra relevanta beräkningar
Kurvanspassning och regression: Är insatt i begreppet regression och kan utföra kurvanpassning av tekniska modeller
Beräkningsprogram: Kan använda ett beräkningsprogram för lösning av tillämpade problem

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Statistik och beräkningskompetenser: Är väl insatt i statistik och kan utföra mer avancerade statistiska kalkyler.
Kurvanspassning och regression: Kan självständigt utföra kurvanpassningar och regressioner av mer avancerade tekniska modeller
Beräkningsprogram: Kan använda fler än ett beräkningsprogram för lösning av problem inom maskintekniken

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Bedömningen baseras på tentamen och/eller inlämningsuppgifter och övrig aktivitet definerad tillsmmans med studeranden vid kursstart.
Vitsordsskala (av totalpoängen):
33.3 % -> 1
46.7 % -> 2
60.0 % -> 3
73.3 % -> 4
86.7 % -> 5

Slutliga bedömningsgrunder diskuteras och bestäms vid kursstart i samarbete med studeranden.

Underkänd (0)

Uppfyller ej kraven för vitsord 1.

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Statistik och beräkningskompetenser: Känner till grunderna i statistik och kan utföra enkla beräkningar
Beräkningsprogram: Kan använda ett beräkningsprogram för lösning av grundläggande problem

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Statistik och beräkningskompetenser: Är insatt i statistik och kan utföra relevanta beräkningar
Beräkningsprogram: Kan använda ett beräkningsprogram för lösning av tillämpade problem

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Statistik och beräkningskompetenser: Är väl insatt i statistik och kan utföra mer avancerade statistiska kalkyler.
Beräkningsprogram: Kan använda fler än ett beräkningsprogram för lösning av problem inom produktionsteknik

Förkunskapskrav

Funktioner och ekvationer 1
Geometri och vektorer
Funktioner och ekvationer 2
Derivator och integraler

Lärandemål

Efter godkänd kurs förväntas den studerande:

- kunna tillämpa dimensionering av stålkonstruktioner enligt gällande standarder med beaktande av statiska och dynamiska belastningar.
- kunna beakta nötning och värmebelastning vid konstruktionsuppdrag.
- kunna planera verktyg och fixturer som används vid produktion av komponenter.
- känna till faktorer som inverkar på slutproduktens egenskaper och kunna beakta de ekonomiska aspekterna som inverkar på komponenters produktionskostnader.

Innehåll

- Eurokoder
- Lastinföring
- Buckling
- Vridmoment
- Varmhållfasthet
- Brottmekanik
- Verktygskonstruktion
- Dokumentation för CE märkning

Tid och plats

Hösten 2025

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Litteratur: Design handbook - structural design and manufacturing in high-strength steel. SSAB
Studiematerial i Moodle

Undervisningsmetoder

Föreläsningar med räkneövningar.
Mindre inlämningsuppgifter
Projektuppgift

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Tent vecka 48
Omtent vecka 50
Sista omtent 16.1.2026

Förverkligandets alternativa prestationssätt

Föreläsningarna kan streamas vid behov

Studerandes tidsanvändning och belastning

Förväntad arbetsinsats är 135 timmar varav 60 timmar är schemalagda

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Känner till huvudprinciperna för dimensionering av statiskt belastade stålkonstruktioner.
Känner till sprickbildningsmekanismen samt principerna för dimensionering mot begränsad livslängd.
Känner till nötnings- och krypningsmekanismerna.
Känner till giltiga standarder för tryckbärande konstruktioner och kan tillämpa dem.
Känner till verktygens och fixturernas användning och betydelse inom industrin samt känner till vilka aspekter som påverkar konstruktionen av verktyg.
Innehar grundläggande rittekniska kunskaper för att behjälpligt dokumentera konstruktionsuppgifterna.
Förstår betydelsen av att dokumentera beräkningar.
Känner till verktygsteknikens påverkan och roll inom andra delar av maskintekniken

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Kan dimensionera olika statiskt belastade plåt och balk konstruktioner.
Kan dimensionera enkla komponenter mot begränsad livslängd.
Kan beakta nötning och krypning vid val av material.
Känner till EUROCODE normerna inom området. Förstår standardernas uppbyggnad
Kan dimensionera tryckkärl enligt gällande standarder.
Förstår vilka aspekter som bör beaktas vid konstruktion av verktyg och fixturer och kunna tillämpa olika konstruktionsmässiga lösningar.
Innehar de rittekniska kunskaper som krävs för att modellera stålkonstruktioner.
Kan dokumentera beräkningar och konstruktioner i enlighet med CE kraven.
Förstår hur man med verktygstekniken påverkar helheter.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Kan självständigt beräkna och dimensionera statiskt belastade plåt och balk konstruktioner.
Kan bestämma storleken på dynamiska belastningar samt beräkna och dimensionera komponenter utgående från dessa.
Kan välja material och dimensionera detaljer utsatta för nötning eller värmebelastningar
Kan självständigt dimensionera avancerade tryckkärl enligt standarderna
Självständigt kunna planera och konstruera verktyg.
Kan fastställa kompletta ritningsunderlag för att tillverka krävande stålkonstruktioner
Kan självständigt dokumentera och redovisa beräkningar och konstruktioner i enlighet med CE kraven
Kan analysera de tekniska och ekonomiska krav som en produkt ställer på verktygstekniken och kan implementera de vid framställning av verktyg.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Tent samt inlämningsuppgifter. Kursvitsordet är enligt deluppgifternas viktfaktorer.
Tent 40%
Projektuppgift 40%
Mindre inlämningsuppgifter 20%

Till godkänt kursvitsord krävs att alla delmoment är godkända

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Känner till huvudprinciperna för dimensionering av statiskt belastade stålkonstruktioner.
Känner till sprickbildningsmekanismen samt principerna för dimensionering mot begränsad livslängd.
Känner till nötnings- och krypningsmekanismerna.
Känner till giltiga standarder för tryckbärande konstruktioner och kan tillämpa dem.
Känner till verktygens och fixturernas användning och betydelse inom industrin samt känner till vilka aspekter som påverkar konstruktionen av verktyg.
Innehar grundläggande rittekniska kunskaper för att behjälpligt dokumentera konstruktionsuppgifterna.
Känner till vad MBD står för
Förstår betydelsen av att dokumentera beräkningar.
Känner till verktygsteknikens påverkan och roll inom andra delar av maskintekniken

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Kan dimensionera olika statiskt belastade plåt och balk konstruktioner.
Kan dimensionera enkla komponenter mot begränsad livslängd.
Kan beakta nötning och krypning vid val av material.
Känner till EUROCODE normerna inom området. Förstår standardernas uppbyggnad
Kan dimensionera tryckkärl enligt gällande standarder.
Förstår vilka aspekter som bör beaktas vid konstruktion av verktyg och fixturer och kunna tillämpa olika konstruktionsmässiga lösningar.
Innehar de rittekniska kunskaper som krävs för att modellera stålkonstruktioner.
Kan tillämpa MBD på enkla modeller
Kan dokumentera beräkningar och konstruktioner i enlighet med CE kraven.
Förstår hur man med verktygstekniken påverkar helheter.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Kan självständigt beräkna och dimensionera statiskt belastade plåt och balk konstruktioner.
Kan bestämma storleken på dynamiska belastningar samt beräkna och dimensionera komponenter utgående från dessa.
Kan välja material och dimensionera detaljer utsatta för nötning eller värmebelastningar
Kan självständigt dimensionera avancerade tryckkärl enligt standarderna
Självständigt kunna planera och konstruera verktyg.
Kan fastställa kompletta ritningsunderlag för att tillverka krävande stålkonstruktioner
Kan tillämpa MBD på avancerade modeller
Kan självständigt dokumentera och redovisa beräkningar och konstruktioner i enlighet med CE kraven
Kan analysera de tekniska och ekonomiska krav som en produkt ställer på verktygstekniken och kan implementera de vid framställning av verktyg.

Förkunskapskrav

3D Modellering, Hållfasthetslära 1 & 2

Lärandemål

Efter godkänd kurs förväntas den studerande:
kunna definiera, identifiera och beskriva grundläggande begrepp inom hållfasthetslära
kunna förstå samband mellan hållfasthet, tillverkning och konstruktion i ett industriellt sammanhang
kunna utföra, förklara och kritiskt utvärdera angreppsätt för beräkningar och resultat i relation till både teori och praktik.

Innehåll

Kursinnehållet är som följer:
ämnesområdet, dess sammanhang och begreppsvärld
tillämpningsområden i det industriella sammanhanget
drag- och tryckspänningar
termiska spänningar
skjuvspänningar
böjspänningar
fallstudier för bedömning och kritiskt ställningstagande och värdering

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Se gällande förverkligande för kursen

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Förstå hur materialen påverkas vid olika belastningar samt vilka yttre faktorer som inverkar på konstruktionen. Känna till samband som finns mellan design och hållfasthet.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Förstår spänningsförhållanden som uppstår vid olika belastningar. och vara införstådd med hur statisk och dynamisk belastning inverkar på konstruktionens hållfasthet. Är införstådd med begrepp som säkerhet och livslängd för en produkt..

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Själständigt utföra hållfasthetsberäkningar för enaxliga system och ha förmågan att se var i konstruktionen belastningstoppar uppstår. Förstå hur olika tillverkningstekniska faktorer påverkar hållfastheten hos konstruktioner.

Förkunskapskrav

Funktioner och ekvationer 1 (rekommenderad )
Mekanik (rekommenderad )

Lärandemål

Efter godkänd kurs förväntas den studerande kunna definiera, identifiera och beskriva grundläggande begrepp inom hållfasthetslärans delområden vridspänningar och kraftöverföringsaxlar samt, baserat på förkunskaperna som erhållits via tidigare kursen Hållfasthetslära 1, kunna analysera belastningsfall med kombinerat böjspänningar och vridspänningar.

Vidare ska studerande kunna förstå skillnaden mellan statiska och dynamiska belastningsfall samt samband mellan design, tillverkning och livslängd. Studerande ska kunna redogöra för olika angreppssätt för att kritiskt kunna analysera hållfastheten ur utmattningsperspektiv.

Innehåll

Kursinnehållet är som följer:

kort repetition av böj- och skjuvspänningar
Vridspänningar och kraftöverföringsaxlar
Vridspänningar i tunna slutna/öppna tvärsnitt
Dynamiska belastningar och utmattning
Fallstudier av utmattningsfenomen

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Känner till:
- materialens beteende vid olika belastningar.
- de yttre faktorer som inverkar på en konstruktions hållfasthet.
- sambanden mellan design och hållfasthet.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Förstår spänningsför- hållanden som uppstår vid olika belastningar.
Är införstådd med hur statisk och dynamiska belastning inverkar på konstruktionens hållfasthet.
Förstår begreppen säkerhet och livslängd för en produkt.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Kan självständigt utföra hållfasthetsberäkningar för fleraxliga tillstånd.
Har förmåga att se var ikonstruktionen belastningstoppar uppstår.
Förstår hur olika tillverkningstekniska faktorer påverkar hållfastheten hos konstruktioner.

Förkunskapskrav

Hållfasthetslära 1

Lärandemål

Den studerande:
- kan muntligt och skriftligt kommunicera på ett strukturerat och språkligt välfungerande sätt.
- är medveten om olika vägar att söka information och kan använda dem samt kan rapportera enligt standarduppställningar.
- kan använda referenssystem och känner till arbetsprocessen för vetenskapligt skrivande.

Innehåll

- Referat eller andra längre skrivuppgifter
- Fackuppsats
- Officiella skrivelser (möteshandlingar, affärsbrev)
- Föredragningsteknik och föredrag
- Språkvård enligt behov
- Regler för skriftliga rapporter och vetenskapliga arbeten
- Ämnesmässig tillämpning enligt utbildning kan förekomma.

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Muntlig framställning: Försvarlig presentationsförmåga som präglas av delvis stilmässigt olämpligt språk, ostrukturerat innehåll och avsaknad av engagemang.Skriftlig framställning: Försvarlig skriftlig förmåga som visar på osäkerhet i fråga om skrivregler och att uttrycka sig i skrift. Informationssökning: Förmåga att söka reda på källor
till en uppgift men källorna är ytliga och elementära. Rapportering: Förmåga att ställa upp en rapport där reglerna för standarduppställning framgår i viss mån. Språket är torftigt och det förekommer felaktigheter, men rapporttexten är begriplig. Refernssystem: Försöker använda ett referenssystem och lyckas i någon mån.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Muntlig framställning: God presentationsförmåga som präglas av strukturerat innehåll, lämpligt språk och positiv inställning. Skriftlig framställning: God skriftlig förmåga som visar att skribenten behärskar skrivregler och har en stilkänsla. Informationssökning: God förmåga att samla pålitliga källor till en uppgift. Rapportering: God förmåga att ställa upp en överskådlig rapport i enlighet med reglerna för standarduppställning. Språket är begripligt och fungerande. Referenssystem: God förmåga att använda ett referenssystem på ett fungerande sätt.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Muntlig framställning: Berömlig presentationsförmåga som präglas av genomtänkt och väl strukturerat innehåll, tydligt och mångsidigt språk och positiv attityd till ämnet och situationen. Ett kunnigt intryck ges. Skriftlig framställning: Berömlig skriftlig förmåga som visar att skribenten använder ett mångsidigt, stilrent och felfritt skriftspråk.Informationssökning: Berömlig förmåga att kritiskt söka reda på pålitliga och trovärdiga källor till en uppgift. Rapportering: Berömlig förmåga att ställa upp
en välstrukturerad och visuellt tilltalande rapport. Rapporttexten är välskriven,anpassad till ämnet och felfri. Referenssystem: Berömlig förmåga att använda
ett eller flera referenssystem och känna till inom vilka ämnesområden den används.

Förkunskapskrav

inga

Lärandemål

Den studerande:
- kan muntligt och skriftligt kommunicera på ett strukturerat och språkligt välfungerande sätt.
- är medveten om olika vägar att söka information och kan använda dem samt kan rapportera enligt standarduppställningar.
- kan använda referenssystem och känner till arbetsprocessen för vetenskapligt skrivande.

Innehåll

- Referat eller andra längre skrivuppgifter
- Fackuppsats
- Officiella skrivelser (möteshandlingar, affärsbrev)
- Föredragningsteknik och föredrag
- Språkvård enligt behov
- Regler för skriftliga rapporter och vetenskapliga arbeten
- Ämnesmässig tillämpning enligt utbildning kan förekomma.

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Muntlig framställning: Försvarlig presentationsförmåga som präglas av delvis stilmässigt olämpligt språk, ostrukturerat innehåll och avsaknad av engagemang.Skriftlig framställning: Försvarlig skriftlig förmåga som visar på osäkerhet i fråga om skrivregler och att uttrycka sig i skrift. Informationssökning: Förmåga att söka reda på källor
till en uppgift men källorna är ytliga och elementära. Rapportering: Förmåga att ställa upp en rapport där reglerna för standarduppställning framgår i viss mån. Språket är torftigt och det förekommer felaktigheter, men rapporttexten är begriplig. Refernssystem: Försöker använda ett referenssystem och lyckas i någon mån.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Muntlig framställning: God presentationsförmåga som präglas av strukturerat innehåll, lämpligt språk och positiv inställning. Skriftlig framställning: God skriftlig förmåga som visar att skribenten behärskar skrivregler och har en stilkänsla. Informationssökning: God förmåga att samla pålitliga källor till en uppgift. Rapportering: God förmåga att ställa upp en överskådlig rapport i enlighet med reglerna för standarduppställning. Språket är begripligt och fungerande. Referenssystem: God förmåga att använda ett referenssystem på ett fungerande sätt.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Muntlig framställning: Berömlig presentationsförmåga som präglas av genomtänkt och väl strukturerat innehåll, tydligt och mångsidigt språk och positiv attityd till ämnet och situationen. Ett kunnigt intryck ges. Skriftlig framställning: Berömlig skriftlig förmåga som visar att skribenten använder ett mångsidigt, stilrent och felfritt skriftspråk.Informationssökning: Berömlig förmåga att kritiskt söka reda på pålitliga och trovärdiga källor till en uppgift. Rapportering: Berömlig förmåga att ställa upp
en välstrukturerad och visuellt tilltalande rapport. Rapporttexten är välskriven,anpassad till ämnet och felfri. Referenssystem: Berömlig förmåga att använda
ett eller flera referenssystem och känna till inom vilka ämnesområden den används.

Förkunskapskrav

inga

Lärandemål

Den studerande:
- kan muntligt och skriftligt kommunicera på ett strukturerat och språkligt välfungerande sätt.
- är medveten om olika vägar att söka information och kan använda dem samt kan rapportera enligt standarduppställningar.
- kan använda referenssystem och känner till arbetsprocessen för vetenskapligt skrivande.

Innehåll

- Referat eller andra längre skrivuppgifter
- Fackuppsats
- Officiella skrivelser (möteshandlingar, affärsbrev)
- Föredragningsteknik och föredrag
- Språkvård enligt behov
- Regler för skriftliga rapporter och vetenskapliga arbeten
- Ämnesmässig tillämpning enligt utbildning kan förekomma.

Tid och plats

Läsåret 25-26

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Studiematerial på Moodle. Svenska skrivregler (2017), Myndigheternas skrivregler (2014)

Undervisningsmetoder

Föreläsningar, diskussioner i grupp, skrivövningar, rapporter och muntliga presentationer. Vissa uppgifter görs parvis.

Praktik- och arbetslivssamarbete

-

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Repetitionsförhör via Moodle

Internationella kontakter

-

Förverkligandets alternativa prestationssätt

-

Studerandes tidsanvändning och belastning

81 h arbete för 3 sp, varav 30 h i klass och 51 h arbete på egen tid.

Periodisering av innehållet

-

Tilläggsuppgifter för studerande

-

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Muntlig framställning: Försvarlig presentationsförmåga som präglas av delvis stilmässigt olämpligt språk, ostrukturerat innehåll och avsaknad av engagemang.Skriftlig framställning: Försvarlig skriftlig förmåga som visar på osäkerhet i fråga om skrivregler och att uttrycka sig i skrift. Informationssökning: Förmåga att söka reda på källor
till en uppgift men källorna är ytliga och elementära. Rapportering: Förmåga att ställa upp en rapport där reglerna för standarduppställning framgår i viss mån. Språket är torftigt och det förekommer felaktigheter, men rapporttexten är begriplig. Refernssystem: Försöker använda ett referenssystem och lyckas i någon mån.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Muntlig framställning: God presentationsförmåga som präglas av strukturerat innehåll, lämpligt språk och positiv inställning. Skriftlig framställning: God skriftlig förmåga som visar att skribenten behärskar skrivregler och har en stilkänsla. Informationssökning: God förmåga att samla pålitliga källor till en uppgift. Rapportering: God förmåga att ställa upp en överskådlig rapport i enlighet med reglerna för standarduppställning. Språket är begripligt och fungerande. Referenssystem: God förmåga att använda ett referenssystem på ett fungerande sätt.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Muntlig framställning: Berömlig presentationsförmåga som präglas av genomtänkt och väl strukturerat innehåll, tydligt och mångsidigt språk och positiv attityd till ämnet och situationen. Ett kunnigt intryck ges. Skriftlig framställning: Berömlig skriftlig förmåga som visar att skribenten använder ett mångsidigt, stilrent och felfritt skriftspråk.Informationssökning: Berömlig förmåga att kritiskt söka reda på pålitliga och trovärdiga källor till en uppgift. Rapportering: Berömlig förmåga att ställa upp
en välstrukturerad och visuellt tilltalande rapport. Rapporttexten är välskriven,anpassad till ämnet och felfri. Referenssystem: Berömlig förmåga att använda
ett eller flera referenssystem och känna till inom vilka ämnesområden den används.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Kursen utvärderas utgående från utförda uppgifter, muntliga och skriftliga. För godkänd prestation krävs aktivitet under kursen och att alla inlämningsuppgifter är godkända, så även skriftliga förhör. Studeranden har visat att hen behärskar givna skrivregler, kan sammanställa språkligt korrekta dokument och klarar av att muntligt presentera ett givet ämne inför publik.

Underkänd (0)

Uppfyller inte kraven för vitsordet 1.

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Muntlig framställning: Försvarlig presentationsförmåga som präglas av delvis stilmässigt olämpligt språk, ostrukturerat innehåll och avsaknad av engagemang.
Skriftlig framställning: Försvarlig skriftlig förmåga somvisar på osäkerhet i fråga omskrivregler och att uttrycka sig iskrift.
Informationssökning: Förmåga att söka reda på källor till en uppgift men källorna ärytliga och elementära.
Rapportering: Förmåga att ställa upp en rapport där reglerna för standarduppställning framgår iviss mån. Språket är torftigt och det förekommer felaktigheter, men rapporttexten är begriplig.
Referenssystem: Försöker använda ett referenssystem och lyckas i någon mån.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Muntlig framsrällning: God presentationsförmåga som präglas av strukturerat innehåll, lämpligt språk och positiv inställning.
Skriftlig framställning: God skriftlig förmåga som visar att skribenten behärskar skrivregler och har en stilkänsla.
Informationssökning: God förmåga att samla pålitliga källor till en uppgift.
Rapportering: God förmåga att ställa upp en överskådlig rapport i enlighet med reglerna för standarduppställning. Språket är
begripligt och fungerande.
Referenssystem: God förmåga att använda ett referenssystem på ett fungerande sätt.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Muntlig framställning: Berömlig presentationsförmåga som präglas av genomtänkt och väl strukturerat innehåll, tydligt och mångsidigt språk och positiv attityd till ämnet och situationen. Ett kunnigt intryck ges.
Skriftig framställning: Berömlig skriftlig förmåga som visar att skribenten använder ett mångsidigt, stilrent och felfritt skriftspråk.
Informationssökning: Berömlig förmåga att kritiskt söka reda på pålitliga och trovärdiga källor till en uppgift.
Rapportering: Berömlig förmåga att ställa upp en välstrukturerad och visuellt tilltalande rapport. Rapporttexten är välskriven, anpassad till ämnet och felfri.
Referenssystem: Berömlig förmåga att använda ett eller flera referenssystem och känna till inom vilka ämnesområden den används.

Förkunskapskrav

inga

Lärandemål

Efter godkänd kurs förväntas den studerande:

- behärska ett ritprogram för framställning av 2-dimensionella ritningar.
- kunna göra egna tekniska ritningar med tillräcklig information som behövs för tillverkning av komponenter.
- känna till beteckningar och kunna använda symboler enligt gällande standarder inom maskinkonstruktion.
- kunna kritiskt granska ritningar för godkännande i den industriella processen.
- förstå vikten av ritningarnas betydelse i tillverkningsprocessen och dess inverkan på produktionsekonomin.

Innehåll

- Linjetyper och textning
- Skalor, vyer och projektioner
- Snitt
- Måttsättning
- Gängor, skruvar och muttrar
- Ytjämnhet och beteckningar
- Svetsbeteckningar
- Måttoleranser och passningar
- Geometriska toleranser
- Geometriska produkt specifikationer GPS
- Sammanställningsritningar samt material
- Hydrauliska och pneumatiska process scheman

Tid och plats

Period 1, hösten 2025
Undervisning i datasal.

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Tillgängligt i Moodle. En del material tillgängligt som videon.
Litteratur: Teknillinen piirtäminen av H. Hasari & P. Salonen

Undervisningsmetoder

Föreläsningar med teori och praktiska övningar som ritas med hjälp av ritprogrammet
Autocad
Inlämningsuppgifter

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Tenttillfälle 1: vecka 39
Tenttillfälle 2: vecka 41
Tenttilfälle 3 : Allmän omtent 24.10.2025

Förverkligandets alternativa prestationssätt

Kursen kan utföras som självstudier på distans.

Studerandes tidsanvändning och belastning

Förväntad arbetsmängd: 81 timmar varav 36 timmar schemalagda

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Förstår och kunna läsa ritningslayout och titelfält. Förstår ritteknikens layout komponering.
Förmår skissa enkla detaljer som grund för uppgörande av ritning.
Känner till gällande ritningsstandarder och projiceringar.
Känner till rittecknen och ritsymboler och deras betydelse.
Känna till grunderna i toleransläran.
Kunna förstå olika branschritningar
Känna till vissa maskinelement och deras egenskaper .

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Förstår dokumenteringens betydelse.
Kan planera dokumentationen.
Kan tillämpa skissningstekniken på enkla konstruktioner.
Kan rita och måttsätta enkla maskinritningar och tillämpa standardiserade rittekniker och ritstandarder.
Förstår tillverkningens begränsningar
Kan införa toleranser och yttecken i ritningar.
Kan tillämpa de enkla maskinelementens symboler i ritningar.
Kan utläsa olika komponenter och deras betydelse i närliggande branschritningar

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Inser ansvaret för dokumenteringens riktighet .
Kan använda databaser
Har utvecklat ett tredimensionellt tankesätt, och kan tillämpa det i uppgörande av ritningar.
Självständigt kunna rita och måttsätta komplicerade maskinritningar.
Kunna beakta tillverkningsmetodernas möjligheter och begränsningar.
Förstår och kan införa geometriska toleranser.
Ha god kännedom om olika branschritningar.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Tent och inlämningsuppgifter. För godkänt kursvitsord krävs att minimipoängen för både tenten och inlämningsuppgifterna är uppnådd. Kursvitsordet
baseras på poängsumman från tenten och inlämningsuppgifterna.

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Förstår och kan läsa ritningslayout och titelfält. Förstår ritteknikens layout komponering.
Förmår skissa enkla detaljer som grund för uppgörande av ritning.
Känner till gällande ritningsstandarder och projiceringar.
Känner till rittecknen och ritsymboler och deras betydelse.
Känna till maskintekniska tillverkningsmetoder .
Känna till grunderna i toleransläran.
Kunna förstå olika branschritningar
Känna till maskinelement och deras egenskaper .

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Förstå dokumenteringens betydelse.
Kunna planera dokumentationen.
Kunna tillämpa skissningstekniken på enkla konstruktioner.
Kunna rita och måttsätta enkla maskinritningar och tillämpa standardiserade rittekniker och ritstandarder.
Förstå tillverkningens begränsningar
Kunna införa toleranser och yttecken i ritningar.
Kunna tillämpa de enkla maskinelementens symboler i ritningar.
Kunna utläsa olika komponenter och deras betydelse i närliggande branschritningar

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Inser ansvaret för dokumenteringens riktighet .
Kunna använda databaser
Har utvecklat ett tredimensionellt tankesätt, och kan tillämpa det i uppgörande av ritningar.
Självständigt kunna rita och måttsätta komplicerade maskinritningar.
Kunna beakta tillverkningsmetodernas möjligheter och begränsningar.
Förstå och kunna införa geometriska toleranser.
Ha god kännedom om olika branschritningar.

Förkunskapskrav

Inga

Tilläggsuppgifter

Kursen kan utföras på distans.

Lärandemål

Den studerande:
- kan rapportera och dokumentera inom kompetensområdet.
- behärskar skriv- och uppställningsregler och känner till den stilnivå som är lämplig i en formell text.
- kan planera en uppgift och göra tillhörande dokumentation med hjälp av kritiskt valda källor av olika slag.
- kan dokumentera praktisk och teoretisk kunskap inom studieområdet.
- behärskar ett eller flera referenssystem.

Innehåll

- Informationssökning
- arbetsprocessen för en mera omfattande rapportering som examensarbeten
- referenssystem
- utvärdering av rapporter
- regler för skriftliga rapporter och vetenskapliga arbeten.

- Ämnesmässig tillämpning enligt utbildning kan förekomma.

Tid och plats

Hösten 2025

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Övningsuppgifter och föreläsningsunderlag på Moodle.
Litteratur:
Backman, J., 2016. Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur.
Paulsson, U., 2020. Uppdragsbaserade examensarbeten. Lund. Studentlitteratur.

Undervisningsmetoder

Föreläsningar, individuella uppgifter,skrivuppgifter i grupp, litteraturstudier, muntliga presentationer.

Praktik- och arbetslivssamarbete

Gästföreläsare under kursen.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Repetitionsförhör vid sista lektionstillfället. Därefter vid omtentamenstillfällen eller annan överenskommelse.

Studerandes tidsanvändning och belastning

81 h arbete för den studerande under kursen uppdelat på 30 h arbete i klass och 51 h arbete på egen hand.

Bedömningskriterier, godkänt/underkänt

För godkänd prestation krävs följande:
Rapportering: Förmåga att rapportera och dokumentera inom kompetensområdet. Hen behärskar skriv‐ och uppställningsregler som utmärker dokumentation på examensarbetesnivå och känner till den stilnivå som är lämplig i en formell rapporterande text inom teknikområdet
Vetenskapligt skrivande: Har beredskap att planera och slutföra en omfattande utvecklings‐ och projektuppgift och känner till arbetsprocessen för vetenskapligt skrivande. Har beredskap att framföra grundad argumentationn och grundade slutsatser. Känner till och kan använda skrivhandböcker. Kan använda ett eller flera
referenssystem.
Läsning och granskning: Förmåga att kritiskt läsa och granska rapporter inom kompetensområdet och förbereda ett muntligt opponentskap.
Informationssökning: Förmåga att kritiskt och systematiskt söka källor och ta del av dem innehållsmässigt för skriftliga och muntliga uppgifter inom kompetensområdet.

Vitsordsskala

Godkänd/Underkänd

Bedömningskriterier, godkänt/underkänt

Rapportering: Förmåga att rapportera och dokumentera inom kompetensområdet. Hen behärskar skriv‐ och uppställningsregler som utmärker dokumentation på
examensarbetesnivå och känner till den stilnivå som är lämplig i en formell rapporterande text inom teknikområdet. Vetenskapligt skrivande: Har beredskap att planera och slutföra en omfattande utvecklings‐ och projektuppgift och känner till arbetsprocessen för vetenskapligt skrivande. Har beredskap att framföra grundad argumentation och grundade slutsatser. Känner till och kan använda skrivhandböcker. Kan använda ett eller flera referenssystem. Läsning och granskning: Förmåga att kritiskt läsa och granska rapporter inom kompetensområdet och förbereda ett muntligt opponentskap Informationssökning: Förmåga att kritiskt och systematiskt söka källor och ta del av dem innehållsmässigt för skriftliga och muntliga uppgifter inom kompetensområdet.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Inlämningsuppgifterna ska vara inlämnade senast under pågående läsår.

Förkunskapskrav

Svenska för ingenjörer

Lärandemål

Den studerande:
- kan rapportera och dokumentera inom kompetensområdet.
- behärskar skriv- och uppställningsregler och känner till den stilnivå som är lämplig i en formell text.
- kan planera en uppgift och göra tillhörande dokumentation med hjälp av kritiskt valda källor av olika slag.
- kan dokumentera praktisk och teoretisk kunskap inom studieområdet.
- behärskar ett eller flera referenssystem.

Innehåll

- Informationssökning
- arbetsprocessen för en mera omfattande rapportering som examensarbeten
- referenssystem
- utvärdering av rapporter
- regler för skriftliga rapporter och vetenskapliga arbeten.

- Ämnesmässig tillämpning enligt utbildning kan förekomma.

Tid och plats

Hösten 2025

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Övningsuppgifter och föreläsningsunderlag på Moodle.
Litteratur:
Backman, J., 2016. Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur.
Paulsson, U., 2020. Uppdragsbaserade examensarbeten. Lund. Studentlitteratur.

Undervisningsmetoder

Föreläsningar, individuella uppgifter,skrivuppgifter i grupp, litteraturstudier, muntliga presentationer.

Praktik- och arbetslivssamarbete

Gästföreläsare under kursen.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Repetitionsförhör vid sista lektionstillfället. Därefter vid omtentamenstillfällen eller annan överenskommelse.

Studerandes tidsanvändning och belastning

81 h arbete för den studerande under kursen uppdelat på 30 h arbete i klass och 51 h arbete på egen hand.

Bedömningskriterier, godkänt/underkänt

För godkänd prestation krävs följande:
Rapportering: Förmåga att rapportera och dokumentera inom kompetensområdet. Hen behärskar skriv‐ och uppställningsregler som utmärker dokumentation på examensarbetesnivå och känner till den stilnivå som är lämplig i en formell rapporterande text inom teknikområdet
Vetenskapligt skrivande: Har beredskap att planera och slutföra en omfattande utvecklings‐ och projektuppgift och känner till arbetsprocessen för vetenskapligt skrivande. Har beredskap att framföra grundad argumentationn och grundade slutsatser. Känner till och kan använda skrivhandböcker. Kan använda ett eller flera
referenssystem.
Läsning och granskning: Förmåga att kritiskt läsa och granska rapporter inom kompetensområdet och förbereda ett muntligt opponentskap.
Informationssökning: Förmåga att kritiskt och systematiskt söka källor och ta del av dem innehållsmässigt för skriftliga och muntliga uppgifter inom kompetensområdet.

Vitsordsskala

Godkänd/Underkänd

Bedömningskriterier, godkänt/underkänt

Rapportering: Förmåga att rapportera och dokumentera inom kompetensområdet. Hen behärskar skriv‐ och uppställningsregler som utmärker dokumentation på
examensarbetesnivå och känner till den stilnivå som är lämplig i en formell rapporterande text inom teknikområdet. Vetenskapligt skrivande: Har beredskap att planera och slutföra en omfattande utvecklings‐ och projektuppgift och känner till arbetsprocessen för vetenskapligt skrivande. Har beredskap att framföra grundad argumentation och grundade slutsatser. Känner till och kan använda skrivhandböcker. Kan använda ett eller flera referenssystem. Läsning och granskning: Förmåga att kritiskt läsa och granska rapporter inom kompetensområdet och förbereda ett muntligt opponentskap Informationssökning: Förmåga att kritiskt och systematiskt söka källor och ta del av dem innehållsmässigt för skriftliga och muntliga uppgifter inom kompetensområdet.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Inlämningsuppgifterna ska vara inlämnade senast under pågående läsår.

Förkunskapskrav

Svenska för ingenjörer

Lärandemål

Den studerande:
- kan rapportera och dokumentera inom kompetensområdet.
- behärskar skriv- och uppställningsregler och känner till den stilnivå som är lämplig i en formell text.
- kan planera en uppgift och göra tillhörande dokumentation med hjälp av kritiskt valda källor av olika slag.
- kan dokumentera praktisk och teoretisk kunskap inom studieområdet.
- behärskar ett eller flera referenssystem.

Innehåll

- Informationssökning
- arbetsprocessen för en mera omfattande rapportering som examensarbeten
- referenssystem
- utvärdering av rapporter
- regler för skriftliga rapporter och vetenskapliga arbeten.

- Ämnesmässig tillämpning enligt utbildning kan förekomma.

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, godkänt/underkänt

Rapportering: Förmåga att rapportera och dokumentera inom kompetensområdet. Hen behärskar skriv‐ och uppställningsregler som utmärker dokumentation på
examensarbetesnivå och känner till den stilnivå som är lämplig i en formell rapporterande text inom teknikområdet. Vetenskapligt skrivande: Har beredskap att planera och slutföra en omfattande utvecklings‐ och projektuppgift och känner till arbetsprocessen för vetenskapligt skrivande. Har beredskap att framföra grundad argumentation och grundade slutsatser. Känner till och kan använda skrivhandböcker. Kan använda ett eller flera referenssystem. Läsning och granskning: Förmåga att kritiskt läsa och granska rapporter inom kompetensområdet och förbereda ett muntligt opponentskap Informationssökning: Förmåga att kritiskt och systematiskt söka källor och ta del av dem innehållsmässigt för skriftliga och muntliga uppgifter inom kompetensområdet.

Förkunskapskrav

Svenska för ingenjörer

Lärandemål

Den studerande:
- kan rapportera och dokumentera inom kompetensområdet.
- behärskar skriv- och uppställningsregler och känner till den stilnivå som är lämplig i en formell text.
- kan planera en uppgift och göra tillhörande dokumentation med hjälp av kritiskt valda källor av olika slag.
- kan dokumentera praktisk och teoretisk kunskap inom studieområdet.
- behärskar ett eller flera referenssystem.

Innehåll

- Informationssökning
- arbetsprocessen för en mera omfattande rapportering som examensarbeten
- referenssystem
- utvärdering av rapporter
- regler för skriftliga rapporter och vetenskapliga arbeten.

- Ämnesmässig tillämpning enligt utbildning kan förekomma.

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, godkänt/underkänt

Rapportering: Förmåga att rapportera och dokumentera inom kompetensområdet. Hen behärskar skriv‐ och uppställningsregler som utmärker dokumentation på
examensarbetesnivå och känner till den stilnivå som är lämplig i en formell rapporterande text inom teknikområdet. Vetenskapligt skrivande: Har beredskap att planera och slutföra en omfattande utvecklings‐ och projektuppgift och känner till arbetsprocessen för vetenskapligt skrivande. Har beredskap att framföra grundad argumentation och grundade slutsatser. Känner till och kan använda skrivhandböcker. Kan använda ett eller flera referenssystem. Läsning och granskning: Förmåga att kritiskt läsa och granska rapporter inom kompetensområdet och förbereda ett muntligt opponentskap Informationssökning: Förmåga att kritiskt och systematiskt söka källor och ta del av dem innehållsmässigt för skriftliga och muntliga uppgifter inom kompetensområdet.

Förkunskapskrav

Svenska för ingenjörer

Lärandemål

Den studerande:
- kan rapportera och dokumentera inom kompetensområdet.
- behärskar skriv- och uppställningsregler och känner till den stilnivå som är lämplig i en formell text.
- kan planera en uppgift och göra tillhörande dokumentation med hjälp av kritiskt valda källor av olika slag.
- kan dokumentera praktisk och teoretisk kunskap inom studieområdet.
- behärskar ett eller flera referenssystem.

Innehåll

- Informationssökning
- arbetsprocessen för en mera omfattande rapportering som examensarbeten
- referenssystem
- utvärdering av rapporter
- regler för skriftliga rapporter och vetenskapliga arbeten.

- Ämnesmässig tillämpning enligt utbildning kan förekomma.

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, godkänt/underkänt

Rapportering: Förmåga att rapportera och dokumentera inom kompetensområdet. Hen behärskar skriv‐ och uppställningsregler som utmärker dokumentation på
examensarbetesnivå och känner till den stilnivå som är lämplig i en formell rapporterande text inom teknikområdet. Vetenskapligt skrivande: Har beredskap att planera och slutföra en omfattande utvecklings‐ och projektuppgift och känner till arbetsprocessen för vetenskapligt skrivande. Har beredskap att framföra grundad argumentation och grundade slutsatser. Känner till och kan använda skrivhandböcker. Kan använda ett eller flera referenssystem. Läsning och granskning: Förmåga att kritiskt läsa och granska rapporter inom kompetensområdet och förbereda ett muntligt opponentskap Informationssökning: Förmåga att kritiskt och systematiskt söka källor och ta del av dem innehållsmässigt för skriftliga och muntliga uppgifter inom kompetensområdet.

Förkunskapskrav

Svenska för ingenjörer

Lärandemål

Den studerande:
- kan rapportera och dokumentera inom kompetensområdet.
- behärskar skriv- och uppställningsregler och känner till den stilnivå som är lämplig i en formell text.
- kan planera en uppgift och göra tillhörande dokumentation med hjälp av kritiskt valda källor av olika slag.
- kan dokumentera praktisk och teoretisk kunskap inom studieområdet.
- behärskar ett eller flera referenssystem.

Innehåll

- Informationssökning
- arbetsprocessen för en mera omfattande rapportering som examensarbeten
- referenssystem
- utvärdering av rapporter
- regler för skriftliga rapporter och vetenskapliga arbeten.

- Ämnesmässig tillämpning enligt utbildning kan förekomma.

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, godkänt/underkänt

Rapportering: Förmåga att rapportera och dokumentera inom kompetensområdet. Hen behärskar skriv‐ och uppställningsregler som utmärker dokumentation på
examensarbetesnivå och känner till den stilnivå som är lämplig i en formell rapporterande text inom teknikområdet. Vetenskapligt skrivande: Har beredskap att planera och slutföra en omfattande utvecklings‐ och projektuppgift och känner till arbetsprocessen för vetenskapligt skrivande. Har beredskap att framföra grundad argumentation och grundade slutsatser. Känner till och kan använda skrivhandböcker. Kan använda ett eller flera referenssystem. Läsning och granskning: Förmåga att kritiskt läsa och granska rapporter inom kompetensområdet och förbereda ett muntligt opponentskap Informationssökning: Förmåga att kritiskt och systematiskt söka källor och ta del av dem innehållsmässigt för skriftliga och muntliga uppgifter inom kompetensområdet.

Förkunskapskrav

Svenska för ingenjörer

Lärandemål

- Kursen tar upp de grundläggande begreppen inom elsäkerhet, elektricitet, elmotorer och elinstallationer.
- Studerande lär sig de centrala begreppen samt faror som elektricitet kan medföra.

Innehåll

- Laddningar, Coulombs lag och elektriska fält
- Potential och spänning, ström och resistans
Ohms lag
Kirchhoffs lagar
- Elektrisk effekt och energi
- Växelspänning (AC) och likspänning (DC)
3-fas
Frekvens
- Elmotorer
Asynkronmotorer
Synkronmotorer
DC motorer
- Elsäkerhet
- Elinstallation
Säkringar
Felströmsskydd
Färgmärkning av ledare

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Kompendium eller liknande material med teori och övningsuppgifter
Kurslitteratur

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

- Kan lösa enkla räkneuppgifter med Ohms-lag, effektlagen och Coulumbs-lag
- Känner till skillnaden mellan växelspänning och likspänning
- Kan beräkna en ledares resistans
- Känner till huvudtyperna av elmotorer
- Känner till grundläggande saker om elsäkerhet
- Känner till färgmärkningen på ledare i elinstallationer i byggnader

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

- Kan beräkna ersättningsresistans för serie- och parallellkopplade resistorer
- Kan beräkna potential i kretsar
- Kan mera detaljerat beskriva skillnaden mellan olika typer av elmotorer
- Har en mer detaljerad förståelse för elsäkerhet
- Känner till en säkrings och ett felströmsskydds uppgift i en elinstallation
- Förstår fasernas placering ur ett geometriskt perspektiv

Bedömningskriterier, berömliga (5)

- Kan beräkna ström och spänning i kombinerade serie- och parallellkopplingar av resistorer
- Kan beräkna strömmar, spänningar och fasskillnader i enkla växelströmskretsar

Förkunskapskrav

Inga förkunskapskrav

Lärandemål

Studerande
- har ett gott allmänt ordförråd
- behärskar den centrala grammatiken
- förstår allmänna finska texter (faktatexter, artiklar osv.)
- förstår och kan skriva vardagslivets brev och meddelanden
- klarar muntligen av vardagliga situationer

Innehåll

- Repetition av den centrala grammatiken
- Skola och studier
- Arbetsliv
- Miljö
- Vardagliga situationer

Ämnesmässig tillämpning enligt utbildning kan förekomma.

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

För bedömningen av kunskaper i finska som andra inhemska används Gemensam europeisk referensram för språk (CEFR). Nivå B1.1 och B1.2 anger nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 eller högre anger goda kunskaper (vitsorden 4–5). För att utföra kursen med godkänt vitsord (vitsordet 1) bör den studerande uppvisa sådana kunskaper som krävs för nivå B1.1. Godkänt vitsord i denna kurs krävs för att kunna delta i kursen Työelämän suomi.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

För bedömningen av kunskaper i finska som andra inhemska används Gemensam europeisk referensram för språk (CEFR). Nivå B1.1 och B1.2 anger nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 eller högre anger goda kunskaper (vitsorden 4–5). För att utföra kursen med godkänt vitsord (vitsordet 1) bör den studerande uppvisa sådana kunskaper som krävs för nivå B1.1. Godkänt vitsord i denna kurs krävs för att kunna delta i kursen Työelämän suomi.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

För bedömningen av kunskaper i finska som andra inhemska används Gemensam europeisk referensram för språk (CEFR). Nivå B1.1 och B1.2 anger nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 eller högre anger goda kunskaper (vitsorden 4–5). För att utföra kursen med godkänt vitsord (vitsordet 1) bör den studerande uppvisa sådana kunskaper som krävs för nivå B1.1. Godkänt vitsord i denna kurs krävs för att kunna delta i kursen Työelämän suomi.

Förkunskapskrav

Utgångsnivån är B1 vilket motsvarar C i lång finska (A-finska) eller M i kort finska (B-finska) i studenten.