Studieguide

Lärandemål

Efter godkänd kurs förväntas den studerande:
- behärska ett modelleringsprogram för att skapa 3D modeller (Siemens NX)
- kunna skapa 3-dimensionella modeller och 2-dimensionella måttritningar av dem.
- förstå möjligheterna och fördelarna som 3-D modelleringen medför.
- känna till kopplingen mellan konstruktionsmodeller och övriga produktionsprocesser.

Innehåll

- Solida modeller
- Ytmodeller
- Rörmodeller
- Bockade tunnplåtsmodeller
- Sammanställningar med rörliga delar

Tid och plats

Period 2 hösten 2023. Udervisningen sker i datasal.

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Studiematerial i Moodle. En del material finns som videon.

Undervisningsmetoder

Praktiska ledda övningar i modelleringsprogrammet NX
Antalet övningsuppgifter är 15.
Efter varje färdigställd övning inlämnas en ritning för bedömning. Ritningen bör ha tillräcklig
information för tillverkning av detaljen.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Tenttilfälle vecka 50, 2024
Omtent vecka 1, 2025
Sista omtentstillfälle 17.1.2025

Förverkligandets alternativa prestationssätt

Kursen kan göras på distans.

Studerandes tidsanvändning och belastning

Förväntad arbetsmängd: 108 timmar varav 48 timmar är schemalagda

Tilläggsuppgifter för studerande

Programmet NX finns installerat på samtliga datorer i Technobotnia. Programmet kan installeras
på egen dator och man använder då skolans licens via en VPN anslutning.

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Känna till hur 3D-modeller byggs upp och självständigt kunna skapa enkla 3D-modeller .
Känna till samband mellan 3D-modell och ritning.
Känna till hur 3D-modellering påverkar andra områden inom maskintekniken.

Arviointikriteerit, goda-synnerligen goda (3-4)

Självständigt kunna bygga upp 3D-modeller.
Förstå sambanden mellan 3D-modell och ritning samt behjälpligt kunna dokumentera 3D-modellen.
Förstå principerna för parametrisering.
Behjälpligt förmå beakta 3D-modelleringens påverkan på andra områden inom maskintekniken.

Arviointikriteerit, berömliga (5)

Självständigt kunna bygga upp komplexa 3D-modeller.
Självständigt kunna dokumentera 3D-modeller enligt rittekniska regler.
Kan tillämpa parametrisering i uppbyggnad av 3D-modeller.
Självständigt förmå beakta 3D-modelleringens påverkan på andra områden inom maskintekniken.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Kursbedömningen baserar sig på ett tenttillfälle och övningsuppgifterna. Övningsuppgifterna
bedöms och poängsätts.
Kursbedömningens viktfaktorer:
Övningsuppgifter 40%
Tent 60%

Till godkänt vitsord krävs minst 15 poäng från övningsuppgifterna samt godkänd tent.

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Känner till hur 3D-modeller byggs upp och kan självständigt skapa enkla 3D-modeller .
Känner till samband mellan 3D-modell och ritning.
Känner till hur 3D-modellering påverkar andra områden inom maskintekniken.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Kan självständigt bygga upp 3D-modeller.
Förstår sambanden mellan 3D-modell och ritning samt kan behjälpligt dokumentera 3Dmodellen.
Förstår principerna för parametrisering.
Förmår behjälpligt beakta 3D-modelleringens påverkan på andra områden inom maskintekniken.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Kan självständigt bygga upp komplexa 3D-modeller.
Kan självständigt dokumentera 3D-modeller enligt rittekniska regler.
Kan tillämpa parametrisering i uppbyggnad av 3D-modeller.
Förmår självständigt beakta 3D-modelleringens påverkan på andra områden inom maskintekniken

Förkunskapskrav

Ritteknik (Rekommenderad)

Tilläggsuppgifter

Kursen kan utföras på distans.

Lärandemål

- Kursen tar upp de grundläggande begreppen inom elsäkerhet, elektricitet, elmotorer och elinstallationer.
- Studerande lär sig de centrala begreppen samt faror som elektricitet kan medföra.

Innehåll

- Laddningar, Coulombs lag och elektriska fält
- Potential och spänning, ström och resistans
Ohms lag
Kirchhoffs lagar
- Elektrisk effekt och energi
- Växelspänning (AC) och likspänning (DC)
3-fas
Frekvens
- Elmotorer
Asynkronmotorer
Synkronmotorer
DC motorer
- Elsäkerhet
- Elinstallation
Säkringar
Felströmsskydd
Färgmärkning av ledare

Tid och plats

Veckorna 36 - 41

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Kompendium och lärobok.

Undervisningsmetoder

Föreläsningar
Räkneövningar
Simuleringar
Självstudier
”Kryssuppgifter”

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Vecka 41.

Förverkligandets alternativa prestationssätt

Skriftlig tent med möjlighet till extrapoäng via "kryssuppgifterna".

Studerandes tidsanvändning och belastning

Sammanlagt 81 timmar, varav 36 timmar ges som kontaktundervisning. 6 veckor med 3 tvåtimmarspass per vecka.

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

- Kan lösa enkla räkneuppgifter med Ohms-lag, effektlagen och Coulumbs-lag
- Känner till skillnaden mellan växelspänning och likspänning
- Kan beräkna en ledares resistans
- Känner till huvudtyperna av elmotorer
- Känner till grundläggande saker om elsäkerhet
- Känner till färgmärkningen på ledare i elinstallationer i byggnader

Arviointikriteerit, goda-synnerligen goda (3-4)

- Kan beräkna ersättningsresistans för serie- och parallellkopplade resistorer
- Kan beräkna potential i kretsar
- Kan mera detaljerat beskriva skillnaden mellan olika typer av elmotorer
- Har en mer detaljerad förståelse för elsäkerhet
- Känner till en säkrings och ett felströmsskydds uppgift i en elinstallation
- Förstår fasernas placering ur ett geometriskt perspektiv

Arviointikriteerit, berömliga (5)

- Kan beräkna ström och spänning i kombinerade serie- och parallellkopplingar av resistorer
- Kan beräkna strömmar, spänningar och fasskillnader i enkla växelströmskretsar

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Skriftliga tenten har fyra frågor á sex poäng. Mao totalt 24 poäng. Alla frågor är beräkningsuppgifter.
Sex poäng i en uppgift förutsätter fullständig uträkning med rätt värden och rätt svar.
Poäng ges för rätt tankegång, slarvfel ger avdrag.
"Kryssuppgifterna" kan ge max 6 extra poäng.

Underkänd (0)

Mindre än 8 poäng från den skriftliga tenten.

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Vitsord 1: 8 - 11,5 poäng.
Vitsord 2: 12 - 15,5 poäng.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Vitsord 3: 16 - 19,5 poäng.
Vitsord 4: 20 - 23,5 poäng.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

24 poäng och uppåt.

Förkunskapskrav

Inga förkunskapskrav

Lärandemål

- Kursen tar upp de grundläggande begreppen inom elsäkerhet, elektricitet, elmotorer och elinstallationer.
- Studerande lär sig de centrala begreppen samt faror som elektricitet kan medföra.

Innehåll

- Laddningar, Coulombs lag och elektriska fält
- Potential och spänning, ström och resistans
Ohms lag
Kirchhoffs lagar
- Elektrisk effekt och energi
- Växelspänning (AC) och likspänning (DC)
3-fas
Frekvens
- Elmotorer
Asynkronmotorer
Synkronmotorer
DC motorer
- Elsäkerhet
- Elinstallation
Säkringar
Felströmsskydd
Färgmärkning av ledare

Tid och plats

Veckorna 36 - 41

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Kompendium och lärobok.

Undervisningsmetoder

Föreläsningar
Räkneövningar
Simuleringar
Självstudier
”Kryssuppgifter”

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Vecka 41.

Förverkligandets alternativa prestationssätt

Skriftlig tent med möjlighet till extrapoäng via "kryssuppgifterna".

Studerandes tidsanvändning och belastning

Sammanlagt 81 timmar, varav 36 timmar ges som kontaktundervisning. 6 veckor med 3 tvåtimmarspass per vecka.

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

- Kan lösa enkla räkneuppgifter med Ohms-lag, effektlagen och Coulumbs-lag
- Känner till skillnaden mellan växelspänning och likspänning
- Kan beräkna en ledares resistans
- Känner till huvudtyperna av elmotorer
- Känner till grundläggande saker om elsäkerhet
- Känner till färgmärkningen på ledare i elinstallationer i byggnader

Arviointikriteerit, goda-synnerligen goda (3-4)

- Kan beräkna ersättningsresistans för serie- och parallellkopplade resistorer
- Kan beräkna potential i kretsar
- Kan mera detaljerat beskriva skillnaden mellan olika typer av elmotorer
- Har en mer detaljerad förståelse för elsäkerhet
- Känner till en säkrings och ett felströmsskydds uppgift i en elinstallation
- Förstår fasernas placering ur ett geometriskt perspektiv

Arviointikriteerit, berömliga (5)

- Kan beräkna ström och spänning i kombinerade serie- och parallellkopplingar av resistorer
- Kan beräkna strömmar, spänningar och fasskillnader i enkla växelströmskretsar

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Skriftliga tenten har fyra frågor á sex poäng. Mao totalt 24 poäng. Alla frågor är beräkningsuppgifter.
Sex poäng i en uppgift förutsätter fullständig uträkning med rätt värden och rätt svar.
Poäng ges för rätt tankegång, slarvfel ger avdrag.
"Kryssuppgifterna" kan ge max 6 extra poäng.

Underkänd (0)

Mindre än 8 poäng från den skriftliga tenten.

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Vitsord 1: 8 - 11,5 poäng.
Vitsord 2: 12 - 15,5 poäng.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Vitsord 3: 16 - 19,5 poäng.
Vitsord 4: 20 - 23,5 poäng.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

24 poäng och uppåt.

Förkunskapskrav

Inga förkunskapskrav

Lärandemål

- Kursen tar upp de grundläggande begreppen inom elsäkerhet, elektricitet, elmotorer och elinstallationer.
- Studerande lär sig de centrala begreppen samt faror som elektricitet kan medföra.

Innehåll

- Laddningar, Coulombs lag och elektriska fält
- Potential och spänning, ström och resistans
Ohms lag
Kirchhoffs lagar
- Elektrisk effekt och energi
- Växelspänning (AC) och likspänning (DC)
3-fas
Frekvens
- Elmotorer
Asynkronmotorer
Synkronmotorer
DC motorer
- Elsäkerhet
- Elinstallation
Säkringar
Felströmsskydd
Färgmärkning av ledare

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Kompendium eller liknande material med teori och övningsuppgifter
Kurslitteratur

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

- Kan lösa enkla räkneuppgifter med Ohms-lag, effektlagen och Coulumbs-lag
- Känner till skillnaden mellan växelspänning och likspänning
- Kan beräkna en ledares resistans
- Känner till huvudtyperna av elmotorer
- Känner till grundläggande saker om elsäkerhet
- Känner till färgmärkningen på ledare i elinstallationer i byggnader

Arviointikriteerit, goda-synnerligen goda (3-4)

- Kan beräkna ersättningsresistans för serie- och parallellkopplade resistorer
- Kan beräkna potential i kretsar
- Kan mera detaljerat beskriva skillnaden mellan olika typer av elmotorer
- Har en mer detaljerad förståelse för elsäkerhet
- Känner till en säkrings och ett felströmsskydds uppgift i en elinstallation
- Förstår fasernas placering ur ett geometriskt perspektiv

Arviointikriteerit, berömliga (5)

- Kan beräkna ström och spänning i kombinerade serie- och parallellkopplingar av resistorer
- Kan beräkna strömmar, spänningar och fasskillnader i enkla växelströmskretsar

Förkunskapskrav

Inga förkunskapskrav

Lärandemål

Efter genomgången kurs skall den studerande kunna beskriva energianvändning, energikällor, energiomvandlingsprocesser och energiteknisk apparatur. Den studerande skall på en grundläggande nivå kunna bedöma dessa ur teknisk, ekonomisk och hållbarhetssynvinkel.

Innehåll

Energianvändning i Finland och globalt
Energikällor och energiproduktion
Energiteknisk apparatur
Energiomvandling, -lagring och -transport
Bränslen och förbränningsteknik
Förbränningsmotorer och andra värmemaskiner
Elproduktion
Hållbarhets- och miljöaspekter på energiproduktion
Energiekonomi

Ämnesmässig tillämpning enligt utbildning kan förekomma.

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Kan beskriva de vanliga energikällorna och utvinningsmetoderna.
Kan beskriva apparatur och centrala processer inom energiproduktion och energianvändning och kan nämna användningsområden för dessa.
Kan beskriva huvuddragen i energiförsörjningen och energianvändningen i Finland och globalt.
Kan nämna de viktigaste miljöaspekterna kring energiproduktion och energianvändning.
Kan nämna växthusgaserna och beskriva hur och var de uppstår.
Kan förklara de centrala kostnadskomponenterna i energiproduktionen.

Arviointikriteerit, goda-synnerligen goda (3-4)

Kan jämföra olika energikällor gällande egenskaper och begränsningar.
Kan jämföra egenskaper och begränsningar för apparatur och processer inom energitekniken. Kan förklara funktionsprincipen hos energiteknisk apparatur.
Kan jämföra energiförsörjning och energianvändning i Finland, grannländerna och andra centrala länder.
Kan nämna metoder för att reducera miljöpåverkan och kan förklara deras funktionsprincip.
Kan jämföra klimatpåverkan för olika energiproduktionsformer.
Kan jämföra kostnaderna för de vanligaste energiproduktions-formerna.

Arviointikriteerit, berömliga (5)

Kan beskriva utvecklingstrender och kan bedöma utvecklingsmöjligheterna för nya energikällor och ny energiteknisk apparatur.
Kan förklara de bakomliggande orsakerna till skillnader i energiförsörjning och energianvändning mellan olika länder och regioner.
Kan bedöma metoder för att reducera miljöpåverkan ur tekniskt och ekonomiskt perspektiv.
Kan beskriva hur växthuseffekten fungerar och kan förklara de viktigaste mekanismerna i klimatsystemet.
Kan göra en lönsamhetskalkyl för enkla energitekniska investeringar.

Förkunskapskrav

Hydromekanik och värmelära (rekommenderad)

Lärandemål

Efter genomgången kurs skall den studerande kunna beskriva energianvändning, energikällor, energiomvandlingsprocesser och energiteknisk apparatur. Den studerande skall på en grundläggande nivå kunna bedöma dessa ur teknisk, ekonomisk och hållbarhetssynvinkel.

Innehåll

Energianvändning i Finland och globalt
Energikällor och energiproduktion
Energiteknisk apparatur
Energiomvandling, -lagring och -transport
Bränslen och förbränningsteknik
Förbränningsmotorer och andra värmemaskiner
Elproduktion
Hållbarhets- och miljöaspekter på energiproduktion
Energiekonomi

Ämnesmässig tillämpning enligt utbildning kan förekomma.

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Kan beskriva de vanliga energikällorna och utvinningsmetoderna.
Kan beskriva apparatur och centrala processer inom energiproduktion och energianvändning och kan nämna användningsområden för dessa.
Kan beskriva huvuddragen i energiförsörjningen och energianvändningen i Finland och globalt.
Kan nämna de viktigaste miljöaspekterna kring energiproduktion och energianvändning.
Kan nämna växthusgaserna och beskriva hur och var de uppstår.
Kan förklara de centrala kostnadskomponenterna i energiproduktionen.

Arviointikriteerit, goda-synnerligen goda (3-4)

Kan jämföra olika energikällor gällande egenskaper och begränsningar.
Kan jämföra egenskaper och begränsningar för apparatur och processer inom energitekniken. Kan förklara funktionsprincipen hos energiteknisk apparatur.
Kan jämföra energiförsörjning och energianvändning i Finland, grannländerna och andra centrala länder.
Kan nämna metoder för att reducera miljöpåverkan och kan förklara deras funktionsprincip.
Kan jämföra klimatpåverkan för olika energiproduktionsformer.
Kan jämföra kostnaderna för de vanligaste energiproduktions-formerna.

Arviointikriteerit, berömliga (5)

Kan beskriva utvecklingstrender och kan bedöma utvecklingsmöjligheterna för nya energikällor och ny energiteknisk apparatur.
Kan förklara de bakomliggande orsakerna till skillnader i energiförsörjning och energianvändning mellan olika länder och regioner.
Kan bedöma metoder för att reducera miljöpåverkan ur tekniskt och ekonomiskt perspektiv.
Kan beskriva hur växthuseffekten fungerar och kan förklara de viktigaste mekanismerna i klimatsystemet.
Kan göra en lönsamhetskalkyl för enkla energitekniska investeringar.

Förkunskapskrav

Hydromekanik och värmelära (rekommenderad)

Lärandemål

Efter genomgången kurs skall den studerande kunna beskriva energianvändning, energikällor, energiomvandlingsprocesser och energiteknisk apparatur. Den studerande skall på en grundläggande nivå kunna bedöma dessa ur teknisk, ekonomisk och hållbarhetssynvinkel.

Innehåll

Energianvändning i Finland och globalt
Energikällor och energiproduktion
Energiteknisk apparatur
Energiomvandling, -lagring och -transport
Bränslen och förbränningsteknik
Förbränningsmotorer och andra värmemaskiner
Elproduktion
Hållbarhets- och miljöaspekter på energiproduktion
Energiekonomi

Ämnesmässig tillämpning enligt utbildning kan förekomma.

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Kan beskriva de vanliga energikällorna och utvinningsmetoderna.
Kan beskriva apparatur och centrala processer inom energiproduktion och energianvändning och kan nämna användningsområden för dessa.
Kan beskriva huvuddragen i energiförsörjningen och energianvändningen i Finland och globalt.
Kan nämna de viktigaste miljöaspekterna kring energiproduktion och energianvändning.
Kan nämna växthusgaserna och beskriva hur och var de uppstår.
Kan förklara de centrala kostnadskomponenterna i energiproduktionen.

Arviointikriteerit, goda-synnerligen goda (3-4)

Kan jämföra olika energikällor gällande egenskaper och begränsningar.
Kan jämföra egenskaper och begränsningar för apparatur och processer inom energitekniken. Kan förklara funktionsprincipen hos energiteknisk apparatur.
Kan jämföra energiförsörjning och energianvändning i Finland, grannländerna och andra centrala länder.
Kan nämna metoder för att reducera miljöpåverkan och kan förklara deras funktionsprincip.
Kan jämföra klimatpåverkan för olika energiproduktionsformer.
Kan jämföra kostnaderna för de vanligaste energiproduktions-formerna.

Arviointikriteerit, berömliga (5)

Kan beskriva utvecklingstrender och kan bedöma utvecklingsmöjligheterna för nya energikällor och ny energiteknisk apparatur.
Kan förklara de bakomliggande orsakerna till skillnader i energiförsörjning och energianvändning mellan olika länder och regioner.
Kan bedöma metoder för att reducera miljöpåverkan ur tekniskt och ekonomiskt perspektiv.
Kan beskriva hur växthuseffekten fungerar och kan förklara de viktigaste mekanismerna i klimatsystemet.
Kan göra en lönsamhetskalkyl för enkla energitekniska investeringar.

Förkunskapskrav

Hydromekanik och värmelära (rekommenderad)

Lärandemål

Efter avslutad kurs skall den studerande känna till och kunna beskriva hur ett grundläggande elektroniskt system är uppbyggd i en modern bil.

Innehåll

- Presenteras separat av föreläsaren vid kursstart. Innehållet kan förändras vartefter utvecklingen går vidare inom bilelektroniken.

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Presenteras vid kursstart av föreläsaren

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Känner till de olika elektroniska systemen samt deras normala benämning

Känner till de olika systemen samt deras normala benämningar

Känner till de olika systemen för kommunikation samt deras benämningar
Känner till olika batterityper för hybrid- och elbilar och maskiner
Känner olika diagnossystemen och program samt deras normala benämningar

Arviointikriteerit, goda-synnerligen goda (3-4)

Kan beskriva de olika systemens funktioner och förstå deras inverkan och hur de påverkas

Kan beskriva de olika systemens funktioner och förstå deras inverkan och hur de påverkas
Kan beskriva de olika systemens funktioner och förstå deras inverkan samt var, och varför
Kan bedöma deras lämplighet för ändamålet samt för och nackdelar
Kan beskriva de olika systemens funktioner och förstå var de kan användas

Arviointikriteerit, berömliga (5)

Kan beräkna och planera för de olika systemen samt förstå deras inbördes växelverkan

Kan redogöra för de riskerna med ingrepp i konstruktioner som påverkar de olika säkerhetssystemens funktion

Kan beräkna och planera för de olika systemen samt förstå deras styrkor och svagheter
Förstår batteriteknikens inverkan på miljön vad gäller tillverkning användning och skrotning alt. återanvändning
Kan planera för de olika systemen, installera och konfigurera hårdvara och mjukvara

Bedömningskriterier, godkänt/underkänt

- Godkänd(a) tent/tenter
- Aktiv närvaro i kursen

Förkunskapskrav

Personbilsteknik ( Rekommenderad )

Lärandemål

Efter godkänd kurs skall den studerande känna till och kunna beskriva hur ett grundläggande elektroniskt system är uppbyggd i en modern bil samt kunna praktiskt beskriva och analysera det.

Innehåll

- Presenteras separat av föreläsaren vid kursstart. Innehållet kan förändras vartefter utvecklingen går vidare inom bilelektroniken.

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Presenteras vid kursstart av föreläsaren

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

- Känner till grunderna i bilelektronik

Arviointikriteerit, goda-synnerligen goda (3-4)

Använda sig av sina kunskaper för att kunna redogöra för elektroniska systemen i ett fordon

Arviointikriteerit, berömliga (5)

Kan kritiskt analysera fel eller egenskaper i de elektroniska systemen

Bedömningskriterier, godkänt/underkänt

- Godkända labortationer med tillhörande rapporter
- Aktiv närvaro vid alla laborationer

Förkunskapskrav

Personbilsteknik, Bilelektronik 1 ( Rekommenderade )

Lärandemål

Efter avslutad kurs skall den studerande känna till grunderna i marknadsföring av bilar, hur bilhandeln är uppbyggd, hur samarbetet bör fungera i ett bilhus samt hur konsumentskyddet ser ut i branschen

Innehåll

- Vi bekantar oss med hur bilar marknadsförts genom tiderna.
- Genomgång av de ekonomiska ramarna i ett bilhus
- Konsumetskyddslagen till de delar de är tillämpliga för bilhandeln

Tid och plats

- Enligt schema

Studiematerial och rekommenderad litteratur

- Föreläsaren presenterar materialet vid kursstart och under kursens gång.

Undervisningsmetoder

- Föreläsningar
- Övningar

Praktik- och arbetslivssamarbete

Företagsbesök eller gästföreläsning

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Tent i slutet av kursen

Internationella kontakter

Inga

Förverkligandets alternativa prestationssätt

Inga

Studerandes tidsanvändning och belastning

1/3 Föreläsningar
2/3 Självstudier

Periodisering av innehållet

Föreläsningar enligt schemat, tent i slutet av kursen

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

- Aktivt deltagande i föreläsningarna samt godkänt grupparbete eller tent

Arviointikriteerit, goda-synnerligen goda (3-4)

- Visat medelgoda kunskaper i tent eller grupparbete

Arviointikriteerit, berömliga (5)

Kunna förklara hur bilhandeln fungerar samt kunna använda sig av konsumentlagstiftningen i konfliktsituationer.

Bedömningskriterier, godkänt/underkänt

enligt föreläsarens bedömning och ifall tent används samt utfört grupp- eller enskilt arbete.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

- Kursdeltagande
- Deltagande i övningar
- Tent

Underkänd (0)

- Ej deltagit i föreläsningar
- Ej deltagit i övningsarbeten
- Ej godkänd tent

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

- Deltagit i föreläsningarna
- Deltagit i övningarna
- Tentresultat

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

- Deltagit aktivt i föreläsningarna
- Deltagit aktivt i övningarna
- Tentresultat

Bedömningskriterier, berömliga (5)

- Kan utförligt förklara en bilförsäljares ansvar, egenskaper och uppgifter samt kan tillämpa konsumentlagstiftning
- Tentresultat

Förkunskapskrav

- Inga

Lärandemål

Efter avslutad kurs skall den studerande känna till grunderna i bilteknik och praktiskt
kunna använda sig av kunskaperna

Innehåll

- Presenteras separat av föreläsaren vid kursstart. Innehållet kan förändras vartefter
utvecklingen går vidare inom bilelektroniken.

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Presenteras vid kursstart av föreläsaren

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

- Känner till grunderna i bilteknik och kunna utföra praktiska uppgifter

Arviointikriteerit, goda-synnerligen goda (3-4)

Kan använda sig av sina kunskaper för att kunna redogöra för olika tekniska system
i ett fordon

Arviointikriteerit, berömliga (5)

Kan kritiskt analysera fel eller egenskaper i de olika systemen i en bil

Bedömningskriterier, godkänt/underkänt

- Godkända laborationer med tillhörande rapporter
- Aktiv närvaro vid laborationstillfällena

Förkunskapskrav

Bilteknik 1 ( Rekommenderad )

Lärandemål

Efter godkänd kurs skall den studerande kunna praktiskt analysera vanliga fel på en bil och kunna använda sedvanlig verkstadsutrustning , egna kunskaper och litteratur vid analys av felen.

Innehåll

Presenteras separat av föreläsaren vid kursstart. Innehållet kan förändras vartefter utvecklingen går vidare inom bilelektroniken.

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Presenteras vid kursstart av föreläsaren.

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Känner till grunderna i bilteknik och kunna utföra praktiska uppgifter.

Arviointikriteerit, goda-synnerligen goda (3-4)

Kan använda sig av sina kunskaper för att kunna redogöra för olika tekniska system i ett fordon

Arviointikriteerit, berömliga (5)

Kan använda sig av sina kunskaper för att kunna redogöra för olika tekniska system i ett fordon

Bedömningskriterier, godkänt/underkänt

- Godkända laborationer med tillhörande rapporter
- Aktiv närvaro vid laborationstillfällena

Förkunskapskrav

Billaborationer 1

Lärandemål

Kursen behandlar skärande bearbetning med fokus på numeriskt styrda bearbetningsmaskiner. Efter genomgången kurs förväntas studerande ha bredbasiga insikter i skärande bearbetningsmetoder och tekniker. Studerande skall självständigt kunna utföra programmering av numeriskt styrda bearbetningsmaskiner och använda sig av CAD/CAM program. Studerande skall också ha goda insikter i vilka parametrar som påverkar tillverkningskostnader och effektivitet.

Innehåll

- Skärande bearbetning
- CNC programmering, svarv
- CNC programmering, fräs
- Laborationer, svarv
- Laborationer, fräs

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Känner till och identifierar tillverkningsmetoder

Känner till grunderna i CNC-programmering. Är införstådd med den maskinutrustning som används inom verkstadsindustrin.

Känner till olika typer av skärande verktyg.

Arviointikriteerit, goda-synnerligen goda (3-4)

Förstår olika tillverknings-metoders möjligheter i tillverkningsprocessen

Kan självständigt utföra enklare CNC-programmeringar.

Kan självständigt välja lämpliga verktyg för de mest grundläggande bearbetningsarbetena och känner till de mest grundläggande faktorerna ifråga om optimering av tillverkningsprocessen.

Arviointikriteerit, berömliga (5)

Kan självständigt:
- välja lämpliga tillverknings-metoder vid tillverkning av komponenter
- programmera mera avancerade bearbetningscykler och underprogram.
- välja lämpliga verktyg för de flesta bearbetningsmetoder samt klarar av att optimera tillverkningsprocessen.

Förkunskapskrav

Tillverkningsteknik

Lärandemål

Den studerande förstår hur, var och när man kan använda de två grundläggande begreppen i matematisk analys: derivering och integrering.
Den studerande kan tillämpa derivering och integrering på olika problem inom sitt eget fackområde.
Den studerande kan använda matematiska program för att analysera mätvärden eller övrigt insamlat datamaterial

Innehåll

- Gränsvärden
- Derivatans definition
- Tangenten och linjärisering
- Deriveringsregler
- Extremvärdesproblem
- Andraderivatan och konvexitet
- Derivatatillämpningar från eget fackområde
- Numerisk derivering
- Primitiva funktioner
- Integralens definition
- Integreringsregler
- Areaberäkningar, volymintegraler
- Integraltillämpningar från eget fackområde
- Numerisk integrering
- Matematisk programvara (Mathcad, Matlab, GeoGebra eller motsvarande) som verktyg för att lösa problem

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Derivator: Grundläggande förståelse av begreppet derivata. Behärskar enkla deriveringsregler.
Integraler: Grundläggande förståelse av begreppet integral. Behärskar enkla integreringsregler.
Modellering och numeriska metoder: Har viss förståelse för hur man gör en matematisk modell och hur denna kan lösas numeriskt.

Arviointikriteerit, goda-synnerligen goda (3-4)

Derivator: Kan lösa vanliga typer av extremvärdesproblem med hjälp av derivator.
Integraler: Kan beräkna areor och volymer med hjälp av integraler. Kan lösa problem från fysiken med hjälp av integraler.
Modellering och numeriska metoder: Har god förståelse för hur man gör matematiska modeller och kan lösa dessa med beräkningsprogram.

Arviointikriteerit, berömliga (5)

Derivator: Kan tillämpa teorin på mer komplicerade tillämpningar och beräkningar.
Integraler: Kan tillämpa teorin på mer komplicerade tillämpningar och beräkningar (rotationsytor, båglängder etc.).
Modellering och numeriska metoder: Kan konstruera och numeriskt lösa mer komplicerade modeller med beräkningsprogram.

Förkunskapskrav

Funktioner och ekvationer 1,
Geometri och vektorer,
Funktioner och ekvationer 2.

Lärandemål

Den studerande förstår hur, var och när man kan använda de två grundläggande begreppen i matematisk analys: derivering och integrering.
Den studerande kan tillämpa derivering och integrering på olika problem inom sitt eget fackområde.
Den studerande kan använda matematiska program för att analysera mätvärden eller övrigt insamlat datamaterial

Innehåll

- Gränsvärden
- Derivatans definition
- Tangenten och linjärisering
- Deriveringsregler
- Extremvärdesproblem
- Andraderivatan och konvexitet
- Derivatatillämpningar från eget fackområde
- Numerisk derivering
- Primitiva funktioner
- Integralens definition
- Integreringsregler
- Areaberäkningar, volymintegraler
- Integraltillämpningar från eget fackområde
- Numerisk integrering
- Matematisk programvara (Mathcad, Matlab, GeoGebra eller motsvarande) som verktyg för att lösa problem

Tid och plats

Vårterminen, läsår 2024-2025.

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Allt kursmaterial finns i Moodle-kursen. Materialet blir tillgängligt när man anmält sig till kursen i Peppi.

Maols tabellsamling, eller annan dylik tabellsamling, får användas under tentitllfällena.
Under kursens gång används det digitala verktyget eMath. En egen version av programmet Mathcad behövs.

Undervisningsmetoder

Schemalagda träffar ordnas åtminstone en gång per vecka. Under kursen förväntas studerande ta del av materialet på kurssidan och räkna uppgifterna i eMath på egen hand.
Via kurssidan eller under träffarna har studerande möjlighet att ställa frågor.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Tidpunkt för tentamen samt omtentamen meddelas vid kursens början.
En studerande har rätt att tentera en kurs max 3 gånger.

Förverkligandets alternativa prestationssätt

Kursen bedöms med en tentamen samt inlämningsuppgifter.

Studerandes tidsanvändning och belastning

Undervisning: åtminstone 12 h
Tentamen: 4 h
Eget arbete: 65 h
Totalt: 81 h

Periodisering av innehållet

Se kursens rekommenderade studietakt i Moodle.

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Derivator: Grundläggande förståelse av begreppet derivata. Behärskar enkla deriveringsregler.
Integraler: Grundläggande förståelse av begreppet integral. Behärskar enkla integreringsregler.
Modellering och numeriska metoder: Har viss förståelse för hur man gör en matematisk modell och hur denna kan lösas numeriskt.

Arviointikriteerit, goda-synnerligen goda (3-4)

Derivator: Kan lösa vanliga typer av extremvärdesproblem med hjälp av derivator.
Integraler: Kan beräkna areor och volymer med hjälp av integraler. Kan lösa problem från fysiken med hjälp av integraler.
Modellering och numeriska metoder: Har god förståelse för hur man gör matematiska modeller och kan lösa dessa med beräkningsprogram.

Arviointikriteerit, berömliga (5)

Derivator: Kan tillämpa teorin på mer komplicerade tillämpningar och beräkningar.
Integraler: Kan tillämpa teorin på mer komplicerade tillämpningar och beräkningar (rotationsytor, båglängder etc.).
Modellering och numeriska metoder: Kan konstruera och numeriskt lösa mer komplicerade modeller med beräkningsprogram.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Kursen bedöms utgående från den studerandes prestationer i tentamen samt antalet räknade uppgifter i eMath.

Kursen består av två deltenter - deltent 1 (30 poäng) och deltent 2 (20 poäng). Utöver detta delas det ut 10 aktivitetspoäng för räknade uppgifter.
För godkänd kurs krävs minst 10 poäng i deltent 1, minst 6 poäng i deltent 2 samt minst 20 poäng totalt.

Vitsordsskala:
20 p - 1
28 p - 2
36 p - 3
44 p - 4
52 p - 5

Underkänd (0)

Uppnår inte kriterierna för vitsordet 1

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Derivator
Grundläggande förståelse av begreppet derivata. Behärskar enkla deriveringsregler

Integraler
Grundläggande förståelse av begreppet integral. Behärskar enkla integreringsregler

Modellering och numeriska metoder
Har viss förståelse för hur man gör en matematisk modell och hur denna kan lösas numeriskt.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Derivator
Kan lösa vanliga typer av extremvärdesproblem med hjälp av derivator

Integraler
Kan beräkna areor och volymer med hjälp av integraler. Kan lösa problem från fysiken med hjälp av integraler.

Modellering och numeriska metoder
Har god förståelse för hur man gör matematiska modeller och kan lösa dessa med beräkningsprogram

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Derivator
Kan tillämpa teorin på mer komplicerade tillämpningar och beräkningar.

Integraler
Kan tillämpa teorin på mer komplicerade tillämpningar och beräkningar. ( Rotationsytor, båglängder )

Modellering och numeriska metoder
Kan konstruera och numeriskt lösa mer komplicerade modeller med beräkningsprogram

Förkunskapskrav

Funktioner och ekvationer 1,
Geometri och vektorer,
Funktioner och ekvationer 2.

Lärandemål

Den studerande förstår hur, var och när man kan använda de två grundläggande begreppen i matematisk analys: derivering och integrering.
Den studerande kan tillämpa derivering och integrering på olika problem inom sitt eget fackområde.
Den studerande kan använda matematiska program för att analysera mätvärden eller övrigt insamlat datamaterial

Innehåll

- Gränsvärden
- Derivatans definition
- Tangenten och linjärisering
- Deriveringsregler
- Extremvärdesproblem
- Andraderivatan och konvexitet
- Derivatatillämpningar från eget fackområde
- Numerisk derivering
- Primitiva funktioner
- Integralens definition
- Integreringsregler
- Areaberäkningar, volymintegraler
- Integraltillämpningar från eget fackområde
- Numerisk integrering
- Matematisk programvara (Mathcad, Matlab, GeoGebra eller motsvarande) som verktyg för att lösa problem

Tid och plats

Kursen genomförs som närstudier i Vasa 4.3.2024 - 28.4.2024

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Allt material finns i Moodlekursen.
övningsuppgifter finns i e-math.

Undervisningsmetoder

Undervisningen sker i form av undervisning i klass enligt schemat i PEPPI.
Minst 36 lektioner.

Allt material som tillhör kursen finns i Moodle - övningsuppgifter finns i e-math
Mathcad används som hjälpmedel under kursen.
De studerande förväntas ha egen Mathcad installerad på sin dator.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Presenteras vid kursstart , finns i Moodlekursen.

Förverkligandets alternativa prestationssätt

Godkända deltenter samt gjorda inlämningsuppgifter.
Tentdatumen finns i Moodlekursen.

Studerandes tidsanvändning och belastning

Undervisning i klass : minst 36 timmar
Eget arbete : 45 timmar

Periodisering av innehållet

Se lektionsplaneringen i Moodle

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Derivator: Grundläggande förståelse av begreppet derivata. Behärskar enkla deriveringsregler.
Integraler: Grundläggande förståelse av begreppet integral. Behärskar enkla integreringsregler.
Modellering och numeriska metoder: Har viss förståelse för hur man gör en matematisk modell och hur denna kan lösas numeriskt.

Arviointikriteerit, goda-synnerligen goda (3-4)

Derivator: Kan lösa vanliga typer av extremvärdesproblem med hjälp av derivator.
Integraler: Kan beräkna areor och volymer med hjälp av integraler. Kan lösa problem från fysiken med hjälp av integraler.
Modellering och numeriska metoder: Har god förståelse för hur man gör matematiska modeller och kan lösa dessa med beräkningsprogram.

Arviointikriteerit, berömliga (5)

Derivator: Kan tillämpa teorin på mer komplicerade tillämpningar och beräkningar.
Integraler: Kan tillämpa teorin på mer komplicerade tillämpningar och beräkningar (rotationsytor, båglängder etc.).
Modellering och numeriska metoder: Kan konstruera och numeriskt lösa mer komplicerade modeller med beräkningsprogram.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Kursen bedöms på basen av studerandes resultat i tenter ( max 50 p ) och på basen av studerandes aktivitet under kursen ( 10 p )
Deltent 1 : 25 p och deltent 2 : 25 p.
MInst 8 p i varje deltent, totalt misnt 20 p.

Vitsordsskala :

20 p = 1
28 p = 2
36 p = 3
44 p = 4
52 p = 5

Underkänd (0)

Kraven för vitsordet 1 kunde inte uppfyllas

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Grafisk förståelse av begreppet derivata.
Behärskar enkla deriveringsregler.
Kan tillämpa derivatakalkyl på enkla problem

Grundläggande förståelse av begreppet integral.
Behärskar enkla integreringsregler
Kan tillämpa integralkalkyl på enkla problem.


Har viss förståelse för hur man gör en matematisk modell och hur denna kan lösas numeriskt

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Kan lösa extremvärdesproblem med hjälp av derivator

Kan beräkna areor och volymer med hjälp av integraler. Kan lösa problem från fysiken med hjälpav integraler.

Modellering och numeriska metoder
Har god förståelse för hur man gör matematiska modeller och kan lösa dessa medberäkningsprogram

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Kan tillämpa derivatakalkyler på mer komplicerade tillämpningar och beräkningar.

Kan tillämpa integralkalkyler på mer komplicerade tillämpningar och beräkningar. ( Rotationsytor, båglängder )

Modellering och numeriska metoder
Kan konstruera och numeriskt lösa mer komplicerade modeller med beräkningsprogram

Förkunskapskrav

Funktioner och ekvationer 1,
Geometri och vektorer,
Funktioner och ekvationer 2.

Lärandemål

Den studerande förstår hur, var och när man kan använda de två grundläggande begreppen i matematisk analys: derivering och integrering.
Den studerande kan tillämpa derivering och integrering på olika problem inom sitt eget fackområde.
Den studerande kan använda matematiska program för att analysera mätvärden eller övrigt insamlat datamaterial

Innehåll

- Gränsvärden
- Derivatans definition
- Tangenten och linjärisering
- Deriveringsregler
- Extremvärdesproblem
- Andraderivatan och konvexitet
- Derivatatillämpningar från eget fackområde
- Numerisk derivering
- Primitiva funktioner
- Integralens definition
- Integreringsregler
- Areaberäkningar, volymintegraler
- Integraltillämpningar från eget fackområde
- Numerisk integrering
- Matematisk programvara (Mathcad, Matlab, GeoGebra eller motsvarande) som verktyg för att lösa problem

Tid och plats

Kursen genomförs som närstudier i Vasa 4.3.2024 - 28.4.2024

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Allt material finns i Moodlekursen.
övningsuppgifter finns i e-math.

Undervisningsmetoder

Undervisningen sker i form av undervisning i klass enligt schemat i PEPPI.
Minst 36 lektioner.

Allt material som tillhör kursen finns i Moodle - övningsuppgifter finns i e-math
Mathcad används som hjälpmedel under kursen.
De studerande förväntas ha egen Mathcad installerad på sin dator.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Presenteras vid kursstart , finns i Moodlekursen.

Förverkligandets alternativa prestationssätt

Godkända deltenter samt gjorda inlämningsuppgifter.
Tentdatumen finns i Moodlekursen.

Studerandes tidsanvändning och belastning

Undervisning i klass : minst 36 timmar
Eget arbete : 45 timmar

Periodisering av innehållet

Se lektionsplaneringen i Moodle

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Derivator: Grundläggande förståelse av begreppet derivata. Behärskar enkla deriveringsregler.
Integraler: Grundläggande förståelse av begreppet integral. Behärskar enkla integreringsregler.
Modellering och numeriska metoder: Har viss förståelse för hur man gör en matematisk modell och hur denna kan lösas numeriskt.

Arviointikriteerit, goda-synnerligen goda (3-4)

Derivator: Kan lösa vanliga typer av extremvärdesproblem med hjälp av derivator.
Integraler: Kan beräkna areor och volymer med hjälp av integraler. Kan lösa problem från fysiken med hjälp av integraler.
Modellering och numeriska metoder: Har god förståelse för hur man gör matematiska modeller och kan lösa dessa med beräkningsprogram.

Arviointikriteerit, berömliga (5)

Derivator: Kan tillämpa teorin på mer komplicerade tillämpningar och beräkningar.
Integraler: Kan tillämpa teorin på mer komplicerade tillämpningar och beräkningar (rotationsytor, båglängder etc.).
Modellering och numeriska metoder: Kan konstruera och numeriskt lösa mer komplicerade modeller med beräkningsprogram.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Kursen bedöms på basen av studerandes resultat i tenter ( max 50 p ) och på basen av studerandes aktivitet under kursen ( 10 p )
Deltent 1 : 25 p och deltent 2 : 25 p.
MInst 8 p i varje deltent, totalt misnt 20 p.

Vitsordsskala :

20 p = 1
28 p = 2
36 p = 3
44 p = 4
52 p = 5

Underkänd (0)

Kraven för vitsordet 1 kunde inte uppfyllas

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Grafisk förståelse av begreppet derivata.
Behärskar enkla deriveringsregler.
Kan tillämpa derivatakalkyl på enkla problem

Grundläggande förståelse av begreppet integral.
Behärskar enkla integreringsregler
Kan tillämpa integralkalkyl på enkla problem.


Har viss förståelse för hur man gör en matematisk modell och hur denna kan lösas numeriskt

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Kan lösa extremvärdesproblem med hjälp av derivator

Kan beräkna areor och volymer med hjälp av integraler. Kan lösa problem från fysiken med hjälpav integraler.

Modellering och numeriska metoder
Har god förståelse för hur man gör matematiska modeller och kan lösa dessa medberäkningsprogram

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Kan tillämpa derivatakalkyler på mer komplicerade tillämpningar och beräkningar.

Kan tillämpa integralkalkyler på mer komplicerade tillämpningar och beräkningar. ( Rotationsytor, båglängder )

Modellering och numeriska metoder
Kan konstruera och numeriskt lösa mer komplicerade modeller med beräkningsprogram

Förkunskapskrav

Funktioner och ekvationer 1,
Geometri och vektorer,
Funktioner och ekvationer 2.

Lärandemål

Den studerande förstår hur, var och när man kan använda de två grundläggande begreppen i matematisk analys: derivering och integrering.
Den studerande kan tillämpa derivering och integrering på olika problem inom sitt eget fackområde.
Den studerande kan använda matematiska program för att analysera mätvärden eller övrigt insamlat datamaterial

Innehåll

- Gränsvärden
- Derivatans definition
- Tangenten och linjärisering
- Deriveringsregler
- Extremvärdesproblem
- Andraderivatan och konvexitet
- Derivatatillämpningar från eget fackområde
- Numerisk derivering
- Primitiva funktioner
- Integralens definition
- Integreringsregler
- Areaberäkningar, volymintegraler
- Integraltillämpningar från eget fackområde
- Numerisk integrering
- Matematisk programvara (Mathcad, Matlab, GeoGebra eller motsvarande) som verktyg för att lösa problem

Tid och plats

Kursen genomförs som närstudier i Vasa 4.3.2024 - 28.4.2024

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Allt material finns i Moodlekursen.
övningsuppgifter finns i e-math.

Undervisningsmetoder

Undervisningen sker i form av undervisning i klass enligt schemat i PEPPI.
Minst 36 lektioner.

Allt material som tillhör kursen finns i Moodle - övningsuppgifter finns i e-math
Mathcad används som hjälpmedel under kursen.
De studerande förväntas ha egen Mathcad installerad på sin dator.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Presenteras vid kursstart , finns i Moodlekursen.

Förverkligandets alternativa prestationssätt

Godkända deltenter samt gjorda inlämningsuppgifter.
Tentdatumen finns i Moodlekursen.

Studerandes tidsanvändning och belastning

Undervisning i klass : minst 36 timmar
Eget arbete : 45 timmar

Periodisering av innehållet

Se lektionsplaneringen i Moodle

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Derivator: Grundläggande förståelse av begreppet derivata. Behärskar enkla deriveringsregler.
Integraler: Grundläggande förståelse av begreppet integral. Behärskar enkla integreringsregler.
Modellering och numeriska metoder: Har viss förståelse för hur man gör en matematisk modell och hur denna kan lösas numeriskt.

Arviointikriteerit, goda-synnerligen goda (3-4)

Derivator: Kan lösa vanliga typer av extremvärdesproblem med hjälp av derivator.
Integraler: Kan beräkna areor och volymer med hjälp av integraler. Kan lösa problem från fysiken med hjälp av integraler.
Modellering och numeriska metoder: Har god förståelse för hur man gör matematiska modeller och kan lösa dessa med beräkningsprogram.

Arviointikriteerit, berömliga (5)

Derivator: Kan tillämpa teorin på mer komplicerade tillämpningar och beräkningar.
Integraler: Kan tillämpa teorin på mer komplicerade tillämpningar och beräkningar (rotationsytor, båglängder etc.).
Modellering och numeriska metoder: Kan konstruera och numeriskt lösa mer komplicerade modeller med beräkningsprogram.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Kursen bedöms på basen av studerandes resultat i tenter ( max 50 p ) och på basen av studerandes aktivitet under kursen ( 10 p )
Deltent 1 : 25 p och deltent 2 : 25 p.
MInst 8 p i varje deltent, totalt misnt 20 p.

Vitsordsskala :

20 p = 1
28 p = 2
36 p = 3
44 p = 4
52 p = 5

Underkänd (0)

Kraven för vitsordet 1 kunde inte uppfyllas

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Grafisk förståelse av begreppet derivata.
Behärskar enkla deriveringsregler.
Kan tillämpa derivatakalkyl på enkla problem

Grundläggande förståelse av begreppet integral.
Behärskar enkla integreringsregler
Kan tillämpa integralkalkyl på enkla problem.


Har viss förståelse för hur man gör en matematisk modell och hur denna kan lösas numeriskt

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Kan lösa extremvärdesproblem med hjälp av derivator

Kan beräkna areor och volymer med hjälp av integraler. Kan lösa problem från fysiken med hjälpav integraler.

Modellering och numeriska metoder
Har god förståelse för hur man gör matematiska modeller och kan lösa dessa medberäkningsprogram

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Kan tillämpa derivatakalkyler på mer komplicerade tillämpningar och beräkningar.

Kan tillämpa integralkalkyler på mer komplicerade tillämpningar och beräkningar. ( Rotationsytor, båglängder )

Modellering och numeriska metoder
Kan konstruera och numeriskt lösa mer komplicerade modeller med beräkningsprogram

Förkunskapskrav

Funktioner och ekvationer 1,
Geometri och vektorer,
Funktioner och ekvationer 2.

Lärandemål

Studerande :
- förstår betydelsen och användningen av differentialekvationer i tekniska sammanhang.
- kan lösa enkla differentialekvationer av första ordningen algebraiskt
- känner till lösningsmetoden för linjära differentialekvationer av andra ordningen
- kan använda matematiska räkneprogram för att lösa differentialekvationer ( Mathcad, Excel )
- kan använda differentialekvationer för att modellera och lösa tekniska problemställningar.

Innehåll

- Derivatafunktioner och primitiva funktioner
- Lösning av separabla differentialekvationer och linjära differentialekvationer av första ordningen
- Modellering av problem med hjälp av differentialekvationer
- Lösning av differentialekvationer av andra ordningen med konstanta koefficienter (svängningsrörelser)
- Diskretisering och numerisk lösning av differentialekvationer med Eulers metod
- Lösning av differentialekvationer med Excel, Mathcad


Ämnesmässig tillämpning enligt utbildning kan förekomma.

Tid och plats

Kursen utförs som närstudier i Vasa under våren 2025 : 7.1.2025- 25.2.2025

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Material via kurssidan i Moodle. Materialet blir tillgängligt när man anmält sig till kursen i Peppi.
Under kursens gång räknar vi analytiskt samt använder Mathcad för att lösa ekvationer numeriskt.
De studerande förväntas ha Mathcad installerad på sin egen dator.

Undervisningsmetoder

Föreläsningar i klass enligt schemat i PEPPI.
Två deltenter : deltent 1 räknas på papper och deltent 2 räknas i Matchad.
I

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Tidpunkten för tentamen meddelas vid kursens början. Tidpunkten framgår även i Moodle-kursen.

Förverkligandets alternativa prestationssätt

Två deltenter under kursen.
Omtagningmöjlighet vid två specificerade allmänna omtagningstillfällen.

Studerandes tidsanvändning och belastning

Undervisning i klass: 36 timmar
Eget arbete: 45 timmar

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Känner till vad en differentialekvation är.
Kan lösa enkla separabla differentialekvationer.
Kan lösa homogena differentialekvationer av andra ordningen med hjälp av en karakteristisk ekvation.
Förstår betydelsen och användningen av differentialekvationer i tekniska sammanhang.
Kan använda beräkningsprogram för att numeriskt lösa enkla differentialekvationer.

Arviointikriteerit, goda-synnerligen goda (3-4)

Kan utföra enkla modelleringar .
Kan lösa separabla och enkla linjära differentialekvationer av första ordningen.
Kan lösa differentialekvationer av andra ordningen med konstanta koefficienter.
Kan använda beräkningsprogram för att numeriskt lösa differentialekvationer.

Arviointikriteerit, berömliga (5)

Kan utföra mer krävande modelleringar .
Kan bestämma lösningsfunktionen till separabla och linjära differentialekvationer av första ordningen.
Förstår svängningsekvationen och kan utföra modellering av den.
Kan självständigt modellera och numeriskt lösa mer krävande problemställningar med beräkningsprogram.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Kursen bedöms utgående från prestationer i tenter .
Deltent 1 : 30p , deltent 2 : 30 p
Maxpoäng är 60 p.
Krav : minst 8 p i varje deltent, men minst 20 p totalt.

Vitsordsskalan:
20 p - 1
28 p - 2
36 p - 3
44 p - 4
52 p - 5

Underkänd (0)

Uppnår inte kriterierna för vitsordet 1.

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Känner till vad en differentialekvation är. Kan lösa enkla separabla differentialekvationer steg för steg.
Kan lösa homogena differentialekvationer av andra ordningen med hjälp av en karakteristisk ekvation.
Kan använda beräkningsprogram för att numeriskt lösa differentialekvationer.
Förstår betydelsen och användningen av differentialekvationer i tekniska sammanhang.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Kan utföra enkla modelleringar och kan lösa linjära differentialekvationer av första ordningen steg för steg.
Kan lösa inhomogena differentialekvationer av andra ordningen med konstanta koefficienter.
Behärskar metoder för numerisk lösning av differentialekvationer.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Kan utföra mer krävande modellering och lösa de flest typer av differentialekvationer av första ordningen steg för steg.
Förstår svängningsekvationen och kan utföra modellering av den.
Kan självständigt modellera och numeriskt lösa mer krävande problemställningar.

Förkunskapskrav

Funktioner och ekvationer 1,
Geometri och vektorer,
Funktioner och ekvationer 2,
Derivator och integraler.

Lärandemål

Studerande :
- förstår betydelsen och användningen av differentialekvationer i tekniska sammanhang.
- kan lösa enkla differentialekvationer av första ordningen algebraiskt
- känner till lösningsmetoden för linjära differentialekvationer av andra ordningen
- kan använda matematiska räkneprogram för att lösa differentialekvationer ( Mathcad, Excel )
- kan använda differentialekvationer för att modellera och lösa tekniska problemställningar.

Innehåll

- Derivatafunktioner och primitiva funktioner
- Lösning av separabla differentialekvationer och linjära differentialekvationer av första ordningen
- Modellering av problem med hjälp av differentialekvationer
- Lösning av differentialekvationer av andra ordningen med konstanta koefficienter (svängningsrörelser)
- Diskretisering och numerisk lösning av differentialekvationer med Eulers metod
- Lösning av differentialekvationer med Excel, Mathcad


Ämnesmässig tillämpning enligt utbildning kan förekomma.

Tid och plats

Kursen utförs som närstudier i Vasa under våren 2025 : 3.3.2025- 4.5.2025

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Material via kurssidan i Moodle. Materialet blir tillgängligt när man anmält sig till kursen i Peppi.
Under kursens gång räknar vi analytiskt samt använder Mathcad för att lösa ekvationer numeriskt.
De studerande förväntas ha Mathcad installerad på sin egen dator.

Undervisningsmetoder

Föreläsningar i klass enligt schemat i PEPPI.
Två deltenter : deltent 1 räknas på papper och deltent 2 räknas i Matchad.
I

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Tidpunkten för tentamen meddelas vid kursens början. Tidpunkten framgår även i Moodle-kursen.

Förverkligandets alternativa prestationssätt

Två deltenter under kursen.
Omtagningmöjlighet vid två specificerade allmänna omtagningstillfällen.

Studerandes tidsanvändning och belastning

Undervisning i klass: 36 timmar
Eget arbete: 45 timmar

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Känner till vad en differentialekvation är.
Kan lösa enkla separabla differentialekvationer.
Kan lösa homogena differentialekvationer av andra ordningen med hjälp av en karakteristisk ekvation.
Förstår betydelsen och användningen av differentialekvationer i tekniska sammanhang.
Kan använda beräkningsprogram för att numeriskt lösa enkla differentialekvationer.

Arviointikriteerit, goda-synnerligen goda (3-4)

Kan utföra enkla modelleringar .
Kan lösa separabla och enkla linjära differentialekvationer av första ordningen.
Kan lösa differentialekvationer av andra ordningen med konstanta koefficienter.
Kan använda beräkningsprogram för att numeriskt lösa differentialekvationer.

Arviointikriteerit, berömliga (5)

Kan utföra mer krävande modelleringar .
Kan bestämma lösningsfunktionen till separabla och linjära differentialekvationer av första ordningen.
Förstår svängningsekvationen och kan utföra modellering av den.
Kan självständigt modellera och numeriskt lösa mer krävande problemställningar med beräkningsprogram.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Kursen bedöms utgående från prestationer i tenter .
Deltent 1 : 30p , deltent 2 : 30 p
Maxpoäng är 60 p.
Krav : minst 8 p i varje deltent, men minst 20 p totalt.

Vitsordsskalan:
20 p - 1
28 p - 2
36 p - 3
44 p - 4
52 p - 5

Underkänd (0)

Uppnår inte kriterierna för vitsordet 1.

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Känner till vad en differentialekvation är. Kan lösa enkla separabla differentialekvationer steg för steg.
Kan lösa homogena differentialekvationer av andra ordningen med hjälp av en karakteristisk ekvation.
Kan använda beräkningsprogram för att numeriskt lösa differentialekvationer.
Förstår betydelsen och användningen av differentialekvationer i tekniska sammanhang.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Kan utföra enkla modelleringar och kan lösa linjära differentialekvationer av första ordningen steg för steg.
Kan lösa inhomogena differentialekvationer av andra ordningen med konstanta koefficienter.
Behärskar metoder för numerisk lösning av differentialekvationer.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Kan utföra mer krävande modellering och lösa de flest typer av differentialekvationer av första ordningen steg för steg.
Förstår svängningsekvationen och kan utföra modellering av den.
Kan självständigt modellera och numeriskt lösa mer krävande problemställningar.

Förkunskapskrav

Funktioner och ekvationer 1,
Geometri och vektorer,
Funktioner och ekvationer 2,
Derivator och integraler.

Lärandemål

Efter godkänd kurs förväntas den studerande:
- kunna identifiera, beskriva och ange central terminologi inom ämnesområdet
- kunna relatera till vikten av en god drifts- och processekonomi i det industriella sammanhanget och för privatföretagare visavi lönsamhets- och
kontinuitetsaspekten
- kunna relatera till, förklara och ta ställning till vad en effektiv och störningsfri process innebär jämfört med störningar, osäker drift, serviceuppehåll
- kunna utföra enkla drifts - och processförankrade beräkningar där sambandet mellan ineffektivitet och olönsamhet ställs mot effektivitet och
lönsamhet
- kunna utföra, förklara och presentera beräkningar där prestanda, effektvitet, inbesparingar och uteblivna intäkter ställs mot exempelvis
driftsstopp, flaskhalsar/trång sektion, ligga på torrdocka, väntetider, förseningar, faktiska reklamationer, böter, rättegångar och badwill

Innehåll

- begrepp och terminologi inom drifts- och processekonomi
- om transaktioner, aktiviteter, processer inom olika industrigrenar även realaterat till småskaligare entreprenörsskap
- indata för beräkningar
- beräkningsansatsen i samspelet; indata, beräkningarna, verktygen och resultattolkningen
- lönsamhet på kort sikt, lönsamhet på lång sikt, nyckeltal
- om eventuella utvecklingsåtgärder för ständig förbättring
- möjliga ingrepp såsom ny - och eller ersättningsinvesteringar, nytänk ifråga om arbetssätt, förenklingar och att inse vilka variabler som
egentligen förklarar mer och vilka som förklarar mindre i ett drifts- och processekonomiskt sammanhang
- artificiell intelligens och maskininlärning som stöd i beslutsfattandet - möjligheter och närmast omöjligheter

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Se gällande förverkligande för kursen MAP18ET04

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Försvarligt; Den studerande beskriver teoribildning och begrepp delvis bristfälligt både i tentamen, övningsuppgifter och i projektberäkningar.
Hen använder inte teori och begrepp samt matematiska härledningar, formler och tabeller korrekt, till vissa delar, vilket ger felaktiga beräkningsresultat för jämförelse, försvar, beslut och bevis.

Arviointikriteerit, goda-synnerligen goda (3-4)

Goda; Den studerande använder teoribildning och begrepp i tentamen, i övningar och i samband med projektberäkningsuppdrag i det närmaste korrekt. Beräkningar, jämförelser, försvar och bevis har god teoretisk förankring för tillämpning i praktiken.

Arviointikriteerit, berömliga (5)

Berömliga; Den studerande grundar sina beskrivningar, beräkningar och argument på relevant teoribildning och begrepps innebörd.
Förklaringar i tentamen, i övningsarbeten och projektberäkningar innefattar motiveringar, jämförelser och hen tar ställning och ger förslag till utveckling. Beräkningarna är riktiga.

Förkunskapskrav

- företagsekonomi, maskintekniska grunder, teknik grundstudier I, 2 och 3, kostnads- och investeringskalkyl och fördjupad kostnads- och investeringskalkyl

Lärandemål

Studerande:
- känner till de grundläggande begreppen inom elektricitet och magnetism
- kan analysera enkla likströmskretsar.

Innehåll

Laddningar, Coulombs lag och elektriska fält
Potential och spänning
Ström, resistans, Ohms lag och Kirchhoffs lagar
Elektrisk effekt och energi
Potential i elektriska kretsar
Spänningskällor

Ämnesmässig tillämpning enligt utbildning kan förekomma.

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Kompendium eller liknande material med teori och övningsuppgifter
Kurslitteratur

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

- Känner till sambandet mellan elektricitet och magnetism
- Känner till hur spänningskällor och resistorer fungerar i en krets
- Kan beräkna en ledares resistans
- Kan beräkna värmeeffekt i en resistor
- Kan beräkna strömmar och spänningar i enkla kretsar
- Kan beräkna spänning och ström utgående från resistans.

Arviointikriteerit, goda-synnerligen goda (3-4)

- Kan räkna serie‐ och parallellkopplingar för resistorer.
- Kan göra beräkningar med spänningskällor med inre resistans.
- Kan räkna potential i kretsar
- Kan beräkna strömmar med hjälp av Kirchoffs lagar.

Arviointikriteerit, berömliga (5)

- Kan beräkna strömdelning med superpositionsprincipen.
- Kan beräkna strömmar och spänningar för Y- och deltakopplade resistorer
- Kan effektoptimera likströmskretsar.

Förkunskapskrav

Inga förkunskapskrav

Lärandemål

Studerande:
- känner till de grundläggande begreppen inom elektricitet och magnetism
- kan analysera enkla likströmskretsar.

Innehåll

Laddningar, Coulombs lag och elektriska fält
Potential och spänning
Ström, resistans, Ohms lag och Kirchhoffs lagar
Elektrisk effekt och energi
Potential i elektriska kretsar
Spänningskällor

Ämnesmässig tillämpning enligt utbildning kan förekomma.

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Kompendium eller liknande material med teori och övningsuppgifter
Kurslitteratur

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

- Känner till sambandet mellan elektricitet och magnetism
- Känner till hur spänningskällor och resistorer fungerar i en krets
- Kan beräkna en ledares resistans
- Kan beräkna värmeeffekt i en resistor
- Kan beräkna strömmar och spänningar i enkla kretsar
- Kan beräkna spänning och ström utgående från resistans.

Arviointikriteerit, goda-synnerligen goda (3-4)

- Kan räkna serie‐ och parallellkopplingar för resistorer.
- Kan göra beräkningar med spänningskällor med inre resistans.
- Kan räkna potential i kretsar
- Kan beräkna strömmar med hjälp av Kirchoffs lagar.

Arviointikriteerit, berömliga (5)

- Kan beräkna strömdelning med superpositionsprincipen.
- Kan beräkna strömmar och spänningar för Y- och deltakopplade resistorer
- Kan effektoptimera likströmskretsar.

Förkunskapskrav

Inga förkunskapskrav

Lärandemål

Efter genomgången kurs skall den studerande ha handgriplig erfarenhet av energiteknisk apparatur och mätmetoder. Den studerande skall kunna analysera mätdata och tolka resultat samt presentera beräkningar och slutsatser i skriftlig form.

Innehåll

Laborationer med tillgänglig apparatur, exempelvis:
Värmeflöden genom isolerade väggar
Värmeväxlare
Rörströmning
Pumpar och fläktar
Kompressorer
Kylanläggningar
ORC-anläggningar
Solceller och solfångare
Peltonturbiner

Tid och plats

Period 3 och 4 läsåret 2024-2025

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Laborationsanvisningar som finns tillgängliga via Moodle

Undervisningsmetoder

Laborationer

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Tidtabell för laborationer och rapporter anges i Moodle

Studerandes tidsanvändning och belastning

40 h i klass, 93 h eget arbete

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Har deltagit i alla laborationstillfällen.
Kan tolka mätare och registrera data korrekt.
Kan föra systematiska anteckningar över mätprocessen.
Kan i de flesta fall tillämpa formler korrekt vid beräkningar baserade på uppmätta storheter.
Kan skriva en rapport som innehåller alla väsentliga strukturella element och presentera resultat på ett förståeligt sätt.

Arviointikriteerit, goda-synnerligen goda (3-4)

Kan beskriva uppbyggnad och funktionsprincip för använd apparatur.
Kan välja apparaturinställningar så att mätvärden med hyfsad noggrannhet och variation erhålls.
Kan bedöma huruvida beräknade resultat är rimliga och stämmer överens med teorin.
Kan skriva en rapport med huvudsakligen korrekt formalism gällande enheter, beteckningar, avrundning, tabellstruktur och grafisk presentation

Arviointikriteerit, berömliga (5)

Kan förklara hur och varför olika uppmätta storheter är relaterade till varandra.
Kan planera en serie mätningar så att mätproceduren är effektiv och systematisk och att erhållna mätdata täcker hela det tillgängliga området på ett representativt sätt.
Kan göra relevanta och korrekta slutsatser baserade på mätdata och beräknade resultat.
Kan identifiera möjliga felkällor och föreslå förbättringar i den experimentella processen.
Kan skriva en rapport som är balanserad, ekonomisk och så gott som fri från formella fel.
Kan presentera data och analysprocessen på systematiskt och lättläst sätt.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

För godkänd kurs krävs närvaro vid laborationstillfällena och godkända laborationsrapporter.
Varje laboration bedöms med poäng, huvudsakligen baserat på laborationsrapporten, men även på föruppgifter och praktiskt arbete.
En laborationsrapport med betydande brister måste korrigeras/kompletteras.
Poängbedömning görs enligt första inlämnade version av laborationsrapporten.
För upprepade brister i korrigerad rapport görs poängavdrag.
För rapport eller korrigering som inlämnas efter deadline görs poängavdrag.
Kursvitsordet baseras på poängsumman från laborationerna.

Underkänd (0)

Uppnår inte kriterierna för vitsordet 1 (se nedan) eller lämnar in rapport med plagierat innehåll

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Har deltagit i alla laborationstillfällen.
Kan tolka mätare och registrera data korrekt.
Kan föra systematiska anteckningar över mätprocessen.
Kan i de flesta fall tillämpa formler korrekt vid beräkningar baserade på uppmätta storheter.
Kan skriva en rapport som innehåller alla väsentliga strukturella element och presentera resultat på ett förståeligt sätt.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Kan beskriva uppbyggnad och funktionsprincip för använd apparatur.
Kan välja apparaturinställningar så att mätvärden med hyfsad noggrannhet och variation erhålls.
Kan bedöma huruvida beräknade resultat är rimliga och stämmer överens med teorin.
Kan skriva en rapport med huvudsakligen korrekt formalism gällande enheter, beteckningar, avrundning, tabellstruktur och grafisk presentation.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Kan förklara hur och varför olika uppmätta storheter är relaterade till varandra.
Kan planera en serie mätningar så att mätproceduren är effektiv och systematisk och att erhållna mätdata täcker hela det tillgängliga området på ett representativt sätt.
Kan göra relevanta och korrekta slutsatser baserade på mätdata och beräknade resultat.
Kan identifiera möjliga felkällor och föreslå förbättringar i den experimentella processen.
Kan skriva en rapport som är balanserad, ekonomisk och så gott som fri från formella fel.
Kan presentera data och analysprocessen på systematiskt och lättläst sätt.

Förkunskapskrav

Inga

Lärandemål

Studerande
-utvecklar och visar sin förmåga att tillämpa kunskaper och färdigheter i anslutning till yrkesstudierna
-kan reflektera, dokumentera och rapportera utvecklingsprocesser
-kan presentera sitt arbete på ett professionellt sätt
-har kritiskt och analytiskt tänkande
-kan visa sin yrkeskompetens

Innehåll

Examensarbete enligt enhetens instruktion.

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Enligt institutionens bedömningsmatris

Arviointikriteerit, goda-synnerligen goda (3-4)

Enligt institutionens bedömningsmatris

Arviointikriteerit, berömliga (5)

Enligt institutionens bedömningsmatris

Förkunskapskrav

Inga förkunskapskrav.

Lärandemål

Se kursplan.

Innehåll

Se kursplan.

Vitsordsskala

H-5

Förkunskapskrav

Se kursplan.

Lärandemål

Se kursplan.

Innehåll

Se kursplan.

Vitsordsskala

H-5

Förkunskapskrav

Se kursplan.

Lärandemål

Studerande :
- Kan lösa ekvationer av första och andra graden
- Behärskar förenkling av matematiska formler och uttryck.
- Förstår och kan formulera linjära samband mellan två storheter
- Kan lösa linjära ekvationssystem
- Känner till parabelns egenskaper och ekvationer
- Kan tillämpa matematiska modeller på olika tekniska problemställningar

Innehåll

Bråk
Potenser
Polynom
Rationella uttryck
Kvadratrötter, Rötter
Ekvationer av första graden
Linjära funktioner , Räta linjen
Ekvationssystem
Ekvationer av andra graden
Rationella ekvationer
Parabeln, Funktioner av andra graden
Olikheter
Ämnesmässig tillämpning enligt utbildning kan förekomma.

Tid och plats

Period 1 - 2.9.2024 - 1.11.2024
Vasa

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Allt kursmaterial finns i Moodle och i e-math.
Materialet blir tillgängligt när man anmält sig till kursen i Peppi.
Vid anmälning till kursen bör studerande välja rätt undergrupp.

Maols tabellsamling, eller annan dylik tabellsamling, får användas under tentitllfällena (inte elektroniskt!)
Under kursens gång används det digitala verktyget eMath.

Undervisningsmetoder

Närundervisning enligt schemat.
Studerande förväntas ta del av materialet på egen hand innan lektionen.
Under lektionstid görs räkneövningar i det digitala verktyget eMath.

Kursen inleds med en kunskapskartläggning för att ge studerande en överblick över den egna nivån.
Studerande har sedan möjlighet att öva och repetera med Fixit-materialet i eMath.
Studerande med bra förkunskaper erbjuds möjligheten att validera kursen.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Tidpunkt för tentamen samt omtentamen meddelas vid kursens början.
En studerande har rätt att tentera en kurs max 3 gånger.

Förverkligandets alternativa prestationssätt

Vid validering : Godkänt kartläggningstest och godkänd valideringstent

Vid deltagande i kursen :
Godkänt kartläggningstest , godkänd tentamen , poäng från minitest samt räknade uppgifter i eMath.

Studerandes tidsanvändning och belastning

Undervisning i klass: 48 timmar
Tentamen: 4 timmar
Eget arbete: 29 timmar
Totalt: 81 timmar

Periodisering av innehållet

Se kursens lektionsplanering i Moodle.

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Behärskar grundläggande förenkling av enkla matematiska formler och uttryck.
Kan lösa enkla ekvationer av första och andra graden .
Kan lösa enkla linjära ekvationssystem
Har grundläggande förståelse av elementära funktioner ( linjära - , polynom- och rationella funktioner )
Kan lösa ut storheter ur enkla formler
Har viss förståelse för hur man använder en matematisk modell och hur denna kan lösas

Arviointikriteerit, goda-synnerligen goda (3-4)

Behärskar förenkling av matematiska formler och uttryck.
Kan lösa lite mer krävande ekvationer och ekvationssystem.
Har god förståelse av elementära funktioner och linjära samband
Kan lösa ut storheter ur mer krävande formler
Har god förståelse för hur man använder en matematisk modell och hur denna kan lösas.

Arviointikriteerit, berömliga (5)

Behärskar krävande förenkling av matematiska formler och uttryck.
Kan lösa mera utmanande ekvationer och ekvationssystem.
Har utmärkt förståelse av elementära funktioner och linjära samband
Kan lösa ut storheter ur system av formler.
Kan tillämpa matematiska modeller på olika tekniska problemställningar

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Kursen bedöms utgående från den studerandes prestationer i :
- tentamen ( 30 p )
- minitest , inlämningsuppgifter , räknade uppgifter i eMath. ( 30 p )

Alla studerande bör bli godkända i kunskapskartläggningstestet ( minst 75 % rätt )

I kursen krävs totalt minst 20 poäng för att bli godkänd, varav minst 10 p från tentamen.

Vitsordsskalan:
20 p - 1
28 p - 2
36 p - 3
44 p - 4
52 p - 5

Underkänd (0)

Uppnår inte kriterierna för vitsordet 1

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Behärskar grundläggande förenkling av enkla matematiska formler och uttryck.
Kan lösa enkla ekvationer av första och andra graden.
Kan lösa enkla linjära ekvationssystem.
Har grundläggande förståelse av elementära funktioner (linjära , polynom- och rationella funktioner).
Kan lösa ut storheter ur enkla formler.
Har viss förståelse för hur man använder en matematisk modell och hur denna kan lösas

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Behärskar förenkling av matematiska formler och uttryck.
Kan lösa lite mer krävande ekvationer och ekvationssystem.
Har god förståelse av elementära funktioner och linjära samband.
Kan lösa ut storheter ur mer krävande formler.
Har god förståelse för hur man använder en matematisk modell och hur denna kan lösas.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Behärskar krävande förenkling av matematiska formler och uttryck.
Kan lösa mera utmanande ekvationer och ekvationssystem.
Har utmärkt förståelse av elementära funktioner och linjära samband.
Kan lösa ut storheter ur system av formler.
Kan tillämpa matematiska modeller på olika tekniska problemställningar.

Förkunskapskrav

Inga

Lärandemål

Målet med den företagsförlagda praktiken är att den studerande får pröva på och lära sig rent praktiskt de arbetsuppgifter en ingenjör(YH) har. Via kombinationen av teoretiska studier fram inom utbildningen och praktiska handledda uppgifter ute på arbetsplatsen är målsättningen att den studerande skall vara väl förberedd att självständigt ta sig an ingenjörsuppgifter i arbetslivet efter avslutad utbildning.

Innehåll

Innehållet i den handledda praktiken skall vara lämpad för en studerande med profileringen "bil" och tillräckligt mångsidig. Exempel på typiska praktikuppgifter kan vara: Kundmottagning på bilverkstad, reservdelsförsäljning, bilbesiktning, försäljning, transportledning osv.
Slutligt innehåll bestäms individuellt i samråd mellan utbildaren och praktikplatsen.
Efter avslutad praktik avger den studerande en praktikrapport med utvärdering av inlärningen både muntligt och i skriftlig form.

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, godkänt/underkänt

Godkänd praktikrapport, praktikintyg , praktikdagbok.samt presentation

Förkunskapskrav

Samtliga biltekniska kurser godkända och minst 150 sp av läroplanens studier genomförda.

Lärandemål

Studerande :
- kan beräkna sidor och vinklar i alla typer av trianglar ( rätvinkliga och icke rätvinkliga )
- kan beräkna areor och volymer av figurer och kroppar
- kan utföra beräkningar med tvådimensionella och tredimensionella vektorer
- känner till matriser och kan utföra enkla beräkningar med dem

Innehåll

- Rätvinkliga trianglar
- Trigonometriska grundfunktioner (cosinus, sinus och tangens)
- Vinkelmått (grader vs radianer)
- Sinus- och cosinussatsen
- Likformighet och skalor
- Areaberäkningar och volymberäkningar
- Definition av vektorbegreppet
- Räkneregler för vektorer
- Skalärprodukt
- Projektioner
- Kryssprodukt
- Introduktion till matriser
- MatchCad-övningar

Ämnesmässig tillämpning enligt utbildning kan förekomma.

Tid och plats

4.11 - 20.12 - Vasa

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Allt kursmaterial finns i Moodle och i eMath.
Materialet blir tillgängligt när man anmält sig till kursen i Peppi.
Vid anmälning till kursen bör studerande välja rätt undergrupp.

Maols tabellsamling, eller annan dylik tabellsamling, får användas under tentitllfällena (inte elektroniskt).
Under kursens gång används det digitala verktyget eMath.

Undervisningsmetoder

Närundervisning enligt schemat.
Studerande förväntas ta del av materialet på egen hand innan lektionen.
Under lektionstid görs räkneövningar i det digitala verktyget eMath.

De studerande bör närvara på största delen av lektionerna.
Studerande med bra förkunskaper erbjuds möjligheten att validera kursen.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Tidpunkt för tentamen samt omtentamen meddelas vid kursens början.
En studerande har rätt att tentera en kurs max 3 gånger.

Förverkligandets alternativa prestationssätt

Vid validering: Godkänd valideringstent

Vid deltagande i kursen: Kursen bedöms med en tentamen samt minitest, inlämningsuppgiter och/eller hemuppgifter.

Studerandes tidsanvändning och belastning

Undervisning i klass: 36 timmar
Tentamen: 4 timmar
Eget arbete: 41 timmar
Totalt: 81 timmar

Periodisering av innehållet

Se kursens lektionsplanering i Moodle.

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Trigonometri: Behärskar rätvinkliga triangelns trigonometri
Area- och volymberäkningar: Kan beräkna areor och volymer av enkla figurer och kroppar
Vektorer: Kan utföra beräkningar med tvådimensionella vektorer
Matriser: Känner till matriser och kan utföra enkla beräkningar med dem
Modeller och problemlösning: Har viss förståelse för hur man använder en matematisk modell och hur denna kan lösas.

Arviointikriteerit, goda-synnerligen goda (3-4)

Trigonometri: Behärskar godtyckliga triangelns trigonometri
Area- och volymberäkningar: Kan beräkna areor och volymer för mer komplicerade figurer och kroppar
Vektorer: Kan grundläggande beräkningar med tredimensionella vektorer
Matriser: Kan beräkna determinanter
Modeller och problemlösning: Har god förståelse för hur man använder en matematisk modell och hur denna kan lösas.

Arviointikriteerit, berömliga (5)

Trigonometri: Kan tillämpa teorin och lösa mer komplicerade problemställningar
Area- och volymberäkningar: Kan beräkna areor och volymer för figurer och kroppar med hjälp av vektorer
Vektorer: Kan tillämpa vektorer på mer komplicerade problemställningar och behärskar användning av vektorer i beräkningsprogram.
Matriser: Behärskar användning av matriser i beräkningsprogram
Modeller och problemlösning: Kan tillämpa matematiska modeller på tekniska problemställningar.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Kursen bedöms utgående från den studerandes prestationer i:
- tentamen (30 p)
- minitest, inlämningsuppgifter, räknade uppgifter i eMath (30 p)

I kursen krävs totalt minst 20 poäng för att bli godkänd, varav minst 10 p från tentamen.

Vitsordsskalan:
20 p - 1
28 p - 2
36 p - 3
44 p - 4
52 p - 5

Underkänd (0)

Uppnår inte kriterierna för vitsordet 1

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Behärskar rätvinkliga triangelns trigonometri.
Kan beräkna areor och volymer av enkla figurer och kroppar.
Kan utföra beräkningar med tvådimensionella vektorer
Har viss förståelse för hur man använder en matematisk modell och hur denna kan lösas.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Behärskar godtyckliga triangelns trigonometri.
Kan beräkna areor och volymer för mer komplicerade figurer och kroppar.
Kan grundläggande beräkningar med tre-dimensionella vektorer.
Har god förståelse för hur man använder en matematisk modell och hur denna kan lösas.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Behärskar alla typer av trianglars trigonometri och kan lösa mer komplicerade problemställningar.
Kan beräkna areor och volymer för figurer och kroppar analytiskt och med hjälp av vektorer.
Kan tillämpa vektorer på mer komplicerade problemställningar och behärskar användning av vektorer i beräkningsprogram.
Kan tillämpa matematiska modeller på tekniska problemställningar.

Förkunskapskrav

Inga förhandskrav

Lärandemål

Studerande :
- kan beräkna sidor och vinklar i alla typer av trianglar ( rätvinkliga och icke rätvinkliga )
- kan beräkna areor och volymer av figurer och kroppar
- kan utföra beräkningar med tvådimensionella och tredimensionella vektorer
- känner till matriser och kan utföra enkla beräkningar med dem

Innehåll

- Rätvinkliga trianglar
- Trigonometriska grundfunktioner (cosinus, sinus och tangens)
- Vinkelmått (grader vs radianer)
- Sinus- och cosinussatsen
- Likformighet och skalor
- Areaberäkningar och volymberäkningar
- Definition av vektorbegreppet
- Räkneregler för vektorer
- Skalärprodukt
- Projektioner
- Kryssprodukt
- Introduktion till matriser
- MatchCad-övningar

Ämnesmässig tillämpning enligt utbildning kan förekomma.

Tid och plats

Period 2: 28.10 - 20.12, Vasa

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Allt kursmaterial finns i Moodle och i eMath.
Materialet blir tillgängligt när man anmält sig till kursen i Peppi.
Vid anmälning till kursen bör studerande välja rätt undergrupp.

Maols tabellsamling, eller annan dylik tabellsamling, får användas under tentitllfällena (inte elektroniskt).
Under kursens gång används det digitala verktyget eMath.

Undervisningsmetoder

Närundervisning enligt schemat.
Studerande förväntas ta del av materialet på egen hand innan lektionen.
Under lektionstid görs räkneövningar i det digitala verktyget eMath.

De studerande bör närvara på största delen av lektionerna.
Studerande med bra förkunskaper erbjuds möjligheten att validera kursen.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Tidpunkt för tentamen samt omtentamen meddelas vid kursens början.
En studerande har rätt att tentera en kurs max 3 gånger.

Förverkligandets alternativa prestationssätt

Vid validering: Godkänd valideringstent

Vid deltagande i kursen: Kursen bedöms med en tentamen samt minitest, inlämningsuppgiter och/eller hemuppgifter.

Studerandes tidsanvändning och belastning

Undervisning i klass: 36 timmar
Tentamen: 4 timmar
Eget arbete: 41 timmar
Totalt: 81 timmar

Periodisering av innehållet

Se kursens lektionsplanering i Moodle.

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Trigonometri: Behärskar rätvinkliga triangelns trigonometri
Area- och volymberäkningar: Kan beräkna areor och volymer av enkla figurer och kroppar
Vektorer: Kan utföra beräkningar med tvådimensionella vektorer
Matriser: Känner till matriser och kan utföra enkla beräkningar med dem
Modeller och problemlösning: Har viss förståelse för hur man använder en matematisk modell och hur denna kan lösas.

Arviointikriteerit, goda-synnerligen goda (3-4)

Trigonometri: Behärskar godtyckliga triangelns trigonometri
Area- och volymberäkningar: Kan beräkna areor och volymer för mer komplicerade figurer och kroppar
Vektorer: Kan grundläggande beräkningar med tredimensionella vektorer
Matriser: Kan beräkna determinanter
Modeller och problemlösning: Har god förståelse för hur man använder en matematisk modell och hur denna kan lösas.

Arviointikriteerit, berömliga (5)

Trigonometri: Kan tillämpa teorin och lösa mer komplicerade problemställningar
Area- och volymberäkningar: Kan beräkna areor och volymer för figurer och kroppar med hjälp av vektorer
Vektorer: Kan tillämpa vektorer på mer komplicerade problemställningar och behärskar användning av vektorer i beräkningsprogram.
Matriser: Behärskar användning av matriser i beräkningsprogram
Modeller och problemlösning: Kan tillämpa matematiska modeller på tekniska problemställningar.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Kursen bedöms utgående från den studerandes prestationer i:
- tentamen (30 p)
- minitest, inlämningsuppgifter, räknade uppgifter i eMath (30 p)

I kursen krävs totalt minst 20 poäng för att bli godkänd, varav minst 10 p från tentamen.

Vitsordsskalan:
20 p - 1
28 p - 2
36 p - 3
44 p - 4
52 p - 5

Underkänd (0)

Uppnår inte kriterierna för vitsordet 1

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Behärskar rätvinkliga triangelns trigonometri.
Kan beräkna areor och volymer av enkla figurer och kroppar.
Kan utföra beräkningar med tvådimensionella vektorer
Har viss förståelse för hur man använder en matematisk modell och hur denna kan lösas.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Behärskar godtyckliga triangelns trigonometri.
Kan beräkna areor och volymer för mer komplicerade figurer och kroppar.
Kan grundläggande beräkningar med tre-dimensionella vektorer.
Har god förståelse för hur man använder en matematisk modell och hur denna kan lösas.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Behärskar alla typer av trianglars trigonometri och kan lösa mer komplicerade problemställningar.
Kan beräkna areor och volymer för figurer och kroppar analytiskt och med hjälp av vektorer.
Kan tillämpa vektorer på mer komplicerade problemställningar och behärskar användning av vektorer i beräkningsprogram.
Kan tillämpa matematiska modeller på tekniska problemställningar.

Förkunskapskrav

Inga förhandskrav

Lärandemål

Studerande :
- kan beräkna sidor och vinklar i alla typer av trianglar ( rätvinkliga och icke rätvinkliga )
- kan beräkna areor och volymer av figurer och kroppar
- kan utföra beräkningar med tvådimensionella och tredimensionella vektorer
- känner till matriser och kan utföra enkla beräkningar med dem

Innehåll

- Rätvinkliga trianglar
- Trigonometriska grundfunktioner (cosinus, sinus och tangens)
- Vinkelmått (grader vs radianer)
- Sinus- och cosinussatsen
- Likformighet och skalor
- Areaberäkningar och volymberäkningar
- Definition av vektorbegreppet
- Räkneregler för vektorer
- Skalärprodukt
- Projektioner
- Kryssprodukt
- Introduktion till matriser
- MatchCad-övningar

Ämnesmässig tillämpning enligt utbildning kan förekomma.

Tid och plats

Period 2: 28.10 - 20.12, Vasa

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Allt kursmaterial finns i Moodle och i eMath.
Materialet blir tillgängligt när man anmält sig till kursen i Peppi.
Vid anmälning till kursen bör studerande välja rätt undergrupp.

Maols tabellsamling, eller annan dylik tabellsamling, får användas under tentitllfällena (inte elektroniskt).
Under kursens gång används det digitala verktyget eMath.

Undervisningsmetoder

Närundervisning enligt schemat.
Studerande förväntas ta del av materialet på egen hand innan lektionen.
Under lektionstid görs räkneövningar i det digitala verktyget eMath.

De studerande bör närvara på största delen av lektionerna.
Studerande med bra förkunskaper erbjuds möjligheten att validera kursen.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Tidpunkt för tentamen samt omtentamen meddelas vid kursens början.
En studerande har rätt att tentera en kurs max 3 gånger.

Förverkligandets alternativa prestationssätt

Vid validering: Godkänd valideringstent

Vid deltagande i kursen: Kursen bedöms med en tentamen samt minitest, inlämningsuppgiter och/eller hemuppgifter.

Studerandes tidsanvändning och belastning

Undervisning i klass: 36 timmar
Tentamen: 4 timmar
Eget arbete: 41 timmar
Totalt: 81 timmar

Periodisering av innehållet

Se kursens lektionsplanering i Moodle.

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Trigonometri: Behärskar rätvinkliga triangelns trigonometri
Area- och volymberäkningar: Kan beräkna areor och volymer av enkla figurer och kroppar
Vektorer: Kan utföra beräkningar med tvådimensionella vektorer
Matriser: Känner till matriser och kan utföra enkla beräkningar med dem
Modeller och problemlösning: Har viss förståelse för hur man använder en matematisk modell och hur denna kan lösas.

Arviointikriteerit, goda-synnerligen goda (3-4)

Trigonometri: Behärskar godtyckliga triangelns trigonometri
Area- och volymberäkningar: Kan beräkna areor och volymer för mer komplicerade figurer och kroppar
Vektorer: Kan grundläggande beräkningar med tredimensionella vektorer
Matriser: Kan beräkna determinanter
Modeller och problemlösning: Har god förståelse för hur man använder en matematisk modell och hur denna kan lösas.

Arviointikriteerit, berömliga (5)

Trigonometri: Kan tillämpa teorin och lösa mer komplicerade problemställningar
Area- och volymberäkningar: Kan beräkna areor och volymer för figurer och kroppar med hjälp av vektorer
Vektorer: Kan tillämpa vektorer på mer komplicerade problemställningar och behärskar användning av vektorer i beräkningsprogram.
Matriser: Behärskar användning av matriser i beräkningsprogram
Modeller och problemlösning: Kan tillämpa matematiska modeller på tekniska problemställningar.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Kursen bedöms utgående från den studerandes prestationer i:
- tentamen (30 p)
- minitest, inlämningsuppgifter, räknade uppgifter i eMath (30 p)

I kursen krävs totalt minst 20 poäng för att bli godkänd, varav minst 10 p från tentamen.

Vitsordsskalan:
20 p - 1
28 p - 2
36 p - 3
44 p - 4
52 p - 5

Underkänd (0)

Uppnår inte kriterierna för vitsordet 1

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Behärskar rätvinkliga triangelns trigonometri.
Kan beräkna areor och volymer av enkla figurer och kroppar.
Kan utföra beräkningar med tvådimensionella vektorer
Har viss förståelse för hur man använder en matematisk modell och hur denna kan lösas.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Behärskar godtyckliga triangelns trigonometri.
Kan beräkna areor och volymer för mer komplicerade figurer och kroppar.
Kan grundläggande beräkningar med tre-dimensionella vektorer.
Har god förståelse för hur man använder en matematisk modell och hur denna kan lösas.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Behärskar alla typer av trianglars trigonometri och kan lösa mer komplicerade problemställningar.
Kan beräkna areor och volymer för figurer och kroppar analytiskt och med hjälp av vektorer.
Kan tillämpa vektorer på mer komplicerade problemställningar och behärskar användning av vektorer i beräkningsprogram.
Kan tillämpa matematiska modeller på tekniska problemställningar.

Förkunskapskrav

Inga förhandskrav

Lärandemål

Studerande :
- kan beräkna sidor och vinklar i alla typer av trianglar ( rätvinkliga och icke rätvinkliga )
- kan beräkna areor och volymer av figurer och kroppar
- kan utföra beräkningar med tvådimensionella och tredimensionella vektorer
- känner till matriser och kan utföra enkla beräkningar med dem

Innehåll

- Rätvinkliga trianglar
- Trigonometriska grundfunktioner (cosinus, sinus och tangens)
- Vinkelmått (grader vs radianer)
- Sinus- och cosinussatsen
- Likformighet och skalor
- Areaberäkningar och volymberäkningar
- Definition av vektorbegreppet
- Räkneregler för vektorer
- Skalärprodukt
- Projektioner
- Kryssprodukt
- Introduktion till matriser
- MatchCad-övningar

Ämnesmässig tillämpning enligt utbildning kan förekomma.

Tid och plats

4.11 - 20.12 - Vasa

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Allt kursmaterial finns i Moodle och i eMath.
Materialet blir tillgängligt när man anmält sig till kursen i Peppi.
Vid anmälning till kursen bör studerande välja rätt undergrupp.

Maols tabellsamling, eller annan dylik tabellsamling, får användas under tentitllfällena (inte elektroniskt).
Under kursens gång används det digitala verktyget eMath.

Undervisningsmetoder

Närundervisning enligt schemat.
Studerande förväntas ta del av materialet på egen hand innan lektionen.
Under lektionstid görs räkneövningar i det digitala verktyget eMath.

De studerande bör närvara på största delen av lektionerna.
Studerande med bra förkunskaper erbjuds möjligheten att validera kursen.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Tidpunkt för tentamen samt omtentamen meddelas vid kursens början.
En studerande har rätt att tentera en kurs max 3 gånger.

Förverkligandets alternativa prestationssätt

Vid validering: Godkänd valideringstent

Vid deltagande i kursen: Kursen bedöms med en tentamen samt minitest, inlämningsuppgiter och/eller hemuppgifter.

Studerandes tidsanvändning och belastning

Undervisning i klass: 36 timmar
Tentamen: 4 timmar
Eget arbete: 41 timmar
Totalt: 81 timmar

Periodisering av innehållet

Se kursens lektionsplanering i Moodle.

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Trigonometri: Behärskar rätvinkliga triangelns trigonometri
Area- och volymberäkningar: Kan beräkna areor och volymer av enkla figurer och kroppar
Vektorer: Kan utföra beräkningar med tvådimensionella vektorer
Matriser: Känner till matriser och kan utföra enkla beräkningar med dem
Modeller och problemlösning: Har viss förståelse för hur man använder en matematisk modell och hur denna kan lösas.

Arviointikriteerit, goda-synnerligen goda (3-4)

Trigonometri: Behärskar godtyckliga triangelns trigonometri
Area- och volymberäkningar: Kan beräkna areor och volymer för mer komplicerade figurer och kroppar
Vektorer: Kan grundläggande beräkningar med tredimensionella vektorer
Matriser: Kan beräkna determinanter
Modeller och problemlösning: Har god förståelse för hur man använder en matematisk modell och hur denna kan lösas.

Arviointikriteerit, berömliga (5)

Trigonometri: Kan tillämpa teorin och lösa mer komplicerade problemställningar
Area- och volymberäkningar: Kan beräkna areor och volymer för figurer och kroppar med hjälp av vektorer
Vektorer: Kan tillämpa vektorer på mer komplicerade problemställningar och behärskar användning av vektorer i beräkningsprogram.
Matriser: Behärskar användning av matriser i beräkningsprogram
Modeller och problemlösning: Kan tillämpa matematiska modeller på tekniska problemställningar.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Kursen bedöms utgående från den studerandes prestationer i:
- tentamen (30 p)
- minitest, inlämningsuppgifter, räknade uppgifter i eMath (30 p)

I kursen krävs totalt minst 20 poäng för att bli godkänd, varav minst 10 p från tentamen.

Vitsordsskalan:
20 p - 1
28 p - 2
36 p - 3
44 p - 4
52 p - 5

Underkänd (0)

Uppnår inte kriterierna för vitsordet 1

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Behärskar rätvinkliga triangelns trigonometri.
Kan beräkna areor och volymer av enkla figurer och kroppar.
Kan utföra beräkningar med tvådimensionella vektorer
Har viss förståelse för hur man använder en matematisk modell och hur denna kan lösas.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Behärskar godtyckliga triangelns trigonometri.
Kan beräkna areor och volymer för mer komplicerade figurer och kroppar.
Kan grundläggande beräkningar med tre-dimensionella vektorer.
Har god förståelse för hur man använder en matematisk modell och hur denna kan lösas.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Behärskar alla typer av trianglars trigonometri och kan lösa mer komplicerade problemställningar.
Kan beräkna areor och volymer för figurer och kroppar analytiskt och med hjälp av vektorer.
Kan tillämpa vektorer på mer komplicerade problemställningar och behärskar användning av vektorer i beräkningsprogram.
Kan tillämpa matematiska modeller på tekniska problemställningar.

Förkunskapskrav

Inga förhandskrav

Lärandemål

Studerande :
- kan beräkna sidor och vinklar i alla typer av trianglar ( rätvinkliga och icke rätvinkliga )
- kan beräkna areor och volymer av figurer och kroppar
- kan utföra beräkningar med tvådimensionella och tredimensionella vektorer
- känner till matriser och kan utföra enkla beräkningar med dem

Innehåll

- Rätvinkliga trianglar
- Trigonometriska grundfunktioner (cosinus, sinus och tangens)
- Vinkelmått (grader vs radianer)
- Sinus- och cosinussatsen
- Likformighet och skalor
- Areaberäkningar och volymberäkningar
- Definition av vektorbegreppet
- Räkneregler för vektorer
- Skalärprodukt
- Projektioner
- Kryssprodukt
- Introduktion till matriser
- MatchCad-övningar

Ämnesmässig tillämpning enligt utbildning kan förekomma.

Tid och plats

4.11 - 20.12 - Vasa

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Allt kursmaterial finns i Moodle och i eMath.
Materialet blir tillgängligt när man anmält sig till kursen i Peppi.
Vid anmälning till kursen bör studerande välja rätt undergrupp.

Maols tabellsamling, eller annan dylik tabellsamling, får användas under tentitllfällena (inte elektroniskt).
Under kursens gång används det digitala verktyget eMath.

Undervisningsmetoder

Närundervisning enligt schemat.
Studerande förväntas ta del av materialet på egen hand innan lektionen.
Under lektionstid görs räkneövningar i det digitala verktyget eMath.

De studerande bör närvara på största delen av lektionerna.
Studerande med bra förkunskaper erbjuds möjligheten att validera kursen.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Tidpunkt för tentamen samt omtentamen meddelas vid kursens början.
En studerande har rätt att tentera en kurs max 3 gånger.

Förverkligandets alternativa prestationssätt

Vid validering: Godkänd valideringstent

Vid deltagande i kursen: Kursen bedöms med en tentamen samt minitest, inlämningsuppgiter och/eller hemuppgifter.

Studerandes tidsanvändning och belastning

Undervisning i klass: 36 timmar
Tentamen: 4 timmar
Eget arbete: 41 timmar
Totalt: 81 timmar

Periodisering av innehållet

Se kursens lektionsplanering i Moodle.

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Trigonometri: Behärskar rätvinkliga triangelns trigonometri
Area- och volymberäkningar: Kan beräkna areor och volymer av enkla figurer och kroppar
Vektorer: Kan utföra beräkningar med tvådimensionella vektorer
Matriser: Känner till matriser och kan utföra enkla beräkningar med dem
Modeller och problemlösning: Har viss förståelse för hur man använder en matematisk modell och hur denna kan lösas.

Arviointikriteerit, goda-synnerligen goda (3-4)

Trigonometri: Behärskar godtyckliga triangelns trigonometri
Area- och volymberäkningar: Kan beräkna areor och volymer för mer komplicerade figurer och kroppar
Vektorer: Kan grundläggande beräkningar med tredimensionella vektorer
Matriser: Kan beräkna determinanter
Modeller och problemlösning: Har god förståelse för hur man använder en matematisk modell och hur denna kan lösas.

Arviointikriteerit, berömliga (5)

Trigonometri: Kan tillämpa teorin och lösa mer komplicerade problemställningar
Area- och volymberäkningar: Kan beräkna areor och volymer för figurer och kroppar med hjälp av vektorer
Vektorer: Kan tillämpa vektorer på mer komplicerade problemställningar och behärskar användning av vektorer i beräkningsprogram.
Matriser: Behärskar användning av matriser i beräkningsprogram
Modeller och problemlösning: Kan tillämpa matematiska modeller på tekniska problemställningar.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Kursen bedöms utgående från den studerandes prestationer i:
- tentamen (30 p)
- minitest, inlämningsuppgifter, räknade uppgifter i eMath (30 p)

I kursen krävs totalt minst 20 poäng för att bli godkänd, varav minst 10 p från tentamen.

Vitsordsskalan:
20 p - 1
28 p - 2
36 p - 3
44 p - 4
52 p - 5

Underkänd (0)

Uppnår inte kriterierna för vitsordet 1

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Behärskar rätvinkliga triangelns trigonometri.
Kan beräkna areor och volymer av enkla figurer och kroppar.
Kan utföra beräkningar med tvådimensionella vektorer
Har viss förståelse för hur man använder en matematisk modell och hur denna kan lösas.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Behärskar godtyckliga triangelns trigonometri.
Kan beräkna areor och volymer för mer komplicerade figurer och kroppar.
Kan grundläggande beräkningar med tre-dimensionella vektorer.
Har god förståelse för hur man använder en matematisk modell och hur denna kan lösas.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Behärskar alla typer av trianglars trigonometri och kan lösa mer komplicerade problemställningar.
Kan beräkna areor och volymer för figurer och kroppar analytiskt och med hjälp av vektorer.
Kan tillämpa vektorer på mer komplicerade problemställningar och behärskar användning av vektorer i beräkningsprogram.
Kan tillämpa matematiska modeller på tekniska problemställningar.

Förkunskapskrav

Inga förhandskrav

Lärandemål

Studerande :
- kan beräkna sidor och vinklar i alla typer av trianglar ( rätvinkliga och icke rätvinkliga )
- kan beräkna areor och volymer av figurer och kroppar
- kan utföra beräkningar med tvådimensionella och tredimensionella vektorer
- känner till matriser och kan utföra enkla beräkningar med dem

Innehåll

- Rätvinkliga trianglar
- Trigonometriska grundfunktioner (cosinus, sinus och tangens)
- Vinkelmått (grader vs radianer)
- Sinus- och cosinussatsen
- Likformighet och skalor
- Areaberäkningar och volymberäkningar
- Definition av vektorbegreppet
- Räkneregler för vektorer
- Skalärprodukt
- Projektioner
- Kryssprodukt
- Introduktion till matriser
- MatchCad-övningar

Ämnesmässig tillämpning enligt utbildning kan förekomma.

Tid och plats

Period 2: 28.10 - 20.12, Vasa

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Allt kursmaterial finns i Moodle och i eMath.
Materialet blir tillgängligt när man anmält sig till kursen i Peppi.


Maols tabellsamling, eller annan dylik tabellsamling, får användas under tentitllfällena (inte elektroniskt).
Under kursens gång används det digitala verktyget eMath.

Undervisningsmetoder

Närundervisning enligt schemat.
Studerande förväntas ta del av materialet på egen hand innan lektionen.
Under lektionstid görs räkneövningar i det digitala verktyget eMath.

De studerande bör närvara på största delen av lektionerna.
Studerande med bra förkunskaper erbjuds möjligheten att validera kursen.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Tidpunkt för tentamen samt omtentamen meddelas vid kursens början.
En studerande har rätt att tentera en kurs max 3 gånger.

Förverkligandets alternativa prestationssätt

Vid validering: Godkänd valideringstent

Vid deltagande i kursen: Kursen bedöms med en tentamen samt minitest, inlämningsuppgiter och/eller hemuppgifter.

Studerandes tidsanvändning och belastning

Totalt: 81 timmar

Periodisering av innehållet

Se kursens lektionsplanering i Moodle.

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Trigonometri: Behärskar rätvinkliga triangelns trigonometri
Area- och volymberäkningar: Kan beräkna areor och volymer av enkla figurer och kroppar
Vektorer: Kan utföra beräkningar med tvådimensionella vektorer
Matriser: Känner till matriser och kan utföra enkla beräkningar med dem
Modeller och problemlösning: Har viss förståelse för hur man använder en matematisk modell och hur denna kan lösas.

Arviointikriteerit, goda-synnerligen goda (3-4)

Trigonometri: Behärskar godtyckliga triangelns trigonometri
Area- och volymberäkningar: Kan beräkna areor och volymer för mer komplicerade figurer och kroppar
Vektorer: Kan grundläggande beräkningar med tredimensionella vektorer
Matriser: Kan beräkna determinanter
Modeller och problemlösning: Har god förståelse för hur man använder en matematisk modell och hur denna kan lösas.

Arviointikriteerit, berömliga (5)

Trigonometri: Kan tillämpa teorin och lösa mer komplicerade problemställningar
Area- och volymberäkningar: Kan beräkna areor och volymer för figurer och kroppar med hjälp av vektorer
Vektorer: Kan tillämpa vektorer på mer komplicerade problemställningar och behärskar användning av vektorer i beräkningsprogram.
Matriser: Behärskar användning av matriser i beräkningsprogram
Modeller och problemlösning: Kan tillämpa matematiska modeller på tekniska problemställningar.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Kursen bedöms utgående från den studerandes prestationer i:
- tentamen (30 p)
- minitest, inlämningsuppgifter, räknade uppgifter i eMath (30 p)

I kursen krävs totalt minst 20 poäng för att bli godkänd, varav minst 10 p från tentamen.

Vitsordsskalan:
20 p - 1
28 p - 2
36 p - 3
44 p - 4
52 p - 5

Underkänd (0)

Uppnår inte kriterierna för vitsordet 1

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Behärskar rätvinkliga triangelns trigonometri.
Kan beräkna areor och volymer av enkla figurer och kroppar.
Kan utföra beräkningar med tvådimensionella vektorer
Har viss förståelse för hur man använder en matematisk modell och hur denna kan lösas.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Behärskar godtyckliga triangelns trigonometri.
Kan beräkna areor och volymer för mer komplicerade figurer och kroppar.
Kan grundläggande beräkningar med tre-dimensionella vektorer.
Har god förståelse för hur man använder en matematisk modell och hur denna kan lösas.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Behärskar alla typer av trianglars trigonometri och kan lösa mer komplicerade problemställningar.
Kan beräkna areor och volymer för figurer och kroppar analytiskt och med hjälp av vektorer.
Kan tillämpa vektorer på mer komplicerade problemställningar och behärskar användning av vektorer i beräkningsprogram.
Kan tillämpa matematiska modeller på tekniska problemställningar.

Förkunskapskrav

Inga förhandskrav

Lärandemål

Studerande :
- kan beräkna sidor och vinklar i alla typer av trianglar ( rätvinkliga och icke rätvinkliga )
- kan beräkna areor och volymer av figurer och kroppar
- kan utföra beräkningar med tvådimensionella och tredimensionella vektorer
- känner till matriser och kan utföra enkla beräkningar med dem

Innehåll

- Rätvinkliga trianglar
- Trigonometriska grundfunktioner (cosinus, sinus och tangens)
- Vinkelmått (grader vs radianer)
- Sinus- och cosinussatsen
- Likformighet och skalor
- Areaberäkningar och volymberäkningar
- Definition av vektorbegreppet
- Räkneregler för vektorer
- Skalärprodukt
- Projektioner
- Kryssprodukt
- Introduktion till matriser
- MatchCad-övningar

Ämnesmässig tillämpning enligt utbildning kan förekomma.

Tid och plats

13.2.2024-5.3.2024
Vasa (även på distans)

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Allt kursmaterial finns i Moodle-kursen. Materialet blir tillgängligt när man anmält sig till kursen i Peppi.

Maols tabellsamling, eller annan dylik tabellsamling, får användas under tentitllfällena.
Under kursens gång används det digitala verktyget eMath. Även Mathcad används.

Undervisningsmetoder

Schemalagda träffar ordnas åtminstone en gång per vecka. Under kursen förväntas studerande ta del av materialet på kurssidan och räkna uppgifterna i eMath på egen hand.
Via kurssidan eller under träffarna har studerande möjlighet att ställa frågor.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Tidpunkt för tentamen samt omtentamen meddelas vid kursens början.
En studerande har rätt att tentera en kurs max 3 gånger.

Förverkligandets alternativa prestationssätt

Kursen bedöms med en tentamen samt inlämningsuppgifter.

Studerandes tidsanvändning och belastning

Undervisning i klass: åtminstone 12 h
Tentamen: 4 h
Eget arbete: 65 h
Totalt: 81 h

Periodisering av innehållet

Se kursens rekommenderade studietakt i Moodle.

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Trigonometri: Behärskar rätvinkliga triangelns trigonometri
Area- och volymberäkningar: Kan beräkna areor och volymer av enkla figurer och kroppar
Vektorer: Kan utföra beräkningar med tvådimensionella vektorer
Matriser: Känner till matriser och kan utföra enkla beräkningar med dem
Modeller och problemlösning: Har viss förståelse för hur man använder en matematisk modell och hur denna kan lösas.

Arviointikriteerit, goda-synnerligen goda (3-4)

Trigonometri: Behärskar godtyckliga triangelns trigonometri
Area- och volymberäkningar: Kan beräkna areor och volymer för mer komplicerade figurer och kroppar
Vektorer: Kan grundläggande beräkningar med tredimensionella vektorer
Matriser: Kan beräkna determinanter
Modeller och problemlösning: Har god förståelse för hur man använder en matematisk modell och hur denna kan lösas.

Arviointikriteerit, berömliga (5)

Trigonometri: Kan tillämpa teorin och lösa mer komplicerade problemställningar
Area- och volymberäkningar: Kan beräkna areor och volymer för figurer och kroppar med hjälp av vektorer
Vektorer: Kan tillämpa vektorer på mer komplicerade problemställningar och behärskar användning av vektorer i beräkningsprogram.
Matriser: Behärskar användning av matriser i beräkningsprogram
Modeller och problemlösning: Kan tillämpa matematiska modeller på tekniska problemställningar.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Kursen bedöms utgående från den studerandes prestationer i tentamen samt inlämningsuppgifter och hemuppgifter.

Tentamen kan ge max 30 poäng och det krävs minst 10 poäng för att bli godkänd.
Utöver detta innehåller kursen en inlämningsuppgift samt hemuppgifter.

Vitsordsskalan:
20 p - 1
28 p - 2
36 p - 3
44 p - 4
52 p - 5

Underkänd (0)

Uppnår inte kriterierna för vitsordet 1

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Behärskar rätvinkliga triangelns trigonometri.
Kan beräkna areor och volymer av enkla figurer och kroppar.
Kan utföra beräkningar med tvådimensionella vektorer
Har viss förståelse för hur man använder en matematisk modell och hur denna kan lösas.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Behärskar godtyckliga triangelns trigonometri.
Kan beräkna areor och volymer för mer komplicerade figurer och kroppar.
Kan grundläggande beräkningar med tre-dimensionella vektorer.
Har god förståelse för hur man använder en matematisk modell och hur denna kan lösas.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Behärskar alla typer av trianglars trigonometri och kan lösa mer komplicerade problemställningar.
Kan beräkna areor och volymer för figurer och kroppar analytiskt och med hjälp av vektorer.
Kan tillämpa vektorer på mer komplicerade problemställningar och behärskar användning av vektorer i beräkningsprogram.
Kan tillämpa matematiska modeller på tekniska problemställningar.

Förkunskapskrav

Inga förhandskrav

Lärandemål

Efter godkänd kurs förväntas den studerande kunna;

- identifiera och beskriva grundläggande begrepp inom företagsekonomi med fokus på det industriella sammanhanget
- förklara betydelsen av lönsam företagsverksamhet på lång sikt kopplat till existensmöjlighet och tillväxt för företagsverksamheter
- beskriva privatföretagandets grundläggande villkor, möjligheter, utmaningar och hot
- lösa enkla beräkningsuppgifter inom företagsekonomiska sammanhang
- jämföra och värdera olika branscher samt referera till konjunkturlägen/konjunkturläget i en dialog
- relatera till juridik och beskattning inom företagsverksamhet

Innehåll

- företagsekonomi, industriell ekonomi och företagandet, nationellt och internationellt
- om affärsideér, företagsformer, marknader, kunder och användare
- lönsamhetens byggstenar på kort och lång sikt
- företaget: ägare, ledning, olika funktioner, branschtillhörighet, teknologisk höjd och speciella karakteristika
- företaget och omvärlden, konkurrenter, samverkanspartners, grundläggande rapporteringskrav, marknadsinformation och nätverk
- grundläggande om finansiering, juridik och beskattning

Ämnesmässig tillämpning enligt utbildning kan förekomma.

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Se gällande förverkligande TKV18GF01

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Försvarligt; Den studerande beskriver teoribildning och begrepp delvis bristfälligt både i tentamen och i övningsuppgifter.Hen använder inte teori och begrepp korrekt till vissa delar vilket ger felaktiga beräkningsresultat för jämförelse, försvar, beslut och bevis.

Arviointikriteerit, goda-synnerligen goda (3-4)

Goda; Den studerande använder teorbildning och begrepp i tentamen och övningar i det närmaste korrekt. Beräkningar, jämförelser, försvar och bevis har god teoretisk förankring för tillämpning eller som svar i tentamensfrågor.

Arviointikriteerit, berömliga (5)

Berömliga; Den studerande grundar sina beskrivningar, tillämpningar och beräkningar baserat på relevant teoribildning och begrepps
innebörd. Förklaringar i tentamen och i övningsarbeten innefattar motiveringar, jämförelser och hen tar ställning och ger förslag till utveckling.

Förkunskapskrav

-

Lärandemål

Efter godkänd kurs förväntas den studerande:
• Kunna definiera och beskriva grundläggande begrepp inom hydraulik och pneumatik
• Kunna förstå det grundläggande sambandet mellan tryck, flöde och utfört arbete
• Kunna utföra dimensionering av komponenter samt sammanlänka komponenter till fungerande hydraulik- och pneumatikschema
• Kunna analysera olika kretsar funktion och dra slutsatser om prestanda

Innehåll

Kursinnehållet är som följer:
• Benämningar och begrepp
• Komponenter, deras funktion och användningsområden
• Dimensionering av komponenter samt beräkningar om förbrukad energi
• Olika typer av ventilstyrningar samt förekommande ventiler och givare
• Elektrisk styrning
• Installation och underhålltekniska saker
• Sekvensstyrning och logiska kretsar
• Avläsning samt framtagande av kretsscheman
• Analysering av kretsar och deras funktion

Tid och plats

Hösten 2024

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Meddelas vid kurstart

Undervisningsmetoder

Föreläsningar
Instuderingsfrågor
Övningsarbete

Studerandes tidsanvändning och belastning

135 h (Föreläsningar, Portfolio, Tentamen, Datoruppgifter, räkneuppgifter)

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

• Känner till de vanligaste benämningar och olika fenomen
• Känner till de vanligaste komponenterna, deras symboler samt deras användningsändamål
• Kan utföra enkla beräkningar och enkla dimensioneringar av komponenter
• Kan avläsa och skapa enkla kretsscheman samt analysera funktionen på enkla existerande system
• Känner till olika styrmetoder samt kan skapa enkla kretsar med sekvensstyrningar

Arviointikriteerit, goda-synnerligen goda (3-4)

• Känner till olika avancerade benämningar
• Känner till olika fenomen och förstår vad de innebär
• Kan utföra beräkningar och dimensioneringar
• Kan avläsa och skapa skapa kretsscheman samt analysera funktionen på existerande system
• Kan skapa kretsar med sekvensstyrningar

Arviointikriteerit, berömliga (5)

• Känner till olika avancerade fenomen och vad de innebär samt hur de kan tillämpas/motverkas
• Kan utföra avancerade beräkningar och dimensioneringar
• Kan avläsa och skapa skapa avancerade kretsscheman samt analysera funktionen på avancerade existerande system
• Känner till olika avancerade styrmetoder samt kan skapa avancerade kretsar med sekvensstyrningar

Bedömningskriterier, godkänt/underkänt

Godkända delförhör/tentamen, godkänt övningsarbete samt godkända räkneuppgifter.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Bedömningen baserar sig på hur bra studeranden uppnår läromålen som mäts på följande sätt:
Tentamen 80 %
Övningsarbete/laboration/räkneuppgifter 20 %
Portfolion godkänd/underkänd

Underkänd (0)

Uppnår inte kraven för vitsordet 1.

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

• Känner till de vanligaste benämningar och olika fenomen
• Känner till de vanligaste komponenterna, deras symboler samt deras användningsändamål
• Kan utföra enkla beräkningar och enkla dimensioneringar av komponenter
• Kan avläsa och skapa enkla kretsscheman samt analysera funktionen på enkla existerande system
• Känner till olika styrmetoder samt kan skapa enkla kretsar med sekvensstyrningar

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

• Känner till olika avancerade benämningar
• Känner till olika fenomen och förstår vad de innebär
• Kan utföra beräkningar och dimensioneringar
• Kan avläsa och skapa skapa kretsscheman samt analysera funktionen på existerande system
• Kan skapa kretsar med sekvensstyrningar

Bedömningskriterier, berömliga (5)

• Känner till olika avancerade fenomen och vad de innebär samt hur de kan tillämpas/motverkas
• Kan utföra avancerade beräkningar och dimensioneringar
• Kan avläsa och skapa skapa avancerade kretsscheman samt analysera funktionen på avancerade existerande system
• Känner till olika avancerade styrmetoder samt kan skapa avancerade kretsar med sekvensstyrningar

Förkunskapskrav

Inga

Lärandemål

Efter godkänd kurs förväntas den studerande:
- Kunna redogöra för begrepp och viktiga samband inom värmelära.
- Kunna analysera mätdata och rapportera resultaten.

Innehåll

Tryck, Arkimedes princip och lyftkraft
Strömning och mediets motstånd
Värme och temperatur
Värmekapacitet och kalorimetri
Fasövergångar och luftfuktighet
Värmevärde och förbränning
Värmeprocesser med kontinuerliga flöden
Allmänna gaslagen
Värmetransportmekanismer
Värmegenomgång
Analys och rapportering av mätdata från laborationer (mätosäkerhet, regressionsanalys)

Ämnesmässig tillämpning enligt utbildning kan förekomma.

Tid och plats

Vasa, period 1-2

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Kompendium och annat material delas på kurssidan

Undervisningsmetoder

Föreläsningar och övningar
Laborationer med rapportering
Inlämningsuppgifter

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Tentamen mot slutet av kursen
Två omtagningsmöjligheter på specificerade allmänna omtagningstillfällen

Studerandes tidsanvändning och belastning

108 h
Närundervisning 38 h
Laboratoriearbete 12 h
Rapportering 16 h
Inlämningsuppgifter 22 h
Självstudier 20 h

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

- Kan genomföra mätningar enligt anvisningar och korrekt notera uppmätta resultat.
- Kan bedöma osäkerheten hos ett uppmätt värde.
- Kan beräkna osäkerhetsprogression.
- Kan skriva en rapport som innehåller alla väsentliga strukturella element och presentera resultat på ett förståeligt sätt.
- Kan räkna hydrostatiskt tryck.
- Kan använda kontinuitetsvillkoret.
- Kan för rörströmning avgöra strömningens karaktär.
- Förstår innebörden av centrala storheter och begrepp i värmeläran.
- Kan göra enkla beräkningar med värmeutvidgning, gaslagar, värmekapacitet och värmetransport.

Arviointikriteerit, goda-synnerligen goda (3-4)

- Kan planera mätningar för att erhålla representativa och väl spridda värden.
- Kan systematiskt notera uppmätta resultat.
- Kan beräkna osäkerhet genom regressionsanalys.
- Kan bedöma den relativa inverkan av mätosäkerheten hos olika uppmätta variabler på slutresultatets osäkerhet.
- Kan skriva en rapport med huvudsakligen korrekt formalism gällande enheter, beteckningar, avrundning, tabellstruktur och grafisk presentation.
- Kan beräkna krafter på kroppar i en fluid både i vila och i relativ rörelse.
- Kan göra kalorimetriska beräkningar.
- Kan tillämpa idealgaslagen på slutna system.
- Kan räkna värmegenomgång genom plan vägg.

Arviointikriteerit, berömliga (5)

- Kan effektivt och systematiskt utföra mätningar.
- Kan planera mätningarna och vidta korrigerande åtgärder så att slutresultat med god noggrannhet erhålls.
- Kan göra en osäkerhetsanalys genom att linearisera fysikaliska samband.
- Kan skriva en rapport som är balanserad, ekonomisk och så gott som fri från formella fel.
- Kan presentera data och analysprocessen på ett systematiskt och lättläst sätt.
- Kan räkna fallrörelse för kropp i fluid.
- Kan göra kalorimetriska beräkningar med fasövergångar.
- Kan tillämpa idealgaslagen på öppna system.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Vitsordet baserar sig på labbrapporter, inlämningsuppgifter och tentamen.

Underkänd (0)

Uppnår inte kriterierna för vitsordet 1.

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

- Kan genomföra mätningar enligt anvisningar och korrekt notera uppmätta resultat.
- Kan bedöma osäkerheten hos ett uppmätt värde.
- Kan beräkna osäkerhetsprogression.
- Kan skriva en rapport som innehåller alla väsentliga strukturella element och presentera resultat på ett förståeligt sätt.
- Kan räkna hydrostatiskt tryck.
- Kan använda kontinuitetsvillkoret.
- Kan för rörströmning avgöra strömningens karaktär.
- Förstår innebörden av centrala storheter och begrepp i värmeläran.
- Kan göra enkla beräkningar med värmeutvidgning, gaslagar, värmekapacitet och värmetransport.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

- Kan planera mätningar för att erhålla representativa och väl spridda värden.
- Kan systematiskt notera uppmätta resultat.
- Kan beräkna osäkerhet genom regressionsanalys.
- Kan bedöma den relativa inverkan av mätosäkerheten hos olika uppmätta variabler på slutresultatets osäkerhet.
- Kan skriva en rapport med huvudsakligen korrekt formalism gällande enheter, beteckningar, avrundning, tabellstruktur och grafisk presentation
- Kan beräkna krafter på kroppar i en fluid både i vila och i relativ rörelse.
- Kan göra kalorimetriska beräkningar.
- Kan tillämpa idealgaslagen på slutna system.
- Kan räkna värmegenomgång genom plan vägg.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

- Kan effektivt och systematiskt utföra mätningar.
- Kan planera dessa och vidta korrigerande åtgärder så att slutresultat med god noggrannhet erhålls.
- Kan göra en osäkerhetsanalys genom att linearisera fysikaliska samband.
- Kan skriva en rapport som är balanserad, ekonomisk och så gott som fri från formella fel.
- Kan presentera data och analysprocessen på ett systematiskt och lättläst sätt.
- Kan räkna fallrörelse för kropp i fluid.
- Kan göra kalorimetriska beräkningar med fasövergångar.
- Kan tillämpa idealgaslagen på öppna system.

Förkunskapskrav

Mekanik (rekommenderad)

Lärandemål

Efter godkänd kurs förväntas den studerande:
- Kunna redogöra för begrepp och viktiga samband inom värmelära.
- Kunna analysera mätdata och rapportera resultaten.

Innehåll

Tryck, Arkimedes princip och lyftkraft
Strömning och mediets motstånd
Värme och temperatur
Värmekapacitet och kalorimetri
Fasövergångar och luftfuktighet
Värmevärde och förbränning
Värmeprocesser med kontinuerliga flöden
Allmänna gaslagen
Värmetransportmekanismer
Värmegenomgång
Analys och rapportering av mätdata från laborationer (mätosäkerhet, regressionsanalys)

Ämnesmässig tillämpning enligt utbildning kan förekomma.

Tid och plats

Vasa, period 1-2

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Kompendium och annat material delas på kurssidan

Undervisningsmetoder

Föreläsningar och övningar
Laborationer med rapportering
Inlämningsuppgifter

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Tentamen mot slutet av kursen
Två omtagningsmöjligheter på specificerade allmänna omtagningstillfällen

Studerandes tidsanvändning och belastning

108 h
Närundervisning 38 h
Laboratoriearbete 12 h
Rapportering 16 h
Inlämningsuppgifter 22 h
Självstudier 20 h

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

- Kan genomföra mätningar enligt anvisningar och korrekt notera uppmätta resultat.
- Kan bedöma osäkerheten hos ett uppmätt värde.
- Kan beräkna osäkerhetsprogression.
- Kan skriva en rapport som innehåller alla väsentliga strukturella element och presentera resultat på ett förståeligt sätt.
- Kan räkna hydrostatiskt tryck.
- Kan använda kontinuitetsvillkoret.
- Kan för rörströmning avgöra strömningens karaktär.
- Förstår innebörden av centrala storheter och begrepp i värmeläran.
- Kan göra enkla beräkningar med värmeutvidgning, gaslagar, värmekapacitet och värmetransport.

Arviointikriteerit, goda-synnerligen goda (3-4)

- Kan planera mätningar för att erhålla representativa och väl spridda värden.
- Kan systematiskt notera uppmätta resultat.
- Kan beräkna osäkerhet genom regressionsanalys.
- Kan bedöma den relativa inverkan av mätosäkerheten hos olika uppmätta variabler på slutresultatets osäkerhet.
- Kan skriva en rapport med huvudsakligen korrekt formalism gällande enheter, beteckningar, avrundning, tabellstruktur och grafisk presentation.
- Kan beräkna krafter på kroppar i en fluid både i vila och i relativ rörelse.
- Kan göra kalorimetriska beräkningar.
- Kan tillämpa idealgaslagen på slutna system.
- Kan räkna värmegenomgång genom plan vägg.

Arviointikriteerit, berömliga (5)

- Kan effektivt och systematiskt utföra mätningar.
- Kan planera mätningarna och vidta korrigerande åtgärder så att slutresultat med god noggrannhet erhålls.
- Kan göra en osäkerhetsanalys genom att linearisera fysikaliska samband.
- Kan skriva en rapport som är balanserad, ekonomisk och så gott som fri från formella fel.
- Kan presentera data och analysprocessen på ett systematiskt och lättläst sätt.
- Kan räkna fallrörelse för kropp i fluid.
- Kan göra kalorimetriska beräkningar med fasövergångar.
- Kan tillämpa idealgaslagen på öppna system.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Vitsordet baserar sig på labbrapporter, inlämningsuppgifter och tentamen.

Underkänd (0)

Uppnår inte kriterierna för vitsordet 1.

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

- Kan genomföra mätningar enligt anvisningar och korrekt notera uppmätta resultat.
- Kan bedöma osäkerheten hos ett uppmätt värde.
- Kan beräkna osäkerhetsprogression.
- Kan skriva en rapport som innehåller alla väsentliga strukturella element och presentera resultat på ett förståeligt sätt.
- Kan räkna hydrostatiskt tryck.
- Kan använda kontinuitetsvillkoret.
- Kan för rörströmning avgöra strömningens karaktär.
- Förstår innebörden av centrala storheter och begrepp i värmeläran.
- Kan göra enkla beräkningar med värmeutvidgning, gaslagar, värmekapacitet och värmetransport.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

- Kan planera mätningar för att erhålla representativa och väl spridda värden.
- Kan systematiskt notera uppmätta resultat.
- Kan beräkna osäkerhet genom regressionsanalys.
- Kan bedöma den relativa inverkan av mätosäkerheten hos olika uppmätta variabler på slutresultatets osäkerhet.
- Kan skriva en rapport med huvudsakligen korrekt formalism gällande enheter, beteckningar, avrundning, tabellstruktur och grafisk presentation
- Kan beräkna krafter på kroppar i en fluid både i vila och i relativ rörelse.
- Kan göra kalorimetriska beräkningar.
- Kan tillämpa idealgaslagen på slutna system.
- Kan räkna värmegenomgång genom plan vägg.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

- Kan effektivt och systematiskt utföra mätningar.
- Kan planera dessa och vidta korrigerande åtgärder så att slutresultat med god noggrannhet erhålls.
- Kan göra en osäkerhetsanalys genom att linearisera fysikaliska samband.
- Kan skriva en rapport som är balanserad, ekonomisk och så gott som fri från formella fel.
- Kan presentera data och analysprocessen på ett systematiskt och lättläst sätt.
- Kan räkna fallrörelse för kropp i fluid.
- Kan göra kalorimetriska beräkningar med fasövergångar.
- Kan tillämpa idealgaslagen på öppna system.

Förkunskapskrav

Mekanik (rekommenderad)

Lärandemål

Efter godkänd kurs förväntas den studerande:
- Kunna redogöra för begrepp och viktiga samband inom värmelära.
- Kunna analysera mätdata och rapportera resultaten.

Innehåll

Tryck, Arkimedes princip och lyftkraft
Strömning och mediets motstånd
Värme och temperatur
Värmekapacitet och kalorimetri
Fasövergångar och luftfuktighet
Värmevärde och förbränning
Värmeprocesser med kontinuerliga flöden
Allmänna gaslagen
Värmetransportmekanismer
Värmegenomgång
Analys och rapportering av mätdata från laborationer (mätosäkerhet, regressionsanalys)

Ämnesmässig tillämpning enligt utbildning kan förekomma.

Tid och plats

Vasa, period 1-2

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Kompendium och annat material delas på kurssidan

Undervisningsmetoder

Föreläsningar och övningar
Laborationer med rapportering
Inlämningsuppgifter

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Tentamen mot slutet av kursen
Två omtagningsmöjligheter på specificerade allmänna omtagningstillfällen

Studerandes tidsanvändning och belastning

108 h
Närundervisning 38 h
Laboratoriearbete 12 h
Rapportering 16 h
Inlämningsuppgifter 22 h
Självstudier 20 h

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

- Kan genomföra mätningar enligt anvisningar och korrekt notera uppmätta resultat.
- Kan bedöma osäkerheten hos ett uppmätt värde.
- Kan beräkna osäkerhetsprogression.
- Kan skriva en rapport som innehåller alla väsentliga strukturella element och presentera resultat på ett förståeligt sätt.
- Kan räkna hydrostatiskt tryck.
- Kan använda kontinuitetsvillkoret.
- Kan för rörströmning avgöra strömningens karaktär.
- Förstår innebörden av centrala storheter och begrepp i värmeläran.
- Kan göra enkla beräkningar med värmeutvidgning, gaslagar, värmekapacitet och värmetransport.

Arviointikriteerit, goda-synnerligen goda (3-4)

- Kan planera mätningar för att erhålla representativa och väl spridda värden.
- Kan systematiskt notera uppmätta resultat.
- Kan beräkna osäkerhet genom regressionsanalys.
- Kan bedöma den relativa inverkan av mätosäkerheten hos olika uppmätta variabler på slutresultatets osäkerhet.
- Kan skriva en rapport med huvudsakligen korrekt formalism gällande enheter, beteckningar, avrundning, tabellstruktur och grafisk presentation.
- Kan beräkna krafter på kroppar i en fluid både i vila och i relativ rörelse.
- Kan göra kalorimetriska beräkningar.
- Kan tillämpa idealgaslagen på slutna system.
- Kan räkna värmegenomgång genom plan vägg.

Arviointikriteerit, berömliga (5)

- Kan effektivt och systematiskt utföra mätningar.
- Kan planera mätningarna och vidta korrigerande åtgärder så att slutresultat med god noggrannhet erhålls.
- Kan göra en osäkerhetsanalys genom att linearisera fysikaliska samband.
- Kan skriva en rapport som är balanserad, ekonomisk och så gott som fri från formella fel.
- Kan presentera data och analysprocessen på ett systematiskt och lättläst sätt.
- Kan räkna fallrörelse för kropp i fluid.
- Kan göra kalorimetriska beräkningar med fasövergångar.
- Kan tillämpa idealgaslagen på öppna system.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Vitsordet baserar sig på labbrapporter, inlämningsuppgifter och tentamen.

Underkänd (0)

Uppnår inte kriterierna för vitsordet 1.

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

- Kan genomföra mätningar enligt anvisningar och korrekt notera uppmätta resultat.
- Kan bedöma osäkerheten hos ett uppmätt värde.
- Kan beräkna osäkerhetsprogression.
- Kan skriva en rapport som innehåller alla väsentliga strukturella element och presentera resultat på ett förståeligt sätt.
- Kan räkna hydrostatiskt tryck.
- Kan använda kontinuitetsvillkoret.
- Kan för rörströmning avgöra strömningens karaktär.
- Förstår innebörden av centrala storheter och begrepp i värmeläran.
- Kan göra enkla beräkningar med värmeutvidgning, gaslagar, värmekapacitet och värmetransport.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

- Kan planera mätningar för att erhålla representativa och väl spridda värden.
- Kan systematiskt notera uppmätta resultat.
- Kan beräkna osäkerhet genom regressionsanalys.
- Kan bedöma den relativa inverkan av mätosäkerheten hos olika uppmätta variabler på slutresultatets osäkerhet.
- Kan skriva en rapport med huvudsakligen korrekt formalism gällande enheter, beteckningar, avrundning, tabellstruktur och grafisk presentation
- Kan beräkna krafter på kroppar i en fluid både i vila och i relativ rörelse.
- Kan göra kalorimetriska beräkningar.
- Kan tillämpa idealgaslagen på slutna system.
- Kan räkna värmegenomgång genom plan vägg.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

- Kan effektivt och systematiskt utföra mätningar.
- Kan planera dessa och vidta korrigerande åtgärder så att slutresultat med god noggrannhet erhålls.
- Kan göra en osäkerhetsanalys genom att linearisera fysikaliska samband.
- Kan skriva en rapport som är balanserad, ekonomisk och så gott som fri från formella fel.
- Kan presentera data och analysprocessen på ett systematiskt och lättläst sätt.
- Kan räkna fallrörelse för kropp i fluid.
- Kan göra kalorimetriska beräkningar med fasövergångar.
- Kan tillämpa idealgaslagen på öppna system.

Förkunskapskrav

Mekanik (rekommenderad)

Lärandemål

Efter godkänd kurs förväntas den studerande:
- Kunna redogöra för begrepp och viktiga samband inom värmelära.
- Kunna analysera mätdata och rapportera resultaten.

Innehåll

Tryck, Arkimedes princip och lyftkraft
Strömning och mediets motstånd
Värme och temperatur
Värmekapacitet och kalorimetri
Fasövergångar och luftfuktighet
Värmevärde och förbränning
Värmeprocesser med kontinuerliga flöden
Allmänna gaslagen
Värmetransportmekanismer
Värmegenomgång
Analys och rapportering av mätdata från laborationer (mätosäkerhet, regressionsanalys)

Ämnesmässig tillämpning enligt utbildning kan förekomma.

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

- Kan genomföra mätningar enligt anvisningar och korrekt notera uppmätta resultat.
- Kan bedöma osäkerheten hos ett uppmätt värde.
- Kan beräkna osäkerhetsprogression.
- Kan skriva en rapport som innehåller alla väsentliga strukturella element och presentera resultat på ett förståeligt sätt.
- Kan räkna hydrostatiskt tryck.
- Kan använda kontinuitetsvillkoret.
- Kan för rörströmning avgöra strömningens karaktär.
- Förstår innebörden av centrala storheter och begrepp i värmeläran.
- Kan göra enkla beräkningar med värmeutvidgning, gaslagar, värmekapacitet och värmetransport.

Arviointikriteerit, goda-synnerligen goda (3-4)

- Kan planera mätningar för att erhålla representativa och väl spridda värden.
- Kan systematiskt notera uppmätta resultat.
- Kan beräkna osäkerhet genom regressionsanalys.
- Kan bedöma den relativa inverkan av mätosäkerheten hos olika uppmätta variabler på slutresultatets osäkerhet.
- Kan skriva en rapport med huvudsakligen korrekt formalism gällande enheter, beteckningar, avrundning, tabellstruktur och grafisk presentation.
- Kan beräkna krafter på kroppar i en fluid både i vila och i relativ rörelse.
- Kan göra kalorimetriska beräkningar.
- Kan tillämpa idealgaslagen på slutna system.
- Kan räkna värmegenomgång genom plan vägg.

Arviointikriteerit, berömliga (5)

- Kan effektivt och systematiskt utföra mätningar.
- Kan planera mätningarna och vidta korrigerande åtgärder så att slutresultat med god noggrannhet erhålls.
- Kan göra en osäkerhetsanalys genom att linearisera fysikaliska samband.
- Kan skriva en rapport som är balanserad, ekonomisk och så gott som fri från formella fel.
- Kan presentera data och analysprocessen på ett systematiskt och lättläst sätt.
- Kan räkna fallrörelse för kropp i fluid.
- Kan göra kalorimetriska beräkningar med fasövergångar.
- Kan tillämpa idealgaslagen på öppna system.

Förkunskapskrav

Mekanik (rekommenderad)

Lärandemål

Efter godkänd kurs förväntas den studerande:
kunna definiera, identifiera och beskriva grundläggande begrepp inom hållfasthetslära
kunna förstå samband mellan hållfasthet, tillverkning och konstruktion i ett industriellt sammanhang
kunna utföra, förklara och kritiskt utvärdera angreppsätt för beräkningar och resultat i relation till både teori och praktik.

Innehåll

Kursinnehållet är som följer:
ämnesområdet, dess sammanhang och begreppsvärld
tillämpningsområden i det industriella sammanhanget
drag- och tryckspänningar
termiska spänningar
skjuvspänningar
böjspänningar
fallstudier för bedömning och kritiskt ställningstagande och värdering

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Se gällande förverkligande för kursen

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Förstå hur materialen påverkas vid olika belastningar samt vilka yttre faktorer som inverkar på konstruktionen. Känna till samband som finns mellan design och hållfasthet.

Arviointikriteerit, goda-synnerligen goda (3-4)

Förstår spänningsförhållanden som uppstår vid olika belastningar. och vara införstådd med hur statisk och dynamisk belastning inverkar på konstruktionens hållfasthet. Är införstådd med begrepp som säkerhet och livslängd för en produkt..

Arviointikriteerit, berömliga (5)

Själständigt utföra hållfasthetsberäkningar för enaxliga system och ha förmågan att se var i konstruktionen belastningstoppar uppstår. Förstå hur olika tillverkningstekniska faktorer påverkar hållfastheten hos konstruktioner.

Förkunskapskrav

Funktioner och ekvationer 1 (rekommenderad )
Mekanik (rekommenderad )

Lärandemål

Efter godkänd kurs förväntas den studerande kunna definiera, identifiera och beskriva grundläggande begrepp inom hållfasthetslärans delområden vridspänningar och kraftöverföringsaxlar samt, baserat på förkunskaperna som erhållits via tidigare kursen Hållfasthetslära 1, kunna analysera belastningsfall med kombinerat böjspänningar och vridspänningar.

Vidare ska studerande kunna förstå skillnaden mellan statiska och dynamiska belastningsfall samt samband mellan design, tillverkning och livslängd. Studerande ska kunna redogöra för olika angreppssätt för att kritiskt kunna analysera hållfastheten ur utmattningsperspektiv.

Innehåll

Kursinnehållet är som följer:

kort repetition av böj- och skjuvspänningar
Vridspänningar och kraftöverföringsaxlar
Vridspänningar i tunna slutna/öppna tvärsnitt
Dynamiska belastningar och utmattning
Fallstudier av utmattningsfenomen

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Känner till:
- materialens beteende vid olika belastningar.
- de yttre faktorer som inverkar på en konstruktions hållfasthet.
- sambanden mellan design och hållfasthet.

Arviointikriteerit, goda-synnerligen goda (3-4)

Förstår spänningsför- hållanden som uppstår vid olika belastningar.
Är införstådd med hur statisk och dynamiska belastning inverkar på konstruktionens hållfasthet.
Förstår begreppen säkerhet och livslängd för en produkt.

Arviointikriteerit, berömliga (5)

Kan självständigt utföra hållfasthetsberäkningar för fleraxliga tillstånd.
Har förmåga att se var ikonstruktionen belastningstoppar uppstår.
Förstår hur olika tillverkningstekniska faktorer påverkar hållfastheten hos konstruktioner.

Förkunskapskrav

Hållfasthetslära 1

Lärandemål

Studerande

- känner till sin egen högskola, bransch och inlärningsstil

- reflekterar över studier, framtidsplaner och är medveten om den personliga utvecklingens betydelse i relation till livslångt lärande och yrke

- kan skapa egen kunskap och skapa egna personliga inlärningsmiljöer

Innehåll

Högskolans olika tjänster
Branschkännedom och personliga karriärmål
Studieteknik
Teambuilding

Ämnesmässig tillämpning enligt utbildning kan förekomma.

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Inga

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Godkända inlämningsuppgifter med enkla förklaringar och tillförlitliga litteraturangivelser, om än bristfälliga

Arviointikriteerit, goda-synnerligen goda (3-4)

Godkända inlämningsuppgifter med förklaringar och tillförlitliga källhänvisningar

Arviointikriteerit, berömliga (5)

Väl disponerat och genomtänkt rapport med bra användning av tillförlitliga källor

Förkunskapskrav

Inga

Lärandemål

Efter avslutad kurs förväntas de studerande
1. förstå materiens grundläggande uppbyggnad
2. kunna ställa upp grundläggande reaktionslikheter och beräkna utbyten utifrån begränsande reagens
3. ha en överblick över olika kemiska analysmetoder
4. ha en överblick hur deras kemikunskaper kan tillämpas inom eget fackområde
5. ha utfört kemiska laborationer, analyserat och dokumenterat resultaten från laborationerna

Innehåll

- kemiska grundbegrepp
- stökiometri
- reaktioner i vattenlösningar
- gaser
- grunderna i elektrokemi
- tillämpningar från olika fackämnesområden
- laborationer
- laboratoriesäkerhet

Ämnesmässig tillämpning enligt utbildning kan förekomma.

Tid och plats

Period 1 hösten 2024

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Allt kursmaterial finns på Moodle.

Undervisningsmetoder

Föreläsningar, räkneövningar, grupparbeten och laborationer.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Tidpunkten för kurstent och omtentstillfällen meddelas vid kursens början.
Informationen finns på kursens Moodle-sida.

Studerandes tidsanvändning och belastning

Undervisning i klass : 38 h
Laborationer: 10 h
Tentamen : 2 h
Självständigt arbete: 33 h
Totalt : 81 timmar för 3 sp (27 h/sp)

Periodisering av innehållet

Se schemat och Moodle-kursen

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Den studerande kan översiktligt redogöra för innebörden av begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder som används inom kemi

Arviointikriteerit, goda-synnerligen goda (3-4)

Den studerande kan utförligt redogöra för innebörden av begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder som används inom kemi

Arviointikriteerit, berömliga (5)

Den studerande kan utförligt och nyanserat redogöra för innebörden av begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder som används inom kemi

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Kursen avläggs genom tentamen (max 30 p) och labbrapporter (max 12 p)
För godkänt vitsord i kursen krävs totalt minst 14 p och minst 10 p i kurstentamen, samt godkända labbrapporter (minst 2 poäng/rapport).
Vitsordsskalan är följande:
14 p 1
19 p 2
24 p 3
29 p 4
34 p 5

Underkänd (0)

Uppnår inte kriterierna för vitsordet 1

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Den studerande kan översiktligt redogöra för innebörden av begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder som används inom kemi

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Den studerande kan utförligt redogöra för innebörden av begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder som används inom kemi

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Den studerande kan utförligt och nyanserat redogöra för innebörden av begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder som används inom kemi

Förkunskapskrav

inga

Lärandemål

Efter avslutad kurs förväntas de studerande
1. förstå materiens grundläggande uppbyggnad
2. kunna ställa upp grundläggande reaktionslikheter och beräkna utbyten utifrån begränsande reagens
3. ha en överblick över olika kemiska analysmetoder
4. ha en överblick hur deras kemikunskaper kan tillämpas inom eget fackområde
5. ha utfört kemiska laborationer, analyserat och dokumenterat resultaten från laborationerna

Innehåll

- kemiska grundbegrepp
- stökiometri
- reaktioner i vattenlösningar
- gaser
- grunderna i elektrokemi
- tillämpningar från olika fackämnesområden
- laborationer
- laboratoriesäkerhet

Ämnesmässig tillämpning enligt utbildning kan förekomma.

Tid och plats

Hösten 2024

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Allt kursmaterial finns på Moodle.

Undervisningsmetoder

Föreläsningar, räkneövningar, grupparbeten och laborationer.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Tidpunkten för kurstent meddelas vid kursens början.
De framgår även i Moodle-kursen.

Studerandes tidsanvändning och belastning

Undervisning i klass : 38 h
Laborationer: 10 h
Tentamen : 2 h
Självständigt arbete: 33 h
Totalt : 81 timmar för 3 sp (27 h/sp)

Periodisering av innehållet

Se schemat och Moodle-kursen

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Den studerande kan översiktligt redogöra för innebörden av begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder som används inom kemi

Arviointikriteerit, goda-synnerligen goda (3-4)

Den studerande kan utförligt redogöra för innebörden av begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder som används inom kemi

Arviointikriteerit, berömliga (5)

Den studerande kan utförligt och nyanserat redogöra för innebörden av begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder som används inom kemi

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Kursen avläggs genom tentamen (max 30 p) och labbrapporter (max 12 p)
För godkänt vitsord i kursen krävs totalt minst 14 p och godkända labbrapporter (minst 2 poäng/rapport).
Vitsordsskalan är följande:
14 p 1
19 p 2
24 p 3
29 p 4
34 p 5

Underkänd (0)

Uppnår inte kriterierna för vitsordet 1

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Den studerande kan översiktligt redogöra för innebörden av begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder som används inom kemi

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Den studerande kan utförligt redogöra för innebörden av begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder som används inom kemi

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Den studerande kan utförligt och nyanserat redogöra för innebörden av begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder som används inom kemi

Förkunskapskrav

inga

Lärandemål

Efter avslutad kurs förväntas de studerande
1. förstå materiens grundläggande uppbyggnad
2. kunna ställa upp grundläggande reaktionslikheter och beräkna utbyten utifrån begränsande reagens
3. ha en överblick över olika kemiska analysmetoder
4. ha en överblick hur deras kemikunskaper kan tillämpas inom eget fackområde
5. ha utfört kemiska laborationer, analyserat och dokumenterat resultaten från laborationerna

Innehåll

- kemiska grundbegrepp
- stökiometri
- reaktioner i vattenlösningar
- gaser
- grunderna i elektrokemi
- tillämpningar från olika fackämnesområden
- laborationer
- laboratoriesäkerhet

Ämnesmässig tillämpning enligt utbildning kan förekomma.

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Den studerande kan översiktligt redogöra för innebörden av begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder som används inom kemi

Arviointikriteerit, goda-synnerligen goda (3-4)

Den studerande kan utförligt redogöra för innebörden av begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder som används inom kemi

Arviointikriteerit, berömliga (5)

Den studerande kan utförligt och nyanserat redogöra för innebörden av begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder som används inom kemi

Förkunskapskrav

inga

Lärandemål

Efter avslutad kurs förväntas de studerande
1. förstå materiens grundläggande uppbyggnad
2. kunna ställa upp grundläggande reaktionslikheter och beräkna utbyten utifrån begränsande reagens
3. ha en överblick över olika kemiska analysmetoder
4. ha en överblick hur deras kemikunskaper kan tillämpas inom eget fackområde
5. ha utfört kemiska laborationer, analyserat och dokumenterat resultaten från laborationerna

Innehåll

- kemiska grundbegrepp
- stökiometri
- reaktioner i vattenlösningar
- gaser
- grunderna i elektrokemi
- tillämpningar från olika fackämnesområden
- laborationer
- laboratoriesäkerhet

Ämnesmässig tillämpning enligt utbildning kan förekomma.

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Den studerande kan översiktligt redogöra för innebörden av begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder som används inom kemi

Arviointikriteerit, goda-synnerligen goda (3-4)

Den studerande kan utförligt redogöra för innebörden av begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder som används inom kemi

Arviointikriteerit, berömliga (5)

Den studerande kan utförligt och nyanserat redogöra för innebörden av begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder som används inom kemi

Förkunskapskrav

inga

Lärandemål

Efter godkänd kurs förväntas den studerande:

- kunna identifiera, benämna och beskriva centrala begrepp inom kostnads- och investeringskalkyl
- kunna lista och exemplifiera sammanhang då kostnads- och investeringskalkyl ska användas
- känna till självkostnadskalkylens byggstenar och grundläggande metoder inom investeringskalkylering
- kunna utföra enkla beräkningsexempel från övningsböcker men även uppdrag från med och i företag
- kunna jämföra och ta ställning till kalkylresultat, indata, beräkningsprocessen och utdatan
- kunna använda tabellverk, identifiera härledningar och relatera till databaser inom området

Innehåll

- grundbegrepp och sammanhang
- självkostnadskalkyl, andra kalkylmetoder eller kombinationer
- enkla beräkningar
- investeringskalkylens grundbegrepp, investeringsförloppet, bedömningskriterier för lönsamhet
- fyra metoder inom investeringskalkyl jämte kombinationer
- härledda räknetabeller, datorstöd
- grundläggande om resultatpresentation, argument och bevisföring

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Se gällande förverkligande PRE 18EN01

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Försvarligt; Den studerande beskriver teoribildning och begrepp delvis bristfälligt både i tentamen och i övningsuppgifter. Hen använder inte teori och begrepp korrekt till vissa delar vilket leder till felaktiga beräkningsresultat för jämförelse, försvar, beslut och bevisföring.

Arviointikriteerit, goda-synnerligen goda (3-4)

Goda; Den studerande andvänder teoribildning och begrepp i tentamen och övningar i det närmaste korrekt. Beräkningar, jämförelser, försvar och bevis har god teoretisk förankring för tillämpning och/eller som svar i tentamensfrågor.

Arviointikriteerit, berömliga (5)

Berömliga; Den studerande grundar sina beskrivningar, definitioner och beräkningar på relevant teoribildning och begrepps innebörd. Beräkningar för ställningstagande och beslut, i tentamen och övningsarbeten, innefattar motiveringar och jämförelser. Beräkningarna är riktiga. Hen tar även ställning till och ger förslag till utveckling.

Förkunskapskrav

Grundläggande företagsekonomi

Lärandemål

Efter godkänd kurs skall den studerande känna till grunderna inom kraftöverföring

Innehåll

Presenteras vid kursstart av föreläsaren

Tid och plats

Enligt schema

- I klassrum
- I billaboratoriet
- I organisationer

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Presenteras vid kursstart av föreläsaren

Undervisningsmetoder

- Föreläsningar
- Självstudier

Praktik- och arbetslivssamarbete

Presentation av vald komponent/del/teknik inom kraftöverföring presenteras i samarbetet med märkets representanter.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Tenten hålls i slutet av kursen

Studerandes tidsanvändning och belastning

Fördelningen mellan föreläsningar och eget arbete blir ungeföär 50/50

Periodisering av innehållet

Kursen startar med föreläsningar och fortsätter med presentationer, självstudier samt tent

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Aktivt deltagande, och godkänd tent.

Arviointikriteerit, goda-synnerligen goda (3-4)

Uppvisar goda kunskaper i kraftöverföring.

Arviointikriteerit, berömliga (5)

Uppvisar berömnlig förmåga inom ämnet kraftöverföring.

Bedömningskriterier, godkänt/underkänt

- Aktivt deltagande i kurs och presentationstillfällen
- Godkända tenter
- Genomfört och presenterat grupp (eller enskilt) arbete

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

I kursen utvärderas:
- Resultat i tent
- Projektarbetets omfattning samt innehåll
- Aktivt deltagande i kursen

Underkänd (0)

- Inte slutfört minimikraven för tentresultat
- Inte utfört och presenterat projektarbetet
- Inte deltagit aktivt i kursen

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

- Upfyller mimikraven för godkänd tent
- Kan förklara de vanligaste funktionerna för komponenter i kraftöverföring
- Utfört presentationen
- Deltagit något i kursen

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

- Uppnår mer än kraven för godkänt för tent
- Kan analysera funktionerna och ser sambanden mellan komponenterna i kraftöverföringen
- Utför presentationen ute i organisationer
- Deltar aktivt på föreläsningarna

Bedömningskriterier, berömliga (5)

- Uppnår berömligt resultat i tenten
- Kan förklara, analysera och tänka innovativt inom områdeet för kraftöverföring
- Utför presentationen ute i organisationer, med berömningsvärt utförande
- Deltar aktivt på föreläsningarna

Förkunskapskrav

Personbilsteknik (rekommenderad)

Lärandemål

Efter godkänd kurs skall den studerande känna till reglerna för landvägstransporter samt förutsättningarna att som företagare starta ett transportverksamhet.

Innehåll

Lagstiftning inom landsvägstransporter både för förare och fordon

Tid och plats

Enligt undervisningsschema

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Förutom aktuell lagstiftning presenterar föreläsaren materialet vid kursstart och under kursens gång.

Undervisningsmetoder

- Föreläsningar
- Eventuellt studiebesök

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Enligt överenskommelse

Studerandes tidsanvändning och belastning

- Föreläsningar
- Självstudier
- Övningasarbete

Periodisering av innehållet

v.38-51

Tilläggsuppgifter för studerande

Studernade förväntas närvara på föreläsningarna och utföra överenskomna övningar

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Kan på ett tillfredställande sätt redogöra för regelverk kring landsvägstransporter och kunna tillämpa dem.

Arviointikriteerit, goda-synnerligen goda (3-4)

Behärska regelverk och till de hörande hjälpmedlen för att reda ut transportuppgifter.

Arviointikriteerit, berömliga (5)

Kunna på ett berömligt sätt använda sig av regelverk kring landsvägstransporter.

Bedömningskriterier, godkänt/underkänt

- Aktivt deltagande i kursen
- Godkänd(a) tent(er)

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Studeranden bedöms på följjande grunder:
- Aktivt deltagande i kursen
- Tentresultat
- Övningsarbete(n)

Underkänd (0)

- Ej deltagit i föreläsningarna
- Otillräckligt resultat i tent(er)
- Otillräckligt resultat i övningasarbete(n)

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Kan på ett tillfredställande sätt redogöra för regelverk kring landsvägstransporter och kunna tillämpa dem.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Behärska regelverk och till de hörande hjälpmedlen för att reda ut transportuppgifter.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Kunna på ett berömligt sätt använda sig av regelverk kring landsvägstransporter.

Förkunskapskrav

Lastbilstransport ( Rekommenderad )

Lärandemål

Studerande har efter avlagd kurs grundläggande kunskaper i vardagspsykologi och en insikt i vad som krävs för att leda människor i arbetslivet. Den studerande har även grundläggande insikter i arbetslagstiftningen.

Innehåll

Vardagspsykologi och beteendevetenskap som grund för ledarskapspraktiker på arbetsledar eller team-ledarnivå.
En genomgång av de grundläggande ledarskapsteorierna.
Att leda individer, team i olika typer av organisationer
Om motivation, utvecklingsarbete och uppföljning.
Om anställningsförfarandet jämte psykologiska test.
Arbetsavtalslagen och arbetstidslagen.

Tid och plats

Enligt Schema

Studiematerial och rekommenderad litteratur

- Föreläsningsmaterial
- Egna anteckningar
- Yukl, Gary A. - Ledarskap i organisationer

- Finlex

Undervisningsmetoder

- Föreläsningar
- Eget arbete / egna föreläsningar
- Självstudier

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

2 Tenter, 1 i ledarskap och 1 i arbetsrätt

Förverkligandets alternativa prestationssätt

- Inspelningar / Webföreläsningar

Studerandes tidsanvändning och belastning

Studerandes förväntas närvara på föreläsningarna och delta aktivt

Självstudier är en stor del av kursen

Periodisering av innehållet

Kursen är indelad i två delar, Ledarskap och arbetsrätt. Kursen börjar med ledarskapsdelen och fortsätter med arbetsrätt då vi kommit överens om datum. Datumen uppdateras i moodle enligt överenskommelse

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Den studerande
- kan beskriva det interaktiva förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare.
- känner till arbetsledarens roll när det gäller att åstadkomma resultat och utveckla en verksamhet.
- känner till arbetsledarens behov av både tekniskt, juridiskt och socialt kunnande.
- känner till att de flesta arbetsmiljöer i dag på sätt eller annat har anknytning till internationell verksamhet.
- känner till aktörer som arbetsledare arbetar med i vardagen, såsom fackförbund, arbetshälsovård och utbildningsproducenter.

Arviointikriteerit, goda-synnerligen goda (3-4)

Den studerande
- kan i stora drag beskriva arbetsledningens uppgifter i ett producerande eller tjänsteproducerande företag.
- förstår vikten av arbetsledarens initiativrikedom och uppföljning av verksamheten med hjälp av olika mätare och nyckeltal. Inser vikten av att söka goda exempel i sin branch eller utanför denna.
- förstår sitt behov av både tekniskt, juridiskt och socialt kunnande.
- förstår skillnaden i arbetsgivarens och arbetstagarens perspektiv på arbetslivet. Känner till arbetslagstiftningens centrala innehåll.
- förstår betydelsen av rapportering och kommunikation inom arbetsledning. Har kännedom om kulturella särdrag hos olika medarbetare.

Arviointikriteerit, berömliga (5)

Den studerande
- hittar, känner till och kan göra grundläggande tolkningar av arbetstidslagstiftning och kollektivavtal.
- förstår arbetsledarens aktiva roll i att ständigt utveckla och förbättra en verksamhet.
- kan upparbeta grunderna för rapportering inom en avdelning.
- kan identifiera motivationsfaktorer och ha synpunkter på hur dessa kan förbättras.
- förstår vikten av att fördomsfritt inkludera olika grupper i arbetsgemenskapen.
- känner till olika aktörers specialområden i en arbetsledares nätverk.
- känner till grunder för medarbetarskap och delat ledarskap.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Skala 0-5
Bedömning görs separat på ledarskap och separat på arbetsrätt

Underkänd (0)

Ogjort inlämningsuppgift(er) och/eller tent(er)

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Studerande kan grundläggande teorier i ledarskap
Studerande förstår grundläggande lagstiftning i arbetsrätt

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Studerande kan förklara olika teorier i ledarskap
Studerande förstår lagstiftning i arbetsrätt och kan hänvisa till lagstiftning

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Studerande kan förklara olika teorier i ledarskap och anpassa sin egna ledarstil till en vald teori
Studerande förstår lagstiftning i arbetsrätt och kan hänvisa till lagstiftning och kan exemplifiera med pratkiska exempel

Förkunskapskrav

-inga krav på förkunskap.

Lärandemål

Efter godkänd kurs skall den studerande känna till olika ledningssystem som är aktuella på arbetsmarknaden.

Innehåll

- Genomgång av ledningssystem för kvalitet och miljösäkerhet.
- Lean och 5S

Tid och plats

Enligt schema

Studiematerial och rekommenderad litteratur

- Kursmaterial som laddas upp på moodle
Litteratur:
- Kvalitet - Från behov till användning (2021), Bo Bergman Bengt Klefsjö
- Kvalitetsstyrning med totalkvalitet - Verksmahetsutveckling med fokus på totalkvalitet (2012), Lennart Sandholm
- Ständiga förbättringar (2004), Lars Sörqvist

Undervisningsmetoder

- Föreläsningar
- Grupparbete
- Självstudier

Praktik- och arbetslivssamarbete

Studeranden ska utföra intervju om ledningsssytem vid valfritt företag. Resultaten av intervjun ska sedan presenteras i klass

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Tentdatum bestäms i början av kursen

Förverkligandets alternativa prestationssätt

Inga

Studerandes tidsanvändning och belastning

ca. 1/3 Föreläsningar
ca. 1/3 Grupparbete
ca. 1/3 Självstudier

Periodisering av innehållet

I början av kursen gås instruktionerna för grupparbetet igenom. Parallellt med föreläsningar pågår grupparbetet. Mot senare delen av kursen presenteras grupparbetet och kursen avslutas med tent.

Tilläggsuppgifter för studerande

Frågor om grupparbetet publiceras i moodle

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

- Känner till principerna för ledningssystem

Arviointikriteerit, goda-synnerligen goda (3-4)

- Kunna utvärdera verkan av ledningssystem i valt företag.

Arviointikriteerit, berömliga (5)

- Har förmåga att aktivt delta och bygga upp ledningssystem

Bedömningskriterier, godkänt/underkänt

- Aktivt deltagande i kursen
- Godkänd(a) tent(er)
- Utfört grupparbete och deltagande förutom i eget även i övriga gruppers presentationer

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

- Aktivt deltagande under föreläsningarna
- Godkänd(a) tent(er)
- Utfört grupparbete samt deltagande förutom i eget även i de andra gruppers presentationer

Underkänd (0)

- Underkänd(a) tent(er)
- Ej presenterat och medverkat grupparbetet
- Ej deltagit i andras presentationer

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

- Känner till grunderna för ledningssystem
- Godkänd(a) tent(er)
- Godkänt grupparbete

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

- Kan utvärdera ett ledningssystem
- Kan använda olika verktyg för ledningssystem

Bedömningskriterier, berömliga (5)

- Vet vad som krävs för att implementera ett ledningssystem
- Kan analysera och bedöma brister och behov i ett verkligt ledningssystem

Förkunskapskrav

- Inga

Lärandemål

Efter genomgången kurs ska studerande kunna analysera dynamiska system, bestämma egenfrekvenser och utföra enkla responsanalyser. Hen ska ha grundläggande kunskaper om dämpning och dess komplexitet. Studerande ska även känna till vanliga mätmetoder och kunna utföra en enkel modal analys på ett mindre komplext föremål.

Innehåll

- Introduktion till svängningslära
- Egensvängning
- Resonans
- Dämpning
- Mekaniska vibrationer
- Torsionsvibrationer
- Vibrationsbekämpning
- Dynamiska system
- Numerisk modalanalys
- Experimentell modalanalys

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Kan redogöra för en odämpad harmonisk svängningsrörelse med en frihetsgrad.

Känner till de mest fundamentala faktorerna som inverkar på en konstruktions dynamik.

Känner till skillnaden mellan stelkroppsrörelser och flexibla rörelser i en konstruktion.

Arviointikriteerit, goda-synnerligen goda (3-4)

Kan redogöra för en godtycklig harmonisk svängningsrörelse med en frihetsgrad.

Är införstådd med hur de grundläggande teoretiska sambanden hänger ihop med systemets dynamik och kan utföra enkla beräkningar.

Kan matematiskt behandla enkla stelkroppsrörelser i ett mekaniskt system i alla sex frihetsgrader.

Arviointikriteerit, berömliga (5)

Kan redogöra för såväl harmoniska som tvungna svängningsrörelser.

Är införstådd med hur de teoretiska sambanden hänger ihop med systemets dynamik och kan utföra mera avancerade beräkningar.

Kan redogöra för enkla kroppars flexibla rörelser och egenfrekvenser samt vet hur dessa kan påverkas.

Förkunskapskrav

Hållfasthetslära 1, Hållfasthetslära 2, Finita element

Lärandemål

Efter genomgången kurs förväntas den studerande:

- kunna definiera, identifiera och beskriva grundläggande maskinelement
- kunna utföra dimensioneringsberäkningar för vissa grundläggande maskinelement som används i mekaniska konstruktioner.
- kunna jämföra och kritiskt utvärdera maskinelement för att förstå den tekniska och ekonomiska kopplingen vid konstruktionsval.

Innehåll

- Svetsförband
- Skruvförband
- Nitförband
- Kilförband
- Krymp- och pressförband
- Klämförband
- Bomförband
- Koniska förband
- Expanderande och kompressibla förband

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Kan beräkna och dimensionera enkla svetsförband. Förstår olikheten mellan statiskt och dynamiskt belastade förband.
Förstår skruvens mekanik och belastningsdiagram. Kan dimensionera enkla skruvförband med hjälp av tumregler.
Förstår spänningsbilden i krymp- och pressförband.
Känner till olika maskin-elements funktions principer.

Arviointikriteerit, goda-synnerligen goda (3-4)

Kan tillämpa standarderna, för statiskt belastade och för dynamiskt belastade svetsar, i beräkning av enkla konstruktioner.
Kan dimensionera och beräkna enkla skruv- och nitförband.
Kan dimensionera enkla krymp- och pressförband.
Är införstådd med maskinelementens möjligheter och begränsningar i konstruktioner.

Arviointikriteerit, berömliga (5)

Kan beakta livslängdens inverkan samt lastkollektivets inverkan på dynamiskt belastade svetsförband.
Kan självständigt dimensionera krävande skruv och nitförband samt kan använda standarder för dimensioneringen.
Kan beräkna krymp- och pressförband, samt har kännedom om materialens och ytornas inverkan.
Förstår de tekniska och ekonomiska kopplingar som valet av maskinelement innebär.

Förkunskapskrav

Hållfasthetslära 1

Lärandemål

Efter genomgången kurs förväntas den studerande:

- kunna definiera, identifiera och beskriva grundläggande maskinelement
- kunna utföra dimensioneringsberäkningar för vissa grundläggande maskinelement som används i mekaniska konstruktioner.
- kunna jämföra och kritiskt utvärdera maskinelement för att förstå den tekniska och ekonomiska kopplingen vid konstruktionsval.

Innehåll

- Rullningslager
- Tätningar
- Glidlager
- Fjädrar

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Känner till:
- funktionen hos enkla maskinelement.
- grunderna inom dimensionering av maskinelementen som behandlats.
- de vanligast förekommande maskinelementens inverkan och roll i andra delar av maskintekniken.

Arviointikriteerit, goda-synnerligen goda (3-4)

Förstår fördelar och nackdelar med olika typer av maskinelement som behandlats.
Kan utföra dimensionering enligt standardiserade metoder efter genomgånget exempel.
Kan beakta de vanligast förekommande maskinelementens inverkan och roll i andra delar av maskintekniken.

Arviointikriteerit, berömliga (5)

Självständigt kunna välja lämplig typ av maskinelement.
Kan självständigt utnyttja i kursen erhållen kunskap vid dimensioneringsuppgifter som kan avvika något från genomgångna exempel.
Kan självständigt integrera maskinelementen i större helheter utan att förbise effekten på andra delar av maskintekniken.

Förkunskapskrav

Hållfasthetslära 1, Maskinelement 1

Lärandemål

Efter genomgången kurs ska studerande kunna redogöra för de i kursen behandlade maskinelementen. Hen ska kunna dessa i sitt konstruktionsarbete och utföra dimensioneringen enligt standardiserade metoder.

Innehåll

- Fjädrar
- Kedje- och remdrift
- Kugghjul och kuggväxlar
- Axelkopplingar

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Känner till funktionen hos enkla maskinelement.

Känner till grunderna inom dimensionering av maskinelementen som behandlats.

Känner till de vanligast förekommande maskinelementens inverkan och roll i andra delar av maskintekniken.

Arviointikriteerit, goda-synnerligen goda (3-4)

Förstår fördelar och nackdelar med olika typer av maskinelement som behandlats.

Kan utföra dimensionering enligt standardiserade metoder efter genomgånget exempel.

Kan beakta de vanligast förekommande maskinelementens inverkan och roll i andra delar av maskintekniken.

Arviointikriteerit, berömliga (5)

Självständigt kunna välja lämplig typ av maskinelement.

Kan självständigt utnyttja i kursen erhållen kunskap vid dimensioneringsuppgifter som kan avvika något från genomgångna exempel.

Kan självständigt integrera maskinelementen i större helheter utan att förbise effekten på andra delar av maskintekniken.

Förkunskapskrav

Hållfasthetslära 1, Hållfasthetslära 2

Lärandemål

Efter godkänd kurs förväntas den studerande:

- ha kunskap och förståelse för de grundläggande faktorer som påverkar ett materials egenskaper.
- kunna redogöra för metoder som används för att påverka materialens egenskaper.
- kunna utföra grundläggande materialprovning
- känna till de vanligaste materialen som används inom verkstadsindustrin
- kunna jämföra och kritiskt utvärdera de tekniska egenskaperna och ekonomiska kopplingen som valet av material innebär vid produktutveckling.

Innehåll

- Materialprovningsmetoder
- Materialens strukturella uppbyggnad
- Stålets framställningsprocess
- Stålets värmebehandlingar
- Metallers egenskaper och användningsområden
- Polymera materialens kemi och strukturella uppbyggnad
- Plasternas grupperingar
- Plasternas egenskaper och användningsområden
- Plasternas bearbetningsmetoder

Tid och plats

7.1.2025 - 30.4.2025

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Studiematerial i Moodle

Kurslitteratur:
Materiallära, Leijon W, Liber
Värt att veta om plast, Bruder U, Bruder Consulting

Undervisningsmetoder

Föreläsningar, laboratorieövningar, projektuppgift

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Deltent 1 (metaller) vecka 8
Omtent vecka 10
Allmän omtent 4.4.2025

Deltent 2 (plaster) vecka 17
Omtent vecka 18
Allmän omtent 9.5.2025

Studerandes tidsanvändning och belastning

Förväntad arbetsinsats: 135 h varav 80 h schemalagda

Periodisering av innehållet

Metaller vecka 1-7
Laboratoriövningar vecka 8-12
Plaster vecka 13-17

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Känner till och kan identifiera materialens egenskaper.
Känner till material- standarderna.
Känner till och förstår materialprovningsmetoderna.
Känner till kopplingen mellan material – tillverkning och konstruktion.
Kan nämna de vanligaste plastmaterialen samt kunna ge exempel på användnings-område.
Förstår plastmaterialens indelning.
Kan ge exempel på de vanligaste bearbetningsmetoderna för plaster.
Kan ge exempel på principerna för materialval.

Arviointikriteerit, goda-synnerligen goda (3-4)

Förstår olika metallers egenskaper och hur man kan påverka dessa.
Kan tillämpa materialstandarderna i verkliga processer.
Känner till stålets framställningsprocess.
Kan välja material utgående från konstruktionsmässiga krav.
Förstår och kan använda plastbranschens terminologi.
Kan i stora drag beskriva strukturen hos olika plastmaterial.
Kan beskriva olika bearbetningsmetoder för plaster.
Kan i stora drag bedöma miljöbelastningen hos olika plastmaterial.

Arviointikriteerit, berömliga (5)

Förstår metallers strukturella uppbyggnad och deras tillståndsdiagram.
Kan välja lämpligt material och materialbehandling för olika ändamål.
Förstår den tekniska och ekonomiska kopplingen som uppstår vid materialvalet.
Kan beskriva de viktigaste egenskaperna för olika plastmaterial.
Kan förklara hur materialets struktur påverkar dess egenskaper.
Kan välja passande bearbetningsmetod.
Kan beskriva de viktigaste kriterierna angående materialval.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

2 Deltenter med vardera viktfaktorn 25 %
Laboratorierapporter och materialsammandrag 25 %
Projektuppgift 25 %

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Känner till och kan identifiera materialens egenskaper.
Känner till material- standarderna.
Känner till och förstår materialprovningsmetoderna.
Känner till kopplingen mellan material – tillverkning och konstruktion.
Kan nämna de vanligaste plastmaterialen samt kunna ge exempel på användnings-område.
Förstår plastmaterialens indelning.
Kan ge exempel på de vanligaste bearbetningsmetoderna för plaster.
Kan ge exempel på principerna för materialval.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Förstår olika metallers egenskaper och hur man kan påverka dessa.
Kan tillämpa materialstandarderna i verkliga processer.
Känner till stålets framställningsprocess.
Kan välja material utgående från konstruktionsmässiga krav.
Förstår och kan använda plastbranschens terminologi.
Kan i stora drag beskriva strukturen hos olika plastmaterial.
Kan beskriva olika bearbetningsmetoder för plaster.
Kan i stora drag bedöma miljöbelastningen hos olika plastmaterial.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Förstår metallers strukturella uppbyggnad och deras tillståndsdiagram.
Kan välja lämpligt material och materialbehandling för olika ändamål.
Förstår den tekniska och ekonomiska kopplingen som uppstår vid materialvalet.
Kan beskriva de viktigaste egenskaperna för olika plastmaterial.
Kan förklara hur materialets struktur påverkar dess egenskaper.
Kan välja passande bearbetningsmetod.
Kan beskriva de viktigaste kriterierna angående materialval.

Förkunskapskrav

Inga

Lärandemål

Efter godkänd kurs kan den studerande hantera och tillämpa grundläggande fysikbegrepp som kraft, moment, energi och rörelsemängd på kroppar i rörelse och i jämvikt.

Innehåll

Enhetshantering, formelhantering
Grafisk beskrivning av rörelse
Hastighet, acceleration
Vektorer i fysiken
Banrörelse och normalacceleration
Krafter och Newtons lagar
Energi, arbete, energiprincipen
Effekt och verkningsgrad
Impuls och rörelsemängd
Kraftmoment
Tyngdpunkt
Jämviktsvillkor
Fackverksanalys

Ämnesmässig tillämpning enligt utbildning kan förekomma.

Tid och plats

Vasa, period 1-2

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Dokument med teoriavsnitt och övningsuppgifter
Kursbok

Undervisningsmetoder

Föreläsningar
Räkneövningar
Inlämningsuppgifter

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Tre delförhör under kursen
Två omtagningsmöjligheter på specificerade allmänna omtagningstillfällen

Studerandes tidsanvändning och belastning

135 h
Närundervisning 64 h
Inlämningsuppgifter 46 h
Självstudier 25 h

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Studerande uppfyller kursens mål, och i berörda kursförverkligande obligatoriska moment, på en tillfredsställande nivå.
eräkna moment från en eller flera krafter.

Arviointikriteerit, goda-synnerligen goda (3-4)

Studerande uppfyller kursens mål, och i berörda kursförverkligande obligatoriska moment, på en god nivå.

Arviointikriteerit, berömliga (5)

Studerande uppfyller kursens mål, och i berörda kursförverkligande obligatoriska moment, på en berömlig nivå.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Inlämningsuppgifter
Delförhör/Tentamen

Underkänd (0)

Uppnår inte kriterierna för vitsordet 1.

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

- Kan göra enhetsomvandlingar och avrundningar.
- Kan beräkna sökt storhet ur formler.
- Kan bestämma komponenter och addera vektorer.
- Förstår innebörden av centrala storheter och begrepp i kinematiken.
- Kan göra standardberäkningar med rörelse i en dimension.
- Kan beräkna centripetalacceleration
- Känner till olika krafttyper och kan rita frikroppsdiagram.
- Kan tillämpa Newtons lagar i endimensionella situationer.
- Känner till de olika energiformerna.
- Kan räkna med mekanisk energi, arbete, effekt och verkningsgrad.
- Kan beräkna impuls utgående från (t,F)‐diagram.
- Kan göra beräkningar med impuls och rörelsemängd.
- Kan räkna raka, fullständigt oelastiska stötar.
- Kan räkna tyngdpunkter för enkla geometrier.
- Kan beräkna moment från en eller flera krafter.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

- Kan beräkna sökt storhet genom att kombinera flera olika formler.
- Kan tillämpa vektoralgebra på tvådimensionella fysikaliska problem.
- Kan räkna endimensionell rörelse med icke‐likformigt varierande hastighet.
- Kan göra enklare beräkningar med rörelse i två dimensioner så som likformig banrörelse.
- Kan tillämpa Newtons lagar i enklare tvådimensionella situationer så som lutande plan.
- Kan tillämpa energiprincipen när den mekaniska energin bevaras.
- Kan räkna sneda, fullständigt oelastiska stötar.
- Kan räkna tyngdpunkter för kombinationer av enkla geometrier.
- Kan frilägga en kropp och tillämpa jämviktsvillkoren i tvådimensionella situationer.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

- Kan härleda nya formler genom att symboliskt kombinera formler.
- Kan tillämpa vektoralgebra på tredimensionella fysikaliska problem.
- Kan göra beräkningar med krökt och tangentiellt accelererad rörelse i två dimensioner.
- Kan tillämpa Newtons lagar i mer krävande två‐ och tredimensionella situationer, så som flerkroppsproblem och doserade kurvor.
- Kan tillämpa energiprincipen när icke‐mekaniska energiformer och yttre arbeten är involverade.
- Kan räkna raka stötar med studs.
- Kan göra beräkningar där både energiprincipen och lagen om rörelsemängdens bevarande ingår.
- Kan tillämpa jämviktsvillkoren i tvådimensionella problem med flera kroppar.
- Kan räkna plana fackverk med knutpunktsmetoden och snittmetoden.

Förkunskapskrav

Inga