Studieguide

Lärandemål

Efter godkänd kurs förväntas den studerande:
- behärska ett modelleringsprogram för att skapa 3D modeller (Siemens NX)
- kunna skapa 3-dimensionella modeller och 2-dimensionella måttritningar av dem.
- förstå möjligheterna och fördelarna som 3-D modelleringen medför.
- känna till kopplingen mellan konstruktionsmodeller och övriga produktionsprocesser.

Innehåll

- Solida modeller
- Ytmodeller
- Rörmodeller
- Bockade tunnplåtsmodeller
- Sammanställningar med rörliga delar

Tid och plats

Period 2 hösten 2025. Udervisningen sker i datasal.

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Studiematerial i Moodle. En del material finns som videon.

Undervisningsmetoder

Praktiska ledda övningar i modelleringsprogrammet NX
Antalet övningsuppgifter är 15.
Efter varje färdigställd övning inlämnas en ritning för bedömning. Ritningen bör ha tillräcklig information för tillverkning av detaljen.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Tenttilfälle vecka 49
Omtent vecka 50
Sista omtentstillfälle 16.1.2026

Förverkligandets alternativa prestationssätt

Kursen kan göras på distans.

Studerandes tidsanvändning och belastning

Förväntad arbetsmängd: 108 timmar varav 48 timmar är schemalagda

Tilläggsuppgifter för studerande

Programmet NX finns installerat på samtliga datorer i Technobotnia. Programmet kan installeras
på egen dator och man använder då skolans licens via en VPN anslutning.

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Känna till hur 3D-modeller byggs upp och självständigt kunna skapa enkla 3D-modeller .
Känna till samband mellan 3D-modell och ritning.
Känna till hur 3D-modellering påverkar andra områden inom maskintekniken.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Självständigt kunna bygga upp 3D-modeller.
Förstå sambanden mellan 3D-modell och ritning samt behjälpligt kunna dokumentera 3D-modellen.
Förstå principerna för parametrisering.
Behjälpligt förmå beakta 3D-modelleringens påverkan på andra områden inom maskintekniken.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Självständigt kunna bygga upp komplexa 3D-modeller.
Självständigt kunna dokumentera 3D-modeller enligt rittekniska regler.
Kan tillämpa parametrisering i uppbyggnad av 3D-modeller.
Självständigt förmå beakta 3D-modelleringens påverkan på andra områden inom maskintekniken.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Kursbedömningen baserar sig på ett tenttillfälle och övningsuppgifterna. Övningsuppgifterna
bedöms och poängsätts.
Kursbedömningens viktfaktorer:
Övningsuppgifter 40%
Tent 60%

Till godkänt vitsord krävs minst 15 poäng från övningsuppgifterna samt godkänd tent.

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Känner till hur 3D-modeller byggs upp och kan självständigt skapa enkla 3D-modeller .
Känner till samband mellan 3D-modell och ritning.
Känner till hur 3D-modellering påverkar andra områden inom maskintekniken.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Kan självständigt bygga upp 3D-modeller.
Förstår sambanden mellan 3D-modell och ritning samt kan behjälpligt dokumentera 3Dmodellen.
Förstår principerna för parametrisering.
Förmår behjälpligt beakta 3D-modelleringens påverkan på andra områden inom maskintekniken.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Kan självständigt bygga upp komplexa 3D-modeller.
Kan självständigt dokumentera 3D-modeller enligt rittekniska regler.
Kan tillämpa parametrisering i uppbyggnad av 3D-modeller.
Förmår självständigt beakta 3D-modelleringens påverkan på andra områden inom maskintekniken

Förkunskapskrav

Ritteknik (Rekommenderad)

Tilläggsuppgifter

Kursen kan utföras på distans.

Lärandemål

Efter godkänd kurs förväntas den studerande:

- kunna identifiera och beskriva additiva tillverkningsmetoder
- ha en insikt om vilka fördelar additiv tillverkning för med sig
- kunna analysera konstruktioner och utvärdera lämplighet för additiv tillverkning
- kunna förstå begränsningar additiv tillverkning medför och hur de bör beaktas i konstruktionsarbetet
- kunna utföra topologioptimering

Innehåll

- Additiva tillverkningsmetoder
- Material
- Topologioptimering
- Stödstrukturer
- Gitterstrukturer
- Efterbehandling

Tid och plats

1.9.2025 - 14.11.2025

Studiematerial och rekommenderad litteratur

The 3D Printing Handbook. av Ben Redwood, Filemon Schöffer, Brian Garret. 3D HUBS

Undervisningsmetoder

Teorilektioner samt både handledda och individuella övningar.

Praktik- och arbetslivssamarbete

Gästföreläsningar och företagsbesök.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Tent vecka 45
Omtent vecka 47
Sista omtent 12.12.2025

Studerandes tidsanvändning och belastning

Förväntad arbetsinsats är 81 timmar varav 36 timmar är schemalagda.

Periodisering av innehållet

Metoder för plast
Metoder för metal
Material
Lämpliga applikationer för additiv tillverkning
Konstruera för additiv tillverkning
Lättviktoptimering
Topologioptimering
Printförberedelser
Reverse engineering, skanning
Efterbehandling
Kostnader
Tent

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Känna till princioer som används för additiv tillverkning.
Förstår principerna för optimering av topologi.
Känna till principerna för solida, facett och ytmodeller.
Känna till olika typer av gitterstrukturer.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Känna till och förstå begränsningar och möjlighet för metoderna.
Kan tillämpa topologioptimering på enkla föremål.
Kan göra topologioptimerade 3D modeller av enkla föremål.
Kan skapa modeller med gitterstrukturer.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Förstår de tekniska och ekonomiska kopplingar som valet av tillverkningsmetod innebär.
Kan identifiera randvillkor och tillämpa topologioptimering på komplicerade föremål.
Kan göra topologioptimerade 3D modeller av komplicerade föremål.
Förstår och kan beakta fördelar och begränsningar som användning av gitterstrukturer medför.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Kursbedömningen består av medelvärdet för följande delmoment
- tentresultat
- planeringsuppgifter
- praktisk printuppgift
Samtliga delmoiment bör vara godkända.

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Känna till principer och metoder som används för additiv tillverkning.
Förstår principerna för optimering av topologi.
Känna till principerna för solida, facett och ytmodeller.
Känna till olika typer av gitterstrukturer.
Kan utföra 3D printning

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Känna till och förstå begränsningar och möjligheter för metoderna.
Förstår och kan beskriva parametrar som inverkar på printresultatet
Kan tillämpa topologioptimering på enkla föremål.
Kan skapa modeller med gitterstrukturer.
Kan beakta tillverkningsmetodens begränsningar vid uppbyggnad av 3D-modeller.
Kan utföra 3D printning och känner till parametrar som inverkar på printtiden.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Förstår de tekniska och ekonomiska kopplingar som valet av tillverkningsmetod innebär.
Kan identifiera randvillkor och tillämpa topologioptimering på komplicerade föremål.
Kan göra topologioptimerade 3D modeller av komplicerade föremål och beakta tillverkningsmetodens begränsningar vid uppbyggnad av 3D-modeller.
Förstår och kan beakta fördelar och begränsningar som användning av gitterstrukturer medför.
Kan tillämpa och utförligt beskriva parametrar som inverkar på printresultatet

Förkunskapskrav

3D Modellering

Lärandemål

- Kursen tar upp de grundläggande begreppen inom elsäkerhet, elektricitet, elmotorer och elinstallationer.
- Studerande lär sig de centrala begreppen samt faror som elektricitet kan medföra.

Innehåll

- Laddningar, Coulombs lag och elektriska fält
- Potential och spänning, ström och resistans
Ohms lag
Kirchhoffs lagar
- Elektrisk effekt och energi
- Växelspänning (AC) och likspänning (DC)
3-fas
Frekvens
- Elmotorer
Asynkronmotorer
Synkronmotorer
DC motorer
- Elsäkerhet
- Elinstallation
Säkringar
Felströmsskydd
Färgmärkning av ledare

Tid och plats

Veckorna 36 - 41

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Kompendium och lärobok.

Undervisningsmetoder

Föreläsningar
Räkneövningar
Simuleringar
Självstudier
”Kryssuppgifter”

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Vecka 41.

Förverkligandets alternativa prestationssätt

Skriftlig tent med möjlighet till extrapoäng via "kryssuppgifterna".

Studerandes tidsanvändning och belastning

Sammanlagt 81 timmar, varav 36 timmar ges som kontaktundervisning. 6 veckor med 3 tvåtimmarspass per vecka.

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

- Kan lösa enkla räkneuppgifter med Ohms-lag, effektlagen och Coulumbs-lag
- Känner till skillnaden mellan växelspänning och likspänning
- Kan beräkna en ledares resistans
- Känner till huvudtyperna av elmotorer
- Känner till grundläggande saker om elsäkerhet
- Känner till färgmärkningen på ledare i elinstallationer i byggnader

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

- Kan beräkna ersättningsresistans för serie- och parallellkopplade resistorer
- Kan beräkna potential i kretsar
- Kan mera detaljerat beskriva skillnaden mellan olika typer av elmotorer
- Har en mer detaljerad förståelse för elsäkerhet
- Känner till en säkrings och ett felströmsskydds uppgift i en elinstallation
- Förstår fasernas placering ur ett geometriskt perspektiv

Bedömningskriterier, berömliga (5)

- Kan beräkna ström och spänning i kombinerade serie- och parallellkopplingar av resistorer
- Kan beräkna strömmar, spänningar och fasskillnader i enkla växelströmskretsar

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Skriftliga tenten har fyra frågor á sex poäng. Mao totalt 24 poäng. Alla frågor är beräkningsuppgifter.
Sex poäng i en uppgift förutsätter fullständig uträkning med rätt värden och rätt svar.
Poäng ges för rätt tankegång, slarvfel ger avdrag.
"Kryssuppgifterna" kan ge max 6 extra poäng.

Underkänd (0)

Mindre än 8 poäng från den skriftliga tenten.

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Vitsord 1: 8 - 11,5 poäng.
Vitsord 2: 12 - 15,5 poäng.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Vitsord 3: 16 - 19,5 poäng.
Vitsord 4: 20 - 23,5 poäng.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

24 poäng och uppåt.

Förkunskapskrav

Inga förkunskapskrav

Lärandemål

- Kursen tar upp de grundläggande begreppen inom elsäkerhet, elektricitet, elmotorer och elinstallationer.
- Studerande lär sig de centrala begreppen samt faror som elektricitet kan medföra.

Innehåll

- Laddningar, Coulombs lag och elektriska fält
- Potential och spänning, ström och resistans
Ohms lag
Kirchhoffs lagar
- Elektrisk effekt och energi
- Växelspänning (AC) och likspänning (DC)
3-fas
Frekvens
- Elmotorer
Asynkronmotorer
Synkronmotorer
DC motorer
- Elsäkerhet
- Elinstallation
Säkringar
Felströmsskydd
Färgmärkning av ledare

Tid och plats

Veckorna 36 - 41

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Kompendium och lärobok.

Undervisningsmetoder

Föreläsningar
Räkneövningar
Simuleringar
Självstudier
”Kryssuppgifter”

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Vecka 41.

Förverkligandets alternativa prestationssätt

Skriftlig tent med möjlighet till extrapoäng via "kryssuppgifterna".

Studerandes tidsanvändning och belastning

Sammanlagt 81 timmar, varav 36 timmar ges som kontaktundervisning. 6 veckor med 3 tvåtimmarspass per vecka.

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

- Kan lösa enkla räkneuppgifter med Ohms-lag, effektlagen och Coulumbs-lag
- Känner till skillnaden mellan växelspänning och likspänning
- Kan beräkna en ledares resistans
- Känner till huvudtyperna av elmotorer
- Känner till grundläggande saker om elsäkerhet
- Känner till färgmärkningen på ledare i elinstallationer i byggnader

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

- Kan beräkna ersättningsresistans för serie- och parallellkopplade resistorer
- Kan beräkna potential i kretsar
- Kan mera detaljerat beskriva skillnaden mellan olika typer av elmotorer
- Har en mer detaljerad förståelse för elsäkerhet
- Känner till en säkrings och ett felströmsskydds uppgift i en elinstallation
- Förstår fasernas placering ur ett geometriskt perspektiv

Bedömningskriterier, berömliga (5)

- Kan beräkna ström och spänning i kombinerade serie- och parallellkopplingar av resistorer
- Kan beräkna strömmar, spänningar och fasskillnader i enkla växelströmskretsar

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Skriftliga tenten har fyra frågor á sex poäng. Mao totalt 24 poäng. Alla frågor är beräkningsuppgifter.
Sex poäng i en uppgift förutsätter fullständig uträkning med rätt värden och rätt svar.
Poäng ges för rätt tankegång, slarvfel ger avdrag.
"Kryssuppgifterna" kan ge max 6 extra poäng.

Underkänd (0)

Mindre än 8 poäng från den skriftliga tenten.

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Vitsord 1: 8 - 11,5 poäng.
Vitsord 2: 12 - 15,5 poäng.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Vitsord 3: 16 - 19,5 poäng.
Vitsord 4: 20 - 23,5 poäng.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

24 poäng och uppåt.

Förkunskapskrav

Inga förkunskapskrav

Lärandemål

- Kursen tar upp de grundläggande begreppen inom elsäkerhet, elektricitet, elmotorer och elinstallationer.
- Studerande lär sig de centrala begreppen samt faror som elektricitet kan medföra.

Innehåll

- Laddningar, Coulombs lag och elektriska fält
- Potential och spänning, ström och resistans
Ohms lag
Kirchhoffs lagar
- Elektrisk effekt och energi
- Växelspänning (AC) och likspänning (DC)
3-fas
Frekvens
- Elmotorer
Asynkronmotorer
Synkronmotorer
DC motorer
- Elsäkerhet
- Elinstallation
Säkringar
Felströmsskydd
Färgmärkning av ledare

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Kompendium eller liknande material med teori och övningsuppgifter
Kurslitteratur

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

- Kan lösa enkla räkneuppgifter med Ohms-lag, effektlagen och Coulumbs-lag
- Känner till skillnaden mellan växelspänning och likspänning
- Kan beräkna en ledares resistans
- Känner till huvudtyperna av elmotorer
- Känner till grundläggande saker om elsäkerhet
- Känner till färgmärkningen på ledare i elinstallationer i byggnader

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

- Kan beräkna ersättningsresistans för serie- och parallellkopplade resistorer
- Kan beräkna potential i kretsar
- Kan mera detaljerat beskriva skillnaden mellan olika typer av elmotorer
- Har en mer detaljerad förståelse för elsäkerhet
- Känner till en säkrings och ett felströmsskydds uppgift i en elinstallation
- Förstår fasernas placering ur ett geometriskt perspektiv

Bedömningskriterier, berömliga (5)

- Kan beräkna ström och spänning i kombinerade serie- och parallellkopplingar av resistorer
- Kan beräkna strömmar, spänningar och fasskillnader i enkla växelströmskretsar

Förkunskapskrav

Inga förkunskapskrav

Lärandemål

Efter genomgången kurs skall den studerande kunna beskriva energianvändning, energikällor, energiomvandlingsprocesser och energiteknisk apparatur. Den studerande skall på en grundläggande nivå kunna bedöma dessa ur teknisk, ekonomisk och hållbarhetssynvinkel.

Innehåll

Energianvändning i Finland och globalt
Energikällor och energiproduktion
Energiteknisk apparatur
Energiomvandling, -lagring och -transport
Bränslen och förbränningsteknik
Förbränningsmotorer och andra värmemaskiner
Elproduktion
Hållbarhets- och miljöaspekter på energiproduktion
Energiekonomi

Ämnesmässig tillämpning enligt utbildning kan förekomma.

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Kan beskriva de vanliga energikällorna och utvinningsmetoderna.
Kan beskriva apparatur och centrala processer inom energiproduktion och energianvändning och kan nämna användningsområden för dessa.
Kan beskriva huvuddragen i energiförsörjningen och energianvändningen i Finland och globalt.
Kan nämna de viktigaste miljöaspekterna kring energiproduktion och energianvändning.
Kan nämna växthusgaserna och beskriva hur och var de uppstår.
Kan förklara de centrala kostnadskomponenterna i energiproduktionen.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Kan jämföra olika energikällor gällande egenskaper och begränsningar.
Kan jämföra egenskaper och begränsningar för apparatur och processer inom energitekniken. Kan förklara funktionsprincipen hos energiteknisk apparatur.
Kan jämföra energiförsörjning och energianvändning i Finland, grannländerna och andra centrala länder.
Kan nämna metoder för att reducera miljöpåverkan och kan förklara deras funktionsprincip.
Kan jämföra klimatpåverkan för olika energiproduktionsformer.
Kan jämföra kostnaderna för de vanligaste energiproduktions-formerna.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Kan beskriva utvecklingstrender och kan bedöma utvecklingsmöjligheterna för nya energikällor och ny energiteknisk apparatur.
Kan förklara de bakomliggande orsakerna till skillnader i energiförsörjning och energianvändning mellan olika länder och regioner.
Kan bedöma metoder för att reducera miljöpåverkan ur tekniskt och ekonomiskt perspektiv.
Kan beskriva hur växthuseffekten fungerar och kan förklara de viktigaste mekanismerna i klimatsystemet.
Kan göra en lönsamhetskalkyl för enkla energitekniska investeringar.

Förkunskapskrav

Hydromekanik och värmelära (rekommenderad)

Lärandemål

Efter genomgången kurs skall den studerande kunna beskriva energianvändning, energikällor, energiomvandlingsprocesser och energiteknisk apparatur. Den studerande skall på en grundläggande nivå kunna bedöma dessa ur teknisk, ekonomisk och hållbarhetssynvinkel.

Innehåll

Energianvändning i Finland och globalt
Energikällor och energiproduktion
Energiteknisk apparatur
Energiomvandling, -lagring och -transport
Bränslen och förbränningsteknik
Förbränningsmotorer och andra värmemaskiner
Elproduktion
Hållbarhets- och miljöaspekter på energiproduktion
Energiekonomi

Ämnesmässig tillämpning enligt utbildning kan förekomma.

Tid och plats

Hösten 2025

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Material på MOODLE.
Materialet är huvudsakligen på svenska, men också engelska och finska delar förekommer.

Undervisningsmetoder

Föreläsningar och räkneövningar

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Enligt schema på MOODLE

Studerandes tidsanvändning och belastning

Totalt 80 h fördelat på cirka
28 h föreläsningar
8 h räkneövningar
44 h självstudier

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Kan beskriva de vanliga energikällorna och utvinningsmetoderna.
Kan beskriva apparatur och centrala processer inom energiproduktion och energianvändning och kan nämna användningsområden för dessa.
Kan beskriva huvuddragen i energiförsörjningen och energianvändningen i Finland och globalt.
Kan nämna de viktigaste miljöaspekterna kring energiproduktion och energianvändning.
Kan nämna växthusgaserna och beskriva hur och var de uppstår.
Kan förklara de centrala kostnadskomponenterna i energiproduktionen.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Kan jämföra olika energikällor gällande egenskaper och begränsningar.
Kan jämföra egenskaper och begränsningar för apparatur och processer inom energitekniken. Kan förklara funktionsprincipen hos energiteknisk apparatur.
Kan jämföra energiförsörjning och energianvändning i Finland, grannländerna och andra centrala länder.
Kan nämna metoder för att reducera miljöpåverkan och kan förklara deras funktionsprincip.
Kan jämföra klimatpåverkan för olika energiproduktionsformer.
Kan jämföra kostnaderna för de vanligaste energiproduktions-formerna.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Kan beskriva utvecklingstrender och kan bedöma utvecklingsmöjligheterna för nya energikällor och ny energiteknisk apparatur.
Kan förklara de bakomliggande orsakerna till skillnader i energiförsörjning och energianvändning mellan olika länder och regioner.
Kan bedöma metoder för att reducera miljöpåverkan ur tekniskt och ekonomiskt perspektiv.
Kan beskriva hur växthuseffekten fungerar och kan förklara de viktigaste mekanismerna i klimatsystemet.
Kan göra en lönsamhetskalkyl för enkla energitekniska investeringar.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Examinering sker genom moodleförhör i samband med lektionerna och inlämningsuppgifter
Kursvitsordet baseras på totalpoängen från dessa.

Underkänd (0)

Uppnår inte kriterierna för vitsordet 1 eller lämnar in plagierade uppgiftssvar

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Kan beskriva de vanliga energikällorna och utvinningsmetoderna.
Kan beskriva apparatur och centrala processer inom energiproduktion och energianvändning och kan nämna användningsområden för dessa.
Kan beskriva huvuddragen i energiförsörjningen och energianvändningen i Finland och globalt.
Kan nämna de viktigaste miljöaspekterna kring energiproduktion och energianvändning.
Kan nämna växthusgaserna och beskriva hur och var de uppstår.
Kan förklara de centrala kostnadskomponenterna i energiproduktionen.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Kan jämföra olika energikällor gällande egenskaper och begränsningar.
Kan jämföra egenskaper och begränsningar för apparatur och processer inom energitekniken. Kan förklara funktionsprincipen hos energiteknisk apparatur.
Kan jämföra energiförsörjning och energianvändning i Finland, grannländerna och andra centrala länder.
Kan nämna metoder för att reducera miljöpåverkan och kan förklara deras funktionsprincip.
Kan jämföra klimatpåverkan för olika energiproduktionsformer.
Kan jämföra kostnaderna för de vanligaste energiproduktionsformerna.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Kan beskriva utvecklingstrender och kan bedöma utvecklingsmöjligheterna för nya energikällor och ny energiteknisk apparatur.
Kan förklara de bakomliggande orsakerna till skillnader i energiförsörjning och energianvändning mellan olika länder och regioner.
Kan bedöma metoder för att reducera miljöpåverkan ur tekniskt och ekonomiskt perspektiv.
Kan beskriva hur växthuseffekten fungerar och kan förklara de viktigaste mekanismerna i klimatsystemet.
Kan göra en lönsamhetskalkyl för enkla energitekniska investeringar

Förkunskapskrav

Hydromekanik och värmelära (rekommenderad)

Lärandemål

Efter genomgången kurs skall den studerande kunna beskriva energianvändning, energikällor, energiomvandlingsprocesser och energiteknisk apparatur. Den studerande skall på en grundläggande nivå kunna bedöma dessa ur teknisk, ekonomisk och hållbarhetssynvinkel.

Innehåll

Energianvändning i Finland och globalt
Energikällor och energiproduktion
Energiteknisk apparatur
Energiomvandling, -lagring och -transport
Bränslen och förbränningsteknik
Förbränningsmotorer och andra värmemaskiner
Elproduktion
Hållbarhets- och miljöaspekter på energiproduktion
Energiekonomi

Ämnesmässig tillämpning enligt utbildning kan förekomma.

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Kan beskriva de vanliga energikällorna och utvinningsmetoderna.
Kan beskriva apparatur och centrala processer inom energiproduktion och energianvändning och kan nämna användningsområden för dessa.
Kan beskriva huvuddragen i energiförsörjningen och energianvändningen i Finland och globalt.
Kan nämna de viktigaste miljöaspekterna kring energiproduktion och energianvändning.
Kan nämna växthusgaserna och beskriva hur och var de uppstår.
Kan förklara de centrala kostnadskomponenterna i energiproduktionen.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Kan jämföra olika energikällor gällande egenskaper och begränsningar.
Kan jämföra egenskaper och begränsningar för apparatur och processer inom energitekniken. Kan förklara funktionsprincipen hos energiteknisk apparatur.
Kan jämföra energiförsörjning och energianvändning i Finland, grannländerna och andra centrala länder.
Kan nämna metoder för att reducera miljöpåverkan och kan förklara deras funktionsprincip.
Kan jämföra klimatpåverkan för olika energiproduktionsformer.
Kan jämföra kostnaderna för de vanligaste energiproduktions-formerna.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Kan beskriva utvecklingstrender och kan bedöma utvecklingsmöjligheterna för nya energikällor och ny energiteknisk apparatur.
Kan förklara de bakomliggande orsakerna till skillnader i energiförsörjning och energianvändning mellan olika länder och regioner.
Kan bedöma metoder för att reducera miljöpåverkan ur tekniskt och ekonomiskt perspektiv.
Kan beskriva hur växthuseffekten fungerar och kan förklara de viktigaste mekanismerna i klimatsystemet.
Kan göra en lönsamhetskalkyl för enkla energitekniska investeringar.

Förkunskapskrav

Hydromekanik och värmelära (rekommenderad)

Lärandemål

Efter genomgången kurs skall den studerande kunna beskriva energianvändning, energikällor, energiomvandlingsprocesser och energiteknisk apparatur. Den studerande skall på en grundläggande nivå kunna bedöma dessa ur teknisk, ekonomisk och hållbarhetssynvinkel.

Innehåll

Energianvändning i Finland och globalt
Energikällor och energiproduktion
Energiteknisk apparatur
Energiomvandling, -lagring och -transport
Bränslen och förbränningsteknik
Förbränningsmotorer och andra värmemaskiner
Elproduktion
Hållbarhets- och miljöaspekter på energiproduktion
Energiekonomi

Ämnesmässig tillämpning enligt utbildning kan förekomma.

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Kan beskriva de vanliga energikällorna och utvinningsmetoderna.
Kan beskriva apparatur och centrala processer inom energiproduktion och energianvändning och kan nämna användningsområden för dessa.
Kan beskriva huvuddragen i energiförsörjningen och energianvändningen i Finland och globalt.
Kan nämna de viktigaste miljöaspekterna kring energiproduktion och energianvändning.
Kan nämna växthusgaserna och beskriva hur och var de uppstår.
Kan förklara de centrala kostnadskomponenterna i energiproduktionen.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Kan jämföra olika energikällor gällande egenskaper och begränsningar.
Kan jämföra egenskaper och begränsningar för apparatur och processer inom energitekniken. Kan förklara funktionsprincipen hos energiteknisk apparatur.
Kan jämföra energiförsörjning och energianvändning i Finland, grannländerna och andra centrala länder.
Kan nämna metoder för att reducera miljöpåverkan och kan förklara deras funktionsprincip.
Kan jämföra klimatpåverkan för olika energiproduktionsformer.
Kan jämföra kostnaderna för de vanligaste energiproduktions-formerna.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Kan beskriva utvecklingstrender och kan bedöma utvecklingsmöjligheterna för nya energikällor och ny energiteknisk apparatur.
Kan förklara de bakomliggande orsakerna till skillnader i energiförsörjning och energianvändning mellan olika länder och regioner.
Kan bedöma metoder för att reducera miljöpåverkan ur tekniskt och ekonomiskt perspektiv.
Kan beskriva hur växthuseffekten fungerar och kan förklara de viktigaste mekanismerna i klimatsystemet.
Kan göra en lönsamhetskalkyl för enkla energitekniska investeringar.

Förkunskapskrav

Hydromekanik och värmelära (rekommenderad)

Lärandemål

Efter godkänd kurs förväntas den studerande kunna:
-beskriva bokföring som en delfunktion inom företag och samfund
-beskriva och använda centrala begrepp och grundterminologi inom bokföring
-i huvuddrag nämna vad BL, NSL, mervärdesskattelagen, revisionslagen och centrala förordningar stipulerar
-bokföra självständigt affärstransaktioner både manuellt, T-konto bokföring och med datorstöd
-uppgöra, förklara och tolka vad en resultaträkning är och vad en balansräkning är jämte noter
-behärska praktisk löneräkning, momsberäkning och grundläggande teori och praktik om bokslutets uppgörande
-ange vad rapportera och hur rapportera i www.vero.fi/företag och samfund
-förklara vikten av att vara up-to-date inom området

Innehåll

- bokföringens uppgift och grundläggande lagstiftning
- dubbel bokföring, från transaktion till kontering och systematik
- praktisk bokföring, träning, ingående balans, verifikaten bokförs, bokslut uppgörs och förklaras
- löneräkning i praktiken för både bokförings- och kostnadsinsikt
- om beskattning
- bokslutet som beslutsstöd
- bokföringens användning, rapportering och ansvarsfrågor

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Se gällande förverkligande PRE18EK02

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Försvarligt; Den studerande beskriver teoribildning, begrepp och lagstiftning delvis bristfälligt i tentamen, övningar och i den egna inlämningsuppgiften. Logiken från affärstransaktion till kontering till registrering och resultatuppbyggnad är inte robust. Praktiska beräkningar är helt eller delvis felaktiga. Löneberäkningar är inte riktiga. Den egna inlämningsuppgiften innehåller felaktigheter antingen i ingående balans, i verifikatnoteringarna och/eller i bokslutets uppgörande och presentation. Beskattning och beskattningens beräkningar och utfall kan svårligen förklaras.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Goda; Den studerande använder bokföringens teoribildning och begrepps innebörd i det närmaste korrekt i övningar, tentamen och den egna inlämningsuppgiften. Hen registrerar självständigt enklare affärstransaktioner både manuellt men huvudsakligen med datorstöd riktigt. Hen tillämpar lagstiftning, direktiv och har grundläggande vetskap om kontaktytor då merkunskap och specialkunskap krävs. Den egna inlämningsuppgiften är korrekt bokförd, genomförd och presenterad för räkenskapsår I. Hen vet att detta är en grundkurs i ett högskolesammanhang och att det finns mycket att lära.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Berömliga; Den studerande grundar sina beskrivningar och sitt bokföringsarbete på relevant lagstiftning, teoribildning och terminologi i övningar, tentamen och i den egna inlämningsuppgiften. Resultatpresentationen form av bokslutet är riktigt härlett och laggrundade beräkningar är riktigt utförda och räknade. Hen kan presentera bokslutet med bokslutsposter, förklara och analysera resultatet jämte ge något förslag till eventuell utveckling av verksamheten. Bokföringen och bokslutet kan överlåtas till en revisor för granskning. Hen har uppövat förståelse för att det finns ett val där man väljer att bokföra själv eller anlita professionella yrkesutövare beroende på verksamhetens art, omfattning, kravspecifikationer, lagstiftning samt ändamålsenlighet.

Förkunskapskrav

Grundläggande företagsekonomi

Lärandemål

Den studerande förstår hur, var och när man kan använda de två grundläggande begreppen i matematisk analys: derivering och integrering.
Den studerande kan tillämpa derivering och integrering på olika problem inom sitt eget fackområde.
Den studerande kan använda matematiska program för att analysera mätvärden eller övrigt insamlat datamaterial

Innehåll

- Gränsvärden
- Derivatans definition
- Tangenten och linjärisering
- Deriveringsregler
- Extremvärdesproblem
- Andraderivatan och konvexitet
- Derivatatillämpningar från eget fackområde
- Numerisk derivering
- Primitiva funktioner
- Integralens definition
- Integreringsregler
- Areaberäkningar, volymintegraler
- Integraltillämpningar från eget fackområde
- Numerisk integrering
- Matematisk programvara (Mathcad, Matlab, GeoGebra eller motsvarande) som verktyg för att lösa problem

Tid och plats

Vårterminen, läsår 25-26.

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Allt kursmaterial finns i Moodle-kursen. Materialet blir tillgängligt när man anmält sig till kursen i Peppi.

Maols tabellsamling, eller annan dylik tabellsamling, får användas under tentitllfällena.
Under kursens gång används det digitala verktyget eMath. En egen version av programmet Mathcad behövs.

Undervisningsmetoder

Schemalagda träffar ordnas åtminstone en gång per vecka. Under kursen förväntas studerande ta del av materialet på kurssidan och räkna uppgifterna i eMath på egen hand.
Via kurssidan eller under träffarna har studerande möjlighet att ställa frågor.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Tidpunkt för tentamen samt omtentamen meddelas vid kursens början.
En studerande har rätt att tentera en kurs max 3 gånger.

Förverkligandets alternativa prestationssätt

Kursen bedöms med en tentamen samt inlämningsuppgifter.

Studerandes tidsanvändning och belastning

Undervisning: åtminstone 12 h
Tentamen: 4 h
Eget arbete: 65 h
Totalt: 81 h

Periodisering av innehållet

Se kursens rekommenderade studietakt i Moodle.

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Derivator: Grundläggande förståelse av begreppet derivata. Behärskar enkla deriveringsregler.
Integraler: Grundläggande förståelse av begreppet integral. Behärskar enkla integreringsregler.
Modellering och numeriska metoder: Har viss förståelse för hur man gör en matematisk modell och hur denna kan lösas numeriskt.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Derivator: Kan lösa vanliga typer av extremvärdesproblem med hjälp av derivator.
Integraler: Kan beräkna areor och volymer med hjälp av integraler. Kan lösa problem från fysiken med hjälp av integraler.
Modellering och numeriska metoder: Har god förståelse för hur man gör matematiska modeller och kan lösa dessa med beräkningsprogram.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Derivator: Kan tillämpa teorin på mer komplicerade tillämpningar och beräkningar.
Integraler: Kan tillämpa teorin på mer komplicerade tillämpningar och beräkningar (rotationsytor, båglängder etc.).
Modellering och numeriska metoder: Kan konstruera och numeriskt lösa mer komplicerade modeller med beräkningsprogram.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Kursen bedöms utgående från den studerandes prestationer i tentamen samt antalet räknade uppgifter i eMath.

Kursen består av två deltenter - deltent 1 (30 poäng) och deltent 2 (20 poäng). Utöver detta delas det ut 10 aktivitetspoäng för räknade uppgifter.
Deltent 1 skrivs på plats i Vasa i samband med en allmän omtentamen under våren 2026 (se intra.novia.fi för datum). Deltent 2 skrivs på distans.
För godkänd kurs krävs minst 10 poäng i deltent 1, minst 6 poäng i deltent 2 samt minst 20 poäng totalt.

Vitsordsskala:
20 p - 1
28 p - 2
36 p - 3
44 p - 4
52 p - 5

Underkänd (0)

Uppnår inte kriterierna för vitsordet 1

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Derivator
Grundläggande förståelse av begreppet derivata. Behärskar enkla deriveringsregler

Integraler
Grundläggande förståelse av begreppet integral. Behärskar enkla integreringsregler

Modellering och numeriska metoder
Har viss förståelse för hur man gör en matematisk modell och hur denna kan lösas numeriskt.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Derivator
Kan lösa vanliga typer av extremvärdesproblem med hjälp av derivator

Integraler
Kan beräkna areor och volymer med hjälp av integraler. Kan lösa problem från fysiken med hjälp av integraler.

Modellering och numeriska metoder
Har god förståelse för hur man gör matematiska modeller och kan lösa dessa med beräkningsprogram

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Derivator
Kan tillämpa teorin på mer komplicerade tillämpningar och beräkningar.

Integraler
Kan tillämpa teorin på mer komplicerade tillämpningar och beräkningar. ( Rotationsytor, båglängder )

Modellering och numeriska metoder
Kan konstruera och numeriskt lösa mer komplicerade modeller med beräkningsprogram

Förkunskapskrav

Funktioner och ekvationer 1,
Geometri och vektorer,
Funktioner och ekvationer 2.

Lärandemål

Interkulturell kommunikation

I slutet av kursen har studerandena blivit bekanta med begreppet tvärkulturell kommunikation, för att kunna identifiera, diskutera och lösa eventuella kulturella kollisioner och utmaningar. Studerandena kan presentera sin kultur och jämföra kulturella dimensioner med en annan. Studerandena är medvetna om den kulturella variationen och de specifika kulturella inslagen i Finland.

Akademiskt skrivande och teknisk engelska

Studerandena känner igen de tre varianterna av det engelska språket och kan identifiera de stilar och sammanhang där de används. Studenterna kan identifiera och skapa ingenjörsrelaterade dokument med lämplig stil. Studenterna lär känna specialfunktionerna i skriftlig akademisk engelska och vet hur man tillämpar den akademiska stilen på sina egna skriftliga dokument.

Innehåll

-interkulturell kommunikation
-akademisk skrivande

Tid och plats

Närundervisning

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Material på Moodle

Undervisningsmetoder

Föreläsningar, muntliga och skriftliga uppgifter och övningar, grupparbeten.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Presentation, uppsats och andra inlämningsuppgifter.

Studerandes tidsanvändning och belastning

3 x 27h = 81h

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Studeranden visar tillfredsställande färdigheter i akademiskt skrivande och förståelse av tvärkulturella dimensioner.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Studeranden visar goda färdigheter i akademiskt skrivande och förståelse av tvärkulturella dimensioner.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Studeranden visar utmärkta färdigheter i akademiskt skrivande och förståelse av tvärkulturella dimensioner.

Bedömningskriterier, godkänt/underkänt

-brist på närvaron, oinlämnade uppgifter

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Godkända uppgifter.

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Studeranden visar tillfredsställande färdigheter i akademiskt skrivande och förståelse av tvärkulturella dimensioner.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Studeranden visar goda färdigheter i akademiskt skrivande och förståelse av tvärkulturella dimensioner.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Studeranden visar utmärkta färdigheter i akademiskt skrivande och förståelse av tvärkulturella dimensioner.

Förkunskapskrav

inga förkunskapskrav

Lärandemål

The main objective is to train students from different countries and different disciplines to work together in multi-cultural and multi-disciplinary groups. The students work together to execute an integrated engineering, design and business project, focusing on:

• The development of personal competences, especially the ability to work and communicate within cross-cultural groups.

• The interrelated work of several disciplines like mechanical & electrical engineering, information technology, business & management, etc.

Innehåll

A project performed by a multi-national, multi-disciplinary team of 3 to 6 students. This is the main content of the semester. In the beginning of the semester, the available projects are presented after which the students are given the opportunity to give their preferences for which project they want to participate in. The students are then divided into teams in the beginning of the semester based on their own preferences, major studies, and nationality. The aim is to have a good mix of both nationalities and competences in each team.
The EPS-projects at Novia UAS are typically in the fields of renewable energy, energy saving, robotics and “cleantec” but other topics can occur. The students should note that the aim in EPS is not only to have multidisciplinary teams, but also multidisciplinary projects. This means that one project typically requires different competencies.

Tid och plats

Yrkeshögskolan Novia, Vasa campus, EPS-rummet och Tritonia bibliotek
16 veckors heltidsstudier (37,5 h/vecka), inklusive föreläsningar och projektarbete

Studiematerial och rekommenderad litteratur

PMI: A Guide to the Project Management Body of Knowledge
Fundamentals in Project Management
Övrig litteratur enligt handledares rekommendation

Undervisningsmetoder

Undervisningsmetoder:
Föreläsningar
Grupparbete
Praktiska övningar
Självständigt arbete
Veckomöten med handledare

Praktik- och arbetslivssamarbete

Projekt initieras ofta i samarbete med externa aktörer eller företag, särskilt inom områden som förnybar energi och cleantech

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Midterm-rapport och presentation (vecka 7–8)
Slutrapport och presentation (vecka 15–16)
Löpande peer review & självutvärderingar

Internationella kontakter

Programmet är specifikt utformat för att arbeta i multikulturella och internationella team

Förverkligandets alternativa prestationssätt

Ingen alternativ prestationsform utöver projekt och kurser angivna i EPS-planen

Studerandes tidsanvändning och belastning

Full arbetsvecka (37,5 timmar/vecka)
Projektarbete + stödjande kurser
Total arbetsinsats motsvarar 30 ECTS

Periodisering av innehållet

V. 1–2: Teambuilding, projektintroduktion
V. 3–8: Projektdefinition, val av lösning
V. 9–14: Utveckling av lösning
V. 15–16: Slutrapport, presentation

Tilläggsuppgifter för studerande

Obligatorisk närvaro vid möten och presentationer
En veckas längre resa är godkänd frånvaro
Sjukfrånvaro påverkar ECTS-belastning om längre än 5 dagar

Vitsordsskala

H-5

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Bedömningsmetoder och -grunder:
Rapportens professionella innehåll: 35%
Kommunikationsvärde i rapporten: 15%
Muntlig presentation: 15%
Teamwork och processprestation: 35%

Förkunskapskrav

Inga förkunskapskrav

Lärandemål

Studerande
-utvecklar och visar sin förmåga att tillämpa kunskaper och färdigheter i anslutning till yrkesstudierna
-kan reflektera, dokumentera och rapportera utvecklingsprocesser
-kan presentera sitt arbete på ett professionellt sätt
-har kritiskt och analytiskt tänkande
-kan visa sin yrkeskompetens

Innehåll

Examensarbete enligt enhetens instruktion.

Tid och plats

Kursen utförs under skrivandet av examensarbetet samt genom mognadsprovet.

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Ej separat litteratur.

Undervisningsmetoder

Kursen motsvarar 15 sp av examensarbetet, ingen separat undervisning ges. Skriftligt mognadsprov ingår som definierats av examensstadgan.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Kursen utförs under skrivandet av examensarbetet.

Förverkligandets alternativa prestationssätt

Kursen avläggs genom att examensarbetet och mognadsprovet godkänns.

Bedömningskriterier, godkänt/underkänt

Kursen godkänns när studerande presenterat ett godkänt examensarbete samt godkänt mognadsprov.

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Enligt institutionens bedömningsmatris

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Enligt institutionens bedömningsmatris

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Enligt institutionens bedömningsmatris

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Kursen godkänns i samband med att examensarbetet och mognadsprovet godkänns.
Kursen godkänns när studerande presenterat ett godkänt examensarbete samt godkänt mognadsprov.

Förkunskapskrav

Inga förkunskapskrav.

Lärandemål

Examensarbetet är en arbetslivsförankrad del av den studerandes personliga kompetensprofil. I examensarbetet ska studeranden tillämpa teoretiska modeller på praktiska problemställningar. Studeranden ska likaså visa att hen självständigt kan hantera komplexa problem inom sitt kompetensområde och kan arbeta logiskt och metodiskt. Studeranden ska kunna arbeta på ett vetenskapligt sätt och använda sig av referensmaterial och externa kunskapskällor.

Innehåll

Examensarbetet utgör en helhet som består av en konkret tillämpning och en tillhörande teoretisk analys. Den skriftliga utformningen ska följa Novias skrivanvisningar för examensarbeten. Till examensarbetet hör även en offentlig presentation av arbetet och ett skriftligt mognadsprov.

Examensarbetet kan inledas när studerande har tillräckliga kunskaper i form av godkända yrkesstudier och metodikstudier. Arbetet inleds med att studerande gör upp en arbets- och/eller forskningsplan för processen. I planen presenteras åtminstone ämnesval, språk, arbetsrubrik, en preliminär disposition och tidsplan. Planen ska godkännas av utbildningsansvarig. I samband med godkännande av planen utses handledare för examensarbete.

Examensarbetet kan bestå av interna och/eller externa beställningsarbeten, samarbetsprojekt eller övriga arbetslivsrelaterade arbeten. Dessa kan exempelvis vara:
- en undersökning (t.ex. utredning, kartläggning, analys och/eller utvärdering)
- ett utvecklingsarbete (t.ex. utveckling av arbetsmetoder eller verksamheter)
- produktutveckling (t.ex. en prototyp eller en modell)

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Novias processbeskrivning för examenarbeten på Novias intranät.
Kompletterande info finns i förverkligandet i Peppi och på utbildningens Moodlesida för examensarbeten berörda läsår.

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Studerandes examensarbete uppfyller de för examensarbeten i denna utbildning tillämpade bedömningskriterierna på en tillfredsställande nivå. Bedömningskriterierna finns på utbildningens Moodlesida för examensarbeten berörda läsår

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Studerandes examensarbete uppfyller de för examensarbeten i denna utbildning tillämpade bedömningskriterierna på en god nivå. Bedömningskriterierna finns på utbildningens Moodlesida för examensarbeten berörda läsår.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Studerandes examensarbete uppfyller de för examensarbeten i denna utbildning tillämpade bedömningskriterierna på en berömlig nivå. Bedömningskriterierna finns på utbildningens Moodlesida för examensarbeten berörda läsår.

Förkunskapskrav

Kursen Teknisk rapportering eller motsvarande kunskaper samt minst 120 sp av obligatoriska studier presterade.

Lärandemål

Studerande
-utvecklar och visar sin förmåga att tillämpa kunskaper och färdigheter i anslutning till yrkesstudierna
-kan reflektera, dokumentera och rapportera utvecklingsprocesser
-kan presentera sitt arbete på ett professionellt sätt
-har kritiskt och analytiskt tänkande
-kan visa sin yrkeskompetens

Innehåll

Examensarbete enligt enhetens instruktion.

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Enligt institutionens bedömningsmatris

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Enligt institutionens bedömningsmatris

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Enligt institutionens bedömningsmatris

Förkunskapskrav

Inga förkunskapskrav.

Lärandemål

Studerande
-utvecklar och visar sin förmåga att tillämpa kunskaper och färdigheter i anslutning till yrkesstudierna
-kan reflektera, dokumentera och rapportera utvecklingsprocesser
-kan presentera sitt arbete på ett professionellt sätt
-har kritiskt och analytiskt tänkande
-kan visa sin yrkeskompetens

Innehåll

Examensarbete enligt enhetens instruktion.

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Enligt institutionens bedömningsmatris

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Enligt institutionens bedömningsmatris

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Enligt institutionens bedömningsmatris

Förkunskapskrav

Inga förkunskapskrav.

Lärandemål

Målsättningen är att förbereda de studerande för att i arbetslivet bedöma ett företags bokslut och ekonomiska nyckeltal på ett realistiskt och självständigt sätt. Detta behövs för att de sak kunna utvärdera och utveckla företagets ekonomiska situation i gynnsam riktning. De ska även få en förståelse vad som förklarar ekonomiska nyckeltal och deras inbördes beroenden. Det handlar om förståelse av lönsamhet på kort och lång sikt med tanke på hållbar företagsverksamhet.

Innehåll

Lönsamheten som bas för företagets existens och utveckling. Läsning och tolkning av räkenskaper såsom verksamhetsberättelser, resultat- och balansräkningar jämte noter i såväl nationellt som internationellt perspektiv. Framräknandet och användningen av olika nyckeltal. Budget och framförhållning. Mätare och system. Värdering av företag och verksamheter med olika metoder.

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Se aktuell utförandeplan.

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Den studerande
- känner till vad företagsanalysen kan användas till och förstår nyckeltalens
betydelse.
- ser sambandet mellan affärsbokföringen och företagsanalysen.
- Kan delta i en diskussion om företagsanalys.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Den studerande
- kan göra en bokslutsanalys med hjälp av nyckeltal och jämförelser.
- förstår hur man med redovisningen kan påverka bokslutet.
- kan förstå texter om årsredovisning och företagsanalys på ett främmande språk.
- kan hålla ett anförande om företagsanalys.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Den studerande
- kan utföra en bokslutsanalys och utvärdera företagets svaga och starka sidor.
- förstår vilka nyckeltal är lämpliga att använda i olika situationer, kan utvärdera en
företagsanalys.
- kan förklara sambandet mellan företagets lönsamhet, finansierig och likviditet.
- kan ta del av litteratur på ett främmande språk om företagsanalys.
- kan beskriva och förklara hur man kan använda företagsanalysen.

Förkunskapskrav

Grundläggande företagsekonomi,
Kostnads- och investeringskalkyl,
Fördjupad kostnads- och investeringskalkyl,
Bokföring,
Redovisning

Lärandemål

Studerande :
- kan beräkna sidor och vinklar i alla typer av trianglar ( rätvinkliga och icke rätvinkliga )
- kan beräkna areor och volymer av figurer och kroppar
- kan utföra beräkningar med tvådimensionella och tredimensionella vektorer
- känner till matriser och kan utföra enkla beräkningar med dem

Innehåll

- Rätvinkliga trianglar
- Trigonometriska grundfunktioner (cosinus, sinus och tangens)
- Vinkelmått (grader vs radianer)
- Sinus- och cosinussatsen
- Likformighet och skalor
- Areaberäkningar och volymberäkningar
- Definition av vektorbegreppet
- Räkneregler för vektorer
- Skalärprodukt
- Projektioner
- Kryssprodukt
- Introduktion till matriser
- MatchCad-övningar

Ämnesmässig tillämpning enligt utbildning kan förekomma.

Tid och plats

Period 2: 28.10 - 20.12, Vasa

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Allt kursmaterial finns i Moodle och i eMath.
Materialet blir tillgängligt när man anmält sig till kursen i Peppi.
Vid anmälning till kursen bör studerande välja rätt undergrupp.

Maols tabellsamling, eller annan dylik tabellsamling, får användas under tentitllfällena (inte elektroniskt).
Under kursens gång används det digitala verktyget eMath.

Undervisningsmetoder

Närundervisning enligt schemat.
Studerande förväntas ta del av materialet på egen hand innan lektionen.
Under lektionstid görs räkneövningar i det digitala verktyget eMath.

De studerande bör närvara på största delen av lektionerna.
Studerande med bra förkunskaper erbjuds möjligheten att validera kursen.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Tidpunkt för tentamen samt omtentamen meddelas vid kursens början.
En studerande har rätt att tentera en kurs max 3 gånger.

Förverkligandets alternativa prestationssätt

Vid validering: Godkänd valideringstent

Vid deltagande i kursen: Kursen bedöms med en tentamen samt minitest, inlämningsuppgiter och/eller hemuppgifter.

Studerandes tidsanvändning och belastning

Undervisning i klass: 36 timmar
Tentamen: 4 timmar
Eget arbete: 41 timmar
Totalt: 81 timmar

Periodisering av innehållet

Se kursens lektionsplanering i Moodle.

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Trigonometri: Behärskar rätvinkliga triangelns trigonometri
Area- och volymberäkningar: Kan beräkna areor och volymer av enkla figurer och kroppar
Vektorer: Kan utföra beräkningar med tvådimensionella vektorer
Matriser: Känner till matriser och kan utföra enkla beräkningar med dem
Modeller och problemlösning: Har viss förståelse för hur man använder en matematisk modell och hur denna kan lösas.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Trigonometri: Behärskar godtyckliga triangelns trigonometri
Area- och volymberäkningar: Kan beräkna areor och volymer för mer komplicerade figurer och kroppar
Vektorer: Kan grundläggande beräkningar med tredimensionella vektorer
Matriser: Kan beräkna determinanter
Modeller och problemlösning: Har god förståelse för hur man använder en matematisk modell och hur denna kan lösas.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Trigonometri: Kan tillämpa teorin och lösa mer komplicerade problemställningar
Area- och volymberäkningar: Kan beräkna areor och volymer för figurer och kroppar med hjälp av vektorer
Vektorer: Kan tillämpa vektorer på mer komplicerade problemställningar och behärskar användning av vektorer i beräkningsprogram.
Matriser: Behärskar användning av matriser i beräkningsprogram
Modeller och problemlösning: Kan tillämpa matematiska modeller på tekniska problemställningar.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Kursen bedöms utgående från den studerandes prestationer i:
- tentamen (30 p)
- minitest, inlämningsuppgifter, räknade uppgifter i eMath (30 p)

I kursen krävs totalt minst 20 poäng för att bli godkänd, varav minst 10 p från tentamen.

Vitsordsskalan:
20 p - 1
28 p - 2
36 p - 3
44 p - 4
52 p - 5

Underkänd (0)

Uppnår inte kriterierna för vitsordet 1

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Behärskar rätvinkliga triangelns trigonometri.
Kan beräkna areor och volymer av enkla figurer och kroppar.
Kan utföra beräkningar med tvådimensionella vektorer
Har viss förståelse för hur man använder en matematisk modell och hur denna kan lösas.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Behärskar godtyckliga triangelns trigonometri.
Kan beräkna areor och volymer för mer komplicerade figurer och kroppar.
Kan grundläggande beräkningar med tre-dimensionella vektorer.
Har god förståelse för hur man använder en matematisk modell och hur denna kan lösas.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Behärskar alla typer av trianglars trigonometri och kan lösa mer komplicerade problemställningar.
Kan beräkna areor och volymer för figurer och kroppar analytiskt och med hjälp av vektorer.
Kan tillämpa vektorer på mer komplicerade problemställningar och behärskar användning av vektorer i beräkningsprogram.
Kan tillämpa matematiska modeller på tekniska problemställningar.

Förkunskapskrav

Inga förhandskrav

Lärandemål

Studerande :
- kan beräkna sidor och vinklar i alla typer av trianglar ( rätvinkliga och icke rätvinkliga )
- kan beräkna areor och volymer av figurer och kroppar
- kan utföra beräkningar med tvådimensionella och tredimensionella vektorer
- känner till matriser och kan utföra enkla beräkningar med dem

Innehåll

- Rätvinkliga trianglar
- Trigonometriska grundfunktioner (cosinus, sinus och tangens)
- Vinkelmått (grader vs radianer)
- Sinus- och cosinussatsen
- Likformighet och skalor
- Areaberäkningar och volymberäkningar
- Definition av vektorbegreppet
- Räkneregler för vektorer
- Skalärprodukt
- Projektioner
- Kryssprodukt
- Introduktion till matriser
- MatchCad-övningar

Ämnesmässig tillämpning enligt utbildning kan förekomma.

Tid och plats

Period 2: 28.10 - 20.12, Vasa

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Allt kursmaterial finns i Moodle och i eMath.
Materialet blir tillgängligt när man anmält sig till kursen i Peppi.
Vid anmälning till kursen bör studerande välja rätt undergrupp.

Maols tabellsamling, eller annan dylik tabellsamling, får användas under tentitllfällena (inte elektroniskt).
Under kursens gång används det digitala verktyget eMath.

Undervisningsmetoder

Närundervisning enligt schemat.
Studerande förväntas ta del av materialet på egen hand innan lektionen.
Under lektionstid görs räkneövningar i det digitala verktyget eMath.

De studerande bör närvara på största delen av lektionerna.
Studerande med bra förkunskaper erbjuds möjligheten att validera kursen.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Tidpunkt för tentamen samt omtentamen meddelas vid kursens början.
En studerande har rätt att tentera en kurs max 3 gånger.

Förverkligandets alternativa prestationssätt

Vid validering: Godkänd valideringstent

Vid deltagande i kursen: Kursen bedöms med en tentamen samt minitest, inlämningsuppgiter och/eller hemuppgifter.

Studerandes tidsanvändning och belastning

Undervisning i klass: 36 timmar
Tentamen: 4 timmar
Eget arbete: 41 timmar
Totalt: 81 timmar

Periodisering av innehållet

Se kursens lektionsplanering i Moodle.

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Trigonometri: Behärskar rätvinkliga triangelns trigonometri
Area- och volymberäkningar: Kan beräkna areor och volymer av enkla figurer och kroppar
Vektorer: Kan utföra beräkningar med tvådimensionella vektorer
Matriser: Känner till matriser och kan utföra enkla beräkningar med dem
Modeller och problemlösning: Har viss förståelse för hur man använder en matematisk modell och hur denna kan lösas.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Trigonometri: Behärskar godtyckliga triangelns trigonometri
Area- och volymberäkningar: Kan beräkna areor och volymer för mer komplicerade figurer och kroppar
Vektorer: Kan grundläggande beräkningar med tredimensionella vektorer
Matriser: Kan beräkna determinanter
Modeller och problemlösning: Har god förståelse för hur man använder en matematisk modell och hur denna kan lösas.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Trigonometri: Kan tillämpa teorin och lösa mer komplicerade problemställningar
Area- och volymberäkningar: Kan beräkna areor och volymer för figurer och kroppar med hjälp av vektorer
Vektorer: Kan tillämpa vektorer på mer komplicerade problemställningar och behärskar användning av vektorer i beräkningsprogram.
Matriser: Behärskar användning av matriser i beräkningsprogram
Modeller och problemlösning: Kan tillämpa matematiska modeller på tekniska problemställningar.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Kursen bedöms utgående från den studerandes prestationer i:
- tentamen (30 p)
- minitest, inlämningsuppgifter, räknade uppgifter i eMath (30 p)

I kursen krävs totalt minst 20 poäng för att bli godkänd, varav minst 10 p från tentamen.

Vitsordsskalan:
20 p - 1
28 p - 2
36 p - 3
44 p - 4
52 p - 5

Underkänd (0)

Uppnår inte kriterierna för vitsordet 1

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Behärskar rätvinkliga triangelns trigonometri.
Kan beräkna areor och volymer av enkla figurer och kroppar.
Kan utföra beräkningar med tvådimensionella vektorer
Har viss förståelse för hur man använder en matematisk modell och hur denna kan lösas.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Behärskar godtyckliga triangelns trigonometri.
Kan beräkna areor och volymer för mer komplicerade figurer och kroppar.
Kan grundläggande beräkningar med tre-dimensionella vektorer.
Har god förståelse för hur man använder en matematisk modell och hur denna kan lösas.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Behärskar alla typer av trianglars trigonometri och kan lösa mer komplicerade problemställningar.
Kan beräkna areor och volymer för figurer och kroppar analytiskt och med hjälp av vektorer.
Kan tillämpa vektorer på mer komplicerade problemställningar och behärskar användning av vektorer i beräkningsprogram.
Kan tillämpa matematiska modeller på tekniska problemställningar.

Förkunskapskrav

Inga förhandskrav

Lärandemål

Studerande :
- kan beräkna sidor och vinklar i alla typer av trianglar ( rätvinkliga och icke rätvinkliga )
- kan beräkna areor och volymer av figurer och kroppar
- kan utföra beräkningar med tvådimensionella och tredimensionella vektorer
- känner till matriser och kan utföra enkla beräkningar med dem

Innehåll

- Rätvinkliga trianglar
- Trigonometriska grundfunktioner (cosinus, sinus och tangens)
- Vinkelmått (grader vs radianer)
- Sinus- och cosinussatsen
- Likformighet och skalor
- Areaberäkningar och volymberäkningar
- Definition av vektorbegreppet
- Räkneregler för vektorer
- Skalärprodukt
- Projektioner
- Kryssprodukt
- Introduktion till matriser
- MatchCad-övningar

Ämnesmässig tillämpning enligt utbildning kan förekomma.

Tid och plats

Period 2: Vasa

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Allt kursmaterial finns i Moodle och i eMath.
Materialet blir tillgängligt när man anmält sig till kursen i Peppi.


Maols tabellsamling, eller annan dylik tabellsamling, får användas under tentitllfällena (inte elektroniskt).
Under kursens gång används det digitala verktyget eMath.

Undervisningsmetoder

Närundervisning enligt schemat.
Studerande förväntas ta del av materialet på egen hand innan lektionen.
Under lektionstid görs räkneövningar i det digitala verktyget eMath.

Det är 50 % obligatorisk närvaro i kursen om inte annat separat överenskommits.
Studerande med bra förkunskaper erbjuds möjligheten att validera kursen.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Tidpunkt för tentamen samt omtentamen meddelas vid kursens början.
Det ordnas ett tentamens tillfälle samt två omtentamenstillfällen vid behov.

Förverkligandets alternativa prestationssätt

Vid validering: Godkänd valideringstent

Vid deltagande i kursen: Kursen bedöms med en tentamen samt minitest, inlämningsuppgiter och/eller hemuppgifter.

Studerandes tidsanvändning och belastning

Totalt: 81 timmar

Periodisering av innehållet

Se kursens lektionsplanering i Moodle.

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Trigonometri: Behärskar rätvinkliga triangelns trigonometri
Area- och volymberäkningar: Kan beräkna areor och volymer av enkla figurer och kroppar
Vektorer: Kan utföra beräkningar med tvådimensionella vektorer
Matriser: Känner till matriser och kan utföra enkla beräkningar med dem
Modeller och problemlösning: Har viss förståelse för hur man använder en matematisk modell och hur denna kan lösas.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Trigonometri: Behärskar godtyckliga triangelns trigonometri
Area- och volymberäkningar: Kan beräkna areor och volymer för mer komplicerade figurer och kroppar
Vektorer: Kan grundläggande beräkningar med tredimensionella vektorer
Matriser: Kan beräkna determinanter
Modeller och problemlösning: Har god förståelse för hur man använder en matematisk modell och hur denna kan lösas.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Trigonometri: Kan tillämpa teorin och lösa mer komplicerade problemställningar
Area- och volymberäkningar: Kan beräkna areor och volymer för figurer och kroppar med hjälp av vektorer
Vektorer: Kan tillämpa vektorer på mer komplicerade problemställningar och behärskar användning av vektorer i beräkningsprogram.
Matriser: Behärskar användning av matriser i beräkningsprogram
Modeller och problemlösning: Kan tillämpa matematiska modeller på tekniska problemställningar.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Kursen bedöms utgående från den studerandes prestationer i:
- tentamen (30 p)
- minitest, inlämningsuppgifter, räknade uppgifter i eMath (30 p)

I kursen krävs totalt minst 20 poäng för att bli godkänd, varav minst 10 p från tentamen.

Vitsordsskalan:
20 p - 1
28 p - 2
36 p - 3
44 p - 4
52 p - 5

Underkänd (0)

Uppnår inte kriterierna för vitsordet 1

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Behärskar rätvinkliga triangelns trigonometri.
Kan beräkna areor och volymer av enkla figurer och kroppar.
Kan utföra beräkningar med tvådimensionella vektorer
Har viss förståelse för hur man använder en matematisk modell och hur denna kan lösas.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Behärskar godtyckliga triangelns trigonometri.
Kan beräkna areor och volymer för mer komplicerade figurer och kroppar.
Kan grundläggande beräkningar med tre-dimensionella vektorer.
Har god förståelse för hur man använder en matematisk modell och hur denna kan lösas.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Behärskar alla typer av trianglars trigonometri och kan lösa mer komplicerade problemställningar.
Kan beräkna areor och volymer för figurer och kroppar analytiskt och med hjälp av vektorer.
Kan tillämpa vektorer på mer komplicerade problemställningar och behärskar användning av vektorer i beräkningsprogram.
Kan tillämpa matematiska modeller på tekniska problemställningar.

Förkunskapskrav

Inga förhandskrav

Lärandemål

Studerande :
- kan beräkna sidor och vinklar i alla typer av trianglar ( rätvinkliga och icke rätvinkliga )
- kan beräkna areor och volymer av figurer och kroppar
- kan utföra beräkningar med tvådimensionella och tredimensionella vektorer
- känner till matriser och kan utföra enkla beräkningar med dem

Innehåll

- Rätvinkliga trianglar
- Trigonometriska grundfunktioner (cosinus, sinus och tangens)
- Vinkelmått (grader vs radianer)
- Sinus- och cosinussatsen
- Likformighet och skalor
- Areaberäkningar och volymberäkningar
- Definition av vektorbegreppet
- Räkneregler för vektorer
- Skalärprodukt
- Projektioner
- Kryssprodukt
- Introduktion till matriser
- MatchCad-övningar

Ämnesmässig tillämpning enligt utbildning kan förekomma.

Tid och plats

Period 2: 28.10 - 20.12, Vasa

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Allt kursmaterial finns i Moodle och i eMath.
Materialet blir tillgängligt när man anmält sig till kursen i Peppi.
Vid anmälning till kursen bör studerande välja rätt undergrupp.

Maols tabellsamling, eller annan dylik tabellsamling, får användas under tentitllfällena (inte elektroniskt).
Under kursens gång används det digitala verktyget eMath.

Undervisningsmetoder

Närundervisning enligt schemat.
Studerande förväntas ta del av materialet på egen hand innan lektionen.
Under lektionstid görs räkneövningar i det digitala verktyget eMath.

De studerande bör närvara på största delen av lektionerna.
Studerande med bra förkunskaper erbjuds möjligheten att validera kursen.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Tidpunkt för tentamen samt omtentamen meddelas vid kursens början.
En studerande har rätt att tentera en kurs max 3 gånger.

Förverkligandets alternativa prestationssätt

Vid validering: Godkänd valideringstent

Vid deltagande i kursen: Kursen bedöms med en tentamen samt minitest, inlämningsuppgiter och/eller hemuppgifter.

Studerandes tidsanvändning och belastning

Undervisning i klass: 36 timmar
Tentamen: 4 timmar
Eget arbete: 41 timmar
Totalt: 81 timmar

Periodisering av innehållet

Se kursens lektionsplanering i Moodle.

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Trigonometri: Behärskar rätvinkliga triangelns trigonometri
Area- och volymberäkningar: Kan beräkna areor och volymer av enkla figurer och kroppar
Vektorer: Kan utföra beräkningar med tvådimensionella vektorer
Matriser: Känner till matriser och kan utföra enkla beräkningar med dem
Modeller och problemlösning: Har viss förståelse för hur man använder en matematisk modell och hur denna kan lösas.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Trigonometri: Behärskar godtyckliga triangelns trigonometri
Area- och volymberäkningar: Kan beräkna areor och volymer för mer komplicerade figurer och kroppar
Vektorer: Kan grundläggande beräkningar med tredimensionella vektorer
Matriser: Kan beräkna determinanter
Modeller och problemlösning: Har god förståelse för hur man använder en matematisk modell och hur denna kan lösas.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Trigonometri: Kan tillämpa teorin och lösa mer komplicerade problemställningar
Area- och volymberäkningar: Kan beräkna areor och volymer för figurer och kroppar med hjälp av vektorer
Vektorer: Kan tillämpa vektorer på mer komplicerade problemställningar och behärskar användning av vektorer i beräkningsprogram.
Matriser: Behärskar användning av matriser i beräkningsprogram
Modeller och problemlösning: Kan tillämpa matematiska modeller på tekniska problemställningar.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Kursen bedöms utgående från den studerandes prestationer i:
- tentamen (30 p)
- minitest, inlämningsuppgifter, räknade uppgifter i eMath (30 p)

I kursen krävs totalt minst 20 poäng för att bli godkänd, varav minst 10 p från tentamen.

Vitsordsskalan:
20 p - 1
28 p - 2
36 p - 3
44 p - 4
52 p - 5

Underkänd (0)

Uppnår inte kriterierna för vitsordet 1

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Behärskar rätvinkliga triangelns trigonometri.
Kan beräkna areor och volymer av enkla figurer och kroppar.
Kan utföra beräkningar med tvådimensionella vektorer
Har viss förståelse för hur man använder en matematisk modell och hur denna kan lösas.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Behärskar godtyckliga triangelns trigonometri.
Kan beräkna areor och volymer för mer komplicerade figurer och kroppar.
Kan grundläggande beräkningar med tre-dimensionella vektorer.
Har god förståelse för hur man använder en matematisk modell och hur denna kan lösas.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Behärskar alla typer av trianglars trigonometri och kan lösa mer komplicerade problemställningar.
Kan beräkna areor och volymer för figurer och kroppar analytiskt och med hjälp av vektorer.
Kan tillämpa vektorer på mer komplicerade problemställningar och behärskar användning av vektorer i beräkningsprogram.
Kan tillämpa matematiska modeller på tekniska problemställningar.

Förkunskapskrav

Inga förhandskrav

Lärandemål

Studerande :
- kan beräkna sidor och vinklar i alla typer av trianglar ( rätvinkliga och icke rätvinkliga )
- kan beräkna areor och volymer av figurer och kroppar
- kan utföra beräkningar med tvådimensionella och tredimensionella vektorer
- känner till matriser och kan utföra enkla beräkningar med dem

Innehåll

- Rätvinkliga trianglar
- Trigonometriska grundfunktioner (cosinus, sinus och tangens)
- Vinkelmått (grader vs radianer)
- Sinus- och cosinussatsen
- Likformighet och skalor
- Areaberäkningar och volymberäkningar
- Definition av vektorbegreppet
- Räkneregler för vektorer
- Skalärprodukt
- Projektioner
- Kryssprodukt
- Introduktion till matriser
- MatchCad-övningar

Ämnesmässig tillämpning enligt utbildning kan förekomma.

Tid och plats

16.2.2026-15.3.2026

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Allt kursmaterial finns i Moodle-kursen. Materialet blir tillgängligt när man anmält sig till kursen i Peppi.

Maols tabellsamling, eller annan dylik tabellsamling, får användas under tentitllfällena.
Under kursens gång används det digitala verktyget eMath. Även Mathcad används.

Undervisningsmetoder

Schemalagda träffar ordnas åtminstone en gång per vecka. Under kursen förväntas studerande ta del av materialet på kurssidan och räkna uppgifterna i eMath på egen hand.
Via kurssidan eller under träffarna har studerande möjlighet att ställa frågor.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Tidpunkt för tentamen samt omtentamen meddelas vid kursens början.
En studerande har rätt att tentera en kurs max 3 gånger.

Förverkligandets alternativa prestationssätt

Kursen bedöms med en tentamen samt inlämningsuppgifter.

Studerandes tidsanvändning och belastning

Undervisning i klass: åtminstone 12 h
Tentamen: 4 h
Eget arbete: 65 h
Totalt: 81 h

Periodisering av innehållet

Se kursens rekommenderade studietakt i Moodle.

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Trigonometri: Behärskar rätvinkliga triangelns trigonometri
Area- och volymberäkningar: Kan beräkna areor och volymer av enkla figurer och kroppar
Vektorer: Kan utföra beräkningar med tvådimensionella vektorer
Matriser: Känner till matriser och kan utföra enkla beräkningar med dem
Modeller och problemlösning: Har viss förståelse för hur man använder en matematisk modell och hur denna kan lösas.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Trigonometri: Behärskar godtyckliga triangelns trigonometri
Area- och volymberäkningar: Kan beräkna areor och volymer för mer komplicerade figurer och kroppar
Vektorer: Kan grundläggande beräkningar med tredimensionella vektorer
Matriser: Kan beräkna determinanter
Modeller och problemlösning: Har god förståelse för hur man använder en matematisk modell och hur denna kan lösas.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Trigonometri: Kan tillämpa teorin och lösa mer komplicerade problemställningar
Area- och volymberäkningar: Kan beräkna areor och volymer för figurer och kroppar med hjälp av vektorer
Vektorer: Kan tillämpa vektorer på mer komplicerade problemställningar och behärskar användning av vektorer i beräkningsprogram.
Matriser: Behärskar användning av matriser i beräkningsprogram
Modeller och problemlösning: Kan tillämpa matematiska modeller på tekniska problemställningar.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Kursen bedöms utgående från den studerandes prestationer i tentamen samt inlämningsuppgifter och hemuppgifter.

Tentamen kan ge max 30 poäng och det krävs minst 10 poäng för att bli godkänd.
Utöver detta innehåller kursen en inlämningsuppgift samt hemuppgifter.

Vitsordsskalan:
20 p - 1
28 p - 2
36 p - 3
44 p - 4
52 p - 5

Underkänd (0)

Uppnår inte kriterierna för vitsordet 1

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Behärskar rätvinkliga triangelns trigonometri.
Kan beräkna areor och volymer av enkla figurer och kroppar.
Kan utföra beräkningar med tvådimensionella vektorer
Har viss förståelse för hur man använder en matematisk modell och hur denna kan lösas.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Behärskar godtyckliga triangelns trigonometri.
Kan beräkna areor och volymer för mer komplicerade figurer och kroppar.
Kan grundläggande beräkningar med tre-dimensionella vektorer.
Har god förståelse för hur man använder en matematisk modell och hur denna kan lösas.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Behärskar alla typer av trianglars trigonometri och kan lösa mer komplicerade problemställningar.
Kan beräkna areor och volymer för figurer och kroppar analytiskt och med hjälp av vektorer.
Kan tillämpa vektorer på mer komplicerade problemställningar och behärskar användning av vektorer i beräkningsprogram.
Kan tillämpa matematiska modeller på tekniska problemställningar.

Förkunskapskrav

Inga förhandskrav

Lärandemål

Studerande :
- kan beräkna sidor och vinklar i alla typer av trianglar ( rätvinkliga och icke rätvinkliga )
- kan beräkna areor och volymer av figurer och kroppar
- kan utföra beräkningar med tvådimensionella och tredimensionella vektorer
- känner till matriser och kan utföra enkla beräkningar med dem

Innehåll

- Rätvinkliga trianglar
- Trigonometriska grundfunktioner (cosinus, sinus och tangens)
- Vinkelmått (grader vs radianer)
- Sinus- och cosinussatsen
- Likformighet och skalor
- Areaberäkningar och volymberäkningar
- Definition av vektorbegreppet
- Räkneregler för vektorer
- Skalärprodukt
- Projektioner
- Kryssprodukt
- Introduktion till matriser
- MatchCad-övningar

Ämnesmässig tillämpning enligt utbildning kan förekomma.

Tid och plats

Period 2: 28.10 - 20.12, Vasa

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Allt kursmaterial finns i Moodle och i eMath.
Materialet blir tillgängligt när man anmält sig till kursen i Peppi.


Maols tabellsamling, eller annan dylik tabellsamling, får användas under tentitllfällena (inte elektroniskt).
Under kursens gång används det digitala verktyget eMath.

Undervisningsmetoder

Närundervisning enligt schemat.
Studerande förväntas ta del av materialet på egen hand innan lektionen.
Under lektionstid görs räkneövningar i det digitala verktyget eMath.

De studerande bör närvara på största delen av lektionerna.
Studerande med bra förkunskaper erbjuds möjligheten att validera kursen.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Tidpunkt för tentamen samt omtentamen meddelas vid kursens början.
En studerande har rätt att tentera en kurs max 3 gånger.

Förverkligandets alternativa prestationssätt

Vid validering: Godkänd valideringstent

Vid deltagande i kursen: Kursen bedöms med en tentamen samt minitest, inlämningsuppgiter och/eller hemuppgifter.

Studerandes tidsanvändning och belastning

Undervisning i klass: 36 timmar
Tentamen: 4 timmar
Eget arbete: 41 timmar
Totalt: 81 timmar

Periodisering av innehållet

Se kursens lektionsplanering i Moodle / eMath

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Trigonometri: Behärskar rätvinkliga triangelns trigonometri
Area- och volymberäkningar: Kan beräkna areor och volymer av enkla figurer och kroppar
Vektorer: Kan utföra beräkningar med tvådimensionella vektorer
Matriser: Känner till matriser och kan utföra enkla beräkningar med dem
Modeller och problemlösning: Har viss förståelse för hur man använder en matematisk modell och hur denna kan lösas.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Trigonometri: Behärskar godtyckliga triangelns trigonometri
Area- och volymberäkningar: Kan beräkna areor och volymer för mer komplicerade figurer och kroppar
Vektorer: Kan grundläggande beräkningar med tredimensionella vektorer
Matriser: Kan beräkna determinanter
Modeller och problemlösning: Har god förståelse för hur man använder en matematisk modell och hur denna kan lösas.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Trigonometri: Kan tillämpa teorin och lösa mer komplicerade problemställningar
Area- och volymberäkningar: Kan beräkna areor och volymer för figurer och kroppar med hjälp av vektorer
Vektorer: Kan tillämpa vektorer på mer komplicerade problemställningar och behärskar användning av vektorer i beräkningsprogram.
Matriser: Behärskar användning av matriser i beräkningsprogram
Modeller och problemlösning: Kan tillämpa matematiska modeller på tekniska problemställningar.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Kursen bedöms utgående från den studerandes prestationer i:
- tentamen (30 p)
- minitest, inlämningsuppgifter, räknade uppgifter i eMath (30 p)

I kursen krävs totalt minst 20 poäng för att bli godkänd, varav minst 10 p från tentamen.

Vitsordsskalan:
20 p - 1
28 p - 2
36 p - 3
44 p - 4
52 p - 5

Underkänd (0)

Uppnår inte kriterierna för vitsordet 1

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Behärskar rätvinkliga triangelns trigonometri.
Kan beräkna areor och volymer av enkla figurer och kroppar.
Kan utföra beräkningar med tvådimensionella vektorer
Har viss förståelse för hur man använder en matematisk modell och hur denna kan lösas.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Behärskar godtyckliga triangelns trigonometri.
Kan beräkna areor och volymer för mer komplicerade figurer och kroppar.
Kan grundläggande beräkningar med tre-dimensionella vektorer.
Har god förståelse för hur man använder en matematisk modell och hur denna kan lösas.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Behärskar alla typer av trianglars trigonometri och kan lösa mer komplicerade problemställningar.
Kan beräkna areor och volymer för figurer och kroppar analytiskt och med hjälp av vektorer.
Kan tillämpa vektorer på mer komplicerade problemställningar och behärskar användning av vektorer i beräkningsprogram.
Kan tillämpa matematiska modeller på tekniska problemställningar.

Förkunskapskrav

Inga förhandskrav

Lärandemål

Efter godkänd kurs förväntas den studerande kunna;

- identifiera och beskriva grundläggande begrepp inom företagsekonomi med fokus på det industriella sammanhanget
- förklara betydelsen av lönsam företagsverksamhet på lång sikt kopplat till existensmöjlighet och tillväxt för företagsverksamheter
- beskriva privatföretagandets grundläggande villkor, möjligheter, utmaningar och hot
- lösa enkla beräkningsuppgifter inom företagsekonomiska sammanhang
- jämföra och värdera olika branscher samt referera till konjunkturlägen/konjunkturläget i en dialog
- relatera till juridik och beskattning inom företagsverksamhet

Innehåll

- företagsekonomi, industriell ekonomi och företagandet, nationellt och internationellt
- om affärsideér, företagsformer, marknader, kunder och användare
- lönsamhetens byggstenar på kort och lång sikt
- företaget: ägare, ledning, olika funktioner, branschtillhörighet, teknologisk höjd och speciella karakteristika
- företaget och omvärlden, konkurrenter, samverkanspartners, grundläggande rapporteringskrav, marknadsinformation och nätverk
- grundläggande om finansiering, juridik och beskattning

Ämnesmässig tillämpning enligt utbildning kan förekomma.

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Se gällande förverkligande TKV18GF01

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Försvarligt; Den studerande beskriver teoribildning och begrepp delvis bristfälligt både i tentamen och i övningsuppgifter.Hen använder inte teori och begrepp korrekt till vissa delar vilket ger felaktiga beräkningsresultat för jämförelse, försvar, beslut och bevis.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Goda; Den studerande använder teorbildning och begrepp i tentamen och övningar i det närmaste korrekt. Beräkningar, jämförelser, försvar och bevis har god teoretisk förankring för tillämpning eller som svar i tentamensfrågor.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Berömliga; Den studerande grundar sina beskrivningar, tillämpningar och beräkningar baserat på relevant teoribildning och begrepps
innebörd. Förklaringar i tentamen och i övningsarbeten innefattar motiveringar, jämförelser och hen tar ställning och ger förslag till utveckling.

Förkunskapskrav

-

Lärandemål

Efter godkänd kurs förväntas den studerande:
- Kunna redogöra för begrepp och viktiga samband inom värmelära.
- Kunna analysera mätdata och rapportera resultaten.

Innehåll

Tryck, Arkimedes princip och lyftkraft
Strömning och mediets motstånd
Värme och temperatur
Värmekapacitet och kalorimetri
Fasövergångar och luftfuktighet
Värmevärde och förbränning
Värmeprocesser med kontinuerliga flöden
Allmänna gaslagen
Värmetransportmekanismer
Värmegenomgång
Analys och rapportering av mätdata från laborationer (mätosäkerhet, regressionsanalys)

Ämnesmässig tillämpning enligt utbildning kan förekomma.

Tid och plats

Vasa, period 1-2

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Kompendium och annat material delas på kurssidan

Undervisningsmetoder

Föreläsningar och övningar
Laborationer med rapportering
Inlämningsuppgifter

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Tentamen mot slutet av kursen
Två omtagningsmöjligheter på specificerade allmänna omtagningstillfällen

Studerandes tidsanvändning och belastning

108 h
Närundervisning 38 h
Laboratoriearbete 12 h
Rapportering 16 h
Inlämningsuppgifter 22 h
Självstudier 20 h

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

- Kan genomföra mätningar enligt anvisningar och korrekt notera uppmätta resultat.
- Kan bedöma osäkerheten hos ett uppmätt värde.
- Kan beräkna osäkerhetsprogression.
- Kan skriva en rapport som innehåller alla väsentliga strukturella element och presentera resultat på ett förståeligt sätt.
- Kan räkna hydrostatiskt tryck.
- Kan använda kontinuitetsvillkoret.
- Kan för rörströmning avgöra strömningens karaktär.
- Förstår innebörden av centrala storheter och begrepp i värmeläran.
- Kan göra enkla beräkningar med värmeutvidgning, gaslagar, värmekapacitet och värmetransport.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

- Kan planera mätningar för att erhålla representativa och väl spridda värden.
- Kan systematiskt notera uppmätta resultat.
- Kan beräkna osäkerhet genom regressionsanalys.
- Kan bedöma den relativa inverkan av mätosäkerheten hos olika uppmätta variabler på slutresultatets osäkerhet.
- Kan skriva en rapport med huvudsakligen korrekt formalism gällande enheter, beteckningar, avrundning, tabellstruktur och grafisk presentation.
- Kan beräkna krafter på kroppar i en fluid både i vila och i relativ rörelse.
- Kan göra kalorimetriska beräkningar.
- Kan tillämpa idealgaslagen på slutna system.
- Kan räkna värmegenomgång genom plan vägg.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

- Kan effektivt och systematiskt utföra mätningar.
- Kan planera mätningarna och vidta korrigerande åtgärder så att slutresultat med god noggrannhet erhålls.
- Kan göra en osäkerhetsanalys genom att linearisera fysikaliska samband.
- Kan skriva en rapport som är balanserad, ekonomisk och så gott som fri från formella fel.
- Kan presentera data och analysprocessen på ett systematiskt och lättläst sätt.
- Kan räkna fallrörelse för kropp i fluid.
- Kan göra kalorimetriska beräkningar med fasövergångar.
- Kan tillämpa idealgaslagen på öppna system.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Vitsordet baserar sig på labbrapporter, inlämningsuppgifter och tentamen.

Underkänd (0)

Uppnår inte kriterierna för vitsordet 1.

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

- Kan genomföra mätningar enligt anvisningar och korrekt notera uppmätta resultat.
- Kan bedöma osäkerheten hos ett uppmätt värde.
- Kan beräkna osäkerhetsprogression.
- Kan skriva en rapport som innehåller alla väsentliga strukturella element och presentera resultat på ett förståeligt sätt.
- Kan räkna hydrostatiskt tryck.
- Kan använda kontinuitetsvillkoret.
- Kan för rörströmning avgöra strömningens karaktär.
- Förstår innebörden av centrala storheter och begrepp i värmeläran.
- Kan göra enkla beräkningar med värmeutvidgning, gaslagar, värmekapacitet och värmetransport.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

- Kan planera mätningar för att erhålla representativa och väl spridda värden.
- Kan systematiskt notera uppmätta resultat.
- Kan beräkna osäkerhet genom regressionsanalys.
- Kan bedöma den relativa inverkan av mätosäkerheten hos olika uppmätta variabler på slutresultatets osäkerhet.
- Kan skriva en rapport med huvudsakligen korrekt formalism gällande enheter, beteckningar, avrundning, tabellstruktur och grafisk presentation
- Kan beräkna krafter på kroppar i en fluid både i vila och i relativ rörelse.
- Kan göra kalorimetriska beräkningar.
- Kan tillämpa idealgaslagen på slutna system.
- Kan räkna värmegenomgång genom plan vägg.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

- Kan effektivt och systematiskt utföra mätningar.
- Kan planera dessa och vidta korrigerande åtgärder så att slutresultat med god noggrannhet erhålls.
- Kan göra en osäkerhetsanalys genom att linearisera fysikaliska samband.
- Kan skriva en rapport som är balanserad, ekonomisk och så gott som fri från formella fel.
- Kan presentera data och analysprocessen på ett systematiskt och lättläst sätt.
- Kan räkna fallrörelse för kropp i fluid.
- Kan göra kalorimetriska beräkningar med fasövergångar.
- Kan tillämpa idealgaslagen på öppna system.

Förkunskapskrav

Mekanik (rekommenderad)

Lärandemål

Efter godkänd kurs förväntas den studerande:
- Kunna redogöra för begrepp och viktiga samband inom värmelära.
- Kunna analysera mätdata och rapportera resultaten.

Innehåll

Tryck, Arkimedes princip och lyftkraft
Strömning och mediets motstånd
Värme och temperatur
Värmekapacitet och kalorimetri
Fasövergångar och luftfuktighet
Värmevärde och förbränning
Värmeprocesser med kontinuerliga flöden
Allmänna gaslagen
Värmetransportmekanismer
Värmegenomgång
Analys och rapportering av mätdata från laborationer (mätosäkerhet, regressionsanalys)

Ämnesmässig tillämpning enligt utbildning kan förekomma.

Tid och plats

Vasa, period 1-2

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Kompendium och annat material delas på kurssidan

Undervisningsmetoder

Föreläsningar och övningar
Laborationer med rapportering
Inlämningsuppgifter

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Tentamen mot slutet av kursen
Två omtagningsmöjligheter på specificerade allmänna omtagningstillfällen

Studerandes tidsanvändning och belastning

108 h
Närundervisning 38 h
Laboratoriearbete 12 h
Rapportering 16 h
Inlämningsuppgifter 22 h
Självstudier 20 h

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

- Kan genomföra mätningar enligt anvisningar och korrekt notera uppmätta resultat.
- Kan bedöma osäkerheten hos ett uppmätt värde.
- Kan beräkna osäkerhetsprogression.
- Kan skriva en rapport som innehåller alla väsentliga strukturella element och presentera resultat på ett förståeligt sätt.
- Kan räkna hydrostatiskt tryck.
- Kan använda kontinuitetsvillkoret.
- Kan för rörströmning avgöra strömningens karaktär.
- Förstår innebörden av centrala storheter och begrepp i värmeläran.
- Kan göra enkla beräkningar med värmeutvidgning, gaslagar, värmekapacitet och värmetransport.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

- Kan planera mätningar för att erhålla representativa och väl spridda värden.
- Kan systematiskt notera uppmätta resultat.
- Kan beräkna osäkerhet genom regressionsanalys.
- Kan bedöma den relativa inverkan av mätosäkerheten hos olika uppmätta variabler på slutresultatets osäkerhet.
- Kan skriva en rapport med huvudsakligen korrekt formalism gällande enheter, beteckningar, avrundning, tabellstruktur och grafisk presentation.
- Kan beräkna krafter på kroppar i en fluid både i vila och i relativ rörelse.
- Kan göra kalorimetriska beräkningar.
- Kan tillämpa idealgaslagen på slutna system.
- Kan räkna värmegenomgång genom plan vägg.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

- Kan effektivt och systematiskt utföra mätningar.
- Kan planera mätningarna och vidta korrigerande åtgärder så att slutresultat med god noggrannhet erhålls.
- Kan göra en osäkerhetsanalys genom att linearisera fysikaliska samband.
- Kan skriva en rapport som är balanserad, ekonomisk och så gott som fri från formella fel.
- Kan presentera data och analysprocessen på ett systematiskt och lättläst sätt.
- Kan räkna fallrörelse för kropp i fluid.
- Kan göra kalorimetriska beräkningar med fasövergångar.
- Kan tillämpa idealgaslagen på öppna system.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Vitsordet baserar sig på labbrapporter, inlämningsuppgifter och tentamen.

Underkänd (0)

Uppnår inte kriterierna för vitsordet 1.

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

- Kan genomföra mätningar enligt anvisningar och korrekt notera uppmätta resultat.
- Kan bedöma osäkerheten hos ett uppmätt värde.
- Kan beräkna osäkerhetsprogression.
- Kan skriva en rapport som innehåller alla väsentliga strukturella element och presentera resultat på ett förståeligt sätt.
- Kan räkna hydrostatiskt tryck.
- Kan använda kontinuitetsvillkoret.
- Kan för rörströmning avgöra strömningens karaktär.
- Förstår innebörden av centrala storheter och begrepp i värmeläran.
- Kan göra enkla beräkningar med värmeutvidgning, gaslagar, värmekapacitet och värmetransport.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

- Kan planera mätningar för att erhålla representativa och väl spridda värden.
- Kan systematiskt notera uppmätta resultat.
- Kan beräkna osäkerhet genom regressionsanalys.
- Kan bedöma den relativa inverkan av mätosäkerheten hos olika uppmätta variabler på slutresultatets osäkerhet.
- Kan skriva en rapport med huvudsakligen korrekt formalism gällande enheter, beteckningar, avrundning, tabellstruktur och grafisk presentation
- Kan beräkna krafter på kroppar i en fluid både i vila och i relativ rörelse.
- Kan göra kalorimetriska beräkningar.
- Kan tillämpa idealgaslagen på slutna system.
- Kan räkna värmegenomgång genom plan vägg.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

- Kan effektivt och systematiskt utföra mätningar.
- Kan planera dessa och vidta korrigerande åtgärder så att slutresultat med god noggrannhet erhålls.
- Kan göra en osäkerhetsanalys genom att linearisera fysikaliska samband.
- Kan skriva en rapport som är balanserad, ekonomisk och så gott som fri från formella fel.
- Kan presentera data och analysprocessen på ett systematiskt och lättläst sätt.
- Kan räkna fallrörelse för kropp i fluid.
- Kan göra kalorimetriska beräkningar med fasövergångar.
- Kan tillämpa idealgaslagen på öppna system.

Förkunskapskrav

Mekanik (rekommenderad)

Lärandemål

Efter godkänd kurs förväntas den studerande:
- Kunna redogöra för begrepp och viktiga samband inom värmelära.
- Kunna analysera mätdata och rapportera resultaten.

Innehåll

Tryck, Arkimedes princip och lyftkraft
Strömning och mediets motstånd
Värme och temperatur
Värmekapacitet och kalorimetri
Fasövergångar och luftfuktighet
Värmevärde och förbränning
Värmeprocesser med kontinuerliga flöden
Allmänna gaslagen
Värmetransportmekanismer
Värmegenomgång
Analys och rapportering av mätdata från laborationer (mätosäkerhet, regressionsanalys)

Ämnesmässig tillämpning enligt utbildning kan förekomma.

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

- Kan genomföra mätningar enligt anvisningar och korrekt notera uppmätta resultat.
- Kan bedöma osäkerheten hos ett uppmätt värde.
- Kan beräkna osäkerhetsprogression.
- Kan skriva en rapport som innehåller alla väsentliga strukturella element och presentera resultat på ett förståeligt sätt.
- Kan räkna hydrostatiskt tryck.
- Kan använda kontinuitetsvillkoret.
- Kan för rörströmning avgöra strömningens karaktär.
- Förstår innebörden av centrala storheter och begrepp i värmeläran.
- Kan göra enkla beräkningar med värmeutvidgning, gaslagar, värmekapacitet och värmetransport.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

- Kan planera mätningar för att erhålla representativa och väl spridda värden.
- Kan systematiskt notera uppmätta resultat.
- Kan beräkna osäkerhet genom regressionsanalys.
- Kan bedöma den relativa inverkan av mätosäkerheten hos olika uppmätta variabler på slutresultatets osäkerhet.
- Kan skriva en rapport med huvudsakligen korrekt formalism gällande enheter, beteckningar, avrundning, tabellstruktur och grafisk presentation.
- Kan beräkna krafter på kroppar i en fluid både i vila och i relativ rörelse.
- Kan göra kalorimetriska beräkningar.
- Kan tillämpa idealgaslagen på slutna system.
- Kan räkna värmegenomgång genom plan vägg.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

- Kan effektivt och systematiskt utföra mätningar.
- Kan planera mätningarna och vidta korrigerande åtgärder så att slutresultat med god noggrannhet erhålls.
- Kan göra en osäkerhetsanalys genom att linearisera fysikaliska samband.
- Kan skriva en rapport som är balanserad, ekonomisk och så gott som fri från formella fel.
- Kan presentera data och analysprocessen på ett systematiskt och lättläst sätt.
- Kan räkna fallrörelse för kropp i fluid.
- Kan göra kalorimetriska beräkningar med fasövergångar.
- Kan tillämpa idealgaslagen på öppna system.

Förkunskapskrav

Mekanik (rekommenderad)

Lärandemål

Efter godkänd kurs förväntas den studerande:
- Kunna redogöra för begrepp och viktiga samband inom värmelära.
- Kunna analysera mätdata och rapportera resultaten.

Innehåll

Tryck, Arkimedes princip och lyftkraft
Strömning och mediets motstånd
Värme och temperatur
Värmekapacitet och kalorimetri
Fasövergångar och luftfuktighet
Värmevärde och förbränning
Värmeprocesser med kontinuerliga flöden
Allmänna gaslagen
Värmetransportmekanismer
Värmegenomgång
Analys och rapportering av mätdata från laborationer (mätosäkerhet, regressionsanalys)

Ämnesmässig tillämpning enligt utbildning kan förekomma.

Tid och plats

Vasa, period 1-2

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Kompendium och annat material delas på kurssidan

Undervisningsmetoder

Föreläsningar och övningar
Laborationer med rapportering
Inlämningsuppgifter

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Tentamen mot slutet av kursen
Två omtagningsmöjligheter på specificerade allmänna omtagningstillfällen

Studerandes tidsanvändning och belastning

108 h
Närundervisning 38 h
Laboratoriearbete 12 h
Rapportering 16 h
Inlämningsuppgifter 22 h
Självstudier 20 h

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

- Kan genomföra mätningar enligt anvisningar och korrekt notera uppmätta resultat.
- Kan bedöma osäkerheten hos ett uppmätt värde.
- Kan beräkna osäkerhetsprogression.
- Kan skriva en rapport som innehåller alla väsentliga strukturella element och presentera resultat på ett förståeligt sätt.
- Kan räkna hydrostatiskt tryck.
- Kan använda kontinuitetsvillkoret.
- Kan för rörströmning avgöra strömningens karaktär.
- Förstår innebörden av centrala storheter och begrepp i värmeläran.
- Kan göra enkla beräkningar med värmeutvidgning, gaslagar, värmekapacitet och värmetransport.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

- Kan planera mätningar för att erhålla representativa och väl spridda värden.
- Kan systematiskt notera uppmätta resultat.
- Kan beräkna osäkerhet genom regressionsanalys.
- Kan bedöma den relativa inverkan av mätosäkerheten hos olika uppmätta variabler på slutresultatets osäkerhet.
- Kan skriva en rapport med huvudsakligen korrekt formalism gällande enheter, beteckningar, avrundning, tabellstruktur och grafisk presentation.
- Kan beräkna krafter på kroppar i en fluid både i vila och i relativ rörelse.
- Kan göra kalorimetriska beräkningar.
- Kan tillämpa idealgaslagen på slutna system.
- Kan räkna värmegenomgång genom plan vägg.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

- Kan effektivt och systematiskt utföra mätningar.
- Kan planera mätningarna och vidta korrigerande åtgärder så att slutresultat med god noggrannhet erhålls.
- Kan göra en osäkerhetsanalys genom att linearisera fysikaliska samband.
- Kan skriva en rapport som är balanserad, ekonomisk och så gott som fri från formella fel.
- Kan presentera data och analysprocessen på ett systematiskt och lättläst sätt.
- Kan räkna fallrörelse för kropp i fluid.
- Kan göra kalorimetriska beräkningar med fasövergångar.
- Kan tillämpa idealgaslagen på öppna system.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Vitsordet baserar sig på labbrapporter, inlämningsuppgifter och tentamen.

Underkänd (0)

Uppnår inte kriterierna för vitsordet 1.

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

- Kan genomföra mätningar enligt anvisningar och korrekt notera uppmätta resultat.
- Kan bedöma osäkerheten hos ett uppmätt värde.
- Kan beräkna osäkerhetsprogression.
- Kan skriva en rapport som innehåller alla väsentliga strukturella element och presentera resultat på ett förståeligt sätt.
- Kan räkna hydrostatiskt tryck.
- Kan använda kontinuitetsvillkoret.
- Kan för rörströmning avgöra strömningens karaktär.
- Förstår innebörden av centrala storheter och begrepp i värmeläran.
- Kan göra enkla beräkningar med värmeutvidgning, gaslagar, värmekapacitet och värmetransport.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

- Kan planera mätningar för att erhålla representativa och väl spridda värden.
- Kan systematiskt notera uppmätta resultat.
- Kan beräkna osäkerhet genom regressionsanalys.
- Kan bedöma den relativa inverkan av mätosäkerheten hos olika uppmätta variabler på slutresultatets osäkerhet.
- Kan skriva en rapport med huvudsakligen korrekt formalism gällande enheter, beteckningar, avrundning, tabellstruktur och grafisk presentation
- Kan beräkna krafter på kroppar i en fluid både i vila och i relativ rörelse.
- Kan göra kalorimetriska beräkningar.
- Kan tillämpa idealgaslagen på slutna system.
- Kan räkna värmegenomgång genom plan vägg.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

- Kan effektivt och systematiskt utföra mätningar.
- Kan planera dessa och vidta korrigerande åtgärder så att slutresultat med god noggrannhet erhålls.
- Kan göra en osäkerhetsanalys genom att linearisera fysikaliska samband.
- Kan skriva en rapport som är balanserad, ekonomisk och så gott som fri från formella fel.
- Kan presentera data och analysprocessen på ett systematiskt och lättläst sätt.
- Kan räkna fallrörelse för kropp i fluid.
- Kan göra kalorimetriska beräkningar med fasövergångar.
- Kan tillämpa idealgaslagen på öppna system.

Förkunskapskrav

Mekanik (rekommenderad)

Lärandemål

Efter godkänd kurs förväntas den studerande:
kunna definiera, identifiera och beskriva grundläggande begrepp inom hållfasthetslära
kunna förstå samband mellan hållfasthet, tillverkning och konstruktion i ett industriellt sammanhang
kunna utföra, förklara och kritiskt utvärdera angreppsätt för beräkningar och resultat i relation till både teori och praktik.

Innehåll

Kursinnehållet är som följer:
ämnesområdet, dess sammanhang och begreppsvärld
tillämpningsområden i det industriella sammanhanget
drag- och tryckspänningar
termiska spänningar
skjuvspänningar
böjspänningar
fallstudier för bedömning och kritiskt ställningstagande och värdering

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Se gällande förverkligande för kursen

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Förstå hur materialen påverkas vid olika belastningar samt vilka yttre faktorer som inverkar på konstruktionen. Känna till samband som finns mellan design och hållfasthet.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Förstår spänningsförhållanden som uppstår vid olika belastningar. och vara införstådd med hur statisk och dynamisk belastning inverkar på konstruktionens hållfasthet. Är införstådd med begrepp som säkerhet och livslängd för en produkt..

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Själständigt utföra hållfasthetsberäkningar för enaxliga system och ha förmågan att se var i konstruktionen belastningstoppar uppstår. Förstå hur olika tillverkningstekniska faktorer påverkar hållfastheten hos konstruktioner.

Förkunskapskrav

Funktioner och ekvationer 1 (rekommenderad )
Mekanik (rekommenderad )

Lärandemål

Studerande

- känner till sin egen högskola, bransch och inlärningsstil

- reflekterar över studier, framtidsplaner och är medveten om den personliga utvecklingens betydelse i relation till livslångt lärande och yrke

- kan skapa egen kunskap och skapa egna personliga inlärningsmiljöer

Innehåll

Högskolans olika tjänster
Branschkännedom och personliga karriärmål
Studieteknik
Teambuilding

Ämnesmässig tillämpning enligt utbildning kan förekomma.

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Inga

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Godkända inlämningsuppgifter med enkla förklaringar och tillförlitliga litteraturangivelser, om än bristfälliga

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Godkända inlämningsuppgifter med förklaringar och tillförlitliga källhänvisningar

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Väl disponerat och genomtänkt rapport med bra användning av tillförlitliga källor

Förkunskapskrav

Inga

Lärandemål

Efter avslutad kurs förväntas de studerande
1. förstå materiens grundläggande uppbyggnad
2. kunna ställa upp grundläggande reaktionslikheter och beräkna utbyten utifrån begränsande reagens
3. ha en överblick över olika kemiska analysmetoder
4. ha en överblick hur deras kemikunskaper kan tillämpas inom eget fackområde
5. ha utfört kemiska laborationer, analyserat och dokumenterat resultaten från laborationerna

Innehåll

- kemiska grundbegrepp
- stökiometri
- reaktioner i vattenlösningar
- gaser
- grunderna i elektrokemi
- tillämpningar från olika fackämnesområden
- laborationer
- laboratoriesäkerhet

Ämnesmässig tillämpning enligt utbildning kan förekomma.

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Den studerande kan översiktligt redogöra för innebörden av begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder som används inom kemi

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Den studerande kan utförligt redogöra för innebörden av begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder som används inom kemi

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Den studerande kan utförligt och nyanserat redogöra för innebörden av begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder som används inom kemi

Förkunskapskrav

inga

Lärandemål

Efter avslutad kurs förväntas de studerande
1. förstå materiens grundläggande uppbyggnad
2. kunna ställa upp grundläggande reaktionslikheter och beräkna utbyten utifrån begränsande reagens
3. ha en överblick över olika kemiska analysmetoder
4. ha en överblick hur deras kemikunskaper kan tillämpas inom eget fackområde
5. ha utfört kemiska laborationer, analyserat och dokumenterat resultaten från laborationerna

Innehåll

- kemiska grundbegrepp
- stökiometri
- reaktioner i vattenlösningar
- gaser
- grunderna i elektrokemi
- tillämpningar från olika fackämnesområden
- laborationer
- laboratoriesäkerhet

Ämnesmässig tillämpning enligt utbildning kan förekomma.

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Den studerande kan översiktligt redogöra för innebörden av begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder som används inom kemi

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Den studerande kan utförligt redogöra för innebörden av begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder som används inom kemi

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Den studerande kan utförligt och nyanserat redogöra för innebörden av begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder som används inom kemi

Förkunskapskrav

inga

Lärandemål

Studerande har efter avlagd kurs grundläggande kunskaper i vardagspsykologi och en insikt i vad som krävs för att leda människor i arbetslivet. Den studerande har även grundläggande insikter i arbetslagstiftningen.

Innehåll

Vardagspsykologi och beteendevetenskap som grund för ledarskapspraktiker på arbetsledar eller team-ledarnivå.
En genomgång av de grundläggande ledarskapsteorierna.
Att leda individer, team i olika typer av organisationer
Om motivation, utvecklingsarbete och uppföljning.
Om anställningsförfarandet jämte psykologiska test.
Arbetsavtalslagen och arbetstidslagen.

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Se aktuell utförandeplan.

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Den studerande
- kan beskriva det interaktiva förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare.
- känner till arbetsledarens roll när det gäller att åstadkomma resultat och utveckla en verksamhet.
- känner till arbetsledarens behov av både tekniskt, juridiskt och socialt kunnande.
- känner till att de flesta arbetsmiljöer i dag på sätt eller annat har anknytning till internationell verksamhet.
- känner till aktörer som arbetsledare arbetar med i vardagen, såsom fackförbund, arbetshälsovård och utbildningsproducenter.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Den studerande
- kan i stora drag beskriva arbetsledningens uppgifter i ett producerande eller tjänsteproducerande företag.
- förstår vikten av arbetsledarens initiativrikedom och uppföljning av verksamheten med hjälp av olika mätare och nyckeltal. Inser vikten av att söka goda exempel i sin branch eller utanför denna.
- förstår sitt behov av både tekniskt, juridiskt och socialt kunnande.
- förstår skillnaden i arbetsgivarens och arbetstagarens perspektiv på arbetslivet. Känner till arbetslagstiftningens centrala innehåll.
- förstår betydelsen av rapportering och kommunikation inom arbetsledning. Har kännedom om kulturella särdrag hos olika medarbetare.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Den studerande
- hittar, känner till och kan göra grundläggande tolkningar av arbetstidslagstiftning och kollektivavtal.
- förstår arbetsledarens aktiva roll i att ständigt utveckla och förbättra en verksamhet.
- kan upparbeta grunderna för rapportering inom en avdelning.
- kan identifiera motivationsfaktorer och ha synpunkter på hur dessa kan förbättras.
- förstår vikten av att fördomsfritt inkludera olika grupper i arbetsgemenskapen.
- känner till olika aktörers specialområden i en arbetsledares nätverk.
- känner till grunder för medarbetarskap och delat ledarskap.

Förkunskapskrav

-inga krav på förkunskap.

Lärandemål

Efter godkänd kurs förväntas den studerande kunna
- identifiera, lista och beskriva grundläggande terminologi inom ämnesområdet marknadsföring med fokus på industriell marknadsföring
- förklara skillnaden med produktionsorientering, marknads- och värdeorientering samt kundcentricitet
- behärska marknadsföringsmixens grundelement, 4 P - 5 P - 7 P, ifråga om produkter, tjänster, lösningar och att marknadsföra insikt och ideér
- använda rätt terminologi, synsätt och gängse metodologi då det gäller att samla in data, behandla, tolka och presentera ifråga om
marknadsundersökningar i fält enligt det vetenskapliga arbetssättet
- utföra i team eller självständigt - en marknadsundersökning i fält - innefattande även budget, tidplan och rapportering jämte försvar
- förklara grundläggande om marknadsforskning, marknadsinfo och marknadsföringens juridik

Innehåll

- grundbegrepp och synsätt inom marknadsföringen
- nu gällande forskning och tendenser inom marknadsföring
- marknadsföringens positionering som företagsstrategiskt verktyg, externt, internt
- marknadsföringsmixen detaljerat, ändamål och praktiska handlingar, åtgärdsförslag
- grunderna i personlig försäljning
- marknadsundersökning i praktiken jämte rapportering, kvalitativa och kvantitativa grepp, validitet, reliabilitet, representativitet
- medier, sociala medier, influensing, digitala lösningar som marknadsföringskanaler
- marknadsföringens grundläggande juridik och etik
- genomförande, dokumentation och försvar av en marknadsundersökning

Tid och plats

Tid: Se kurskalendern (i Peppi) för kursschema
Plats: Novia-Vasa-Teknik eller online (Moodle)

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Vi använder egentligen ingen kursbok, utan plockar istället resurser härifrån och därifrån - men om ni
lär er bäst genom att läsa en ordentlig bok från A till Ö så rekommenderar jag:
Kotler, Philip & Armstrong, Gary (2022). Principles of Marketing, 18th Global Edition. Pearson. ISBN: 978-1-292-42954-8
Blythe, Jim (2018). Essentials of Marketing, 6th ed. Pearson Education. ISBN: 978-1-292-18419-5

Undervisningsmetoder

Projekt, lektioner, övningar, diskussioner, återkoppling och feedback.

Praktik- och arbetslivssamarbete

En exkursion eller gästföreläsning under kursens lopp.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Genom att utföra veckoprojektarbeten eller genom att delta i feedbacktillfällen (med diskussion) eller
självutvecklingsaktiviteter och exkursion eller gästföreläsning samlar man poäng som leder till
slutvitsordet.
Den första inlämningslådan stängs automatiskt kvällen före veckans lektion. Arbeten som lämnats in
här poängsätts inom en vecka. Den andra inlämningslådan fortsätter vara öppen tills kursen börjar på
nytt nästa år (då nollställs alla gamla poäng). Dessa inlämningar poängsätts inom en månad.
Kursvitsord inom en vecka efter sista projektet, eller inom en månad efter sista inlämningen.

Förverkligandets alternativa prestationssätt

Kursen går att göra utan närvaro i klass - man gör projekten på egen hand och kan utföra
självutvecklingsaktiviteter istället för feedbacktillfällen (se mer om dessa i Moodle).

Studerandes tidsanvändning och belastning

Studeranden förväntas lägga samanlagt 10 timmar arbete per vecka på kursen för att nå upp till de
europeiska målen om 25-30 timmar arbete per erhållen studiepoäng. 3 timmar närundervisning (eller
motsvarande mängd tid lagd på att studera onlinematerial och göra självutvecklingsaktiviteter) och 7
timmar arbete på egen tid.

Periodisering av innehållet

1. Introduktion till marknadsföring
2. Konsumentbeteende
3. Marknadsundersökningar
4. Segmentering, målmarknad, positionering (STP)
5. Produkt och tjänsteutveckling
6. Prisstrategier
7. Distribution och försäljningskanaler
8. Marknadskommunikation
9. Digital marknadsföring och sociala medier
10. Varumärkesbyggande
11. Hållbarhet och etik i marknadsföring
12. Affärsrelationer och B2B-marknadsföring
13. Internationell marknadsföring
14. AI och automatisering i marknadsföring
15. Exkursion eller gästföreläsning (kan hållas vid annan tidpunkt)
16. Sammanfattning

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Försvarliga; Den studerande beskriver teoribildning och begrepp delvis bristfälligt både i tentamen och i övningsuppgifter. I övningsuppgifter, tentamina och i marknadsundersökningen grundar sig svar och handlingsplaner jämte marknadsföringåtgärder på delvis felaktiga härledningar.
Den genomförda marknadsundersöknngen innehåller delvis brister ifråga om validitet och reliabilitet. Marknadsundersökningsrapporten
är delvis undermålig och kräver omarbetning och bearbetning för godkänd prestation.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Goda; Den studerande tillämpar teoribildning och begrepp i både tentamen, övningar och i marknadsundersökningen i det närmaste korrekt. Datainsamling, analyser och åtgärdsförslag bygger på välgrundade argument med teoristöd. Metodkunskapen ifråga om grundläggande marknadsundersökningars genomförande är god. Marknadsundersökningsrapporten är väl strukturerad, saklig, informativ och till mätbar nytta för uppdragsgivaren.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Berömliga; Den studerande beskriver grundläggande teoribildning och terminologi på berömligt sätt. Tentamenssvar, övningsarbeten och marknadsundersökningen har klar teorikoppling med riktig begreppshantering. Härledningar för handlingsplaner är logiska och följdriktiga med motiveringar, jämförelser och riktiga beräkningar. Den studerande presenterar och argumenterar för utvecklingsförslag i sin marknadsundersökningsrapport för uppdragsgivaren. Marknadsundersökningsrapporten är välskriven ifråga om disposition, struktur, språk, design
med avslutande presentation av både teoretiskt och praktiskt bidrag för uppdragsgivaren.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Genom att utföra projektarbeten eller genom att delta i feedbacktillfällen (med diskussion) eller
självutvecklingsaktiviteter och exkursion eller gästföreläsning samlar man poäng som leder till
slutvitsordet.
För deltagande i projektarbeten ges följande poäng:
• Underkänt = 0p (Om arbetet helt tydligt är halvgjort, om delar fattas)
• Godkänt = 1p (Ett bra arbete)
• Utmärkt = 2p (Kräver egna initiativ, kreativitet, entusiasm)
Godkänt deltagande i ett feedback-tillfälle (konstruktiv, detaljerad) = 1 poäng
Godkänd självutvecklingsaktivitet (seriös, analytisk) =1 poäng
Aktivt deltagande i exkursion eller gästföreläsning (frågar, diskuterar, skriver) = 1p
Poäng Resultat
32->43 = 5
29->31 = 4
26->28 = 3
23->25 = 2
20->22 = 1

Underkänd (0)

Otillräckliga kunskaper och/eller kursprestation för att uppnå vitsord 1

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Känner till grundläggande begrepp i marknadsföring, såsom marknadsmix, målgrupp och varumärke
Kan redogöra för de vanligaste marknadsföringskanalerna och verktygen
Förstår konsumentbeteende i grunddrag
Kan tillämpa enklare modeller som AIDA eller STP i uppgifter
Känner till olika digitala plattformars roll i marknadsföring

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Kan analysera enklare marknadsföringsstrategier och identifiera deras styrkor och svagheter
Förstår hur marknadsföring påverkas av externa faktorer som konkurrenter och samhällsförändringar
Känner till grunderna i marknadsundersökningar och målgruppsanalys
Kan koppla teoretiska modeller till praktiska exempel eller case
Har god insikt i hur företag bygger varumärken och kommunicerar i olika kanaler

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Kan självständigt analysera och utvärdera marknadsföringsstrategier med hjälp av relevanta teorier
Kan föreslå förbättringar eller utveckling av befintliga kampanjer utifrån målgrupp och mål
Visar förståelse för samband mellan affärsmål och marknadsföringens roll
Integrerar kunskap från flera delområden, inklusive digitalisering och AI
Kan formulera välgrundade slutsatser, både skriftligt och muntligt, och argumentera för sina val

Förkunskapskrav

Grundläggande företagsekonomi

Lärandemål

Efter genomgången kurs förväntas den studerande:

- kunna definiera, identifiera och beskriva grundläggande maskinelement
- kunna utföra dimensioneringsberäkningar för vissa grundläggande maskinelement som används i mekaniska konstruktioner.
- kunna jämföra och kritiskt utvärdera maskinelement för att förstå den tekniska och ekonomiska kopplingen vid konstruktionsval.

Innehåll

- Svetsförband
- Skruvförband
- Nitförband
- Kilförband
- Krymp- och pressförband
- Klämförband
- Bomförband
- Koniska förband
- Expanderande och kompressibla förband

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Kan beräkna och dimensionera enkla svetsförband. Förstår olikheten mellan statiskt och dynamiskt belastade förband.
Förstår skruvens mekanik och belastningsdiagram. Kan dimensionera enkla skruvförband med hjälp av tumregler.
Förstår spänningsbilden i krymp- och pressförband.
Känner till olika maskin-elements funktions principer.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Kan tillämpa standarderna, för statiskt belastade och för dynamiskt belastade svetsar, i beräkning av enkla konstruktioner.
Kan dimensionera och beräkna enkla skruv- och nitförband.
Kan dimensionera enkla krymp- och pressförband.
Är införstådd med maskinelementens möjligheter och begränsningar i konstruktioner.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Kan beakta livslängdens inverkan samt lastkollektivets inverkan på dynamiskt belastade svetsförband.
Kan självständigt dimensionera krävande skruv och nitförband samt kan använda standarder för dimensioneringen.
Kan beräkna krymp- och pressförband, samt har kännedom om materialens och ytornas inverkan.
Förstår de tekniska och ekonomiska kopplingar som valet av maskinelement innebär.

Förkunskapskrav

Hållfasthetslära 1

Lärandemål

Efter godkänd kurs kan den studerande hantera och tillämpa grundläggande fysikbegrepp som kraft, moment, energi och rörelsemängd på kroppar i rörelse och i jämvikt.

Innehåll

Enhetshantering, formelhantering
Grafisk beskrivning av rörelse
Hastighet, acceleration
Vektorer i fysiken
Banrörelse och normalacceleration
Krafter och Newtons lagar
Energi, arbete, energiprincipen
Effekt och verkningsgrad
Impuls och rörelsemängd
Kraftmoment
Tyngdpunkt
Jämviktsvillkor
Fackverksanalys

Ämnesmässig tillämpning enligt utbildning kan förekomma.

Tid och plats

Vasa, period 1-2

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Dokument med teoriavsnitt och övningsuppgifter
Kursbok

Undervisningsmetoder

Föreläsningar
Räkneövningar
Inlämningsuppgifter

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Tre delförhör under kursen
Två omtagningsmöjligheter på specificerade allmänna omtagningstillfällen

Studerandes tidsanvändning och belastning

135 h
Närundervisning 60 h
Inlämningsuppgifter 48 h
Självstudier 27 h

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Studerande uppfyller kursens mål, och i berörda kursförverkligande obligatoriska moment, på en tillfredsställande nivå.
eräkna moment från en eller flera krafter.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Studerande uppfyller kursens mål, och i berörda kursförverkligande obligatoriska moment, på en god nivå.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Studerande uppfyller kursens mål, och i berörda kursförverkligande obligatoriska moment, på en berömlig nivå.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Inlämningsuppgifter
Delförhör

Underkänd (0)

Uppnår inte kriterierna för vitsordet 1.

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

- Kan göra enhetsomvandlingar och avrundningar.
- Kan beräkna sökt storhet ur formler.
- Kan bestämma komponenter och addera vektorer.
- Förstår innebörden av centrala storheter och begrepp i kinematiken.
- Kan göra standardberäkningar med rörelse i en dimension.
- Kan beräkna centripetalacceleration
- Känner till olika krafttyper och kan rita frikroppsdiagram.
- Kan tillämpa Newtons lagar i endimensionella situationer.
- Känner till de olika energiformerna.
- Kan räkna med mekanisk energi, arbete, effekt och verkningsgrad.
- Kan beräkna impuls utgående från (t,F)‐diagram.
- Kan göra beräkningar med impuls och rörelsemängd.
- Kan räkna raka, fullständigt oelastiska stötar.
- Kan räkna tyngdpunkter för enkla geometrier.
- Kan beräkna moment från en eller flera krafter.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

- Kan beräkna sökt storhet genom att kombinera flera olika formler.
- Kan tillämpa vektoralgebra på tvådimensionella fysikaliska problem.
- Kan räkna endimensionell rörelse med icke‐likformigt varierande hastighet.
- Kan göra enklare beräkningar med rörelse i två dimensioner så som likformig banrörelse.
- Kan tillämpa Newtons lagar i enklare tvådimensionella situationer så som lutande plan.
- Kan tillämpa energiprincipen när den mekaniska energin bevaras.
- Kan räkna sneda, fullständigt oelastiska stötar.
- Kan räkna tyngdpunkter för kombinationer av enkla geometrier.
- Kan frilägga en kropp och tillämpa jämviktsvillkoren i tvådimensionella situationer.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

- Kan härleda nya formler genom att symboliskt kombinera formler.
- Kan tillämpa vektoralgebra på tredimensionella fysikaliska problem.
- Kan göra beräkningar med krökt och tangentiellt accelererad rörelse i två dimensioner.
- Kan tillämpa Newtons lagar i mer krävande två‐ och tredimensionella situationer, så som flerkroppsproblem och doserade kurvor.
- Kan tillämpa energiprincipen när icke‐mekaniska energiformer och yttre arbeten är involverade.
- Kan räkna raka stötar med studs.
- Kan göra beräkningar där både energiprincipen och lagen om rörelsemängdens bevarande ingår.
- Kan tillämpa jämviktsvillkoren i tvådimensionella problem med flera kroppar.
- Kan räkna plana fackverk med knutpunktsmetoden och snittmetoden.

Förkunskapskrav

Inga

Lärandemål

Efter godkänd kurs kan den studerande hantera och tillämpa grundläggande fysikbegrepp som kraft, moment, energi och rörelsemängd på kroppar i rörelse och i jämvikt.

Innehåll

Enhetshantering, formelhantering
Grafisk beskrivning av rörelse
Hastighet, acceleration
Vektorer i fysiken
Banrörelse och normalacceleration
Krafter och Newtons lagar
Energi, arbete, energiprincipen
Effekt och verkningsgrad
Impuls och rörelsemängd
Kraftmoment
Tyngdpunkt
Jämviktsvillkor
Fackverksanalys

Ämnesmässig tillämpning enligt utbildning kan förekomma.

Tid och plats

På distans, period 1

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Materialet delas via kurssidan:
- Dokument med teori och övningar
- Videor

Undervisningsmetoder

Föreläsningar
Räkneövningar
Inlämningsuppgifter

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Tidtabellen för tenter meddelas i början av kursen och på kurssidan.

Studerandes tidsanvändning och belastning

135 h
Närundervisning 25 h
Inlämningsuppgifter 60 h
Självstudier 50 h

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Studerande uppfyller kursens mål, och i berörda kursförverkligande obligatoriska moment, på en tillfredsställande nivå.
eräkna moment från en eller flera krafter.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Studerande uppfyller kursens mål, och i berörda kursförverkligande obligatoriska moment, på en god nivå.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Studerande uppfyller kursens mål, och i berörda kursförverkligande obligatoriska moment, på en berömlig nivå.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Inlämningsuppgifter
Delförhör/Tentamen

Underkänd (0)

Uppnår inte kriterierna för vitsordet 1.

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

- Kan göra enhetsomvandlingar och avrundningar.
- Kan beräkna sökt storhet ur formler.
- Kan bestämma komponenter och addera vektorer.
- Förstår innebörden av centrala storheter och begrepp i kinematiken.
- Kan göra standardberäkningar med rörelse i en dimension.
- Kan beräkna centripetalacceleration
- Känner till olika krafttyper och kan rita frikroppsdiagram.
- Kan tillämpa Newtons lagar i endimensionella situationer.
- Känner till de olika energiformerna.
- Kan räkna med mekanisk energi, arbete, effekt och verkningsgrad.
- Kan beräkna impuls utgående från (t,F)‐diagram.
- Kan göra beräkningar med impuls och rörelsemängd.
- Kan räkna raka, fullständigt oelastiska stötar.
- Kan räkna tyngdpunkter för enkla geometrier.
- Kan beräkna moment från en eller flera krafter.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

- Kan beräkna sökt storhet genom att kombinera flera olika formler.
- Kan tillämpa vektoralgebra på tvådimensionella fysikaliska problem.
- Kan räkna endimensionell rörelse med icke‐likformigt varierande hastighet.
- Kan göra enklare beräkningar med rörelse i två dimensioner så som likformig banrörelse.
- Kan tillämpa Newtons lagar i enklare tvådimensionella situationer så som lutande plan.
- Kan tillämpa energiprincipen när den mekaniska energin bevaras.
- Kan räkna sneda, fullständigt oelastiska stötar.
- Kan räkna tyngdpunkter för kombinationer av enkla geometrier.
- Kan frilägga en kropp och tillämpa jämviktsvillkoren i tvådimensionella situationer.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

- Kan härleda nya formler genom att symboliskt kombinera formler.
- Kan tillämpa vektoralgebra på tredimensionella fysikaliska problem.
- Kan göra beräkningar med krökt och tangentiellt accelererad rörelse i två dimensioner.
- Kan tillämpa Newtons lagar i mer krävande två‐ och tredimensionella situationer, så som flerkroppsproblem och doserade kurvor.
- Kan tillämpa energiprincipen när icke‐mekaniska energiformer och yttre arbeten är involverade.
- Kan räkna raka stötar med studs.
- Kan göra beräkningar där både energiprincipen och lagen om rörelsemängdens bevarande ingår.
- Kan tillämpa jämviktsvillkoren i tvådimensionella problem med flera kroppar.
- Kan räkna plana fackverk med knutpunktsmetoden och snittmetoden.

Förkunskapskrav

Inga

Lärandemål

Efter godkänd kurs förväntas den studerande:
- Känna till de viktigaste typerna av mätfel och sätt att eliminera dessa.
- Känna till och kunna använda de viktigaste verkstadstekniska mätdonen, mätmetoderna samt datoriserad mätutrustning.
- Kunna välja lämpliga mätdon och metod för mätningar med hänsyn till ställda toleranskrav.
- Kunna behandla statistiska kontrollmetoder för statistisk acceptans.

Innehåll

Laborationer och teori om
Behandling av mätfel
Mätning av ytors strävhet och bärighet
Mätning av form- och lägestoleranser
Mätning av gängor
Mätning av kugghjul
Datoriserad mätning, programmering

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Se utförandeplanen

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Vet om och kan identifiera de mätmetoder som används inom verkstadsindustrin. Känner till de kvalitativa förutsättningar som tillverkningsmetoder ger och identifierar vilka mätmetoder som lämpar sig för respektive mätning. Kunna läsa och förstå tekniska ritningar. Känna till form- och lägestoleransernas innebörd.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Är införstådd med datoriserad mätteknik. Förstår vad som menas med referens- och lokaliseringsplan. Förstår måttsättningens och tillverkningsmetodens inverkan vid analys av mätresultatet .Förstå valideringsprocessens betydelse vid kvalitetssäkring.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Självständigt kunna utföra kvalitetskontroll av komponenter mot de krav som ritningen ställer. Förstår referens- och
lokaliseringsplanens betydelse vid tillverkning. Kan analysera de tekniska krav som konstruktionen ställer på kvalitetssäkringen.

Förkunskapskrav

Tillverkningsteknik, Teknisk ritning (Rekommenderad )

Lärandemål

De studerande:
- har utfört sådana arbetsuppgifter som hör till branschen och det egna utbildningsområdet
- har fått insikt i vad den blivande ingenjörsrollen kan innefatta
- kan omsätta de teoretiska kunskaperna i arbetslivet
- har mångsidiga kontakter till arbetslivet och kan reflektera över sitt eget lärande

Innehåll

Aktiv ansökan om praktikplats
Kontakt till företag
Arbete på praktikplatsen
Rapportering

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, godkänt/underkänt

Godkänd praktikrapport och intyg över avklarad praktik.

Förkunskapskrav

I utbildningen ingår tre praktikperioder. Praktikperioderna bygger på varandra och avläggs i regel en i taget med teoretiska kurser mellan respektive praktikperiod.

Lärandemål

Efter godkänd kurs förväntas den studerande:

- behärska ett ritprogram för framställning av 2-dimensionella ritningar.
- kunna göra egna tekniska ritningar med tillräcklig information som behövs för tillverkning av komponenter.
- känna till beteckningar och kunna använda symboler enligt gällande standarder inom maskinkonstruktion.
- kunna kritiskt granska ritningar för godkännande i den industriella processen.
- förstå vikten av ritningarnas betydelse i tillverkningsprocessen och dess inverkan på produktionsekonomin.

Innehåll

- Linjetyper och textning
- Skalor, vyer och projektioner
- Snitt
- Måttsättning
- Gängor, skruvar och muttrar
- Ytjämnhet och beteckningar
- Svetsbeteckningar
- Måttoleranser och passningar
- Geometriska toleranser
- Geometriska produkt specifikationer GPS
- Sammanställningsritningar samt material
- Hydrauliska och pneumatiska process scheman

Tid och plats

Period 1, hösten 2022
Undervisning i datasal.

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Tillgängligt i Moodle.
Litteratur: Teknillinen piirtäminen av H. Hasari & P. Salonen

Undervisningsmetoder

Föreläsningar med teori och praktiska övningar som ritas med hjälp av ritprogrammet
Autocad.

Studerandes tidsanvändning och belastning

Förväntad arbetsmängd: 81 timmar varav 36 timmar schemalagda

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Förstår och kunna läsa ritningslayout och titelfält. Förstår ritteknikens layout komponering.
Förmår skissa enkla detaljer som grund för uppgörande av ritning.
Känner till gällande ritningsstandarder och projiceringar.
Känner till rittecknen och ritsymboler och deras betydelse.
Känna till grunderna i toleransläran.
Kunna förstå olika branschritningar
Känna till vissa maskinelement och deras egenskaper .

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Förstår dokumenteringens betydelse.
Kan planera dokumentationen.
Kan tillämpa skissningstekniken på enkla konstruktioner.
Kan rita och måttsätta enkla maskinritningar och tillämpa standardiserade rittekniker och ritstandarder.
Förstår tillverkningens begränsningar
Kan införa toleranser och yttecken i ritningar.
Kan tillämpa de enkla maskinelementens symboler i ritningar.
Kan utläsa olika komponenter och deras betydelse i närliggande branschritningar

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Inser ansvaret för dokumenteringens riktighet .
Kan använda databaser
Har utvecklat ett tredimensionellt tankesätt, och kan tillämpa det i uppgörande av ritningar.
Självständigt kunna rita och måttsätta komplicerade maskinritningar.
Kunna beakta tillverkningsmetodernas möjligheter och begränsningar.
Förstår och kan införa geometriska toleranser.
Ha god kännedom om olika branschritningar.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Inlämningsuppgifter samt prov

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Förstår och kan läsa ritningslayout och titelfält. Förstår ritteknikens layout komponering.
Förmår skissa enkla detaljer som grund för uppgörande av ritning.
Känner till gällande ritningsstandarder och projiceringar.
Känner till rittecknen och ritsymboler och deras betydelse.
Känna till maskintekniska tillverkningsmetoder .
Känna till grunderna i toleransläran.
Kunna förstå olika branschritningar
Känna till maskinelement och deras egenskaper .

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Förstå dokumenteringens betydelse.
Kunna planera dokumentationen.
Kunna tillämpa skissningstekniken på enkla konstruktioner.
Kunna rita och måttsätta enkla maskinritningar och tillämpa standardiserade rittekniker och
ritstandarder.
Förstå tillverkningens begränsningar
Kunna införa toleranser och yttecken i ritningar.
Kunna tillämpa de enkla maskinelementens symboler i ritningar.
Kunna utläsa olika komponenter och deras betydelse i närliggande branschritningar

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Inser ansvaret för dokumenteringens riktighet .
Kunna använda databaser
Har utvecklat ett tredimensionellt tankesätt, och kan tillämpa det i uppgörande av ritningar.
Självständigt kunna rita och måttsätta komplicerade maskinritningar.
Kunna beakta tillverkningsmetodernas möjligheter och begränsningar.
Förstå och kunna införa geometriska toleranser.
Ha god kännedom om olika branschritningar.

Förkunskapskrav

Inga

Tilläggsuppgifter

Kursen kan utföras på distans.

Lärandemål

Studerande
- har ett gott allmänt ordförråd
- behärskar den centrala grammatiken
- förstår allmänna finska texter (faktatexter, artiklar osv.)
- förstår och kan skriva vardagslivets brev och meddelanden
- klarar muntligen av vardagliga situationer

Innehåll

- Repetition av den centrala grammatiken
- Skola och studier
- Arbetsliv
- Miljö
- Vardagliga situationer

Ämnesmässig tillämpning enligt utbildning kan förekomma.

Tid och plats

Hösten 2025, Wolffskavägen 33

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Studiematerial och kompendium på Moodle.

Undervisningsmetoder

- muntliga och skriftliga övningar
- Tandemträffar med VAMK
- eget arbete, inlämningsuppgifter
- kortare föreläsningar
- närvaro 80 %

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Tentamen under sista lektionstillfället
Omtent på allmän omtentamen

Förverkligandets alternativa prestationssätt

Tvåspråkiga studerande har validerat kursen i början av sina studier.

Studerandes tidsanvändning och belastning

2 sp = 54 h arbete (c. 24 h i klass, c. 30 h eget arbete)

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

För bedömningen av kunskaper i finska som andra inhemska används Gemensam europeisk referensram för språk (CEFR). Nivå B1.1 och B1.2 anger nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 eller högre anger goda kunskaper (vitsorden 4–5). För att utföra kursen med godkänt vitsord (vitsordet 1) bör den studerande uppvisa sådana kunskaper som krävs för nivå B1.1. Godkänt vitsord i denna kurs krävs för att kunna delta i kursen Työelämän suomi.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

För bedömningen av kunskaper i finska som andra inhemska används Gemensam europeisk referensram för språk (CEFR). Nivå B1.1 och B1.2 anger nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 eller högre anger goda kunskaper (vitsorden 4–5). För att utföra kursen med godkänt vitsord (vitsordet 1) bör den studerande uppvisa sådana kunskaper som krävs för nivå B1.1. Godkänt vitsord i denna kurs krävs för att kunna delta i kursen Työelämän suomi.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

För bedömningen av kunskaper i finska som andra inhemska används Gemensam europeisk referensram för språk (CEFR). Nivå B1.1 och B1.2 anger nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 eller högre anger goda kunskaper (vitsorden 4–5). För att utföra kursen med godkänt vitsord (vitsordet 1) bör den studerande uppvisa sådana kunskaper som krävs för nivå B1.1. Godkänt vitsord i denna kurs krävs för att kunna delta i kursen Työelämän suomi.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Bedömningen baserar sig på
- timaktivitet
- inlämningsuppgifter
- tentamen

Underkänd (0)

För bedömningen av kunskaper i finska som andra inhemska används Gemensam europeisk referensram för språk (CEFR). Nivå B1 anger nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 eller högre anger goda kunskaper (vitsorden 4–5). Alla högskolor i Finland följer samma bedömningskriterier.

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

För bedömningen av kunskaper i finska som andra inhemska används Gemensam europeisk referensram för språk (CEFR). Nivå B1 anger nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 eller högre anger goda kunskaper (vitsorden 4–5). Alla högskolor i Finland följer samma bedömningskriterier.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

För bedömningen av kunskaper i finska som andra inhemska används Gemensam europeisk referensram för språk (CEFR). Nivå B1 anger nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 eller högre anger goda kunskaper (vitsorden 4–5). Alla högskolor i Finland följer samma bedömningskriterier.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

För bedömningen av kunskaper i finska som andra inhemska används Gemensam europeisk referensram för språk (CEFR). Nivå B1 anger nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 eller högre anger goda kunskaper (vitsorden 4–5). Alla högskolor i Finland följer samma bedömningskriterier.

Förkunskapskrav

Utgångsnivån är B1 vilket motsvarar C i lång finska (A-finska) eller M i kort finska (B-finska) i studenten.

Lärandemål

Studerande
- har ett gott allmänt ordförråd
- behärskar den centrala grammatiken
- förstår allmänna finska texter (faktatexter, artiklar osv.)
- förstår och kan skriva vardagslivets brev och meddelanden
- klarar muntligen av vardagliga situationer

Innehåll

- Repetition av den centrala grammatiken
- Skola och studier
- Arbetsliv
- Miljö
- Vardagliga situationer

Ämnesmässig tillämpning enligt utbildning kan förekomma.

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

För bedömningen av kunskaper i finska som andra inhemska används Gemensam europeisk referensram för språk (CEFR). Nivå B1.1 och B1.2 anger nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 eller högre anger goda kunskaper (vitsorden 4–5). För att utföra kursen med godkänt vitsord (vitsordet 1) bör den studerande uppvisa sådana kunskaper som krävs för nivå B1.1. Godkänt vitsord i denna kurs krävs för att kunna delta i kursen Työelämän suomi.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

För bedömningen av kunskaper i finska som andra inhemska används Gemensam europeisk referensram för språk (CEFR). Nivå B1.1 och B1.2 anger nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 eller högre anger goda kunskaper (vitsorden 4–5). För att utföra kursen med godkänt vitsord (vitsordet 1) bör den studerande uppvisa sådana kunskaper som krävs för nivå B1.1. Godkänt vitsord i denna kurs krävs för att kunna delta i kursen Työelämän suomi.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

För bedömningen av kunskaper i finska som andra inhemska används Gemensam europeisk referensram för språk (CEFR). Nivå B1.1 och B1.2 anger nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 eller högre anger goda kunskaper (vitsorden 4–5). För att utföra kursen med godkänt vitsord (vitsordet 1) bör den studerande uppvisa sådana kunskaper som krävs för nivå B1.1. Godkänt vitsord i denna kurs krävs för att kunna delta i kursen Työelämän suomi.

Förkunskapskrav

Utgångsnivån är B1 vilket motsvarar C i lång finska (A-finska) eller M i kort finska (B-finska) i studenten.

Lärandemål

Studerande
- har ett gott allmänt ordförråd
- behärskar den centrala grammatiken
- förstår allmänna finska texter (faktatexter, artiklar osv.)
- förstår och kan skriva vardagslivets brev och meddelanden
- klarar muntligen av vardagliga situationer

Innehåll

- Repetition av den centrala grammatiken
- Skola och studier
- Arbetsliv
- Miljö
- Vardagliga situationer

Ämnesmässig tillämpning enligt utbildning kan förekomma.

Tid och plats

Hösten 2025, Campus Vasa

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Studiematerial och kompendium på Moodle.

Undervisningsmetoder

- muntliga och skriftliga övningar
- eget arbete, inlämningsuppgifter
- kortare föreläsningar
- närvaro 80 %

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Tentamen under sista lektionstillfället
Omtent på allmän omtentamen

Förverkligandets alternativa prestationssätt

Tvåspråkiga studerande har validerat kursen i början av sina studier.

Studerandes tidsanvändning och belastning

2 sp = 54 h arbete (c. 24 h i klass, c. 30 h eget arbete)

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

För bedömningen av kunskaper i finska som andra inhemska används Gemensam europeisk referensram för språk (CEFR). Nivå B1.1 och B1.2 anger nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 eller högre anger goda kunskaper (vitsorden 4–5). För att utföra kursen med godkänt vitsord (vitsordet 1) bör den studerande uppvisa sådana kunskaper som krävs för nivå B1.1. Godkänt vitsord i denna kurs krävs för att kunna delta i kursen Työelämän suomi.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

För bedömningen av kunskaper i finska som andra inhemska används Gemensam europeisk referensram för språk (CEFR). Nivå B1.1 och B1.2 anger nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 eller högre anger goda kunskaper (vitsorden 4–5). För att utföra kursen med godkänt vitsord (vitsordet 1) bör den studerande uppvisa sådana kunskaper som krävs för nivå B1.1. Godkänt vitsord i denna kurs krävs för att kunna delta i kursen Työelämän suomi.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

För bedömningen av kunskaper i finska som andra inhemska används Gemensam europeisk referensram för språk (CEFR). Nivå B1.1 och B1.2 anger nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 eller högre anger goda kunskaper (vitsorden 4–5). För att utföra kursen med godkänt vitsord (vitsordet 1) bör den studerande uppvisa sådana kunskaper som krävs för nivå B1.1. Godkänt vitsord i denna kurs krävs för att kunna delta i kursen Työelämän suomi.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Bedömningen baserar sig på
- timaktivitet
- inlämningsuppgifter
- tentamen

Underkänd (0)

För bedömningen av kunskaper i finska som andra inhemska används Gemensam europeisk referensram för språk (CEFR). Nivå B1 anger nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 eller högre anger goda kunskaper (vitsorden 4–5). Alla högskolor i Finland följer samma bedömningskriterier.

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

För bedömningen av kunskaper i finska som andra inhemska används Gemensam europeisk referensram för språk (CEFR). Nivå B1 anger nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 eller högre anger goda kunskaper (vitsorden 4–5). Alla högskolor i Finland följer samma bedömningskriterier.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

För bedömningen av kunskaper i finska som andra inhemska används Gemensam europeisk referensram för språk (CEFR). Nivå B1 anger nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 eller högre anger goda kunskaper (vitsorden 4–5). Alla högskolor i Finland följer samma bedömningskriterier.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

För bedömningen av kunskaper i finska som andra inhemska används Gemensam europeisk referensram för språk (CEFR). Nivå B1 anger nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 eller högre anger goda kunskaper (vitsorden 4–5). Alla högskolor i Finland följer samma bedömningskriterier.

Förkunskapskrav

Utgångsnivån är B1 vilket motsvarar C i lång finska (A-finska) eller M i kort finska (B-finska) i studenten.

Lärandemål

Studerande
- har ett gott allmänt ordförråd
- behärskar den centrala grammatiken
- förstår allmänna finska texter (faktatexter, artiklar osv.)
- förstår och kan skriva vardagslivets brev och meddelanden
- klarar muntligen av vardagliga situationer

Innehåll

- Repetition av den centrala grammatiken
- Skola och studier
- Arbetsliv
- Miljö
- Vardagliga situationer

Ämnesmässig tillämpning enligt utbildning kan förekomma.

Tid och plats

Våren 2026, Campus Vasa

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Studiematerial och kompendium på Moodle.

Undervisningsmetoder

- muntliga och skriftliga övningar
- eget arbete, inlämningsuppgifter
- kortare föreläsningar
- närvaro 80 %

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Tentamen under sista lektionstillfället
Omtent på allmän omtentamen

Förverkligandets alternativa prestationssätt

Tvåspråkiga studerande har validerat kursen i början av sina studier.

Studerandes tidsanvändning och belastning

2 sp = 54 h arbete (c. 24 h i klass, c. 30 h eget arbete)

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

För bedömningen av kunskaper i finska som andra inhemska används Gemensam europeisk referensram för språk (CEFR). Nivå B1.1 och B1.2 anger nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 eller högre anger goda kunskaper (vitsorden 4–5). För att utföra kursen med godkänt vitsord (vitsordet 1) bör den studerande uppvisa sådana kunskaper som krävs för nivå B1.1. Godkänt vitsord i denna kurs krävs för att kunna delta i kursen Työelämän suomi.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

För bedömningen av kunskaper i finska som andra inhemska används Gemensam europeisk referensram för språk (CEFR). Nivå B1.1 och B1.2 anger nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 eller högre anger goda kunskaper (vitsorden 4–5). För att utföra kursen med godkänt vitsord (vitsordet 1) bör den studerande uppvisa sådana kunskaper som krävs för nivå B1.1. Godkänt vitsord i denna kurs krävs för att kunna delta i kursen Työelämän suomi.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

För bedömningen av kunskaper i finska som andra inhemska används Gemensam europeisk referensram för språk (CEFR). Nivå B1.1 och B1.2 anger nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 eller högre anger goda kunskaper (vitsorden 4–5). För att utföra kursen med godkänt vitsord (vitsordet 1) bör den studerande uppvisa sådana kunskaper som krävs för nivå B1.1. Godkänt vitsord i denna kurs krävs för att kunna delta i kursen Työelämän suomi.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Bedömningen baserar sig på
- timaktivitet
- inlämningsuppgifter
- tentamen

Underkänd (0)

För bedömningen av kunskaper i finska som andra inhemska används Gemensam europeisk referensram för språk (CEFR). Nivå B1 anger nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 eller högre anger goda kunskaper (vitsorden 4–5). Alla högskolor i Finland följer samma bedömningskriterier.

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

För bedömningen av kunskaper i finska som andra inhemska används Gemensam europeisk referensram för språk (CEFR). Nivå B1 anger nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 eller högre anger goda kunskaper (vitsorden 4–5). Alla högskolor i Finland följer samma bedömningskriterier.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

För bedömningen av kunskaper i finska som andra inhemska används Gemensam europeisk referensram för språk (CEFR). Nivå B1 anger nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 eller högre anger goda kunskaper (vitsorden 4–5). Alla högskolor i Finland följer samma bedömningskriterier.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

För bedömningen av kunskaper i finska som andra inhemska används Gemensam europeisk referensram för språk (CEFR). Nivå B1 anger nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 eller högre anger goda kunskaper (vitsorden 4–5). Alla högskolor i Finland följer samma bedömningskriterier.

Förkunskapskrav

Utgångsnivån är B1 vilket motsvarar C i lång finska (A-finska) eller M i kort finska (B-finska) i studenten.

Lärandemål

Efter avlagd kurs
- har den studerande ett grundläggande ordförråd
- kan den studerande förstå och använda vardagliga fraser
- kan den studerande viss grundläggande grammatik
- kan den studerande fråga och svara på frågor om sig själv, sin familj och den omedelbara omgivningen
- kan den studerande delta i enkel kommunikation om den andra personen talar långsamt och hjälper

Innehåll

Alla eller ett urval:
- introducera sig själv, hälsningsfraser
- länder, språk
- familj
- arbete, yrken
- siffror, klockslag, veckodagar, månader
- väder
- mat och dryck
- kulturella aspekter

Tid och plats

Hösten 2025

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Allt material i Moodle

Undervisningsmetoder

- Interaktiva lektioner
- Par- och gruppövningar
- Muntliga och skriftliga övningar i klass och i Moodle

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Skriftlig tentamen i slutet av kursen. Omtent på allmän omtentamen.

Studerandes tidsanvändning och belastning

2 sp = 54 h arbete

Vitsordsskala

H-5

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Nivå A1.
Bedömningen baseras på tenten och timaktiviteten. Närvaro minst 80 %.

Efter avslutad kurs kan den studerande kommunicera i vardgliga situationer. Den studerande har ett grundläggande ordförråd och kan producera enkla meningar i tal och skrift.

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Den studerande har nöjaktig kunskap om kursinnehållet (ca 35-60 %).
Den studerande är närvarande men deltar sällan aktivt.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Den studerande har god kunskap om kursinnehållet (ca 61-89 %).
Den studerande är närvarande och deltar aktivt ibland.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Den studerande har utmärkt kunskap om kursinnehållet (ca 90-100 %).
Den studerande tar en aktiv roll och deltar ofta.

Förkunskapskrav

Inga förkunskapskrav

Lärandemål

Den studerande:
- kan muntligt och skriftligt kommunicera på ett strukturerat och språkligt välfungerande sätt.
- är medveten om olika vägar att söka information och kan använda dem samt kan rapportera enligt standarduppställningar.
- kan använda referenssystem och känner till arbetsprocessen för vetenskapligt skrivande.

Innehåll

- Referat eller andra längre skrivuppgifter
- Fackuppsats
- Officiella skrivelser (möteshandlingar, affärsbrev)
- Föredragningsteknik och föredrag
- Språkvård enligt behov
- Regler för skriftliga rapporter och vetenskapliga arbeten
- Ämnesmässig tillämpning enligt utbildning kan förekomma.

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Muntlig framställning: Försvarlig presentationsförmåga som präglas av delvis stilmässigt olämpligt språk, ostrukturerat innehåll och avsaknad av engagemang.Skriftlig framställning: Försvarlig skriftlig förmåga som visar på osäkerhet i fråga om skrivregler och att uttrycka sig i skrift. Informationssökning: Förmåga att söka reda på källor
till en uppgift men källorna är ytliga och elementära. Rapportering: Förmåga att ställa upp en rapport där reglerna för standarduppställning framgår i viss mån. Språket är torftigt och det förekommer felaktigheter, men rapporttexten är begriplig. Refernssystem: Försöker använda ett referenssystem och lyckas i någon mån.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Muntlig framställning: God presentationsförmåga som präglas av strukturerat innehåll, lämpligt språk och positiv inställning. Skriftlig framställning: God skriftlig förmåga som visar att skribenten behärskar skrivregler och har en stilkänsla. Informationssökning: God förmåga att samla pålitliga källor till en uppgift. Rapportering: God förmåga att ställa upp en överskådlig rapport i enlighet med reglerna för standarduppställning. Språket är begripligt och fungerande. Referenssystem: God förmåga att använda ett referenssystem på ett fungerande sätt.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Muntlig framställning: Berömlig presentationsförmåga som präglas av genomtänkt och väl strukturerat innehåll, tydligt och mångsidigt språk och positiv attityd till ämnet och situationen. Ett kunnigt intryck ges. Skriftlig framställning: Berömlig skriftlig förmåga som visar att skribenten använder ett mångsidigt, stilrent och felfritt skriftspråk.Informationssökning: Berömlig förmåga att kritiskt söka reda på pålitliga och trovärdiga källor till en uppgift. Rapportering: Berömlig förmåga att ställa upp
en välstrukturerad och visuellt tilltalande rapport. Rapporttexten är välskriven,anpassad till ämnet och felfri. Referenssystem: Berömlig förmåga att använda
ett eller flera referenssystem och känna till inom vilka ämnesområden den används.

Förkunskapskrav

inga

Lärandemål

Den studerande:
- kan muntligt och skriftligt kommunicera på ett strukturerat och språkligt välfungerande sätt.
- är medveten om olika vägar att söka information och kan använda dem samt kan rapportera enligt standarduppställningar.
- kan använda referenssystem och känner till arbetsprocessen för vetenskapligt skrivande.

Innehåll

- Referat eller andra längre skrivuppgifter
- Fackuppsats
- Officiella skrivelser (möteshandlingar, affärsbrev)
- Föredragningsteknik och föredrag
- Språkvård enligt behov
- Regler för skriftliga rapporter och vetenskapliga arbeten
- Ämnesmässig tillämpning enligt utbildning kan förekomma.

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Muntlig framställning: Försvarlig presentationsförmåga som präglas av delvis stilmässigt olämpligt språk, ostrukturerat innehåll och avsaknad av engagemang.Skriftlig framställning: Försvarlig skriftlig förmåga som visar på osäkerhet i fråga om skrivregler och att uttrycka sig i skrift. Informationssökning: Förmåga att söka reda på källor
till en uppgift men källorna är ytliga och elementära. Rapportering: Förmåga att ställa upp en rapport där reglerna för standarduppställning framgår i viss mån. Språket är torftigt och det förekommer felaktigheter, men rapporttexten är begriplig. Refernssystem: Försöker använda ett referenssystem och lyckas i någon mån.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Muntlig framställning: God presentationsförmåga som präglas av strukturerat innehåll, lämpligt språk och positiv inställning. Skriftlig framställning: God skriftlig förmåga som visar att skribenten behärskar skrivregler och har en stilkänsla. Informationssökning: God förmåga att samla pålitliga källor till en uppgift. Rapportering: God förmåga att ställa upp en överskådlig rapport i enlighet med reglerna för standarduppställning. Språket är begripligt och fungerande. Referenssystem: God förmåga att använda ett referenssystem på ett fungerande sätt.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Muntlig framställning: Berömlig presentationsförmåga som präglas av genomtänkt och väl strukturerat innehåll, tydligt och mångsidigt språk och positiv attityd till ämnet och situationen. Ett kunnigt intryck ges. Skriftlig framställning: Berömlig skriftlig förmåga som visar att skribenten använder ett mångsidigt, stilrent och felfritt skriftspråk.Informationssökning: Berömlig förmåga att kritiskt söka reda på pålitliga och trovärdiga källor till en uppgift. Rapportering: Berömlig förmåga att ställa upp
en välstrukturerad och visuellt tilltalande rapport. Rapporttexten är välskriven,anpassad till ämnet och felfri. Referenssystem: Berömlig förmåga att använda
ett eller flera referenssystem och känna till inom vilka ämnesområden den används.

Förkunskapskrav

inga

Lärandemål

Den studerande:
- kan muntligt och skriftligt kommunicera på ett strukturerat och språkligt välfungerande sätt.
- är medveten om olika vägar att söka information och kan använda dem samt kan rapportera enligt standarduppställningar.
- kan använda referenssystem och känner till arbetsprocessen för vetenskapligt skrivande.

Innehåll

- Referat eller andra längre skrivuppgifter
- Fackuppsats
- Officiella skrivelser (möteshandlingar, affärsbrev)
- Föredragningsteknik och föredrag
- Språkvård enligt behov
- Regler för skriftliga rapporter och vetenskapliga arbeten
- Ämnesmässig tillämpning enligt utbildning kan förekomma.

Tid och plats

Läsåret 25-26

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Studiematerial på Moodle. Svenska skrivregler (2017), Myndigheternas skrivregler (2014)

Undervisningsmetoder

Föreläsningar, diskussioner i grupp, skrivövningar, rapporter och muntliga presentationer. Vissa uppgifter görs parvis.

Praktik- och arbetslivssamarbete

-

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Repetitionsförhör via Moodle

Internationella kontakter

-

Förverkligandets alternativa prestationssätt

-

Studerandes tidsanvändning och belastning

81 h arbete för 3 sp, varav 30 h i klass och 51 h arbete på egen tid.

Periodisering av innehållet

-

Tilläggsuppgifter för studerande

-

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Muntlig framställning: Försvarlig presentationsförmåga som präglas av delvis stilmässigt olämpligt språk, ostrukturerat innehåll och avsaknad av engagemang.Skriftlig framställning: Försvarlig skriftlig förmåga som visar på osäkerhet i fråga om skrivregler och att uttrycka sig i skrift. Informationssökning: Förmåga att söka reda på källor
till en uppgift men källorna är ytliga och elementära. Rapportering: Förmåga att ställa upp en rapport där reglerna för standarduppställning framgår i viss mån. Språket är torftigt och det förekommer felaktigheter, men rapporttexten är begriplig. Refernssystem: Försöker använda ett referenssystem och lyckas i någon mån.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Muntlig framställning: God presentationsförmåga som präglas av strukturerat innehåll, lämpligt språk och positiv inställning. Skriftlig framställning: God skriftlig förmåga som visar att skribenten behärskar skrivregler och har en stilkänsla. Informationssökning: God förmåga att samla pålitliga källor till en uppgift. Rapportering: God förmåga att ställa upp en överskådlig rapport i enlighet med reglerna för standarduppställning. Språket är begripligt och fungerande. Referenssystem: God förmåga att använda ett referenssystem på ett fungerande sätt.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Muntlig framställning: Berömlig presentationsförmåga som präglas av genomtänkt och väl strukturerat innehåll, tydligt och mångsidigt språk och positiv attityd till ämnet och situationen. Ett kunnigt intryck ges. Skriftlig framställning: Berömlig skriftlig förmåga som visar att skribenten använder ett mångsidigt, stilrent och felfritt skriftspråk.Informationssökning: Berömlig förmåga att kritiskt söka reda på pålitliga och trovärdiga källor till en uppgift. Rapportering: Berömlig förmåga att ställa upp
en välstrukturerad och visuellt tilltalande rapport. Rapporttexten är välskriven,anpassad till ämnet och felfri. Referenssystem: Berömlig förmåga att använda
ett eller flera referenssystem och känna till inom vilka ämnesområden den används.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Kursen utvärderas utgående från utförda uppgifter, muntliga och skriftliga. För godkänd prestation krävs aktivitet under kursen och att alla inlämningsuppgifter är godkända, så även skriftliga förhör. Studeranden har visat att hen behärskar givna skrivregler, kan sammanställa språkligt korrekta dokument och klarar av att muntligt presentera ett givet ämne inför publik.

Underkänd (0)

Uppfyller inte kraven för vitsordet 1.

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Muntlig framställning: Försvarlig presentationsförmåga som präglas av delvis stilmässigt olämpligt språk, ostrukturerat innehåll och avsaknad av engagemang.
Skriftlig framställning: Försvarlig skriftlig förmåga somvisar på osäkerhet i fråga omskrivregler och att uttrycka sig iskrift.
Informationssökning: Förmåga att söka reda på källor till en uppgift men källorna ärytliga och elementära.
Rapportering: Förmåga att ställa upp en rapport där reglerna för standarduppställning framgår iviss mån. Språket är torftigt och det förekommer felaktigheter, men rapporttexten är begriplig.
Referenssystem: Försöker använda ett referenssystem och lyckas i någon mån.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Muntlig framsrällning: God presentationsförmåga som präglas av strukturerat innehåll, lämpligt språk och positiv inställning.
Skriftlig framställning: God skriftlig förmåga som visar att skribenten behärskar skrivregler och har en stilkänsla.
Informationssökning: God förmåga att samla pålitliga källor till en uppgift.
Rapportering: God förmåga att ställa upp en överskådlig rapport i enlighet med reglerna för standarduppställning. Språket är
begripligt och fungerande.
Referenssystem: God förmåga att använda ett referenssystem på ett fungerande sätt.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Muntlig framställning: Berömlig presentationsförmåga som präglas av genomtänkt och väl strukturerat innehåll, tydligt och mångsidigt språk och positiv attityd till ämnet och situationen. Ett kunnigt intryck ges.
Skriftig framställning: Berömlig skriftlig förmåga som visar att skribenten använder ett mångsidigt, stilrent och felfritt skriftspråk.
Informationssökning: Berömlig förmåga att kritiskt söka reda på pålitliga och trovärdiga källor till en uppgift.
Rapportering: Berömlig förmåga att ställa upp en välstrukturerad och visuellt tilltalande rapport. Rapporttexten är välskriven, anpassad till ämnet och felfri.
Referenssystem: Berömlig förmåga att använda ett eller flera referenssystem och känna till inom vilka ämnesområden den används.

Förkunskapskrav

inga

Lärandemål

Den studerande:
- kan rapportera och dokumentera inom kompetensområdet.
- behärskar skriv- och uppställningsregler och känner till den stilnivå som är lämplig i en formell text.
- kan planera en uppgift och göra tillhörande dokumentation med hjälp av kritiskt valda källor av olika slag.
- kan dokumentera praktisk och teoretisk kunskap inom studieområdet.
- behärskar ett eller flera referenssystem.

Innehåll

- Informationssökning
- arbetsprocessen för en mera omfattande rapportering som examensarbeten
- referenssystem
- utvärdering av rapporter
- regler för skriftliga rapporter och vetenskapliga arbeten.

- Ämnesmässig tillämpning enligt utbildning kan förekomma.

Tid och plats

Hösten 2025

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Övningsuppgifter och föreläsningsunderlag på Moodle.
Litteratur:
Backman, J., 2016. Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur.
Paulsson, U., 2020. Uppdragsbaserade examensarbeten. Lund. Studentlitteratur.

Undervisningsmetoder

Föreläsningar, individuella uppgifter,skrivuppgifter i grupp, litteraturstudier, muntliga presentationer.

Praktik- och arbetslivssamarbete

Gästföreläsare under kursen.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Repetitionsförhör vid sista lektionstillfället. Därefter vid omtentamenstillfällen eller annan överenskommelse.

Studerandes tidsanvändning och belastning

81 h arbete för den studerande under kursen uppdelat på 30 h arbete i klass och 51 h arbete på egen hand.

Bedömningskriterier, godkänt/underkänt

För godkänd prestation krävs följande:
Rapportering: Förmåga att rapportera och dokumentera inom kompetensområdet. Hen behärskar skriv‐ och uppställningsregler som utmärker dokumentation på examensarbetesnivå och känner till den stilnivå som är lämplig i en formell rapporterande text inom teknikområdet
Vetenskapligt skrivande: Har beredskap att planera och slutföra en omfattande utvecklings‐ och projektuppgift och känner till arbetsprocessen för vetenskapligt skrivande. Har beredskap att framföra grundad argumentationn och grundade slutsatser. Känner till och kan använda skrivhandböcker. Kan använda ett eller flera
referenssystem.
Läsning och granskning: Förmåga att kritiskt läsa och granska rapporter inom kompetensområdet och förbereda ett muntligt opponentskap.
Informationssökning: Förmåga att kritiskt och systematiskt söka källor och ta del av dem innehållsmässigt för skriftliga och muntliga uppgifter inom kompetensområdet.

Vitsordsskala

Godkänd/Underkänd

Bedömningskriterier, godkänt/underkänt

Rapportering: Förmåga att rapportera och dokumentera inom kompetensområdet. Hen behärskar skriv‐ och uppställningsregler som utmärker dokumentation på
examensarbetesnivå och känner till den stilnivå som är lämplig i en formell rapporterande text inom teknikområdet. Vetenskapligt skrivande: Har beredskap att planera och slutföra en omfattande utvecklings‐ och projektuppgift och känner till arbetsprocessen för vetenskapligt skrivande. Har beredskap att framföra grundad argumentation och grundade slutsatser. Känner till och kan använda skrivhandböcker. Kan använda ett eller flera referenssystem. Läsning och granskning: Förmåga att kritiskt läsa och granska rapporter inom kompetensområdet och förbereda ett muntligt opponentskap Informationssökning: Förmåga att kritiskt och systematiskt söka källor och ta del av dem innehållsmässigt för skriftliga och muntliga uppgifter inom kompetensområdet.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Inlämningsuppgifterna ska vara inlämnade senast under pågående läsår.

Förkunskapskrav

Svenska för ingenjörer

Lärandemål

Den studerande:
- kan rapportera och dokumentera inom kompetensområdet.
- behärskar skriv- och uppställningsregler och känner till den stilnivå som är lämplig i en formell text.
- kan planera en uppgift och göra tillhörande dokumentation med hjälp av kritiskt valda källor av olika slag.
- kan dokumentera praktisk och teoretisk kunskap inom studieområdet.
- behärskar ett eller flera referenssystem.

Innehåll

- Informationssökning
- arbetsprocessen för en mera omfattande rapportering som examensarbeten
- referenssystem
- utvärdering av rapporter
- regler för skriftliga rapporter och vetenskapliga arbeten.

- Ämnesmässig tillämpning enligt utbildning kan förekomma.

Tid och plats

Hösten 2025

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Övningsuppgifter och föreläsningsunderlag på Moodle.
Litteratur:
Backman, J., 2016. Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur.
Paulsson, U., 2020. Uppdragsbaserade examensarbeten. Lund. Studentlitteratur.

Undervisningsmetoder

Föreläsningar, individuella uppgifter,skrivuppgifter i grupp, litteraturstudier, muntliga presentationer.

Praktik- och arbetslivssamarbete

Gästföreläsare under kursen.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Repetitionsförhör vid sista lektionstillfället. Därefter vid omtentamenstillfällen eller annan överenskommelse.

Studerandes tidsanvändning och belastning

81 h arbete för den studerande under kursen uppdelat på 30 h arbete i klass och 51 h arbete på egen hand.

Bedömningskriterier, godkänt/underkänt

För godkänd prestation krävs följande:
Rapportering: Förmåga att rapportera och dokumentera inom kompetensområdet. Hen behärskar skriv‐ och uppställningsregler som utmärker dokumentation på examensarbetesnivå och känner till den stilnivå som är lämplig i en formell rapporterande text inom teknikområdet
Vetenskapligt skrivande: Har beredskap att planera och slutföra en omfattande utvecklings‐ och projektuppgift och känner till arbetsprocessen för vetenskapligt skrivande. Har beredskap att framföra grundad argumentationn och grundade slutsatser. Känner till och kan använda skrivhandböcker. Kan använda ett eller flera
referenssystem.
Läsning och granskning: Förmåga att kritiskt läsa och granska rapporter inom kompetensområdet och förbereda ett muntligt opponentskap.
Informationssökning: Förmåga att kritiskt och systematiskt söka källor och ta del av dem innehållsmässigt för skriftliga och muntliga uppgifter inom kompetensområdet.

Vitsordsskala

Godkänd/Underkänd

Bedömningskriterier, godkänt/underkänt

Rapportering: Förmåga att rapportera och dokumentera inom kompetensområdet. Hen behärskar skriv‐ och uppställningsregler som utmärker dokumentation på
examensarbetesnivå och känner till den stilnivå som är lämplig i en formell rapporterande text inom teknikområdet. Vetenskapligt skrivande: Har beredskap att planera och slutföra en omfattande utvecklings‐ och projektuppgift och känner till arbetsprocessen för vetenskapligt skrivande. Har beredskap att framföra grundad argumentation och grundade slutsatser. Känner till och kan använda skrivhandböcker. Kan använda ett eller flera referenssystem. Läsning och granskning: Förmåga att kritiskt läsa och granska rapporter inom kompetensområdet och förbereda ett muntligt opponentskap Informationssökning: Förmåga att kritiskt och systematiskt söka källor och ta del av dem innehållsmässigt för skriftliga och muntliga uppgifter inom kompetensområdet.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Inlämningsuppgifterna ska vara inlämnade senast under pågående läsår.

Förkunskapskrav

Svenska för ingenjörer

Lärandemål

Den studerande:
- kan rapportera och dokumentera inom kompetensområdet.
- behärskar skriv- och uppställningsregler och känner till den stilnivå som är lämplig i en formell text.
- kan planera en uppgift och göra tillhörande dokumentation med hjälp av kritiskt valda källor av olika slag.
- kan dokumentera praktisk och teoretisk kunskap inom studieområdet.
- behärskar ett eller flera referenssystem.

Innehåll

- Informationssökning
- arbetsprocessen för en mera omfattande rapportering som examensarbeten
- referenssystem
- utvärdering av rapporter
- regler för skriftliga rapporter och vetenskapliga arbeten.

- Ämnesmässig tillämpning enligt utbildning kan förekomma.

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, godkänt/underkänt

Rapportering: Förmåga att rapportera och dokumentera inom kompetensområdet. Hen behärskar skriv‐ och uppställningsregler som utmärker dokumentation på
examensarbetesnivå och känner till den stilnivå som är lämplig i en formell rapporterande text inom teknikområdet. Vetenskapligt skrivande: Har beredskap att planera och slutföra en omfattande utvecklings‐ och projektuppgift och känner till arbetsprocessen för vetenskapligt skrivande. Har beredskap att framföra grundad argumentation och grundade slutsatser. Känner till och kan använda skrivhandböcker. Kan använda ett eller flera referenssystem. Läsning och granskning: Förmåga att kritiskt läsa och granska rapporter inom kompetensområdet och förbereda ett muntligt opponentskap Informationssökning: Förmåga att kritiskt och systematiskt söka källor och ta del av dem innehållsmässigt för skriftliga och muntliga uppgifter inom kompetensområdet.

Förkunskapskrav

Svenska för ingenjörer

Lärandemål

Den studerande:
- kan rapportera och dokumentera inom kompetensområdet.
- behärskar skriv- och uppställningsregler och känner till den stilnivå som är lämplig i en formell text.
- kan planera en uppgift och göra tillhörande dokumentation med hjälp av kritiskt valda källor av olika slag.
- kan dokumentera praktisk och teoretisk kunskap inom studieområdet.
- behärskar ett eller flera referenssystem.

Innehåll

- Informationssökning
- arbetsprocessen för en mera omfattande rapportering som examensarbeten
- referenssystem
- utvärdering av rapporter
- regler för skriftliga rapporter och vetenskapliga arbeten.

- Ämnesmässig tillämpning enligt utbildning kan förekomma.

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, godkänt/underkänt

Rapportering: Förmåga att rapportera och dokumentera inom kompetensområdet. Hen behärskar skriv‐ och uppställningsregler som utmärker dokumentation på
examensarbetesnivå och känner till den stilnivå som är lämplig i en formell rapporterande text inom teknikområdet. Vetenskapligt skrivande: Har beredskap att planera och slutföra en omfattande utvecklings‐ och projektuppgift och känner till arbetsprocessen för vetenskapligt skrivande. Har beredskap att framföra grundad argumentation och grundade slutsatser. Känner till och kan använda skrivhandböcker. Kan använda ett eller flera referenssystem. Läsning och granskning: Förmåga att kritiskt läsa och granska rapporter inom kompetensområdet och förbereda ett muntligt opponentskap Informationssökning: Förmåga att kritiskt och systematiskt söka källor och ta del av dem innehållsmässigt för skriftliga och muntliga uppgifter inom kompetensområdet.

Förkunskapskrav

Svenska för ingenjörer

Lärandemål

Den studerande:
- kan rapportera och dokumentera inom kompetensområdet.
- behärskar skriv- och uppställningsregler och känner till den stilnivå som är lämplig i en formell text.
- kan planera en uppgift och göra tillhörande dokumentation med hjälp av kritiskt valda källor av olika slag.
- kan dokumentera praktisk och teoretisk kunskap inom studieområdet.
- behärskar ett eller flera referenssystem.

Innehåll

- Informationssökning
- arbetsprocessen för en mera omfattande rapportering som examensarbeten
- referenssystem
- utvärdering av rapporter
- regler för skriftliga rapporter och vetenskapliga arbeten.

- Ämnesmässig tillämpning enligt utbildning kan förekomma.

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, godkänt/underkänt

Rapportering: Förmåga att rapportera och dokumentera inom kompetensområdet. Hen behärskar skriv‐ och uppställningsregler som utmärker dokumentation på
examensarbetesnivå och känner till den stilnivå som är lämplig i en formell rapporterande text inom teknikområdet. Vetenskapligt skrivande: Har beredskap att planera och slutföra en omfattande utvecklings‐ och projektuppgift och känner till arbetsprocessen för vetenskapligt skrivande. Har beredskap att framföra grundad argumentation och grundade slutsatser. Känner till och kan använda skrivhandböcker. Kan använda ett eller flera referenssystem. Läsning och granskning: Förmåga att kritiskt läsa och granska rapporter inom kompetensområdet och förbereda ett muntligt opponentskap Informationssökning: Förmåga att kritiskt och systematiskt söka källor och ta del av dem innehållsmässigt för skriftliga och muntliga uppgifter inom kompetensområdet.

Förkunskapskrav

Svenska för ingenjörer

Lärandemål

Efter genomgången kurs skall den studerande kunna göra beräkningar kring grundläggande termodynamiska processer såsom uppvärmning/nedkylning, blandning, kompression/expansion och förbränning, samt kring kretsprocesser.

Innehåll

Termodynamiska egenskaper hos olika fluider inklusive fuktig luft
Termodynamiska processer
Termisk kraftproduktion
Kylanläggningar och värmepumpar
Förbränning

Tid och plats

Vasa, Period 2 hösten 2025

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Kompendium och övrigt material distribueras via MOODLE

Rekommenderad bredvidläsningslitteratur:
Cengel, Cimbala & Turner: "Fundamentals of Thermal-Fluid Sciences (in SI Units)"
Ekroth & Granryd, "Tillämpad termodynamik"

Undervisningsmetoder

Räkneövningar

Praktik- och arbetslivssamarbete

-

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Tiderna för inlämningsuppgifter och kortförhör anges i kursschemat i MOODLE.

Internationella kontakter

-

Förverkligandets alternativa prestationssätt

-

Studerandes tidsanvändning och belastning

Totalt 108 h fördelat på
48 h räkneövning
60 h självstudier

Periodisering av innehållet

Enligt kursschemat på MOODLE

Tilläggsuppgifter för studerande

-

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Kan beräkna de termodynamiska tillståndsstorheterna med hjälp av tabeller, diagram, datorprogram eller formler.
Kan använda energi- och massbalanser för att göra beräkningar för enskilda stationära processer.
Kan beräkna verkningsgrader för turbiner och kompressorer.
Kan räkna enkla kretsprocesser och tolka diagram över dessa.
Kan med diagram eller programvara beräkna luftmängd, rökgasmängd och rökgasens entalpitet.
Kan vid standardberäkningar, använda korrekta beteckningar och presentera räknegången någorlunda systematiskt.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Känner till och kan förklara innebörden i centrala termodynamiska storheter och begrepp samt hur storheter beror av varandra.
Kan göra mera krävande beräkningar för kretsprocesser.
Kan göra beräkningar för processer med fuktig luft som involverar kondensation/vattentillförsel.
Kan göra energiberäkningar utgående från rökgassammansättning.
Kan använda datoriserade verktyg för att effektivt analysera och beskriva samband.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Känner till den statistiska tolkningen av entropibegreppet och kan dra enkla slutsatser utgående från denna.
Kan göra beräkningar för ickestationära processer.
Kan genom stökiometriska beräkningar bestämma luftmängd, rökgasmängd och rökgasens sammansättning.
Kan härleda termodynamiska samband.
Kan använda datoriserade verktyg för att göra matematiskt mer komplicerade termodynamiska beräkningar.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Examination sker genom inlämningsuppgifter och korta förhör i moodle.
Kursvitsordet baseras på totalpoängen från inlämningsuppgifterna och förhören.
För godkänt krävs 1/3 av maxpoäng.

Underkänd (0)

Uppfyller inte kriterierna för vitsordet 1

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Kan beräkna de termodynamiska tillståndsstorheterna med hjälp av tabeller, diagram, datorprogram eller formler.
Kan använda energi- och massbalanser för att göra beräkningar för enskilda stationära processer.
Kan beräkna verkningsgrader för turbiner och kompressorer.
Kan räkna enkla kretsprocesser och tolka diagram över dessa.
Kan med diagram eller programvara beräkna luftmängd, rökgasmängd och rökgasens entalpitet.
Kan vid standardberäkningar, använda korrekta beteckningar och presentera räknegången någorlunda systematiskt.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Känner till och kan förklara innebörden i centrala termodynamiska storheter och begrepp samt hur storheter beror av varandra.
Kan göra mera krävande beräkningar för kretsprocesser.
Kan göra beräkningar för processer med fuktig luft som involverar kondensation/vattentillförsel.
Kan göra energiberäkningar utgående från rökgassammansättning.
Kan använda datoriserade verktyg för att effektivt analysera och beskriva samband.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Känner till den statistiska tolkningen av entropibegreppet och kan dra enkla slutsatser utgående från denna.
Kan göra beräkningar för ickestationära processer.
Kan genom stökiometriska beräkningar bestämma luftmängd, rökgasmängd och rökgasens sammansättning.
Kan härleda termodynamiska samband.
Kan använda datoriserade verktyg för att göra matematiskt mer komplicerade termodynamiska beräkningar.

Förkunskapskrav

Inga

Lärandemål

Studerande
- behärskar det centrala ordförrådet inom den egna branschen
- klarar muntligen och skriftligen av arbetsrelaterade situationer
- kan skriva olika typer av texter och ställa upp olika typer av dokument
- förstår och kan tillgodogöra sig information ur texter (artiklar, officiella dokument etc.) som rör den egna branschen
- kan hålla en strukturerad presentation på finska
- kan delta i och leda ett möte på finska
- behärskar muntligen och skriftligen den centrala grammatiken

- ska uppvisa sådana kunskaper (muntligt och skriftligt) i finska som enligt lagen (424/2003) krävs av offentligt anställda

Innehåll

- Arbetsliv och den egna branschen
- Företagande
- Affärskommunikation
- Mötesteknik- och terminologi
- Examensarbetets abstrakt

- Ämnesmässig tillämpning enligt utbildning kan förekomma.

Tid och plats

Hösten 2025, Wolffskavägen 33

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Kompendium + övrigt material på Moodle.

Undervisningsmetoder

- Undervisningsspråk finska
- Interaktiva lektioner (närvaro 75 %)
- Kortare föreläsningar
- Par- och gruppdiskussioner
- Skriftliga övningar och skriftliga inlämningsuppgifter
- Eget arbete
- Presentation och opponering
- Muntlig och skriftlig tent

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Muntlig tent under kursen.
Skriftlig tentamen under sista lektionstillfället.
Omtent på allmänt omtentamenstillfälle

Förverkligandets alternativa prestationssätt

Tvåspråkiga studerande kan avlägga kursen delvis på distans. Vissa tillfällen är obligatoriska för alla. Mer info ges under första lektionstillfället.

Studerandes tidsanvändning och belastning

4 sp = 108 h arbete (c. 42 h i klass, c. 66 h eget arbete)

Tilläggsuppgifter för studerande

Kom ihåg att också anmäla dig till de skriftliga och muntliga delarna.

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Den studerande skall uppvisa sådana kunskaper i finska som enligt lagen (424/2003) krävs av offentligt anställda och bör visa nöjaktig (vitsordet 1, 2 eller 3) eller god (vitsordet 4 eller 5) förmåga att använda finska i tal och skrift.

För bedömningen av kunskaperna i finska används Gemensam europeisk referensram för språk (CEFR). Nivå B1.1 och B1.2 anger nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 eller högre anger goda kunskaper (vitsorden 4–5).

Muntlig och skriftlig förmåga bedöms med skilda vitsord.

Alla högskolor i Finland följer samma bedömningskriterier.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Den studerande skall uppvisa sådana kunskaper i finska som enligt lagen (424/2003) krävs av offentligt anställda och bör visa nöjaktig (vitsordet 1, 2 eller 3) eller god (vitsordet 4 eller 5) förmåga att använda finska i tal och skrift.

För bedömningen av kunskaperna i finska används Gemensam europeisk referensram för språk (CEFR). Nivå B1.1 och B1.2 anger nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 eller högre anger goda kunskaper (vitsorden 4–5).

Muntlig och skriftlig förmåga bedöms med skilda vitsord.

Alla högskolor i Finland följer samma bedömningskriterier.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Den studerande skall uppvisa sådana kunskaper i finska som enligt lagen (424/2003) krävs av offentligt anställda och bör visa nöjaktig (vitsordet 1, 2 eller 3) eller god (vitsordet 4 eller 5) förmåga att använda finska i tal och skrift.

För bedömningen av kunskaperna i finska används Gemensam europeisk referensram för språk (CEFR). Nivå B1.1 och B1.2 anger nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 eller högre anger goda kunskaper (vitsorden 4–5).

Muntlig och skriftlig förmåga bedöms med skilda vitsord.

Alla högskolor i Finland följer samma bedömningskriterier.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Bedömning på basen av
- Muntligt prov, muntlig presentation och andra muntliga övningar
- Skriftliga prov/förhör
- Skriftliga inlämningsuppgifter
- Timaktivitet
- Muntlig och skriftlig färdighet bedöms med skilda vitsord.

Underkänd (0)

Bedömningen av kunskaperna i finska baserar sig på Europeiska referensramen för språk (CEFR). Nivå B1 avser nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 avser goda kunskaper (vitsorden 4–5). Samma bedömningskriterier används vid alla högskolor i Finland. Nivå A2 eller lägre är undekänt.
Muntlig och skriftlig färdighet bedöms med skilda vitsord.

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Bedömningen av kunskaperna i finska baserar sig på Europeiska referensramen för språk (CEFR). Nivå B1 avser nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 avser goda kunskaper (vitsorden 4–5). Samma bedömningskriterier används vid alla högskolor i Finland. Nivå A2 eller lägre är undekänt.
Muntlig och skriftlig färdighet bedöms med skilda vitsord.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Bedömningen av kunskaperna i finska baserar sig på Europeiska referensramen för språk (CEFR). Nivå B1 avser nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 avser goda kunskaper (vitsorden 4–5). Samma bedömningskriterier används vid alla högskolor i Finland. Nivå A2 eller lägre är undekänt.
Muntlig och skriftlig färdighet bedöms med skilda vitsord.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Bedömningen av kunskaperna i finska baserar sig på Europeiska referensramen för språk (CEFR). Nivå B1 avser nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 avser goda kunskaper (vitsorden 4–5). Samma bedömningskriterier används vid alla högskolor i Finland. Nivå A2 eller lägre är undekänt.
Muntlig och skriftlig färdighet bedöms med skilda vitsord.

Förkunskapskrav

Suomi

Lärandemål

Studerande
- behärskar det centrala ordförrådet inom den egna branschen
- klarar muntligen och skriftligen av arbetsrelaterade situationer
- kan skriva olika typer av texter och ställa upp olika typer av dokument
- förstår och kan tillgodogöra sig information ur texter (artiklar, officiella dokument etc.) som rör den egna branschen
- kan hålla en strukturerad presentation på finska
- kan delta i och leda ett möte på finska
- behärskar muntligen och skriftligen den centrala grammatiken

- ska uppvisa sådana kunskaper (muntligt och skriftligt) i finska som enligt lagen (424/2003) krävs av offentligt anställda

Innehåll

- Arbetsliv och den egna branschen
- Företagande
- Affärskommunikation
- Mötesteknik- och terminologi
- Examensarbetets abstrakt

- Ämnesmässig tillämpning enligt utbildning kan förekomma.

Tid och plats

Hösten 2025, Wolffskavägen 33

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Kompendium + övrigt material på Moodle.

Undervisningsmetoder

- Undervisningsspråk finska
- Interaktiva lektioner (närvaro 75 %)
- Kortare föreläsningar
- Par- och gruppdiskussioner
- Skriftliga övningar och skriftliga inlämningsuppgifter
- Eget arbete
- Presentation och opponering
- Muntlig och skriftlig tent

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Muntlig tent under kursen.
Skriftlig tentamen under sista lektionstillfället.
Omtent på allmänt omtentamenstillfälle

Förverkligandets alternativa prestationssätt

Tvåspråkiga studerande kan avlägga kursen delvis på distans. Vissa tillfällen är obligatoriska för alla. Mer info ges under första lektionstillfället.

Studerandes tidsanvändning och belastning

4 sp = 108 h arbete (c. 42 h i klass, c. 66 h eget arbete)

Tilläggsuppgifter för studerande

Kom ihåg att också anmäla dig till de skriftliga och muntliga delarna.

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Den studerande skall uppvisa sådana kunskaper i finska som enligt lagen (424/2003) krävs av offentligt anställda och bör visa nöjaktig (vitsordet 1, 2 eller 3) eller god (vitsordet 4 eller 5) förmåga att använda finska i tal och skrift.

För bedömningen av kunskaperna i finska används Gemensam europeisk referensram för språk (CEFR). Nivå B1.1 och B1.2 anger nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 eller högre anger goda kunskaper (vitsorden 4–5).

Muntlig och skriftlig förmåga bedöms med skilda vitsord.

Alla högskolor i Finland följer samma bedömningskriterier.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Den studerande skall uppvisa sådana kunskaper i finska som enligt lagen (424/2003) krävs av offentligt anställda och bör visa nöjaktig (vitsordet 1, 2 eller 3) eller god (vitsordet 4 eller 5) förmåga att använda finska i tal och skrift.

För bedömningen av kunskaperna i finska används Gemensam europeisk referensram för språk (CEFR). Nivå B1.1 och B1.2 anger nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 eller högre anger goda kunskaper (vitsorden 4–5).

Muntlig och skriftlig förmåga bedöms med skilda vitsord.

Alla högskolor i Finland följer samma bedömningskriterier.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Den studerande skall uppvisa sådana kunskaper i finska som enligt lagen (424/2003) krävs av offentligt anställda och bör visa nöjaktig (vitsordet 1, 2 eller 3) eller god (vitsordet 4 eller 5) förmåga att använda finska i tal och skrift.

För bedömningen av kunskaperna i finska används Gemensam europeisk referensram för språk (CEFR). Nivå B1.1 och B1.2 anger nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 eller högre anger goda kunskaper (vitsorden 4–5).

Muntlig och skriftlig förmåga bedöms med skilda vitsord.

Alla högskolor i Finland följer samma bedömningskriterier.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Bedömning på basen av
- Muntligt prov, muntlig presentation och andra muntliga övningar
- Skriftliga prov/förhör
- Skriftliga inlämningsuppgifter
- Timaktivitet
- Muntlig och skriftlig färdighet bedöms med skilda vitsord.

Underkänd (0)

Bedömningen av kunskaperna i finska baserar sig på Europeiska referensramen för språk (CEFR). Nivå B1 avser nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 avser goda kunskaper (vitsorden 4–5). Samma bedömningskriterier används vid alla högskolor i Finland. Nivå A2 eller lägre är undekänt.
Muntlig och skriftlig färdighet bedöms med skilda vitsord.

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Bedömningen av kunskaperna i finska baserar sig på Europeiska referensramen för språk (CEFR). Nivå B1 avser nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 avser goda kunskaper (vitsorden 4–5). Samma bedömningskriterier används vid alla högskolor i Finland. Nivå A2 eller lägre är undekänt.
Muntlig och skriftlig färdighet bedöms med skilda vitsord.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Bedömningen av kunskaperna i finska baserar sig på Europeiska referensramen för språk (CEFR). Nivå B1 avser nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 avser goda kunskaper (vitsorden 4–5). Samma bedömningskriterier används vid alla högskolor i Finland. Nivå A2 eller lägre är undekänt.
Muntlig och skriftlig färdighet bedöms med skilda vitsord.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Bedömningen av kunskaperna i finska baserar sig på Europeiska referensramen för språk (CEFR). Nivå B1 avser nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 avser goda kunskaper (vitsorden 4–5). Samma bedömningskriterier används vid alla högskolor i Finland. Nivå A2 eller lägre är undekänt.
Muntlig och skriftlig färdighet bedöms med skilda vitsord.

Förkunskapskrav

Suomi

Lärandemål

Studerande
- behärskar det centrala ordförrådet inom den egna branschen
- klarar muntligen och skriftligen av arbetsrelaterade situationer
- kan skriva olika typer av texter och ställa upp olika typer av dokument
- förstår och kan tillgodogöra sig information ur texter (artiklar, officiella dokument etc.) som rör den egna branschen
- kan hålla en strukturerad presentation på finska
- kan delta i och leda ett möte på finska
- behärskar muntligen och skriftligen den centrala grammatiken

- ska uppvisa sådana kunskaper (muntligt och skriftligt) i finska som enligt lagen (424/2003) krävs av offentligt anställda

Innehåll

- Arbetsliv och den egna branschen
- Företagande
- Affärskommunikation
- Mötesteknik- och terminologi
- Examensarbetets abstrakt

- Ämnesmässig tillämpning enligt utbildning kan förekomma.

Tid och plats

Hösten 2025, Wolffskavägen 33

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Kompendium + övrigt material på Moodle.

Undervisningsmetoder

- Undervisningsspråk finska
- Interaktiva lektioner (närvaro 75 %)
- Kortare föreläsningar
- Par- och gruppdiskussioner
- Skriftliga övningar och skriftliga inlämningsuppgifter
- Eget arbete
- Presentation och opponering
- Muntlig och skriftlig tent

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Muntlig tent under kursen.
Skriftlig tentamen under sista lektionstillfället.
Omtent på allmänt omtentamenstillfälle

Förverkligandets alternativa prestationssätt

Tvåspråkiga studerande kan avlägga kursen delvis på distans. Vissa tillfällen är obligatoriska för alla. Mer info ges under första lektionstillfället.

Studerandes tidsanvändning och belastning

4 sp = 108 h arbete (c. 42 h i klass, c. 66 h eget arbete)

Tilläggsuppgifter för studerande

Kom ihåg att också anmäla dig till de skriftliga och muntliga delarna.

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Den studerande skall uppvisa sådana kunskaper i finska som enligt lagen (424/2003) krävs av offentligt anställda och bör visa nöjaktig (vitsordet 1, 2 eller 3) eller god (vitsordet 4 eller 5) förmåga att använda finska i tal och skrift.

För bedömningen av kunskaperna i finska används Gemensam europeisk referensram för språk (CEFR). Nivå B1.1 och B1.2 anger nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 eller högre anger goda kunskaper (vitsorden 4–5).

Muntlig och skriftlig förmåga bedöms med skilda vitsord.

Alla högskolor i Finland följer samma bedömningskriterier.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Den studerande skall uppvisa sådana kunskaper i finska som enligt lagen (424/2003) krävs av offentligt anställda och bör visa nöjaktig (vitsordet 1, 2 eller 3) eller god (vitsordet 4 eller 5) förmåga att använda finska i tal och skrift.

För bedömningen av kunskaperna i finska används Gemensam europeisk referensram för språk (CEFR). Nivå B1.1 och B1.2 anger nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 eller högre anger goda kunskaper (vitsorden 4–5).

Muntlig och skriftlig förmåga bedöms med skilda vitsord.

Alla högskolor i Finland följer samma bedömningskriterier.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Den studerande skall uppvisa sådana kunskaper i finska som enligt lagen (424/2003) krävs av offentligt anställda och bör visa nöjaktig (vitsordet 1, 2 eller 3) eller god (vitsordet 4 eller 5) förmåga att använda finska i tal och skrift.

För bedömningen av kunskaperna i finska används Gemensam europeisk referensram för språk (CEFR). Nivå B1.1 och B1.2 anger nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 eller högre anger goda kunskaper (vitsorden 4–5).

Muntlig och skriftlig förmåga bedöms med skilda vitsord.

Alla högskolor i Finland följer samma bedömningskriterier.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Bedömning på basen av
- Muntligt prov, muntlig presentation och andra muntliga övningar
- Skriftliga prov/förhör
- Skriftliga inlämningsuppgifter
- Timaktivitet
- Muntlig och skriftlig färdighet bedöms med skilda vitsord.

Underkänd (0)

Bedömningen av kunskaperna i finska baserar sig på Europeiska referensramen för språk (CEFR). Nivå B1 avser nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 avser goda kunskaper (vitsorden 4–5). Samma bedömningskriterier används vid alla högskolor i Finland. Nivå A2 eller lägre är undekänt.
Muntlig och skriftlig färdighet bedöms med skilda vitsord.

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Bedömningen av kunskaperna i finska baserar sig på Europeiska referensramen för språk (CEFR). Nivå B1 avser nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 avser goda kunskaper (vitsorden 4–5). Samma bedömningskriterier används vid alla högskolor i Finland. Nivå A2 eller lägre är undekänt.
Muntlig och skriftlig färdighet bedöms med skilda vitsord.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Bedömningen av kunskaperna i finska baserar sig på Europeiska referensramen för språk (CEFR). Nivå B1 avser nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 avser goda kunskaper (vitsorden 4–5). Samma bedömningskriterier används vid alla högskolor i Finland. Nivå A2 eller lägre är undekänt.
Muntlig och skriftlig färdighet bedöms med skilda vitsord.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Bedömningen av kunskaperna i finska baserar sig på Europeiska referensramen för språk (CEFR). Nivå B1 avser nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 avser goda kunskaper (vitsorden 4–5). Samma bedömningskriterier används vid alla högskolor i Finland. Nivå A2 eller lägre är undekänt.
Muntlig och skriftlig färdighet bedöms med skilda vitsord.

Förkunskapskrav

Suomi

Lärandemål

Studerande
- behärskar det centrala ordförrådet inom den egna branschen
- klarar muntligen och skriftligen av arbetsrelaterade situationer
- kan skriva olika typer av texter och ställa upp olika typer av dokument
- förstår och kan tillgodogöra sig information ur texter (artiklar, officiella dokument etc.) som rör den egna branschen
- kan hålla en strukturerad presentation på finska
- kan delta i och leda ett möte på finska
- behärskar muntligen och skriftligen den centrala grammatiken

- ska uppvisa sådana kunskaper (muntligt och skriftligt) i finska som enligt lagen (424/2003) krävs av offentligt anställda

Innehåll

- Arbetsliv och den egna branschen
- Företagande
- Affärskommunikation
- Mötesteknik- och terminologi
- Examensarbetets abstrakt

- Ämnesmässig tillämpning enligt utbildning kan förekomma.

Tid och plats

Hösten 2025, Wolffskavägen 33

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Material på Moodle.

Undervisningsmetoder

- Undervisningsspråk finska
- Interaktiva lektioner (närvaro 75 %)
- Kortare föreläsningar
- Par- och gruppdiskussioner
- Skriftliga övningar och skriftliga inlämningsuppgifter
- Eget arbete
- Presentation och opponering
- Muntlig och skriftlig tent

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Muntlig tent under kursen.
Skriftlig tentamen under kursen.
Omtent på allmänt omtentamenstillfälle

Förverkligandets alternativa prestationssätt

Tvåspråkiga studerande kan avlägga kursen delvis på distans. Vissa tillfällen är obligatoriska för alla. Mer info ges under första lektionstillfället.

Studerandes tidsanvändning och belastning

4 sp = 108 h arbete

Tilläggsuppgifter för studerande

Kom ihåg att också anmäla dig till de skriftliga och muntliga delarna.

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Den studerande skall uppvisa sådana kunskaper i finska som enligt lagen (424/2003) krävs av offentligt anställda och bör visa nöjaktig (vitsordet 1, 2 eller 3) eller god (vitsordet 4 eller 5) förmåga att använda finska i tal och skrift.

För bedömningen av kunskaperna i finska används Gemensam europeisk referensram för språk (CEFR). Nivå B1.1 och B1.2 anger nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 eller högre anger goda kunskaper (vitsorden 4–5).

Muntlig och skriftlig förmåga bedöms med skilda vitsord.

Alla högskolor i Finland följer samma bedömningskriterier.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Den studerande skall uppvisa sådana kunskaper i finska som enligt lagen (424/2003) krävs av offentligt anställda och bör visa nöjaktig (vitsordet 1, 2 eller 3) eller god (vitsordet 4 eller 5) förmåga att använda finska i tal och skrift.

För bedömningen av kunskaperna i finska används Gemensam europeisk referensram för språk (CEFR). Nivå B1.1 och B1.2 anger nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 eller högre anger goda kunskaper (vitsorden 4–5).

Muntlig och skriftlig förmåga bedöms med skilda vitsord.

Alla högskolor i Finland följer samma bedömningskriterier.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Den studerande skall uppvisa sådana kunskaper i finska som enligt lagen (424/2003) krävs av offentligt anställda och bör visa nöjaktig (vitsordet 1, 2 eller 3) eller god (vitsordet 4 eller 5) förmåga att använda finska i tal och skrift.

För bedömningen av kunskaperna i finska används Gemensam europeisk referensram för språk (CEFR). Nivå B1.1 och B1.2 anger nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 eller högre anger goda kunskaper (vitsorden 4–5).

Muntlig och skriftlig förmåga bedöms med skilda vitsord.

Alla högskolor i Finland följer samma bedömningskriterier.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Bedömning på basen av prov och kursuppgifter.

Muntlig och skriftlig färdighet bedöms med skilda vitsord.

Underkänd (0)

Bedömningen av kunskaperna i finska baserar sig på Europeiska referensramen för språk (CEFR). Nivå B1 avser nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 avser goda kunskaper (vitsorden 4–5). Samma bedömningskriterier används vid alla högskolor i Finland. Nivå A2 eller lägre är undekänt.
Muntlig och skriftlig färdighet bedöms med skilda vitsord.

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Bedömningen av kunskaperna i finska baserar sig på Europeiska referensramen för språk (CEFR). Nivå B1 avser nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 avser goda kunskaper (vitsorden 4–5). Samma bedömningskriterier används vid alla högskolor i Finland. Nivå A2 eller lägre är undekänt.
Muntlig och skriftlig färdighet bedöms med skilda vitsord.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Bedömningen av kunskaperna i finska baserar sig på Europeiska referensramen för språk (CEFR). Nivå B1 avser nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 avser goda kunskaper (vitsorden 4–5). Samma bedömningskriterier används vid alla högskolor i Finland. Nivå A2 eller lägre är undekänt.
Muntlig och skriftlig färdighet bedöms med skilda vitsord.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Bedömningen av kunskaperna i finska baserar sig på Europeiska referensramen för språk (CEFR). Nivå B1 avser nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 avser goda kunskaper (vitsorden 4–5). Samma bedömningskriterier används vid alla högskolor i Finland. Nivå A2 eller lägre är undekänt.
Muntlig och skriftlig färdighet bedöms med skilda vitsord.

Förkunskapskrav

Suomi

Lärandemål

Studerande
- behärskar det centrala ordförrådet inom den egna branschen
- klarar muntligen och skriftligen av arbetsrelaterade situationer
- kan skriva olika typer av texter och ställa upp olika typer av dokument
- förstår och kan tillgodogöra sig information ur texter (artiklar, officiella dokument etc.) som rör den egna branschen
- kan hålla en strukturerad presentation på finska
- kan delta i och leda ett möte på finska
- behärskar muntligen och skriftligen den centrala grammatiken

- ska uppvisa sådana kunskaper (muntligt och skriftligt) i finska som enligt lagen (424/2003) krävs av offentligt anställda

Innehåll

- Arbetsliv och den egna branschen
- Företagande
- Affärskommunikation
- Mötesteknik- och terminologi
- Examensarbetets abstrakt

- Ämnesmässig tillämpning enligt utbildning kan förekomma.

Tid och plats

Hösten 2025

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Material på Moodle.

Undervisningsmetoder

- Undervisningsspråk finska
- Interaktiva lektioner
- Kortare föreläsningar
- Par- och gruppdiskussioner
- Skriftliga övningar och skriftliga inlämningsuppgifter
- Eget arbete
- Muntlig presentation
- Muntlig och skriftlig tent. Muntlig tent på distans, skriftlig tent på plats.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Muntlig tent under kursen.
Skriftlig tentamen på allmän omtentamen
Omtent på allmänt omtentamenstillfälle

Studerandes tidsanvändning och belastning

4 sp = 108 h arbete

Tilläggsuppgifter för studerande

Kom ihåg att också anmäla dig till de skriftliga och muntliga delarna.

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Den studerande skall uppvisa sådana kunskaper i finska som enligt lagen (424/2003) krävs av offentligt anställda och bör visa nöjaktig (vitsordet 1, 2 eller 3) eller god (vitsordet 4 eller 5) förmåga att använda finska i tal och skrift.

För bedömningen av kunskaperna i finska används Gemensam europeisk referensram för språk (CEFR). Nivå B1.1 och B1.2 anger nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 eller högre anger goda kunskaper (vitsorden 4–5).

Muntlig och skriftlig förmåga bedöms med skilda vitsord.

Alla högskolor i Finland följer samma bedömningskriterier.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Den studerande skall uppvisa sådana kunskaper i finska som enligt lagen (424/2003) krävs av offentligt anställda och bör visa nöjaktig (vitsordet 1, 2 eller 3) eller god (vitsordet 4 eller 5) förmåga att använda finska i tal och skrift.

För bedömningen av kunskaperna i finska används Gemensam europeisk referensram för språk (CEFR). Nivå B1.1 och B1.2 anger nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 eller högre anger goda kunskaper (vitsorden 4–5).

Muntlig och skriftlig förmåga bedöms med skilda vitsord.

Alla högskolor i Finland följer samma bedömningskriterier.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Den studerande skall uppvisa sådana kunskaper i finska som enligt lagen (424/2003) krävs av offentligt anställda och bör visa nöjaktig (vitsordet 1, 2 eller 3) eller god (vitsordet 4 eller 5) förmåga att använda finska i tal och skrift.

För bedömningen av kunskaperna i finska används Gemensam europeisk referensram för språk (CEFR). Nivå B1.1 och B1.2 anger nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 eller högre anger goda kunskaper (vitsorden 4–5).

Muntlig och skriftlig förmåga bedöms med skilda vitsord.

Alla högskolor i Finland följer samma bedömningskriterier.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Bedömning på basen av
- Muntligt prov, muntlig presentation och andra muntliga övningar
- Skriftliga prov/förhör
- Skriftliga inlämningsuppgifter
- Timaktivitet
- Muntlig och skriftlig färdighet bedöms med skilda vitsord.

Underkänd (0)

Bedömningen av kunskaperna i finska baserar sig på Europeiska referensramen för språk (CEFR). Nivå B1 avser nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 avser goda kunskaper (vitsorden 4–5). Samma bedömningskriterier används vid alla högskolor i Finland. Nivå A2 eller lägre är undekänt.
Muntlig och skriftlig färdighet bedöms med skilda vitsord.

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Bedömningen av kunskaperna i finska baserar sig på Europeiska referensramen för språk (CEFR). Nivå B1 avser nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 avser goda kunskaper (vitsorden 4–5). Samma bedömningskriterier används vid alla högskolor i Finland. Nivå A2 eller lägre är undekänt.
Muntlig och skriftlig färdighet bedöms med skilda vitsord.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Bedömningen av kunskaperna i finska baserar sig på Europeiska referensramen för språk (CEFR). Nivå B1 avser nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 avser goda kunskaper (vitsorden 4–5). Samma bedömningskriterier används vid alla högskolor i Finland. Nivå A2 eller lägre är undekänt.
Muntlig och skriftlig färdighet bedöms med skilda vitsord.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Bedömningen av kunskaperna i finska baserar sig på Europeiska referensramen för språk (CEFR). Nivå B1 avser nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 avser goda kunskaper (vitsorden 4–5). Samma bedömningskriterier används vid alla högskolor i Finland. Nivå A2 eller lägre är undekänt.
Muntlig och skriftlig färdighet bedöms med skilda vitsord.

Förkunskapskrav

Suomi

Lärandemål

Den studerande:
- kan rapportera och dokumentera inom kompetensområdet.
- behärskar skriv- och uppställningsregler och känner till den stilnivå som är lämplig i en formell text.
- kan planera en uppgift och göra tillhörande dokumentation med hjälp av kritiskt valda källor av olika slag.
- kan dokumentera praktisk och teoretisk kunskap inom studieområdet.
- behärskar ett eller flera referenssystem.

Innehåll

- Informationssökning
- arbetsprocessen för en mera omfattande rapportering som examensarbeten
- referenssystem
- utvärdering av rapporter
- regler för skriftliga rapporter och vetenskapliga arbeten.

- Ämnesmässig tillämpning enligt utbildning kan förekomma.

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, godkänt/underkänt

Rapportering: Förmåga att rapportera och dokumentera inom kompetensområdet. Hen behärskar skriv‐ och uppställningsregler som utmärker dokumentation på
examensarbetesnivå och känner till den stilnivå som är lämplig i en formell rapporterande text inom teknikområdet. Vetenskapligt skrivande: Har beredskap att planera och slutföra en omfattande utvecklings‐ och projektuppgift och känner till arbetsprocessen för vetenskapligt skrivande. Har beredskap att framföra grundad argumentation och grundade slutsatser. Känner till och kan använda skrivhandböcker. Kan använda ett eller flera referenssystem. Läsning och granskning: Förmåga att kritiskt läsa och granska rapporter inom kompetensområdet och förbereda ett muntligt opponentskap Informationssökning: Förmåga att kritiskt och systematiskt söka källor och ta del av dem innehållsmässigt för skriftliga och muntliga uppgifter inom kompetensområdet.

Förkunskapskrav

Svenska för ingenjörer

Lärandemål

- Kursen tar upp de grundläggande begreppen inom elsäkerhet, elektricitet, elmotorer och elinstallationer.
- Studerande lär sig de centrala begreppen samt faror som elektricitet kan medföra.

Innehåll

- Laddningar, Coulombs lag och elektriska fält
- Potential och spänning, ström och resistans
Ohms lag
Kirchhoffs lagar
- Elektrisk effekt och energi
- Växelspänning (AC) och likspänning (DC)
3-fas
Frekvens
- Elmotorer
Asynkronmotorer
Synkronmotorer
DC motorer
- Elsäkerhet
- Elinstallation
Säkringar
Felströmsskydd
Färgmärkning av ledare

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Kompendium eller liknande material med teori och övningsuppgifter
Kurslitteratur

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

- Kan lösa enkla räkneuppgifter med Ohms-lag, effektlagen och Coulumbs-lag
- Känner till skillnaden mellan växelspänning och likspänning
- Kan beräkna en ledares resistans
- Känner till huvudtyperna av elmotorer
- Känner till grundläggande saker om elsäkerhet
- Känner till färgmärkningen på ledare i elinstallationer i byggnader

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

- Kan beräkna ersättningsresistans för serie- och parallellkopplade resistorer
- Kan beräkna potential i kretsar
- Kan mera detaljerat beskriva skillnaden mellan olika typer av elmotorer
- Har en mer detaljerad förståelse för elsäkerhet
- Känner till en säkrings och ett felströmsskydds uppgift i en elinstallation
- Förstår fasernas placering ur ett geometriskt perspektiv

Bedömningskriterier, berömliga (5)

- Kan beräkna ström och spänning i kombinerade serie- och parallellkopplingar av resistorer
- Kan beräkna strömmar, spänningar och fasskillnader i enkla växelströmskretsar

Förkunskapskrav

Inga förkunskapskrav

Lärandemål

Studerande
- har ett gott allmänt ordförråd
- behärskar den centrala grammatiken
- förstår allmänna finska texter (faktatexter, artiklar osv.)
- förstår och kan skriva vardagslivets brev och meddelanden
- klarar muntligen av vardagliga situationer

Innehåll

- Repetition av den centrala grammatiken
- Skola och studier
- Arbetsliv
- Miljö
- Vardagliga situationer

Ämnesmässig tillämpning enligt utbildning kan förekomma.

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

För bedömningen av kunskaper i finska som andra inhemska används Gemensam europeisk referensram för språk (CEFR). Nivå B1.1 och B1.2 anger nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 eller högre anger goda kunskaper (vitsorden 4–5). För att utföra kursen med godkänt vitsord (vitsordet 1) bör den studerande uppvisa sådana kunskaper som krävs för nivå B1.1. Godkänt vitsord i denna kurs krävs för att kunna delta i kursen Työelämän suomi.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

För bedömningen av kunskaper i finska som andra inhemska används Gemensam europeisk referensram för språk (CEFR). Nivå B1.1 och B1.2 anger nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 eller högre anger goda kunskaper (vitsorden 4–5). För att utföra kursen med godkänt vitsord (vitsordet 1) bör den studerande uppvisa sådana kunskaper som krävs för nivå B1.1. Godkänt vitsord i denna kurs krävs för att kunna delta i kursen Työelämän suomi.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

För bedömningen av kunskaper i finska som andra inhemska används Gemensam europeisk referensram för språk (CEFR). Nivå B1.1 och B1.2 anger nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 eller högre anger goda kunskaper (vitsorden 4–5). För att utföra kursen med godkänt vitsord (vitsordet 1) bör den studerande uppvisa sådana kunskaper som krävs för nivå B1.1. Godkänt vitsord i denna kurs krävs för att kunna delta i kursen Työelämän suomi.

Förkunskapskrav

Utgångsnivån är B1 vilket motsvarar C i lång finska (A-finska) eller M i kort finska (B-finska) i studenten.

Lärandemål

Studerande
- har ett gott allmänt ordförråd
- behärskar den centrala grammatiken
- förstår allmänna finska texter (faktatexter, artiklar osv.)
- förstår och kan skriva vardagslivets brev och meddelanden
- klarar muntligen av vardagliga situationer

Innehåll

- Repetition av den centrala grammatiken
- Skola och studier
- Arbetsliv
- Miljö
- Vardagliga situationer

Ämnesmässig tillämpning enligt utbildning kan förekomma.