Studieguide

Lärandemål

- Kursen tar upp de grundläggande begreppen inom elsäkerhet, elektricitet, elmotorer och elinstallationer.
- Studerande lär sig de centrala begreppen samt faror som elektricitet kan medföra.

Innehåll

- Laddningar, Coulombs lag och elektriska fält
- Potential och spänning, ström och resistans
Ohms lag
Kirchhoffs lagar
- Elektrisk effekt och energi
- Växelspänning (AC) och likspänning (DC)
3-fas
Frekvens
- Elmotorer
Asynkronmotorer
Synkronmotorer
DC motorer
- Elsäkerhet
- Elinstallation
Säkringar
Felströmsskydd
Färgmärkning av ledare

Tid och plats

Veckorna 36 - 41

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Kompendium och lärobok.

Undervisningsmetoder

Föreläsningar
Räkneövningar
Simuleringar
Självstudier
”Kryssuppgifter”

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Vecka 41.

Förverkligandets alternativa prestationssätt

Skriftlig tent med möjlighet till extrapoäng via "kryssuppgifterna".

Studerandes tidsanvändning och belastning

Sammanlagt 81 timmar, varav 36 timmar ges som kontaktundervisning. 6 veckor med 3 tvåtimmarspass per vecka.

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

- Kan lösa enkla räkneuppgifter med Ohms-lag, effektlagen och Coulumbs-lag
- Känner till skillnaden mellan växelspänning och likspänning
- Kan beräkna en ledares resistans
- Känner till huvudtyperna av elmotorer
- Känner till grundläggande saker om elsäkerhet
- Känner till färgmärkningen på ledare i elinstallationer i byggnader

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

- Kan beräkna ersättningsresistans för serie- och parallellkopplade resistorer
- Kan beräkna potential i kretsar
- Kan mera detaljerat beskriva skillnaden mellan olika typer av elmotorer
- Har en mer detaljerad förståelse för elsäkerhet
- Känner till en säkrings och ett felströmsskydds uppgift i en elinstallation
- Förstår fasernas placering ur ett geometriskt perspektiv

Bedömningskriterier, berömliga (5)

- Kan beräkna ström och spänning i kombinerade serie- och parallellkopplingar av resistorer
- Kan beräkna strömmar, spänningar och fasskillnader i enkla växelströmskretsar

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Skriftliga tenten har fyra frågor á sex poäng. Mao totalt 24 poäng. Alla frågor är beräkningsuppgifter.
Sex poäng i en uppgift förutsätter fullständig uträkning med rätt värden och rätt svar.
Poäng ges för rätt tankegång, slarvfel ger avdrag.
"Kryssuppgifterna" kan ge max 6 extra poäng.

Underkänd (0)

Mindre än 8 poäng från den skriftliga tenten.

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Vitsord 1: 8 - 11,5 poäng.
Vitsord 2: 12 - 15,5 poäng.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Vitsord 3: 16 - 19,5 poäng.
Vitsord 4: 20 - 23,5 poäng.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

24 poäng och uppåt.

Förkunskapskrav

Inga förkunskapskrav

Lärandemål

- Kursen tar upp de grundläggande begreppen inom elsäkerhet, elektricitet, elmotorer och elinstallationer.
- Studerande lär sig de centrala begreppen samt faror som elektricitet kan medföra.

Innehåll

- Laddningar, Coulombs lag och elektriska fält
- Potential och spänning, ström och resistans
Ohms lag
Kirchhoffs lagar
- Elektrisk effekt och energi
- Växelspänning (AC) och likspänning (DC)
3-fas
Frekvens
- Elmotorer
Asynkronmotorer
Synkronmotorer
DC motorer
- Elsäkerhet
- Elinstallation
Säkringar
Felströmsskydd
Färgmärkning av ledare

Tid och plats

Veckorna 36 - 41

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Kompendium och lärobok.

Undervisningsmetoder

Föreläsningar
Räkneövningar
Simuleringar
Självstudier
”Kryssuppgifter”

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Vecka 41.

Förverkligandets alternativa prestationssätt

Skriftlig tent med möjlighet till extrapoäng via "kryssuppgifterna".

Studerandes tidsanvändning och belastning

Sammanlagt 81 timmar, varav 36 timmar ges som kontaktundervisning. 6 veckor med 3 tvåtimmarspass per vecka.

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

- Kan lösa enkla räkneuppgifter med Ohms-lag, effektlagen och Coulumbs-lag
- Känner till skillnaden mellan växelspänning och likspänning
- Kan beräkna en ledares resistans
- Känner till huvudtyperna av elmotorer
- Känner till grundläggande saker om elsäkerhet
- Känner till färgmärkningen på ledare i elinstallationer i byggnader

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

- Kan beräkna ersättningsresistans för serie- och parallellkopplade resistorer
- Kan beräkna potential i kretsar
- Kan mera detaljerat beskriva skillnaden mellan olika typer av elmotorer
- Har en mer detaljerad förståelse för elsäkerhet
- Känner till en säkrings och ett felströmsskydds uppgift i en elinstallation
- Förstår fasernas placering ur ett geometriskt perspektiv

Bedömningskriterier, berömliga (5)

- Kan beräkna ström och spänning i kombinerade serie- och parallellkopplingar av resistorer
- Kan beräkna strömmar, spänningar och fasskillnader i enkla växelströmskretsar

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Skriftliga tenten har fyra frågor á sex poäng. Mao totalt 24 poäng. Alla frågor är beräkningsuppgifter.
Sex poäng i en uppgift förutsätter fullständig uträkning med rätt värden och rätt svar.
Poäng ges för rätt tankegång, slarvfel ger avdrag.
"Kryssuppgifterna" kan ge max 6 extra poäng.

Underkänd (0)

Mindre än 8 poäng från den skriftliga tenten.

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Vitsord 1: 8 - 11,5 poäng.
Vitsord 2: 12 - 15,5 poäng.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Vitsord 3: 16 - 19,5 poäng.
Vitsord 4: 20 - 23,5 poäng.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

24 poäng och uppåt.

Förkunskapskrav

Inga förkunskapskrav

Lärandemål

- Kursen tar upp de grundläggande begreppen inom elsäkerhet, elektricitet, elmotorer och elinstallationer.
- Studerande lär sig de centrala begreppen samt faror som elektricitet kan medföra.

Innehåll

- Laddningar, Coulombs lag och elektriska fält
- Potential och spänning, ström och resistans
Ohms lag
Kirchhoffs lagar
- Elektrisk effekt och energi
- Växelspänning (AC) och likspänning (DC)
3-fas
Frekvens
- Elmotorer
Asynkronmotorer
Synkronmotorer
DC motorer
- Elsäkerhet
- Elinstallation
Säkringar
Felströmsskydd
Färgmärkning av ledare

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Kompendium eller liknande material med teori och övningsuppgifter
Kurslitteratur

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

- Kan lösa enkla räkneuppgifter med Ohms-lag, effektlagen och Coulumbs-lag
- Känner till skillnaden mellan växelspänning och likspänning
- Kan beräkna en ledares resistans
- Känner till huvudtyperna av elmotorer
- Känner till grundläggande saker om elsäkerhet
- Känner till färgmärkningen på ledare i elinstallationer i byggnader

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

- Kan beräkna ersättningsresistans för serie- och parallellkopplade resistorer
- Kan beräkna potential i kretsar
- Kan mera detaljerat beskriva skillnaden mellan olika typer av elmotorer
- Har en mer detaljerad förståelse för elsäkerhet
- Känner till en säkrings och ett felströmsskydds uppgift i en elinstallation
- Förstår fasernas placering ur ett geometriskt perspektiv

Bedömningskriterier, berömliga (5)

- Kan beräkna ström och spänning i kombinerade serie- och parallellkopplingar av resistorer
- Kan beräkna strömmar, spänningar och fasskillnader i enkla växelströmskretsar

Förkunskapskrav

Inga förkunskapskrav

Lärandemål

Efter genomgången kurs skall den studerande kunna beskriva energianvändning, energikällor, energiomvandlingsprocesser och energiteknisk apparatur. Den studerande skall på en grundläggande nivå kunna bedöma dessa ur teknisk, ekonomisk och hållbarhetssynvinkel.

Innehåll

Energianvändning i Finland och globalt
Energikällor och energiproduktion
Energiteknisk apparatur
Energiomvandling, -lagring och -transport
Bränslen och förbränningsteknik
Förbränningsmotorer och andra värmemaskiner
Elproduktion
Hållbarhets- och miljöaspekter på energiproduktion
Energiekonomi

Ämnesmässig tillämpning enligt utbildning kan förekomma.

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Kan beskriva de vanliga energikällorna och utvinningsmetoderna.
Kan beskriva apparatur och centrala processer inom energiproduktion och energianvändning och kan nämna användningsområden för dessa.
Kan beskriva huvuddragen i energiförsörjningen och energianvändningen i Finland och globalt.
Kan nämna de viktigaste miljöaspekterna kring energiproduktion och energianvändning.
Kan nämna växthusgaserna och beskriva hur och var de uppstår.
Kan förklara de centrala kostnadskomponenterna i energiproduktionen.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Kan jämföra olika energikällor gällande egenskaper och begränsningar.
Kan jämföra egenskaper och begränsningar för apparatur och processer inom energitekniken. Kan förklara funktionsprincipen hos energiteknisk apparatur.
Kan jämföra energiförsörjning och energianvändning i Finland, grannländerna och andra centrala länder.
Kan nämna metoder för att reducera miljöpåverkan och kan förklara deras funktionsprincip.
Kan jämföra klimatpåverkan för olika energiproduktionsformer.
Kan jämföra kostnaderna för de vanligaste energiproduktions-formerna.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Kan beskriva utvecklingstrender och kan bedöma utvecklingsmöjligheterna för nya energikällor och ny energiteknisk apparatur.
Kan förklara de bakomliggande orsakerna till skillnader i energiförsörjning och energianvändning mellan olika länder och regioner.
Kan bedöma metoder för att reducera miljöpåverkan ur tekniskt och ekonomiskt perspektiv.
Kan beskriva hur växthuseffekten fungerar och kan förklara de viktigaste mekanismerna i klimatsystemet.
Kan göra en lönsamhetskalkyl för enkla energitekniska investeringar.

Förkunskapskrav

Hydromekanik och värmelära (rekommenderad)

Lärandemål

Efter genomgången kurs skall den studerande kunna beskriva energianvändning, energikällor, energiomvandlingsprocesser och energiteknisk apparatur. Den studerande skall på en grundläggande nivå kunna bedöma dessa ur teknisk, ekonomisk och hållbarhetssynvinkel.

Innehåll

Energianvändning i Finland och globalt
Energikällor och energiproduktion
Energiteknisk apparatur
Energiomvandling, -lagring och -transport
Bränslen och förbränningsteknik
Förbränningsmotorer och andra värmemaskiner
Elproduktion
Hållbarhets- och miljöaspekter på energiproduktion
Energiekonomi

Ämnesmässig tillämpning enligt utbildning kan förekomma.

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Kan beskriva de vanliga energikällorna och utvinningsmetoderna.
Kan beskriva apparatur och centrala processer inom energiproduktion och energianvändning och kan nämna användningsområden för dessa.
Kan beskriva huvuddragen i energiförsörjningen och energianvändningen i Finland och globalt.
Kan nämna de viktigaste miljöaspekterna kring energiproduktion och energianvändning.
Kan nämna växthusgaserna och beskriva hur och var de uppstår.
Kan förklara de centrala kostnadskomponenterna i energiproduktionen.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Kan jämföra olika energikällor gällande egenskaper och begränsningar.
Kan jämföra egenskaper och begränsningar för apparatur och processer inom energitekniken. Kan förklara funktionsprincipen hos energiteknisk apparatur.
Kan jämföra energiförsörjning och energianvändning i Finland, grannländerna och andra centrala länder.
Kan nämna metoder för att reducera miljöpåverkan och kan förklara deras funktionsprincip.
Kan jämföra klimatpåverkan för olika energiproduktionsformer.
Kan jämföra kostnaderna för de vanligaste energiproduktions-formerna.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Kan beskriva utvecklingstrender och kan bedöma utvecklingsmöjligheterna för nya energikällor och ny energiteknisk apparatur.
Kan förklara de bakomliggande orsakerna till skillnader i energiförsörjning och energianvändning mellan olika länder och regioner.
Kan bedöma metoder för att reducera miljöpåverkan ur tekniskt och ekonomiskt perspektiv.
Kan beskriva hur växthuseffekten fungerar och kan förklara de viktigaste mekanismerna i klimatsystemet.
Kan göra en lönsamhetskalkyl för enkla energitekniska investeringar.

Förkunskapskrav

Hydromekanik och värmelära (rekommenderad)

Lärandemål

Efter genomgången kurs skall den studerande kunna beskriva energianvändning, energikällor, energiomvandlingsprocesser och energiteknisk apparatur. Den studerande skall på en grundläggande nivå kunna bedöma dessa ur teknisk, ekonomisk och hållbarhetssynvinkel.

Innehåll

Energianvändning i Finland och globalt
Energikällor och energiproduktion
Energiteknisk apparatur
Energiomvandling, -lagring och -transport
Bränslen och förbränningsteknik
Förbränningsmotorer och andra värmemaskiner
Elproduktion
Hållbarhets- och miljöaspekter på energiproduktion
Energiekonomi

Ämnesmässig tillämpning enligt utbildning kan förekomma.

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Kan beskriva de vanliga energikällorna och utvinningsmetoderna.
Kan beskriva apparatur och centrala processer inom energiproduktion och energianvändning och kan nämna användningsområden för dessa.
Kan beskriva huvuddragen i energiförsörjningen och energianvändningen i Finland och globalt.
Kan nämna de viktigaste miljöaspekterna kring energiproduktion och energianvändning.
Kan nämna växthusgaserna och beskriva hur och var de uppstår.
Kan förklara de centrala kostnadskomponenterna i energiproduktionen.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Kan jämföra olika energikällor gällande egenskaper och begränsningar.
Kan jämföra egenskaper och begränsningar för apparatur och processer inom energitekniken. Kan förklara funktionsprincipen hos energiteknisk apparatur.
Kan jämföra energiförsörjning och energianvändning i Finland, grannländerna och andra centrala länder.
Kan nämna metoder för att reducera miljöpåverkan och kan förklara deras funktionsprincip.
Kan jämföra klimatpåverkan för olika energiproduktionsformer.
Kan jämföra kostnaderna för de vanligaste energiproduktions-formerna.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Kan beskriva utvecklingstrender och kan bedöma utvecklingsmöjligheterna för nya energikällor och ny energiteknisk apparatur.
Kan förklara de bakomliggande orsakerna till skillnader i energiförsörjning och energianvändning mellan olika länder och regioner.
Kan bedöma metoder för att reducera miljöpåverkan ur tekniskt och ekonomiskt perspektiv.
Kan beskriva hur växthuseffekten fungerar och kan förklara de viktigaste mekanismerna i klimatsystemet.
Kan göra en lönsamhetskalkyl för enkla energitekniska investeringar.

Förkunskapskrav

Hydromekanik och värmelära (rekommenderad)

Lärandemål

Förstår vad BIM-koordinering (Building Information Modeling) är och vet vilka krav som ställs på modell och dokumenthantering
Kan samverka i komplexa projekteringsprojekt och samverka med olika planeringsdiscipliner (lantmäteri, bygg, VVS, maskin och el) med egen fackkompetens och har ett dimensionerings- och modelleringskunnande som ger en avstämd helhet
Kan dokumentera egna delar, åtgärder och ändringar i projektering på ett standardiserat sätt
Kan sammanföra, jämföra och granska olika ingenjörsområdens modeller, samt kan kommentera och dokumentera i BIM-modeller
Kan genomföra planeringsmöten och -processer systematiskt

Innehåll

Modellering för eget fackområde
Kollisionstest med andra discipliner, ändringar och rapportering av fel
Projektledning som bygger på öppenhet och ömsesidiga överenskommelser
Modellgranskning i programvara och VR

Tid och plats

Se schemat för mer detaljerad information

Undervisningsmetoder

Undervisningen sker i klass eller på distans .enligt schemat i PEPPI.

Tilläggsuppgifter för studerande

Modellering för eget fackområde
Kollisionstest med andra discipliner, ändringar och rapportering av fel
Projektledning som bygger på öppenhet och ömsesidiga överenskommelser
Modellgranskning i programvara och VR

En kurs i samarbete mellan ingenjörsutbildningarna och skolor, och där studerande kan välja att delta i en del av kursen i enlighet med de fackkunskapsområden som passar

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Kan modellera, dokumentera och samverka på tillfredsställande nivå i interdisciplinära team

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Kan modellera, dokumentera och samverka på god nivå i interdisciplinära team

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Kan modellera, dokumentera och samverka på utmärkt nivå i interdisciplinära team och främja teamets prestationer och innavtivt tänkande

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Kontinuerlig bedömning av klassaktiviteter, grupparbeten och prov

Underkänd (0)

Otillräcklig närvaro, ogjorda uppgifter, underkänd tentamen

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Kan modellera, dokumentera och samverka på tillfredsställande nivå i interdisciplinära team

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Kan modellera, dokumentera och samverka på god nivå i interdisciplinära team

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Kan modellera, dokumentera och samverka på utmärkt nivå i interdisciplinära team och främja teamets prestationer och innavtivt tänkande

Förkunskapskrav

> 2 år studier och modelleringskompetens inom eget ämnesområde

Tilläggsuppgifter

kurs i samarbete mellan ingenjörsutbildningarna och Arcada, och där studerande kan välja att delta i en del av kursen i enlighet med de fackkunskapsområden som passar

Lärandemål

Förstår vad BIM-koordinering (Building Information Modeling) är och vet vilka krav som ställs på modell och dokumenthantering
Kan samverka i komplexa projekteringsprojekt och samverka med olika planeringsdiscipliner (lantmäteri, bygg, VVS, maskin och el) med egen fackkompetens och har ett dimensionerings- och modelleringskunnande som ger en avstämd helhet
Kan dokumentera egna delar, åtgärder och ändringar i projektering på ett standardiserat sätt
Kan sammanföra, jämföra och granska olika ingenjörsområdens modeller, samt kan kommentera och dokumentera i BIM-modeller
Kan genomföra planeringsmöten och -processer systematiskt

Innehåll

Modellering för eget fackområde
Kollisionstest med andra discipliner, ändringar och rapportering av fel
Projektledning som bygger på öppenhet och ömsesidiga överenskommelser
Modellgranskning i programvara och VR

Tid och plats

Se schema

Undervisningsmetoder

Föreläsningar och inlämnings- och gruppuppgifter

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Kan modellera, dokumentera och samverka på tillfredsställande nivå i interdisciplinära team

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Kan modellera, dokumentera och samverka på god nivå i interdisciplinära team

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Kan modellera, dokumentera och samverka på utmärkt nivå i interdisciplinära team och främja teamets prestationer och innavtivt tänkande

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Kan modellera, dokumentera och samverka på tillfredsställande nivå i interdisciplinära team

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Kan modellera, dokumentera och samverka på god nivå i interdisciplinära team

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Kan modellera, dokumentera och samverka på utmärkt nivå i interdisciplinära team och främja teamets prestationer och innavtivt tänkande

Förkunskapskrav

> 1 år studier och modelleringskompetens inom eget ämnesområde

Tilläggsuppgifter

kurs i samarbete mellan ingenjörsutbildningarna och skolor, och där studerande kan välja att delta i en del av kursen i enlighet med de fackkunskapsområden som passar

Lärandemål

Studerande:
- har tillräckliga kunskaper i att dimensionera och beräkna mindre betong- och murade konstruktioner för att kunna välja en hållbar, miljöriktig och ekonomisk konstruktionslösning för bostadshus.

Innehåll

- Grundläggande dimensioneringsprinciper för betong- och murade konstruktioner
- Dimensionering av enkla balk- och pelarkonstruktioner
- Planering samt teori angående betongelementkonstruktioner (väggelement, hålbjälklag, osv.)
- Övningsarbeten

Tid och plats

Period 1-2 (aug-dec), hösten 2025, Campus Raseborg.

Studiematerial och rekommenderad litteratur

By 65 Betoninormit
By 211 Betonirakenteiden suunnittelun oppikirja-osa1 2013
By 211 Betonirakenteiden suunnittelun oppikirja-osa2 2014
By 201 Betonitekniikan oppikirja
RIL 202-2011 Betonirakenteiden suunnitteluohje. Eurokoodi
RIL 206-2010 Muurattujen rakenteiden suunnitteluohje
SFS-EN1992-1-1/AC Eurokoodi 2: Betonirakenteiden suunnittelu
Finlands byggbestämmelsesamling
Elementtisuunnittelu.fi

Undervisningsmetoder

- Föreläsningar
- Inlämningsuppgifter, räkne- samt planeringsuppgifter (obligatoriska)

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Obligatorisk tent ordnas i kursens slutskede i november-december 2025.
Omtent ordnas på de allmänna omtentamenstillfällena.

Förverkligandets alternativa prestationssätt

Kursen bedöms på skalan 0-5 enligt tentamen. Inlämningsuppgifter bör vara inlämnade och godkända, men påverkar inte kursvitsordet.

Studerandes tidsanvändning och belastning

Studerandes totala tidsanvändning för genomförandet av kursen beräknas till ca 160 h, varav 64 h är scemalagd undervisning i klass och resten fördelat på övningsarbeten och inlämningsuppgifter.

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Studerande uppfyller kursens mål, och i berörda kursförverkligande obligatoriska moment, på en tillfredsställande nivå

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Studerande uppfyller kursens mål, och i berörda kursförverkligande obligatoriska moment, på en god nivå

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Studerande uppfyller kursens mål, och i berörda kursförverkligande obligatoriska moment, på en berömlig nivå

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Kursen bedöms på skalan 0-5 enligt tentamen. Inlämningsuppgifter bör vara inlämnade och godkända, men påverkar inte kursvitsordet.

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Studerande har varit närvarande och delaktig och uppvisar tillfredställande-synnerligen tillfredställande prestationer i de i bedömningsgrunderna nämnda punkterna.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Studerande har varit närvarande och delaktig och uppvisar goda-synnerligen goda prestationer i de i bedömningsgrunderna nämnda punkterna.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Studerande har varit närvarande och delaktig och uppvisar berömliga prestationer i de i bedömningsgrunderna nämnda punkterna.

Förkunskapskrav

Studiehelheten Grunder i byggnadsteknik samt matematikkursen Funktioner och ekvationer 1, eller motsvarande kunskaper

Lärandemål

Studerande:
- känner till de vanligaste betongarbetsmetoderna för att kunna planera och leda betongarbeten på ett tekniskt och arbetsmiljömässigt korrekt samt miljömässigt hållbart sätt
- förstår varför man gör betonglaborationer
- kan utföra betonglaborationer och skriva labbrapporter

Innehåll

- Konsistensbestämning av betong
- Siktanalys
- Betongens tryckhållfasthet
- Betongproportionering
- Stenmateralets fukthalt och humushalt
- Betongmassans egenskaper i olika uppbevaringstillstånd
- Vinterbetonering
- Undervattensbetonering
- Besök på en betongframställningsstation
- Laborationer i betonglaboratoriet på betongstationen

Tid och plats

Period 1 (september-oktober) hösten 2025.

Studiematerial och rekommenderad litteratur

- BY205 Betonityöt, Suomen Betoniyhdistys r.y.
- Anvisningar för redovisning av laborationer

Undervisningsmetoder

Undervisningen består av teori och obligatoriska handledda övningar i laboratoriet, uppgörande av laborationsrapporter samt studiebesök.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Tentamen i kursens slutskede i oktober 2025. Omtentamen på de allmänna omtentamenstillfällena

Förverkligandets alternativa prestationssätt

Undervisningen består av teori och obligatoriska handledda övningar i laboratoriet, uppgörande av laborationsrapporter samt eventuellt studiebesök

Studerandes tidsanvändning och belastning

Lektioner och laborationer samt tentamen 32 h
Självstudier och rapportering av laborationer 48 h

Tilläggsuppgifter för studerande

Personlig skyddsutrustning och ändamålsenliga arbetskläder krävs vid arbete i betonglabben.

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Studerande uppfyller kursens mål, och i berörda kursförverkligande obligatoriska moment, på en tillfredsställande nivå

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Studerande uppfyller kursens mål, och i berörda kursförverkligande obligatoriska moment, på en god nivå

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Studerande uppfyller kursens mål, och i berörda kursförverkligande obligatoriska moment, på en berömlig nivå

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Tentamen, utförandet av obligatoriska laborationer samt laborationsrapporter.

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Tentamen och laborationerna samt aktivt deltagande i föreläsningar och laborationer så att Studerande uppfyller kursens mål, och i berörda kursförverkligande obligatoriska moment, på en tillfredsställande nivå.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Tentamen och laborationerna samt aktivt deltagande i föreläsningar och laborationer så att Studerande uppfyller kursens mål, och i berörda kursförverkligande obligatoriska moment, på en god nivå.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Tentamen och laborationerna samt aktivt deltagande i föreläsningar och laborationer så att Studerande uppfyller kursens mål, och i berörda kursförverkligande obligatoriska moment, på en berömlig nivå.

Förkunskapskrav

Studiehelheterna Grunder i byggnadsteknik och Bostadshus och offentliga byggnader, samt matematikkursen Funktioner och ekvationer 1, eller motsvarande kunskaper

Lärandemål

Studerande:
- kan fungera i projekteringsteam för projektering av betongkonstruktioner samt grund för normala och krävande byggnader enligt Eurocode 2 och enligt Markanvändnings- och bygglagens § 120 d och e (17.1.2014/41) sedvanliga och krävande projekteringsuppgifter.

Innehåll

Dimensionering av betongkonstruktioner enligt EC:
- pelare
- platta
- grundsula
- väggar
- stödmurar

Tid och plats

P1-2 (aug-dec), hösten 2025, Campus Raseborg.

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Betonirakenteiden suunnitteluohje RIL 202-2011
Betonirakenteiden Suunnittelun oppikirja -osa 1 by 211, 2013
Betonirakenteiden Suunnittelun oppikirja -osa 2 by 211, 2014
Betoninormit 2016 by65
SFS-EN1992-1-1/AC Eurokoodi 2: Betonirakenteiden suunnittelu
Finlands byggbestämmelsesamling

Undervisningsmetoder

Föreläsningar samt inlämnings- och räkneuppgifter.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Tent ordnas i kursens slutskede i december 2025.
Omtent ordnas vid de allmänna omtentamenstillfällena

Förverkligandets alternativa prestationssätt

Tent samt obligatoriska inlämningsuppgifter.
Obligatoriska inlämningsuppgifter ges skriftligt på kursens Moodle-sida under kursens gång.

Studerandes tidsanvändning och belastning

Studerandes totala tidsanvändning för genomförandet av kursen beräknas till ca 160 h, varav 64 h är scemalagd undervisning i klass och resten fördelat på övningsarbeten och inlämningsuppgifter som studerande utför utanför schemalagd tid för undervisning.

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Studerande uppfyller kursens mål, och i berörda kursförverkligande obligatoriska moment, på en tillfredsställande nivå

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Studerande uppfyller kursens mål, och i berörda kursförverkligande obligatoriska moment, på en god nivå

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Studerande uppfyller kursens mål, och i berörda kursförverkligande obligatoriska moment, på en berömlig nivå

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Kursen bedöms på skalan 0-5 enligt tentamen. Inlämningsuppgifter bör vara inlämnade och godkända, men påverkar inte kursvitsordet.

Förkunskapskrav

Studiehelheterna Grunder i byggnadsteknik, Bostadshus, Grunder i byggnadsmekanik och Matematik, eller motsvarande kunskaper

Lärandemål

Efter godkänd kurs, den studerande:
- Känner till akustik- brandskyddsbegrepp
- Kan omsätta centrala brandskyddskrav och akustiska principer på vanligt förekommande objekt och problemställningar
- Kan bedöma risker gällande brand i byggnader
- Förstår hur man kan påverka akustiska egenskaper i en byggnad
- Vet hur en bullermätning ska genomföras

Innehåll

Brandskyddsföreskrifter
Grunder i akustik, samt frågor om stegljud, efterklangstid, vibrationer och luftljudsisolering
Bullerskydd utomhus
Bullermätningar

Tid och plats

Se schemat för mer detaljerad information

Undervisningsmetoder

Undervisningen sker i klass eller på distans .enligt schemat i PEPPI.

Allt material som tillhör kursen samt övningsuppgifter finns i Moodle

Tilläggsuppgifter för studerande

Brandskyddsföreskrifter
Grunder i akustik, samt frågor om stegljud, efterklangstid, vibrationer och luftljudsisolering
Bullerskydd utomhus
Bullermätningar

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Studerande uppfyller kursens mål, och i berörda kursförverkligande obligatoriska moment, på en tillfredsställande nivå

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Studerande uppfyller kursens mål, och i berörda kursförverkligande obligatoriska moment, på en god nivå

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Studerande uppfyller kursens mål, och i berörda kursförverkligande obligatoriska moment, på en berömlig nivå

Underkänd (0)

Otillräcklig närvaro, ogjorda uppgifter, underkänd tentamen

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Studerande uppfyller kursens mål, och i berörda kursförverkligande obligatoriska moment, på en tillfredsställande nivå

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Studerande uppfyller kursens mål, och i berörda kursförverkligande obligatoriska moment, på en god nivå

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Studerande uppfyller kursens mål, och i berörda kursförverkligande obligatoriska moment, på en berömlig nivå

Förkunskapskrav

inga krav

Lärandemål

Efter godkänd kurs, den studerande:
- Känner till akustik- brandskyddsbegrepp
- Kan omsätta centrala brandskyddskrav och akustiska principer på vanligt förekommande objekt och problemställningar
- Kan bedöma risker gällande brand i byggnader
- Förstår hur man kan påverka akustiska egenskaper i en byggnad
- Vet hur en bullermätning ska genomföras

Innehåll

Brandskyddsföreskrifter
Grunder i akustik, samt frågor om stegljud, efterklangstid, vibrationer och luftljudsisolering
Bullerskydd utomhus
Bullermätningar

Tid och plats

Se schema

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Kursmaterialet finns i huvudsak på Moodle

Undervisningsmetoder

Föreläsningar och inlämnings- och gruppuppgifter

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Studerande uppfyller kursens mål, och i berörda kursförverkligande obligatoriska moment, på en tillfredsställande nivå

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Studerande uppfyller kursens mål, och i berörda kursförverkligande obligatoriska moment, på en god nivå

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Studerande uppfyller kursens mål, och i berörda kursförverkligande obligatoriska moment, på en berömlig nivå

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Studerande uppfyller kursens mål, och i berörda kursförverkligande obligatoriska moment, på en tillfredsställande nivå

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Studerande uppfyller kursens mål, och i berörda kursförverkligande obligatoriska moment, på en god nivå

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Studerande uppfyller kursens mål, och i berörda kursförverkligande obligatoriska moment, på en berömlig nivå

Förkunskapskrav

Inga

Lärandemål

Den studerande:
Känner till grundläggande begrepp inom värmelära och byggteknik
Kan använda verktyg för att beräkna energiförluster och rita anslutningar mellan byggdelar
Förstår fuktvandringen och värmeflödets betydelse i olika byggdelar och material
Känner till grundläggande krav för energieffektivitet
Kan analysera och bedöma sedvanliga byggtekniska lösningar beträffande fuktrisker

Innehåll

Grunder i byggfysik gällande fukt- och värmeflöde
Grundläggande byggteknik för golv, väggar och tak och för olika material
Anvisningar för byggtekniska lösningar

Tid och plats

Se schemat för mer detaljerad information

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Allt material som tillhör kursen samt övningsuppgifter finns i Moodle

Undervisningsmetoder

Undervisningen sker i klass eller på distans .enligt schemat i PEPPI.

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Studerande uppfyller kursens mål, och i berörda kursförverkligande obligatoriska moment, på en tillfredsställande nivå

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Studerande uppfyller kursens mål, och i berörda kursförverkligande obligatoriska moment, på en god nivå

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Studerande uppfyller kursens mål, och i berörda kursförverkligande obligatoriska moment, på en berömlig nivå

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Kontinuerlig bedömning av klassaktiviteter, grupparbeten och prov

Underkänd (0)

Otillräcklig närvaro, ogjorda uppgifter, underkänd tentamen

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Studerande uppfyller kursens mål, och i berörda kursförverkligande obligatoriska moment, på en tillfredsställande nivå

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Studerande uppfyller kursens mål, och i berörda kursförverkligande obligatoriska moment, på en god nivå

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Studerande uppfyller kursens mål, och i berörda kursförverkligande obligatoriska moment, på en berömlig nivå

Förkunskapskrav

Hydromekanik och hydrologi

Lärandemål

Den studerande:
Känner till centrala begrepp i byggprocessen
Känner de centrala avtalsreglerna
Förstår grunderna för kostnadskalkylering och tidsplanering

Innehåll

Byggprocessen, grunder i kostnadskalkylering och avtalsregler

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Känner till grunderna i branschens ekonomisk-juridiska regler
Har en insikt i bygg- och projekteringsprocessen inklusive enkel tidplanering
Känner till grunderna i kostnadskalkylering och mängdberäkning

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Känner branschens de centrala ekonomisk-juridiska reglerna
Känner till bygg- och projekteringsprocessen inklusive grunder i tidplanering
Förstår hur kostnadskalkylering utförs och kan göra enkla kostnadskalkyleringar och mäta ut mängder

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Kan självständigt skapa enklare avtalshelheter
Har förmåga att självständigt lägga upp en projektplan.
Har förmåga att självständigt skapa enklare kostnadskalkyleringar och mängdberäkningar

Förkunskapskrav

inga förkunskapskrav

Lärandemål

Den studerande:
- känner till och förstår byggnadsfysikaliska krav på byggnadskonstruktioner och byggnader som helhet samt vilka aspekter som är speciellt viktiga att beakta vid utförande av byggnadsarbeten
- förstår egenskaperna hos olika energiformer och energikällor

Innehåll

Kursen är en del av byggtvåornas helhet "Bostadshus". Projektarbetet som ingår i kursen bygger på det egna huset som planeras under det andra läsåret. Projektarbetet kan även göras kring en annan byggnad - efter överenskommelse med lärare.

Innehåll:
Konstruktionstyper
Fukt (fuktkällor, luftfuktighet, fukttransport, fukt i material, att skydda byggplatsen från fukt, byggfukt)
Värme- och fukttekniska beräkningar
Inomhusklimat, Anvisningar för boendehälsa (temperatur, ventilation, luftfuktighet, orenheter m.m.)
Byggnadstekniskt brandskydd (aktiva och passiva system)
Energieffektivitet
Lufttryck och luftrörelser i en byggnad (konvektion, lufttryck och fukt)

Andra yrkeskunskaper som övas:
Att känna ämnesområdets begrepp och terminologi
Att söka lämpliga källor för att utvidga sin kunskap inom ämnesområdet
Att skriva rapport/recension och använda rapportmall
Att sammanställa ett övningsarbete
Att kunna presentera sitt arbete och sina beräkningar

Tid och plats

Andra studieåret, period 3, höstterminen 2025.
Campus Raseborg

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Kärnstoff:
* Föreläsningsmaterial och räkneövningar
* SFS-EN 6946 Rakennusosat lämmönvastus lämmönjohtavuus m. fl.
* Hagentoft, C-E, Vandrande fukt, strålande värme
* Aktuellt material från bl.a. miljöministeriet
* Hometalkoot.fi
* Siikanen, U., Rakennusfysiikka. Perusteet ja sovelluksia.

Kompletterande material:
* Nevander, L. E., Elmarsson, B., Fukthandbok
* Siikanen, U, Puurakentaminen
* Romppainen, I, Lämmin puutalo, Ohjeet ilmanpitävään ja energiaa säästävään rakentamiseen
* Petersson, B-Å, Tillämpad byggnadsfysik
* RIL 249-2015 Energiatehokas asuinrakennus – kohti lähes nollaenergiarakentamista
* Lappalainen, M, Energia- ja ekologiakäsikirja, suunnittelu ja rakentaminen
* Holmberg, J m.fl., Energiboken
* Kumlin, L.,Energibesparing för småhus : på rätt sätt - i rätt ordning
* Forslund, G., Forslund, J. Bästa inneklimat till lägsta energikostnad
* Lappalainen, M., Energia- ja ekologiakäsikirja. Suunnittelu ja rakentaminen

Undervisningsmetoder

Kursen är en del av byggtvåornas helhet "Bostadshus och offentliga byggnader". Projektarbetet som ingår i kursen bygger på det egna huset som planeras under det andra läsåret. Projektarbetet kan även göras kring en annan byggnad - efter överenskommelse med lärare.

Innehåll:
Konstruktionstyper *0
Fukt (fuktkällor, luftfuktighet, fukttransport, fukt i material, att skydda byggplatsen från fukt, byggfukt) *1
Värme- och fukttekniska beräkningar *2
Inomhusklimat, Anvisningar för boendehälsa (temperatur, ventilation, luftfuktighet, orenheter m.m.) *3
Byggnadstekniskt brandskydd *4
Energieffektivitet *5
Lufttryck och luftrörelser i en byggnad (konvektion, lufttryck och fukt) *6
(*siffrorna är hänvisningar i veckoplanen)

Andra yrkeskunskaper som övas:
Att känna ämnesområdets begrepp och terminologi
Att söka lämpliga källor för att utvidga sin kunskap inom ämnesområdet
Att skriva rapport/recension och använda rapportmall
Att sammanställa ett övningsarbete
Att kunna presentera sitt arbete och sina beräkningar

Arbetsmetoder:
Föreläsningar kombinerat med räkneövningar *a
Projektarbete *b
Litteraturstudier med presentationer och peer review *c
Gästföreläsning och ev.studiebesök *d

Kursen beskrivs närmare i det veckoschema finns tillgängligt i tillhörande Moodlekurs.
Delar av kursen har obligatorisk närvaro. Närmare information om detta finns i veckoschemat.
En del av föreläsningarna kan man följa i realtid på distans via WebEx.
Som arbetsredskap och informationskanal fungerar Moodlekursen.
(*bokstäverna är hänvisningar i veckoplanen)

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Kursen avläggs under period 2, ht 2025.
Inga omtenter ordnas.

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Studerande uppfyller kursens mål, och i berörda kursförverkligande obligatoriska moment, på en tillfredsställande nivå

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Studerande uppfyller kursens mål, och i berörda kursförverkligande obligatoriska moment, på en god nivå

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Studerande uppfyller kursens mål, och i berörda kursförverkligande obligatoriska moment, på en berömlig nivå

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Kursen bedöms på basen av projektarbete och uppgifter (bl.a. bokrecension och test om energieffektivitet). Därtill inverkar aktivitet, egen och lärarens utvärdering och ev. andra inlämningsuppgifter.

Kursvitsordet (0-5) baseras på:
- bokrecension (obligatoriskt uppgift, måste vara godkänd)
- projektarbete (obligatorisk uppgift, måste vara godkänd, huvudsakligt bedömningsmoment)
- närvaro, aktivitet, ev. andra obligatoriska delmoment kan justera vitsordet med ett steg

Underkänd (0)

Studerande uppfyller inte kraven för godkänd prestation och har inte uppvisat tillräckliga grundkunskaper i ämnet.

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Studerande har samtliga obligatoriska moment i kursen godkända och uppvisar tillfredställande-synnerligen tillfredställande kunskaper i ämnet som helhet.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Studerande har samtliga obligatoriska moment i kursen godkända och uppvisar goda-synnerligen goda kunskaper i ämnet som helhet.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Studerande har samtliga obligatoriska moment i kursen godkända och uppvisar berömliga kunskaper i ämnet som helhet.

Förkunskapskrav

Studiehelheten Grunder i byggnadsteknik samt matematikkursen Funktioner och ekvationer 1, eller motsvarande kunskaper

Lärandemål

Studerande
- känner till och kan utföra vanliga byggnadstekniska och -fysikaliska undersökningar mätningar,
- kan göra skriftlig rapport från undersökningar och mätningar samt kan ta fram relevanta jämförelsevärden ur litteraturen att jämföra mätvärden med
- kan dra slutsatser utgående från mätresultat och jämförelsevärden, samt känner till hur noggrannhet vid utförandet av mätning inverkar på mätresultatets noggrannhet och tillförlitlighet

Innehåll

- Fuktteknisk mätutrustning, fuktmätning.
- Provtagning
- Värmekamerafotografering, att använda och tolka/granska
- Byggnadstekniskt brandskydd

Tid och plats

se schemat

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Kursmaterialet finns i huvudsak på Moodle

Undervisningsmetoder

Föreläsningar och inlämnings- och gruppuppgifter

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Studerande uppfyller kursens mål, och i berörda kursförverkligande obligatoriska moment, på en tilfredsställande nivå

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Studerande uppfyller kursens mål, och i berörda kursförverkligande obligatoriska moment, på en god nivå

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Studerande uppfyller kursens mål, och i berörda kursförverkligande obligatoriska moment, på en berömlig nivå

Förkunskapskrav

Byggnadsfysik och Byggnadssanering

Lärandemål

Känner till grundläggande krav och begrepp inom modellering och BIM
Förstår hur man samverkar med stöd i olika modeller i byggbranschen
Kan modellera och granska arkitektmodeller med grundfunktioner
Kan hantera kartbaserad digital information
Vet hur arkitektritningar ska se ut och kan ta fram information

Innehåll

Funktioner i modellerings- och GIS-programvara
Anvisningar för ritningsgrafik

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Kan skapa, granska och ändra i arkitektmodell och känner till ritningsfunktion och formkrav. Hittar anvisningar i byggnadskartoteket.
Känner till begrepp och några regler för modellering och olika program som används för olika ändamål inom BIM
Kan skapa en enkel arkitektmodell och vet att modellering sker på olika nivåer och i samverkan med andra projektörer

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Kan skapa, granska och ändra i arkitektmodell och skapa enkla ritningar. Kan ta fram krav och anvisningar ur byggnadskartoteket. Har en grundläggande förståelse av BIM och känner till gängse programvaror som används för olika ändamål inom BIM.
Kan skapa en arkitektmodell och vet att modellering sker på olika nivåer och i samverkan med andra projektörer och förstår betydelsen av sitt eget modellerande och hur det utförs.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Kan skapa, granska och ändra i arkitektmodell och ta ut ritningar. Kan ta fram ingående krav och anvisningar ur byggnadskartoteket.
Har en grundläggande förståelse av BIM och känner till gängse programvaror som används för olika ändamål inom BIM, samt förstår grunderna för BIM-samordning.
Kan skapa en detaljerad arkitektmodell och förstår betydelsen av samverkan i BIM-projekt och hur olika åtgärder i modell har betydelse för andra parter i processen.

Förkunskapskrav

Inga

Lärandemål

Studerande:
- har grundläggande insikter i och kan använda Building Information Modeling (BIM) och 3D-modellering av normala byggnader
- kan fungera i team utnyttjande BIM för att effektivera genomförande av byggprojekt, både projektering och genomförande av byggnadsproduktion

Innehåll

- Grundläggande processer och arbetssätt för BIM projektering, samt BIM under byggnadens livslängd.
- Överblick på industrins förvandling ur ett nordiskt perspektiv.
- Modelleringsövningar av stomkonstruktioner och projektering i BIM miljö samt kvalitetssäkring av dessa.

Tid och plats

Period 2 (oktober-december) hösten 2025

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Nationella BIM -krav (YTV). Tekla User Assistance och nätbaserad dokumentation för Tekla Structures.

Undervisningsmetoder

Obligatoriska föreläsningar och handledda BIM-övningar i datasal med Tekla Structures 2x.x BIM-programvara.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Övningsuppgifter ska levereras enligt tidtabell som presenteras under lektionerna

Studerandes tidsanvändning och belastning

Lektioner med föreläsningar och handledning av övningar 32 h
Självstudier och övningsarbeten 48 h

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Studerande uppfyller kursens mål, och i berörda kursförverkligande obligatoriska moment, på en tillfredsställande nivå

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Studerande uppfyller kursens mål, och i berörda kursförverkligande obligatoriska moment, på en god nivå

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Studerande uppfyller kursens mål, och i berörda kursförverkligande obligatoriska moment, på en berömlig nivå

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Kursen bedöms med vitsord 1-5 (eller 0) enligt prestationer i inlämningsuppgifter och deltagande i de obligatoriska handledda övningarna och undervisningen i datasal.

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Resultat och punktlighet i tidtabeller i inlämningsuppgifter samt deltagaraktivitet i undervisningstillfällena med handledda övningar. Studerande uppfyller kursens mål, och i berörda kursförverkligande obligatoriska moment, på en tillfredsställande nivå

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Resultat och punktlighet i tidtabeller i inlämningsuppgifter samt deltagaraktivitet i undervisningstillfällena med handledda övningar. Studerande uppfyller kursens mål, och i berörda kursförverkligande obligatoriska moment, på en god nivå

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Resultat och punktlighet i tidtabeller i inlämningsuppgifter samt deltagaraktivitet i undervisningstillfällena med handledda övningar. Studerande uppfyller kursens mål, och i berörda kursförverkligande obligatoriska moment, på en berömlig nivå

Förkunskapskrav

Studiehelheterna Grunder i byggnadsteknik och Bostadshus och offentliga byggnader, eller motsvarande kunskaper

Lärandemål

Studerande:
• behärskar grunderna i dimensionering och tillräckliga förkunskaper för följande kurser i byggnadsmekanik
• kan beräkna kraftstorheter med tyngdpunkt lagd på jämviktsprincipen.

Innehåll

- Konstruktionstyper & belastningar
- Kraft, moment, kraftsystem
- Jämviktsvillkor, stödreaktioner
- Fackverk

Yrkeskunskaper som övas:
Att kunna presentera sina beräkningar
Att känna ämnesområdets begrepp och terminologi
Att söka lämpliga källor för att utvidga sin kunskap inom området

Tid och plats

Se schemat

Studiematerial och rekommenderad litteratur

- Langesten Bengt, Byggnadskonstruktion 1, Byggnadsstatik - Föreläsningsanteckningar och -material - Rakentajain kalenteri samt Byggnadskalendern

Undervisningsmetoder

Föreläsningar kombinerat med räkneövningar
Studenträkneövningar, vilka skall sporra till att räkna på egen hand och ge rutin att lösa mekanikproblem. Den studerande skall tydligt kunna presentera och förklara sina beräkningar, både muntligt och skriftligt.
Studiebesök
Eventuella gästföreläsningar

Kursinnehållet och programmet beskrivs närmare på Moodle.

Vid behov, och då man har kommit överens om det på förhand, kan det vara möjligt att delta i undervisningen på distans. Detta sker då i realtid och kräver att den studerande kan vara aktiv och delta i undervisningen med ljud och bild.

Tilläggsuppgifter för studerande

Se Moodle

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Studerande uppfyller kursens mål, och i berörda kursförverkligande obligatoriska moment, på en tillfredsställande nivå

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Studerande uppfyller kursens mål, och i berörda kursförverkligande obligatoriska moment, på en god nivå

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Studerande uppfyller kursens mål, och i berörda kursförverkligande obligatoriska moment, på en berömlig nivå

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Kursen bedöms på basen av resultat i tentamen och övningsuppgifter. Aktivitet inverkar på vitsordet.

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Studerande uppfyller kursens mål, och i berörda kursförverkligande obligatoriska moment, på en tillfredsställande nivå

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Studerande uppfyller kursens mål, och i berörda kursförverkligande obligatoriska moment, på en god nivå

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Studerande uppfyller kursens mål, och i berörda kursförverkligande obligatoriska moment, på en berömlig nivå

Förkunskapskrav

Studiehelheten Grunder i byggnadsteknik och matematikkursen Funktioner och ekvationer 1, eller motsvarande kunskaper

Lärandemål

Studerande:
- känner till måtten för bostadsutrymmen
- kan göra bygglovshandlingar
- vet vilken information huvudritningar bör innehålla.

Innehåll

Studierna går ut på att studerande i par planerar en mindre enkel bostadsbyggnad på en befintlig detaljplanerad tomt i Raseborg.

Den studerande blir bekant med detaljplaner, byggnaders och rummens mått samt allmän organisation inne i ett hus och på en tomt med detaljplan. Målet är att skapa bygglovshandlingar för ett fungerande hus. Handlingarna presenteras enligt myndigheternas anvisningar.

Var och en studerande presenterar sina ritningar och beskriver dem muntligt inför publik, dvs. hela studerandegruppen som går kursen.

Tid och plats

Campus Raseborg, period 1 (sept-okt) hösten 2025

Studiematerial och rekommenderad litteratur

RT
RYL
osv

Undervisningsmetoder

Projektbaserat lärande, först individuellt skissande för hand eller med AutoCAD och därefter byggnadsplanering individuellt av ett småhus med hjälp av AutoCAD.
Undervisningen består av teori och övningar och varje handledda undervisningstillfälle inleds med föreläsning om aktuellt teoriavsnitt.
Avläggande av kursen kräver aktiv närvaro och deltagande i undervisningen (som på en arbetsplats).
Varje steg i planeringen handleds vid de schemalagda undervisningstillfällena.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Övningsuppgifterna ska levereras enligt tidtabell som delges på lektionerna

Studerandes tidsanvändning och belastning

Lektioner med föreläsning och handledning av övning 32 h
Självstudier och övningsarbete på egen tid 48 h

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Studerande uppfyller kursens mål, och i berörda kursförverkligande obligatoriska moment, på en tillfredsställande nivå

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Studerande uppfyller kursens mål, och i berörda kursförverkligande obligatoriska moment, på en god nivå

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Studerande uppfyller kursens mål, och i berörda kursförverkligande obligatoriska moment, på en berömlig nivå

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Huvudinnehållet i kursen är obligatoriska handledda övningar.
Studerande bedöms i övningarna under arbetets gång och för slutresultatet i övningarna som helhet, vilket kräver aktivt deltagande i föreläsningar och övningar. Studerande presenterar slutresultatet i övningarna muntligt och i form av power point och pdf av färdiga ritningar.

Studerandes systematik, iakttagelseförmåga, aktivitet under de handledda undervisningstillfällena i klassrummet, fördjupning i ämnet och hur det syns i resultatet i övningarna är en del av bedömningsgrunderna.

Färdiga ritningar (i pdf) bedöms med skalan 0-5, enligt hur väl de följer allmänna anvisningar gällande bostadsplanering (Rakennustietokortisto), detaljplanen och myndigheternas krav.

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Resultat och punktlighet i tidtabeller i inlämningsuppgifter samt deltagaraktivitet i undervisningstillfällena med handledda övningar. Studerande uppfyller kursens mål, och i berörda kursförverkligande obligatoriska moment, på en tillfredsställande nivå

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Resultat och punktlighet i tidtabeller i inlämningsuppgifter samt deltagaraktivitet i undervisningstillfällena med handledda övningar. Studerande uppfyller kursens mål, och i berörda kursförverkligande obligatoriska moment, på en god nivå

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Resultat och punktlighet i tidtabeller i inlämningsuppgifter samt deltagaraktivitet i undervisningstillfällena med handledda övningar. Studerande uppfyller kursens mål, och i berörda kursförverkligande obligatoriska moment, på en berömlig nivå

Förkunskapskrav

Studiehelheten Grunder i byggnadsteknik samt matematikkursen Funktioner och ekvationer 1, eller motsvarande kunskaper

Lärandemål

Studerande, efter godkänd kurs:
- känner till och kan använda grundfunktioner i CAD-program
- kan göra enkla ritningar eller kartor
- vet var man söker information om ritningar och ritningsfiler
- kan bedöma kvalitet på ritningar och ritmetoder

Innehåll

Ritfunktioner i CAD-program
Layoutfunktioner för ritningar
Block och attributdata
Lager och lagerbenämningar enligt anvisningar

Tid och plats

Kursen hålls i datasal genast från början av höstterminen.

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Kursmaterialet finns i Moodle. Den studerande har möjlighet att själv ladda ner (studerandeversion av) programmet AutoCAD, till sin dator genom att verifiera att man är studerande vid Novia. Undervisningen baseras på de kommandon som fungerar i Windows-miljö (inte alls kommandon för apple-miljö).

Undervisningsmetoder

Undervisningen sker i princip enligt "följa John" principen. Läraren visar och de studerande gör sedan själva. Teori kopplad till CAD-inlärningen förevisas primärt på tavlan eller annan form av visualisering.

Praktik- och arbetslivssamarbete

Under kursens gång kommer den studerande att göra en ritning i AutoCad av en befintlig byggnad. D.v.s. man mäter upp och ritar något som redan finns.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

I slutet av kursen hålls ett prov, som går ut på att rita enligt givna instruktioner. Under kursens gång jobbar vi också med ett individuellt övningsarbete.Kursen bedöms på basen av provet och övningsarbetet.

Studerandes tidsanvändning och belastning

Det löns att tillämpa de på lektionerna genomgångna funktionerna på sitt övningsarbete vartefter kursen framskrider. Då lär man sig aktivt och har inte en tidskrävande uppgift att utföra efter avslutad kurs. D.v.s. komplettera övningsarbetet hemma mellan lektionspassen.

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Studerande kan använda de 20 vanligaste funktionerna och göra layouter med cad-program, samt känner till var man hittar anvisningar för lagernamn, ritningsgrafik och –format och kan uppgöra enkla ritningar.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Studerande kan använda fler än 25 funktioner, vet hur man namnger filer, lager och hur ritningar ska se ut, och kan ta in och exportera andra avbildningar, samt uppgöra ritningar, och känner till anvisningar för grafik och ritningar, samt kan göra layouter med textruta som block med cad-program. Kan uppgöra ett par olika typer av ritningar eller kartor som följer anvisningar.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Behärskar rit- och redigeringsfunktionerna, kan och ta in och exportera andra avbildningar, och kan rita korrekta ritningar, samt kan göra tillhörande layouter enligt formatkrav, samt förstår skillnader i kvalitet och arbetsprocess.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Kursen bedöms på basen av övningsarbetet och provet.

Förkunskapskrav

Inga

Lärandemål

Studerande, efter godkänd kurs:
- känner till och kan använda grundfunktioner i CAD-program
- kan göra enkla ritningar eller kartor
- vet var man söker information om ritningar och ritningsfiler
- kan bedöma kvalitet på ritningar och ritmetoder

Innehåll

Ritfunktioner i CAD-program
Layoutfunktioner för ritningar
Block och attributdata
Lager och lagerbenämningar enligt anvisningar

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Meddelas under kursen

Undervisningsmetoder

Föreläsningar, handledda övningar ocg övningsarbeten

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Studerande kan använda de 20 vanligaste funktionerna och göra layouter med cad-program, samt känner till var man hittar anvisningar för lagernamn, ritningsgrafik och –format och kan uppgöra enkla ritningar.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Studerande kan använda fler än 25 funktioner, vet hur man namnger filer, lager och hur ritningar ska se ut, och kan ta in och exportera andra avbildningar, samt uppgöra ritningar, och känner till anvisningar för grafik och ritningar, samt kan göra layouter med textruta som block med cad-program. Kan uppgöra ett par olika typer av ritningar eller kartor som följer anvisningar.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Behärskar rit- och redigeringsfunktionerna, kan och ta in och exportera andra avbildningar, och kan rita korrekta ritningar, samt kan göra tillhörande layouter enligt formatkrav, samt förstår skillnader i kvalitet och arbetsprocess.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Tenter och inlämningsarbeten

Förkunskapskrav

Inga

Lärandemål

Den studerande förstår hur, var och när man kan använda de två grundläggande begreppen i matematisk analys: derivering och integrering.
Den studerande kan tillämpa derivering och integrering på olika problem inom sitt eget fackområde.
Den studerande kan använda matematiska program för att analysera mätvärden eller övrigt insamlat datamaterial

Innehåll

- Gränsvärden
- Derivatans definition
- Tangenten och linjärisering
- Deriveringsregler
- Extremvärdesproblem
- Andraderivatan och konvexitet
- Derivatatillämpningar från eget fackområde
- Numerisk derivering
- Primitiva funktioner
- Integralens definition
- Integreringsregler
- Areaberäkningar, volymintegraler
- Integraltillämpningar från eget fackområde
- Numerisk integrering
- Matematisk programvara (Mathcad, Matlab, GeoGebra eller motsvarande) som verktyg för att lösa problem

Tid och plats

Vårterminen, läsår 25-26.

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Allt kursmaterial finns i Moodle-kursen. Materialet blir tillgängligt när man anmält sig till kursen i Peppi.

Maols tabellsamling, eller annan dylik tabellsamling, får användas under tentitllfällena.
Under kursens gång används det digitala verktyget eMath. En egen version av programmet Mathcad behövs.

Undervisningsmetoder

Schemalagda träffar ordnas åtminstone en gång per vecka. Under kursen förväntas studerande ta del av materialet på kurssidan och räkna uppgifterna i eMath på egen hand.
Via kurssidan eller under träffarna har studerande möjlighet att ställa frågor.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Tidpunkt för tentamen samt omtentamen meddelas vid kursens början.
En studerande har rätt att tentera en kurs max 3 gånger.

Förverkligandets alternativa prestationssätt

Kursen bedöms med en tentamen samt inlämningsuppgifter.

Studerandes tidsanvändning och belastning

Undervisning: åtminstone 12 h
Tentamen: 4 h
Eget arbete: 65 h
Totalt: 81 h

Periodisering av innehållet

Se kursens rekommenderade studietakt i Moodle.

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Derivator: Grundläggande förståelse av begreppet derivata. Behärskar enkla deriveringsregler.
Integraler: Grundläggande förståelse av begreppet integral. Behärskar enkla integreringsregler.
Modellering och numeriska metoder: Har viss förståelse för hur man gör en matematisk modell och hur denna kan lösas numeriskt.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Derivator: Kan lösa vanliga typer av extremvärdesproblem med hjälp av derivator.
Integraler: Kan beräkna areor och volymer med hjälp av integraler. Kan lösa problem från fysiken med hjälp av integraler.
Modellering och numeriska metoder: Har god förståelse för hur man gör matematiska modeller och kan lösa dessa med beräkningsprogram.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Derivator: Kan tillämpa teorin på mer komplicerade tillämpningar och beräkningar.
Integraler: Kan tillämpa teorin på mer komplicerade tillämpningar och beräkningar (rotationsytor, båglängder etc.).
Modellering och numeriska metoder: Kan konstruera och numeriskt lösa mer komplicerade modeller med beräkningsprogram.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Kursen bedöms utgående från den studerandes prestationer i tentamen samt antalet räknade uppgifter i eMath.

Kursen består av två deltenter - deltent 1 (30 poäng) och deltent 2 (20 poäng). Utöver detta delas det ut 10 aktivitetspoäng för räknade uppgifter.
Deltent 1 skrivs på plats i Vasa i samband med en allmän omtentamen under våren 2026 (se intra.novia.fi för datum). Deltent 2 skrivs på distans.
För godkänd kurs krävs minst 10 poäng i deltent 1, minst 6 poäng i deltent 2 samt minst 20 poäng totalt.

Vitsordsskala:
20 p - 1
28 p - 2
36 p - 3
44 p - 4
52 p - 5

Underkänd (0)

Uppnår inte kriterierna för vitsordet 1

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Derivator
Grundläggande förståelse av begreppet derivata. Behärskar enkla deriveringsregler

Integraler
Grundläggande förståelse av begreppet integral. Behärskar enkla integreringsregler

Modellering och numeriska metoder
Har viss förståelse för hur man gör en matematisk modell och hur denna kan lösas numeriskt.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Derivator
Kan lösa vanliga typer av extremvärdesproblem med hjälp av derivator

Integraler
Kan beräkna areor och volymer med hjälp av integraler. Kan lösa problem från fysiken med hjälp av integraler.

Modellering och numeriska metoder
Har god förståelse för hur man gör matematiska modeller och kan lösa dessa med beräkningsprogram

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Derivator
Kan tillämpa teorin på mer komplicerade tillämpningar och beräkningar.

Integraler
Kan tillämpa teorin på mer komplicerade tillämpningar och beräkningar. ( Rotationsytor, båglängder )

Modellering och numeriska metoder
Kan konstruera och numeriskt lösa mer komplicerade modeller med beräkningsprogram

Förkunskapskrav

Funktioner och ekvationer 1,
Geometri och vektorer,
Funktioner och ekvationer 2.

Lärandemål

Den studerande förstår hur, var och när man kan använda de två grundläggande begreppen i matematisk analys: derivering och integrering.
Den studerande kan tillämpa derivering och integrering på olika problem inom sitt eget fackområde.
Den studerande kan använda matematiska program för att analysera mätvärden eller övrigt insamlat datamaterial

Innehåll

- Gränsvärden
- Derivatans definition
- Tangenten och linjärisering
- Deriveringsregler
- Extremvärdesproblem
- Andraderivatan och konvexitet
- Derivatatillämpningar från eget fackområde
- Numerisk derivering
- Primitiva funktioner
- Integralens definition
- Integreringsregler
- Areaberäkningar, volymintegraler
- Integraltillämpningar från eget fackområde
- Numerisk integrering
- Matematisk programvara (Mathcad, Matlab, GeoGebra eller motsvarande) som verktyg för att lösa problem

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Derivator: Grundläggande förståelse av begreppet derivata. Behärskar enkla deriveringsregler.
Integraler: Grundläggande förståelse av begreppet integral. Behärskar enkla integreringsregler.
Modellering och numeriska metoder: Har viss förståelse för hur man gör en matematisk modell och hur denna kan lösas numeriskt

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Derivator: Kan lösa vanliga typer av extremvärdesproblem med hjälp av derivator.
Integraler: Kan beräkna areor och volymer med hjälp av integraler. Kan lösa problem från fysiken med hjälp av integraler.
Modellering och numeriska metoder: Har god förståelse för hur man gör matematiska modeller och kan lösa dessa med beräkningsprogram.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Derivator: Kan tillämpa teorin på mer komplicerade tillämpningar och beräkningar.
Integraler: Kan tillämpa teorin på mer komplicerade tillämpningar och beräkningar (rotationsytor, båglängder etc.).
Modellering och numeriska metoder: Kan konstruera och numeriskt lösa mer komplicerade modeller med beräkningsprogram.

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Derivator: Grundläggande förståelse av begreppet derivata. Behärskar enkla deriveringsregler.
Integraler: Grundläggande förståelse av begreppet integral. Behärskar enkla integreringsregler.
Modellering och numeriska metoder: Har viss förståelse för hur man gör en matematisk modell och hur denna kan lösas numeriskt

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Derivator: Kan lösa vanliga typer av extremvärdesproblem med hjälp av derivator.
Integraler: Kan beräkna areor och volymer med hjälp av integraler. Kan lösa problem från fysiken med hjälp av integraler.
Modellering och numeriska metoder: Har god förståelse för hur man gör matematiska modeller och kan lösa dessa med beräkningsprogram.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Derivator: Kan tillämpa teorin på mer komplicerade tillämpningar och beräkningar.
Integraler: Kan tillämpa teorin på mer komplicerade tillämpningar och beräkningar (rotationsytor, båglängder etc.).
Modellering och numeriska metoder: Kan konstruera och numeriskt lösa mer komplicerade modeller med beräkningsprogram.

Förkunskapskrav

Funktioner och ekvationer 1,
Geometri och vektorer,
Funktioner och ekvationer 2.

Lärandemål

Studerande:
- kan grunder i att använda relevanta digitala verktyg så som t.ex. BIM-programvara Graphisoft ArchiCAD, Autodesk Revit och/eller Vertex för elementär projektering av enkla konstruktioner och bostadsutrymen i 3D.

Innehåll

Hur en modell är uppbyggd samt olika sätt att framföra data framåt.
Förståelse över vad man menar med IFC-filer och vad man kan göra med dem.
Modelluppbyggnad i Autodesk Revit.
Insättning av olika fil-slag till Autodesk Revit. Revits egna filer, IFC-modeller, DWG-filer
Ritningsuppbyggnad i Autodesk Revit.
Exportering av modell/ritningar till olika fil format, samt utprintning av ritningar.

Tid och plats

Campus Raseborg, period 2 (okt-dec) 2025

Studiematerial och rekommenderad litteratur

- BIMObject webbsida https://www.bimobject.com/fi
- Buildingsmart Finlands webbsida https://buildingsmart.fi/
- modellritningar och enkla digitala 3D-modeller

Undervisningsmetoder

Föreläsning och demonstration av programvara samt handledd undervisning och övningar i smågrupp och individuellt.
Varje handledda undervisningstillfälle inleds med föreläsning om aktuellt teoriavsnitt.
Avläggande av kursen kräver aktiv närvaro och deltagande i undervisningen (som på en arbetsplats).
Övningsarbeten utförs individuellt och inlämnas för bedömning.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Övningsuppgifter ska levereras enligt tidtabell som presenteras under lektionerna.

Studerandes tidsanvändning och belastning

Studerandes totala tidsanvändning för genomförandet av kursen beräknas till ca 80 h, varav 32 h är schemalagd undervisning i klass och resten fördelat på övningsarbeten och inlämningsuppgifter som studerande utför utanför schemalagd tid för undervisning.

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Studerande uppfyller kursens mål, och i berörda kursförverkligande obligatoriska moment, på en tillfredsställande nivå

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Studerande uppfyller kursens mål, och i berörda kursförverkligande obligatoriska moment, på en god nivå

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Studerande uppfyller kursens mål, och i berörda kursförverkligande obligatoriska moment, på en berömlig nivå

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Studerande bedöms i övningarna under arbetets gång och för slutresultatet i övningarna som helhet.
Arbetsuppgifterna ges skriftligt. Avläggande av kursen kräver aktiv närvaro och deltagande i undervisningen.
Studerande presenterar slutresultatet i övningarna muntligt och i form av färdiga ritningar och digitala 3D-modeller.

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Resultat och punktlighet i tidtabeller i inlämningsuppgifter samt deltagaraktivitet i undervisningstillfällena med handledda övningar. Studerande uppfyller kursens mål, och i berörda kursförverkligande obligatoriska moment, på en tillfredsställande nivå

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Resultat och punktlighet i tidtabeller i inlämningsuppgifter samt deltagaraktivitet i undervisningstillfällena med handledda övningar. Studerande uppfyller kursens mål, och i berörda kursförverkligande obligatoriska moment, på en god nivå

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Resultat och punktlighet i tidtabeller i inlämningsuppgifter samt deltagaraktivitet i undervisningstillfällena med handledda övningar. Studerande uppfyller kursens mål, och i berörda kursförverkligande obligatoriska moment, på en berömlig nivå

Förkunskapskrav

Studiehelheten Grunder i byggnadsteknik samt matematikkursen Funktioner och ekvationer 1, eller motsvarande kunskaper.

Lärandemål

Efter godkänd kurs, den studerande kan:
- Känner till begrepp och metoder för energieffektivering, samt kan göra översiktliga beräkningar för detta
- Känner till de vanligaste metoderna för att undersöka byggnaders skick
- Känner de vanligaste skadetyperna för byggnader och fasader
- Kan redogöra för en byggnads skick baserat på undersökningar och ge förslag till åtgärder
- Kan bedöma åtgärder och byggnader, och rangordna åtgärder och bedöma lönsamhet

Innehåll

Konditionskartläggningsmetodik
Skadetyper
Undersökningsmetoder
Energiförluster i en byggnad
Vanliga energiförbättringsåtgärder
Äldre trä- och murverkskonstruktioner
Dokumentation av historisk byggnad

Tid och plats

Se schemat för mer detaljerad information

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Allt material som tillhör kursen samt övningsuppgifter finns i Moodle

Undervisningsmetoder

Undervisningen sker i klass eller på distans .enligt schemat i PEPPI.

Allt material som tillhör kursen samt övningsuppgifter finns i Moodle

Tilläggsuppgifter för studerande

Energiförluster i en byggnad
Vanliga energiförbättringsåtgärder

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Studerande uppfyller kursens mål, och i berörda kursförverkligande obligatoriska moment, på en tillfredsställande nivå

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Studerande uppfyller kursens mål, och i berörda kursförverkligande obligatoriska moment, på en god nivå

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Studerande uppfyller kursens mål, och i berörda kursförverkligande obligatoriska moment, på en berömlig nivå

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Kontinuerlig bedömning av klassaktiviteter, grupparbeten och prov

Underkänd (0)

Otillräcklig närvaro, ogjorda uppgifter, underkänd tentamen

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Kan ta ut vissa krav om energieffektivitet och använda lämplig programvara.
Kan redogöra för olika saneringsåtgärder. Vet vad byggnadens livstid kan innefatta.
Kan sammanställa en enkel energisimulering and cost estimate.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Kan ta ut krav om energieffektivitet och använda lämplig programvara.
Kan redogöra för olika saneringsåtgärder. Förstår hur saneringens omfattning inverkar på byggnadens funktionella livstid.
Kan sammanställa en energisimulering and cost estimate.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Kan ta ut krav om energieffektivitet och kan använda lämplig programvara.
Kan redogöra för olika saneringsåtgärder. Förstår hur saneringens omfattning inverkar på byggnadens funktionella livstid.
Kan metodsikt göra en energisimulering and cost estimate och bedöma duglighet och kostnadseffekter.

Förkunskapskrav

Byggfysik 1-2

Lärandemål

Efter godkänd kurs, den studerande kan:
- Känner till begrepp och metoder för energieffektivering, samt kan göra översiktliga beräkningar för detta
- Känner till lösningar för energieffektivering
- Kan bedöma åtgärder och byggnader, och rangordna åtgärder och bedöma lönsamhet
- Känner till kostnadsproblematiken för renovering av flerbostadshus för aktiebostäder

Innehåll

Energiförluster i en byggnad
Vanliga energiförbättringsåtgärder

Tid och plats

Se schema

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Anvisningar och rapporter
Kursmaterialet finns i huvudsak på Moodle

Undervisningsmetoder

Föreläsningar och inlämnings- och gruppuppgifter

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Kan ta ut vissa krav om energieffektivitet och använda lämplig programvara.
Kan redogöra för olika saneringsåtgärder. Vet vad byggnadens livstid kan innefatta.
Kan sammanställa en enkel energisimulering and cost estimate.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Kan ta ut krav om energieffektivitet och använda lämplig programvara.
Kan redogöra för olika saneringsåtgärder. Förstår hur saneringens omfattning inverkar på byggnadens funktionella livstid.
Kan sammanställa en energisimulering and cost estimate.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Kan ta ut krav om energieffektivitet och kan använda lämplig programvara.
Kan redogöra för olika saneringsåtgärder. Förstår hur saneringens omfattning inverkar på byggnadens funktionella livstid.
Kan metodsikt göra en energisimulering and cost estimate och bedöma duglighet och kostnadseffekter.

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Kan ta ut vissa krav om energieffektivitet och använda lämplig programvara.
Kan redogöra för olika saneringsåtgärder. Vet vad byggnadens livstid kan innefatta.
Kan sammanställa en enkel energisimulering and cost estimate.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Kan ta ut krav om energieffektivitet och använda lämplig programvara.
Kan redogöra för olika saneringsåtgärder. Förstår hur saneringens omfattning inverkar på byggnadens funktionella livstid.
Kan sammanställa en energisimulering and cost estimate.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Kan ta ut krav om energieffektivitet och kan använda lämplig programvara.
Kan redogöra för olika saneringsåtgärder. Förstår hur saneringens omfattning inverkar på byggnadens funktionella livstid.
Kan metodsikt göra en energisimulering and cost estimate och bedöma duglighet och kostnadseffekter.

Förkunskapskrav

Grundkunskap i byggnadssanering

Lärandemål

Den studerande
•kan på ett professionellt sätt kommunicera muntligt och skriftligt i de situationer som uppkommer i yrkeslivet
•har kännedom om central terminologi inom sitt eget område och kan tillgodogöra sig det huvudsakliga innehållet i facklitteratur
•förhåller sig positivt till att utveckla sina receptiva och produktiva språkkunskaper och känner de relevanta verktygen därtill samt
• är medveten om kulturella skillnader i internationella sammanhang

Innehåll

Muntlig och skriftlig framställning
Kursen utgår från flera av de globala hållbarhetsmålen, främst målet om god utbildning

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Studerande uppfyller kursens mål, och i berörda kursförverkligande obligatoriska moment, på en tillfredsställande nivå.
För godkänt krävs 50% av poängen i tentamen och att alla övningar är godkända.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Studerande uppfyller kursens mål, och i berörda kursförverkligande obligatoriska moment, på en god nivå.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Studerande uppfyller kursens mål, och i berörda kursförverkligande obligatoriska moment, på en berömlig nivå.

Förkunskapskrav

Inga förkunskapskrav

Lärandemål

Den studerande
•kan på ett professionellt sätt kommunicera muntligt och skriftligt i de situationer som uppkommer i yrkeslivet
•har kännedom om central terminologi inom sitt eget område och kan tillgodogöra sig det huvudsakliga innehållet i facklitteratur
•förhåller sig positivt till att utveckla sina receptiva och produktiva språkkunskaper och känner de relevanta verktygen därtill samt
• är medveten om kulturella skillnader i internationella sammanhang

Innehåll

Muntlig och skriftlig framställning
Kursen utgår från flera av de globala hållbarhetsmålen, främst målet om god utbildning

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Studerande uppfyller kursens mål, och i berörda kursförverkligande obligatoriska moment, på en tillfredsställande nivå.
För godkänt krävs 50% av poängen i tentamen och att alla övningar är godkända.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Studerande uppfyller kursens mål, och i berörda kursförverkligande obligatoriska moment, på en god nivå.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Studerande uppfyller kursens mål, och i berörda kursförverkligande obligatoriska moment, på en berömlig nivå.

Förkunskapskrav

Inga förkunskapskrav

Lärandemål

Examensarbetet är en arbetslivsförankrad del av den studerandes personliga kompetensprofil. I examensarbetet ska studeranden tillämpa teoretiska modeller på praktiska problemställningar. Studeranden ska likaså visa att hen självständigt kan hantera komplexa problem inom sitt kompetensområde och kan arbeta logiskt och metodiskt. Studeranden ska kunna arbeta på ett vetenskapligt sätt och använda sig av referensmaterial och externa kunskapskällor.

Innehåll

Examensarbetet utgör en helhet som består av en konkret tillämpning och en tillhörande teoretisk analys. Den skriftliga utformningen ska följa Novias skrivanvisningar för examensarbeten. Till examensarbetet hör även en offentlig presentation av arbetet och ett skriftligt mognadsprov.

Examensarbetet kan inledas när studerande har tillräckliga kunskaper i form av godkända yrkesstudier och metodikstudier. Arbetet inleds med att studerande gör upp en arbets- och/eller forskningsplan för processen. I planen presenteras åtminstone ämnesval, språk, arbetsrubrik, en preliminär disposition och tidsplan. Planen ska godkännas av utbildningsansvarig. I samband med godkännande av planen utses handledare för examensarbete.

Examensarbetet kan bestå av interna och/eller externa beställningsarbeten, samarbetsprojekt eller övriga arbetslivsrelaterade arbeten. Dessa kan exempelvis vara:
- en undersökning (t.ex. utredning, kartläggning, analys och/eller utvärdering)
- ett utvecklingsarbete (t.ex. utveckling av arbetsmetoder eller verksamheter)
- produktutveckling (t.ex. en prototyp eller en modell)

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Novias processbeskrivning för examenarbeten på Novias intranät.
Kompletterande info finns i förverkligandet i Peppi och på utbildningens Moodlesida för examensarbeten berörda läsår.

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Studerandes examensarbete uppfyller de för examensarbeten i denna utbildning tillämpade bedömningskriterierna på en tillfredsställande nivå. Bedömningskriterierna finns på utbildningens Moodlesida för examensarbeten berörda läsår

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Studerandes examensarbete uppfyller de för examensarbeten i denna utbildning tillämpade bedömningskriterierna på en god nivå. Bedömningskriterierna finns på utbildningens Moodlesida för examensarbeten berörda läsår.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Studerandes examensarbete uppfyller de för examensarbeten i denna utbildning tillämpade bedömningskriterierna på en berömlig nivå. Bedömningskriterierna finns på utbildningens Moodlesida för examensarbeten berörda läsår.

Förkunskapskrav

Kursen forskningsmetodik eller motsvarande kunskaper samt minst 120 sp av obligatoriska studier presterade.

Lärandemål

Studerande
-utvecklar och visar sin förmåga att tillämpa kunskaper och färdigheter i anslutning till yrkesstudierna
-kan reflektera, dokumentera och rapportera utvecklingsprocesser
-kan presentera sitt arbete på ett professionellt sätt
-har kritiskt och analytiskt tänkande
-kan visa sin yrkeskompetens

Innehåll

Examensarbete enligt enhetens instruktion.

Tid och plats

Kursen utförs under skrivandet av examensarbetet samt genom mognadsprovet.

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Ej separat litteratur.

Undervisningsmetoder

Kursen motsvarar 15 sp av examensarbetet, ingen separat undervisning ges. Skriftligt mognadsprov ingår som definierats av examensstadgan.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Kursen utförs under skrivandet av examensarbetet.

Förverkligandets alternativa prestationssätt

Kursen avläggs genom att examensarbetet och mognadsprovet godkänns.

Bedömningskriterier, godkänt/underkänt

Kursen godkänns när studerande presenterat ett godkänt examensarbete samt godkänt mognadsprov.

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Enligt institutionens bedömningsmatris

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Enligt institutionens bedömningsmatris

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Enligt institutionens bedömningsmatris

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Kursen godkänns i samband med att examensarbetet och mognadsprovet godkänns.
Kursen godkänns när studerande presenterat ett godkänt examensarbete samt godkänt mognadsprov.

Förkunskapskrav

Inga förkunskapskrav.

Lärandemål

Studerande
-utvecklar och visar sin förmåga att tillämpa kunskaper och färdigheter i anslutning till yrkesstudierna
-kan reflektera, dokumentera och rapportera utvecklingsprocesser
-kan presentera sitt arbete på ett professionellt sätt
-har kritiskt och analytiskt tänkande
-kan visa sin yrkeskompetens

Innehåll

Examensarbete enligt enhetens instruktion.

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Enligt institutionens bedömningsmatris

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Enligt institutionens bedömningsmatris

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Enligt institutionens bedömningsmatris

Förkunskapskrav

Inga förkunskapskrav.

Lärandemål

Studerande
-utvecklar och visar sin förmåga att tillämpa kunskaper och färdigheter i anslutning till yrkesstudierna
-kan reflektera, dokumentera och rapportera utvecklingsprocesser
-kan presentera sitt arbete på ett professionellt sätt
-har kritiskt och analytiskt tänkande
-kan visa sin yrkeskompetens

Innehåll

Examensarbete enligt enhetens instruktion.

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Enligt institutionens bedömningsmatris

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Enligt institutionens bedömningsmatris

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Enligt institutionens bedömningsmatris

Förkunskapskrav

Inga förkunskapskrav.

Lärandemål

Efter godkänd kurs studerande:
Känner grunderna för fastighetsvärdering och känner till grunderna i fastighetssäkerhet och grunderna inom fastighetsekonomi, -livscykel och -ledarskap

Innehåll

Jmf. mål och beskrivning

Tid och plats

Se schema

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Enligt föreläsarens anvisningar

Undervisningsmetoder

Föreläsningar och inlämnings- och gruppuppgifter

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

- Känner grunderna för fastighetsvärdering
- Känner till grunderna i fastighetssäkerhet
- Känner till grunderna inom fastighetsekonomi, -livscykel och -ledarskap

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

- Känner till olika fastighetsvärderingsmetoder
- Förstår fastighetssäkerhet och frågor om ansvaret
- Förstår sambandet mellan ekonomi, D+U, och livscykel, samt har förmåga att planera ekonomiska lösningar

Bedömningskriterier, berömliga (5)

- Har förmåga att utföra enklare fastighetsvärderingar
- Har förmåga att planera fastighetssäkerheten i olika fastighetstyper
- Förstår sambandet mellan ekonomi, D+U, livscykel och har god förmåga att planera ekonomiska lösningar

Bedömningskriterier, godkänt/underkänt

jmf. föregående

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

- Känner grunderna för fastighetsvärdering
- Känner till grunderna i fastighetssäkerhet
- Känner till grunderna inom fastighetsekonomi, -livscykel och -ledarskap

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

- Känner till olika fastighetsvärderingsmetoder
- Förstår fastighetssäkerhet och frågor om ansvaret
- Förstår sambandet mellan ekonomi, D+U, och livscykel, samt har förmåga att planera ekonomiska lösningar

Bedömningskriterier, berömliga (5)

- Har förmåga att utföra enklare fastighetsvärderingar
- Har förmåga att planera fastighetssäkerheten i olika fastighetstyper
- Förstår sambandet mellan ekonomi, D+U, livscykel och har god förmåga att planera ekonomiska lösningar

Förkunskapskrav

Inga

Lärandemål

Den studerande
• kan använda de fyra räknesätten för beräkning och förenkling av grundläggande matematiska uttryck samt kan lösa enkla ekvationer av första och andra graden
• kan lösa linjära ekvationssystem algebraiskt och grafiskt
• känner till funktioner av första och andra graden samt deras egenskaper
• kan grunderna i MathCad

Innehåll

- bråk
- potenser
- kvadratrötter
- förstagradsekvationer
- procent
- rationella uttryck och ekvationer
- formler
- andragradsekvationer
- funktionsbegreppet
- räta linjen och dess egenskaper
- ekvationssystem
- övningar med MathCad

Tid och plats

Period 2 läsåret 202-2026, Raseborg

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Material finns i Moodle
https://moodlecourses.novia.fi/course/view.php?id=13341

Undervisningsmetoder

Flipped Learning, räkneövningar i små grupper och föreläsningar vid behov

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Kontinuerlig utvärdering eller tentamen i slutet av kursen, tidtabell och instruktioner hittas i Moodle.
Omtentamen 16.1.2026 och 6.2.2026

Förverkligandets alternativa prestationssätt

Kursen genomförs som en hybridkurs och det går att delta i vissa delar av kursen online via Webex.
https://novia.webex.com/join/taina.sjoholm
Studerande bör alltid i för väg meddela om distansdeltagande.

Studerandes tidsanvändning och belastning

3 sp motsvarar ca 80 h arbete

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Studerande uppfyller kursens mål, och i berörda kursförverkligande obligatoriska moment, på en tillfredsställande nivå.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Studerande uppfyller kursens mål, och i berörda kursförverkligande obligatoriska moment, på en god nivå.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Studerande uppfyller kursens mål, och i berörda kursförverkligande obligatoriska moment, på en berömlig nivå.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Kontinuerlig utvärdering/självutvärdering alternativt skriftlig tentamen.
Aktivitet i Moodle räknas som fördel. För att studerandes prestation i kursen ska kunna utvärderas enligt kontinuerlig utvärdering/självutvärdering krävs det aktiv närvaro på lektionerna, deltagande i mellanutvärderingarna och redovisning av självutvärderingen. I annat fall är den enda möjliga utvärderingsmetoden traditionell skriftlig tentamen.
Om man i Moodle tagit del av allt material före lektionspasset i fråga, kan man höja sitt vitsord ifall man blir på gränsen mellan två vitsord.

Underkänd (0)

Den studerande uppfyller inte kravet för tillfredsställande kunskaper.

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Den studerande kan lösa de flesta grundläggande problem som anknyter till kursinnehållet och kompetenserna och förstår hur lösningar framskrider i mera komplicerade problem.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Den studerande kan lösa problem från de olika delarna av kursen och även mera komplicerade problem genom att ta modell av exempellösningar.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Den studerande kan tillämpa kursinnehållet och innovativt lösa mera komplicerade problem med hjälp av kursens kompetenser även i nya situationer.

Förkunskapskrav

Inga förkunskapskrav

Lärandemål

Studerande :
- Kan lösa ekvationer av första och andra graden
- Behärskar förenkling av matematiska formler och uttryck.
- Förstår och kan formulera linjära samband mellan två storheter
- Kan lösa linjära ekvationssystem
- Känner till parabelns egenskaper och ekvationer
- Kan tillämpa matematiska modeller på olika tekniska problemställningar

Innehåll

Bråk
Potenser
Polynom
Rationella uttryck
Kvadratrötter, Rötter
Ekvationer av första graden
Linjära funktioner , Räta linjen
Ekvationssystem
Ekvationer av andra graden
Rationella ekvationer
Parabeln, Funktioner av andra graden
Olikheter
Ämnesmässig tillämpning enligt utbildning kan förekomma.

Tid och plats

Period 1 - 2.9.2024 - 1.11.2024
Vasa

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Allt kursmaterial finns i Moodle och i e-math.
Materialet blir tillgängligt när man anmält sig till kursen i Peppi.
Vid anmälning till kursen bör studerande välja rätt undergrupp.

Maols tabellsamling, eller annan dylik tabellsamling, får användas under tentitllfällena (inte elektroniskt!)
Under kursens gång används det digitala verktyget eMath.

Undervisningsmetoder

Närundervisning enligt schemat.
Studerande förväntas ta del av materialet på egen hand innan lektionen.
Under lektionstid görs räkneövningar i det digitala verktyget eMath.

Kursen inleds med en kunskapskartläggning för att ge studerande en överblick över den egna nivån.
Studerande har sedan möjlighet att öva och repetera med Fixit-materialet i eMath.
Kursen har 50 % obligatorisk närvaro om inte annat separat överenskommits.
Studerande med bra förkunskaper erbjuds möjligheten att validera kursen.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Tidpunkt för tentamen samt omtentamen meddelas vid kursens början.
Det ordnas ett tentamens tillfälle samt två omtentamenstillfällen vid behov.

Förverkligandets alternativa prestationssätt

Vid validering : Godkänt kartläggningstest och godkänd valideringstent

Vid deltagande i kursen :
Godkänd tentamen , poäng från minitest samt räknade uppgifter i eMath.

Studerandes tidsanvändning och belastning

Totalt: 81 timmar

Periodisering av innehållet

Se kursens lektionsplanering i Moodle.

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Behärskar grundläggande förenkling av enkla matematiska formler och uttryck.
Kan lösa enkla ekvationer av första och andra graden .
Kan lösa enkla linjära ekvationssystem
Har grundläggande förståelse av elementära funktioner ( linjära - , polynom- och rationella funktioner )
Kan lösa ut storheter ur enkla formler
Har viss förståelse för hur man använder en matematisk modell och hur denna kan lösas

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Behärskar förenkling av matematiska formler och uttryck.
Kan lösa lite mer krävande ekvationer och ekvationssystem.
Har god förståelse av elementära funktioner och linjära samband
Kan lösa ut storheter ur mer krävande formler
Har god förståelse för hur man använder en matematisk modell och hur denna kan lösas.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Behärskar krävande förenkling av matematiska formler och uttryck.
Kan lösa mera utmanande ekvationer och ekvationssystem.
Har utmärkt förståelse av elementära funktioner och linjära samband
Kan lösa ut storheter ur system av formler.
Kan tillämpa matematiska modeller på olika tekniska problemställningar

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Kursen bedöms utgående från den studerandes prestationer i :
- tentamen ( 30 p )
- minitest , inlämningsuppgifter , räknade uppgifter i eMath. ( 30 p )

Alla studerande bör bli godkända i kunskapskartläggningstestet ( minst 75 % rätt )

I kursen krävs totalt minst 20 poäng för att bli godkänd, varav minst 10 p från tentamen.

Vitsordsskalan:
20 p - 1
28 p - 2
36 p - 3
44 p - 4
52 p - 5

Underkänd (0)

Uppnår inte kriterierna för vitsordet 1

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Behärskar grundläggande förenkling av enkla matematiska formler och uttryck.
Kan lösa enkla ekvationer av första och andra graden.
Kan lösa enkla linjära ekvationssystem.
Har grundläggande förståelse av elementära funktioner (linjära , polynom- och rationella funktioner).
Kan lösa ut storheter ur enkla formler.
Har viss förståelse för hur man använder en matematisk modell och hur denna kan lösas

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Behärskar förenkling av matematiska formler och uttryck.
Kan lösa lite mer krävande ekvationer och ekvationssystem.
Har god förståelse av elementära funktioner och linjära samband.
Kan lösa ut storheter ur mer krävande formler.
Har god förståelse för hur man använder en matematisk modell och hur denna kan lösas.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Behärskar krävande förenkling av matematiska formler och uttryck.
Kan lösa mera utmanande ekvationer och ekvationssystem.
Har utmärkt förståelse av elementära funktioner och linjära samband.
Kan lösa ut storheter ur system av formler.
Kan tillämpa matematiska modeller på olika tekniska problemställningar.

Förkunskapskrav

Inga

Lärandemål

Efter avslutad kurs kan den studerande:
- förstå hur ramar påverkas av krafter och förskjutningar
- ta fram nödvändiga snittkrafter, -diagram och förskjutningar för ramar och kontinuerliga balkar
- skapa kalkyleringsunderlag i relevant program, för beräkning av snittkrafter för statiskt obestämda konstruktioner
- har kunskaper i byggnadsmekanik för att utföra konstruktionsplanering av bärande konstruktioner enligt Eurokod samt Markanvändnings- och bygglagens § 120 d och e (17.1.2014/41) sedvanliga och krävande projekteringsuppgifter

Innehåll

- Framtagning av snittkrafter och förskjutningar för statiskt bestämda ramar
- Framtagning av snittkrafter och förskjutningar för statiskt obestämda balkar och ramar
- Vinkeländringsmetoden
- Förskjutningsmetoden
- Fördjupad knäckningsteori
- Aktuella professionella program

Tid och plats

Närstudier, gärna i datasal.

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Större delen av materialet kommer att finnas i Moodle. En del av kursmaterialet finns i boken: Byggkonstruktion 1 - Byggnadsstatik/ Bengt Langesten.
Man kan gärna skaffa boken: Byggkonstruktion 1 - Byggnadsstatik/ Bengt Langesten. 10ex ska finnas på Tritonia. Boken kan kanske köpas/lånas av tidigare studeranden.

Undervisningsmetoder

Föreläsningar med teori och beräkningar. Vi räknar också delvis tillsammans på lektionstid.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

1-3 inlämningsuppgifter + 1 prov. Vi avslutar kursen med provet

Förverkligandets alternativa prestationssätt

Man kan räkna och lämna in uppgifter, göra inlämningsuppgifterna och skriva tent (men det är inte ett rekommendabelt sätt att genomföra kursen).

Studerandes tidsanvändning och belastning

Man måste göra minst 50% av hemuppgifterna för att få godkänt vitsord i kursen. Det är fler och kortare uppgifter i första halvan av kursen. Mot senare delen av kursen blir det färre, men längre hemuppgifter. Man lär sig då man räknar själv.

Hemuppgifter och inlämningsuppgifterna kräver en hel del tid.

Tilläggsuppgifter för studerande

Se till att du har tillgång till MathCad i egen dator!

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Kan beräkna snittkrafter och max nedböjning för statiskt obestämda tvåstödsbalkar med Elementarfallsmetoden.
Kan rätt avläsa snittkrafterna ur ramarssnittkrafts diagram.
Kan beräkna snittkrafter och stödreaktioner för kontinuerlig balk med Vinkeländringsmetoden.
Kan beräkna snittkrafterna i kontinuerliga balkar med förskjutningsmetoden.
Känner till andra sätt att bestämma knäcklängd för stavar än Eulers formler.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Kan beräkna snittkrafter för enkla ramar med Elementarfallsmetoden.
Kan beräkna snittkrafter för treledsram.
Är bekant med bågars statiska verkningssätt.
Kan beräkna snittkrafter och stödreaktioner för ram utan förskjutning med Vinkeländringsmetoden.
Kan beräkna snittkrafter och förskjutning/nedböjning för kontinuerlig balk och envåningsram med förskjutningsmetoden.
Kan göra alla uträkningar i ett kalkylprogram.
Kan beräkna stavars knäcklängd på annat sätt än enligt Eulers teori.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Kan beräkna snittkrafter och göra diagram för dessa för treledsram.
Kan beräkna snittkrafterna för bågkonstruktion.
Kan beräkna snittkrafter och stödreaktioner för ram med förskjutning, genom att använda Vinkeländrings-metoden.
Kan beräkna snittkrafter och förskjutningar för flervåningsram med förskjutningsmetoden.
Kan göra egna tillämpningar i applikation med systematiserad förskjutningsmetod
Kan beräkna knäcklängd för flervåningspelare.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Andelen gjorda hemuppgifter över 50% ger 10% av kursvitsordet.
Inlämningsuppgifterna ger totalt 40% av kursvitsordet.
Provet ger 50% av kursvitsordet

Förkunskapskrav

Grunder i Byggstatik med minst vitsord 3, Byggnadsstabilitet och FEM

Lärandemål

Känner till olika former av projectering, helst med olika material

Innehåll

Arbetsuppgifter inom projektering, konstruktion, konditionskartläggning och dylikt

Tid och plats

i företag, period 1 på hösten

Studiematerial och rekommenderad litteratur

inga

Undervisningsmetoder

handledning och veckodagbok
4 olika material/uppgifter

Praktik- och arbetslivssamarbete

i företag

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

presentation inom november

Internationella kontakter

kan utföras utomlands

Förverkligandets alternativa prestationssätt

kan ersättas med andra valfria kurser

Studerandes tidsanvändning och belastning

400 h och 8 veckor

Bedömningskriterier, godkänt/underkänt

Utfört på ingenjörsbyrå och enligt omfattning, samt rapporterat

Vitsordsskala

Godkänd/Underkänd

Bedömningskriterier, godkänt/underkänt

Utförd enligt krav och muntlig och skriftlig rapport

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Utfört på ingenjörsbyrå och enligt omfattning, samt rapporterat

Förkunskapskrav

min 160 sp

Lärandemål

Känner till och kan fungera som arbetsledare

Innehåll

Arbetsuppgifter inom arbetsledning

Tid och plats

i företag

Studiematerial och rekommenderad litteratur

inga

Undervisningsmetoder

handledda övningar

Praktik- och arbetslivssamarbete

i företag

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

januari 2024

Studerandes tidsanvändning och belastning

400 h, 8 veckor i normala fall

Bedömningskriterier, godkänt/underkänt

utförd omfattning och ingenjörsmässiga uppgifter

Vitsordsskala

Godkänd/Underkänd

Bedömningskriterier, godkänt/underkänt

Utförd enligt krav och muntlig och skriftlig rapport

Förkunskapskrav

min 160 sp

Lärandemål

Känner till och kan fungera som arbetsledare

Innehåll

Arbetsuppgifter inom arbetsledning

Studiematerial och rekommenderad litteratur

inga

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, godkänt/underkänt

Utförd enligt krav och muntlig och skriftlig rapport

Förkunskapskrav

min 160 sp

Lärandemål

Studerande:
- känner till de vanligaste produktionsmetoderna av förnybar energi
- förstår hur solenergi kan passivt utnyttjas i byggnader
- kan grunderna för dimensionering av solpaneler, solfångare, värmebrunnar och energibrunnfält för fastigheter

Innehåll

- helhetssyn om produktionsmetoder och energikällorna för förnybar energi
- solenergi i form av passivt, värme och el
- geoenergipotential och dimensionering av värmebrunnar för bergvärmesystem

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Studerande uppfyller kursens mål, och i berörda kursförverkligande obligatoriska moment, på en tillfredsställande nivå

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Studerande uppfyller kursens mål, och i berörda kursförverkligande obligatoriska moment, på en god nivå

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Studerande uppfyller kursens mål, och i berörda kursförverkligande obligatoriska moment, på en berömlig nivå

Förkunskapskrav

Studiehelheterna Grunder i byggnadsteknik och Bostadshus och offentliga byggnader, eller motsvarande kunskaper

Lärandemål

Studerande :
- kan beräkna sidor och vinklar i alla typer av trianglar ( rätvinkliga och icke rätvinkliga )
- kan beräkna areor och volymer av figurer och kroppar
- kan utföra beräkningar med tvådimensionella och tredimensionella vektorer
- känner till matriser och kan utföra enkla beräkningar med dem

Innehåll

- Rätvinkliga trianglar
- Trigonometriska grundfunktioner (cosinus, sinus och tangens)
- Vinkelmått (grader vs radianer)
- Sinus- och cosinussatsen
- Likformighet och skalor
- Areaberäkningar och volymberäkningar
- Definition av vektorbegreppet
- Räkneregler för vektorer
- Skalärprodukt
- Projektioner
- Kryssprodukt
- Introduktion till matriser
- MatchCad-övningar

Ämnesmässig tillämpning enligt utbildning kan förekomma.

Tid och plats

Period 2: 28.10 - 20.12, Vasa

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Allt kursmaterial finns i Moodle och i eMath.
Materialet blir tillgängligt när man anmält sig till kursen i Peppi.
Vid anmälning till kursen bör studerande välja rätt undergrupp.

Maols tabellsamling, eller annan dylik tabellsamling, får användas under tentitllfällena (inte elektroniskt).
Under kursens gång används det digitala verktyget eMath.

Undervisningsmetoder

Närundervisning enligt schemat.
Studerande förväntas ta del av materialet på egen hand innan lektionen.
Under lektionstid görs räkneövningar i det digitala verktyget eMath.

De studerande bör närvara på största delen av lektionerna.
Studerande med bra förkunskaper erbjuds möjligheten att validera kursen.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Tidpunkt för tentamen samt omtentamen meddelas vid kursens början.
En studerande har rätt att tentera en kurs max 3 gånger.

Förverkligandets alternativa prestationssätt

Vid validering: Godkänd valideringstent

Vid deltagande i kursen: Kursen bedöms med en tentamen samt minitest, inlämningsuppgiter och/eller hemuppgifter.

Studerandes tidsanvändning och belastning

Undervisning i klass: 36 timmar
Tentamen: 4 timmar
Eget arbete: 41 timmar
Totalt: 81 timmar

Periodisering av innehållet

Se kursens lektionsplanering i Moodle.

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Trigonometri: Behärskar rätvinkliga triangelns trigonometri
Area- och volymberäkningar: Kan beräkna areor och volymer av enkla figurer och kroppar
Vektorer: Kan utföra beräkningar med tvådimensionella vektorer
Matriser: Känner till matriser och kan utföra enkla beräkningar med dem
Modeller och problemlösning: Har viss förståelse för hur man använder en matematisk modell och hur denna kan lösas.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Trigonometri: Behärskar godtyckliga triangelns trigonometri
Area- och volymberäkningar: Kan beräkna areor och volymer för mer komplicerade figurer och kroppar
Vektorer: Kan grundläggande beräkningar med tredimensionella vektorer
Matriser: Kan beräkna determinanter
Modeller och problemlösning: Har god förståelse för hur man använder en matematisk modell och hur denna kan lösas.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Trigonometri: Kan tillämpa teorin och lösa mer komplicerade problemställningar
Area- och volymberäkningar: Kan beräkna areor och volymer för figurer och kroppar med hjälp av vektorer
Vektorer: Kan tillämpa vektorer på mer komplicerade problemställningar och behärskar användning av vektorer i beräkningsprogram.
Matriser: Behärskar användning av matriser i beräkningsprogram
Modeller och problemlösning: Kan tillämpa matematiska modeller på tekniska problemställningar.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Kursen bedöms utgående från den studerandes prestationer i:
- tentamen (30 p)
- minitest, inlämningsuppgifter, räknade uppgifter i eMath (30 p)

I kursen krävs totalt minst 20 poäng för att bli godkänd, varav minst 10 p från tentamen.

Vitsordsskalan:
20 p - 1
28 p - 2
36 p - 3
44 p - 4
52 p - 5

Underkänd (0)

Uppnår inte kriterierna för vitsordet 1

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Behärskar rätvinkliga triangelns trigonometri.
Kan beräkna areor och volymer av enkla figurer och kroppar.
Kan utföra beräkningar med tvådimensionella vektorer
Har viss förståelse för hur man använder en matematisk modell och hur denna kan lösas.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Behärskar godtyckliga triangelns trigonometri.
Kan beräkna areor och volymer för mer komplicerade figurer och kroppar.
Kan grundläggande beräkningar med tre-dimensionella vektorer.
Har god förståelse för hur man använder en matematisk modell och hur denna kan lösas.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Behärskar alla typer av trianglars trigonometri och kan lösa mer komplicerade problemställningar.
Kan beräkna areor och volymer för figurer och kroppar analytiskt och med hjälp av vektorer.
Kan tillämpa vektorer på mer komplicerade problemställningar och behärskar användning av vektorer i beräkningsprogram.
Kan tillämpa matematiska modeller på tekniska problemställningar.

Förkunskapskrav

Inga förhandskrav

Lärandemål

Studerande :
- kan beräkna sidor och vinklar i alla typer av trianglar ( rätvinkliga och icke rätvinkliga )
- kan beräkna areor och volymer av figurer och kroppar
- kan utföra beräkningar med tvådimensionella och tredimensionella vektorer
- känner till matriser och kan utföra enkla beräkningar med dem

Innehåll

- Rätvinkliga trianglar
- Trigonometriska grundfunktioner (cosinus, sinus och tangens)
- Vinkelmått (grader vs radianer)
- Sinus- och cosinussatsen
- Likformighet och skalor
- Areaberäkningar och volymberäkningar
- Definition av vektorbegreppet
- Räkneregler för vektorer
- Skalärprodukt
- Projektioner
- Kryssprodukt
- Introduktion till matriser
- MatchCad-övningar

Ämnesmässig tillämpning enligt utbildning kan förekomma.

Tid och plats

Period 2: 28.10 - 20.12, Vasa

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Allt kursmaterial finns i Moodle och i eMath.
Materialet blir tillgängligt när man anmält sig till kursen i Peppi.
Vid anmälning till kursen bör studerande välja rätt undergrupp.

Maols tabellsamling, eller annan dylik tabellsamling, får användas under tentitllfällena (inte elektroniskt).
Under kursens gång används det digitala verktyget eMath.

Undervisningsmetoder

Närundervisning enligt schemat.
Studerande förväntas ta del av materialet på egen hand innan lektionen.
Under lektionstid görs räkneövningar i det digitala verktyget eMath.

De studerande bör närvara på största delen av lektionerna.
Studerande med bra förkunskaper erbjuds möjligheten att validera kursen.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Tidpunkt för tentamen samt omtentamen meddelas vid kursens början.
En studerande har rätt att tentera en kurs max 3 gånger.

Förverkligandets alternativa prestationssätt

Vid validering: Godkänd valideringstent

Vid deltagande i kursen: Kursen bedöms med en tentamen samt minitest, inlämningsuppgiter och/eller hemuppgifter.

Studerandes tidsanvändning och belastning

Undervisning i klass: 36 timmar
Tentamen: 4 timmar
Eget arbete: 41 timmar
Totalt: 81 timmar

Periodisering av innehållet

Se kursens lektionsplanering i Moodle.

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Trigonometri: Behärskar rätvinkliga triangelns trigonometri
Area- och volymberäkningar: Kan beräkna areor och volymer av enkla figurer och kroppar
Vektorer: Kan utföra beräkningar med tvådimensionella vektorer
Matriser: Känner till matriser och kan utföra enkla beräkningar med dem
Modeller och problemlösning: Har viss förståelse för hur man använder en matematisk modell och hur denna kan lösas.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Trigonometri: Behärskar godtyckliga triangelns trigonometri
Area- och volymberäkningar: Kan beräkna areor och volymer för mer komplicerade figurer och kroppar
Vektorer: Kan grundläggande beräkningar med tredimensionella vektorer
Matriser: Kan beräkna determinanter
Modeller och problemlösning: Har god förståelse för hur man använder en matematisk modell och hur denna kan lösas.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Trigonometri: Kan tillämpa teorin och lösa mer komplicerade problemställningar
Area- och volymberäkningar: Kan beräkna areor och volymer för figurer och kroppar med hjälp av vektorer
Vektorer: Kan tillämpa vektorer på mer komplicerade problemställningar och behärskar användning av vektorer i beräkningsprogram.
Matriser: Behärskar användning av matriser i beräkningsprogram
Modeller och problemlösning: Kan tillämpa matematiska modeller på tekniska problemställningar.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Kursen bedöms utgående från den studerandes prestationer i:
- tentamen (30 p)
- minitest, inlämningsuppgifter, räknade uppgifter i eMath (30 p)

I kursen krävs totalt minst 20 poäng för att bli godkänd, varav minst 10 p från tentamen.

Vitsordsskalan:
20 p - 1
28 p - 2
36 p - 3
44 p - 4
52 p - 5

Underkänd (0)

Uppnår inte kriterierna för vitsordet 1

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Behärskar rätvinkliga triangelns trigonometri.
Kan beräkna areor och volymer av enkla figurer och kroppar.
Kan utföra beräkningar med tvådimensionella vektorer
Har viss förståelse för hur man använder en matematisk modell och hur denna kan lösas.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Behärskar godtyckliga triangelns trigonometri.
Kan beräkna areor och volymer för mer komplicerade figurer och kroppar.
Kan grundläggande beräkningar med tre-dimensionella vektorer.
Har god förståelse för hur man använder en matematisk modell och hur denna kan lösas.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Behärskar alla typer av trianglars trigonometri och kan lösa mer komplicerade problemställningar.
Kan beräkna areor och volymer för figurer och kroppar analytiskt och med hjälp av vektorer.
Kan tillämpa vektorer på mer komplicerade problemställningar och behärskar användning av vektorer i beräkningsprogram.
Kan tillämpa matematiska modeller på tekniska problemställningar.

Förkunskapskrav

Inga förhandskrav

Lärandemål

Studerande :
- kan beräkna sidor och vinklar i alla typer av trianglar ( rätvinkliga och icke rätvinkliga )
- kan beräkna areor och volymer av figurer och kroppar
- kan utföra beräkningar med tvådimensionella och tredimensionella vektorer
- känner till matriser och kan utföra enkla beräkningar med dem

Innehåll

- Rätvinkliga trianglar
- Trigonometriska grundfunktioner (cosinus, sinus och tangens)
- Vinkelmått (grader vs radianer)
- Sinus- och cosinussatsen
- Likformighet och skalor
- Areaberäkningar och volymberäkningar
- Definition av vektorbegreppet
- Räkneregler för vektorer
- Skalärprodukt
- Projektioner
- Kryssprodukt
- Introduktion till matriser
- MatchCad-övningar

Ämnesmässig tillämpning enligt utbildning kan förekomma.

Tid och plats

Period 2: Vasa

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Allt kursmaterial finns i Moodle och i eMath.
Materialet blir tillgängligt när man anmält sig till kursen i Peppi.


Maols tabellsamling, eller annan dylik tabellsamling, får användas under tentitllfällena (inte elektroniskt).
Under kursens gång används det digitala verktyget eMath.

Undervisningsmetoder

Närundervisning enligt schemat.
Studerande förväntas ta del av materialet på egen hand innan lektionen.
Under lektionstid görs räkneövningar i det digitala verktyget eMath.

Det är 50 % obligatorisk närvaro i kursen om inte annat separat överenskommits.
Studerande med bra förkunskaper erbjuds möjligheten att validera kursen.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Tidpunkt för tentamen samt omtentamen meddelas vid kursens början.
Det ordnas ett tentamens tillfälle samt två omtentamenstillfällen vid behov.

Förverkligandets alternativa prestationssätt

Vid validering: Godkänd valideringstent

Vid deltagande i kursen: Kursen bedöms med en tentamen samt minitest, inlämningsuppgiter och/eller hemuppgifter.

Studerandes tidsanvändning och belastning

Totalt: 81 timmar

Periodisering av innehållet

Se kursens lektionsplanering i Moodle.

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Trigonometri: Behärskar rätvinkliga triangelns trigonometri
Area- och volymberäkningar: Kan beräkna areor och volymer av enkla figurer och kroppar
Vektorer: Kan utföra beräkningar med tvådimensionella vektorer
Matriser: Känner till matriser och kan utföra enkla beräkningar med dem
Modeller och problemlösning: Har viss förståelse för hur man använder en matematisk modell och hur denna kan lösas.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Trigonometri: Behärskar godtyckliga triangelns trigonometri
Area- och volymberäkningar: Kan beräkna areor och volymer för mer komplicerade figurer och kroppar
Vektorer: Kan grundläggande beräkningar med tredimensionella vektorer
Matriser: Kan beräkna determinanter
Modeller och problemlösning: Har god förståelse för hur man använder en matematisk modell och hur denna kan lösas.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Trigonometri: Kan tillämpa teorin och lösa mer komplicerade problemställningar
Area- och volymberäkningar: Kan beräkna areor och volymer för figurer och kroppar med hjälp av vektorer
Vektorer: Kan tillämpa vektorer på mer komplicerade problemställningar och behärskar användning av vektorer i beräkningsprogram.
Matriser: Behärskar användning av matriser i beräkningsprogram
Modeller och problemlösning: Kan tillämpa matematiska modeller på tekniska problemställningar.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Kursen bedöms utgående från den studerandes prestationer i:
- tentamen (30 p)
- minitest, inlämningsuppgifter, räknade uppgifter i eMath (30 p)

I kursen krävs totalt minst 20 poäng för att bli godkänd, varav minst 10 p från tentamen.

Vitsordsskalan:
20 p - 1
28 p - 2
36 p - 3
44 p - 4
52 p - 5

Underkänd (0)

Uppnår inte kriterierna för vitsordet 1

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Behärskar rätvinkliga triangelns trigonometri.
Kan beräkna areor och volymer av enkla figurer och kroppar.
Kan utföra beräkningar med tvådimensionella vektorer
Har viss förståelse för hur man använder en matematisk modell och hur denna kan lösas.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Behärskar godtyckliga triangelns trigonometri.
Kan beräkna areor och volymer för mer komplicerade figurer och kroppar.
Kan grundläggande beräkningar med tre-dimensionella vektorer.
Har god förståelse för hur man använder en matematisk modell och hur denna kan lösas.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Behärskar alla typer av trianglars trigonometri och kan lösa mer komplicerade problemställningar.
Kan beräkna areor och volymer för figurer och kroppar analytiskt och med hjälp av vektorer.
Kan tillämpa vektorer på mer komplicerade problemställningar och behärskar användning av vektorer i beräkningsprogram.
Kan tillämpa matematiska modeller på tekniska problemställningar.

Förkunskapskrav

Inga förhandskrav

Lärandemål

Studerande :
- kan beräkna sidor och vinklar i alla typer av trianglar ( rätvinkliga och icke rätvinkliga )
- kan beräkna areor och volymer av figurer och kroppar
- kan utföra beräkningar med tvådimensionella och tredimensionella vektorer
- känner till matriser och kan utföra enkla beräkningar med dem

Innehåll

- Rätvinkliga trianglar
- Trigonometriska grundfunktioner (cosinus, sinus och tangens)
- Vinkelmått (grader vs radianer)
- Sinus- och cosinussatsen
- Likformighet och skalor
- Areaberäkningar och volymberäkningar
- Definition av vektorbegreppet
- Räkneregler för vektorer
- Skalärprodukt
- Projektioner
- Kryssprodukt
- Introduktion till matriser
- MatchCad-övningar

Ämnesmässig tillämpning enligt utbildning kan förekomma.

Tid och plats

Period 2: 28.10 - 20.12, Vasa

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Allt kursmaterial finns i Moodle och i eMath.
Materialet blir tillgängligt när man anmält sig till kursen i Peppi.
Vid anmälning till kursen bör studerande välja rätt undergrupp.

Maols tabellsamling, eller annan dylik tabellsamling, får användas under tentitllfällena (inte elektroniskt).
Under kursens gång används det digitala verktyget eMath.

Undervisningsmetoder

Närundervisning enligt schemat.
Studerande förväntas ta del av materialet på egen hand innan lektionen.
Under lektionstid görs räkneövningar i det digitala verktyget eMath.

De studerande bör närvara på största delen av lektionerna.
Studerande med bra förkunskaper erbjuds möjligheten att validera kursen.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Tidpunkt för tentamen samt omtentamen meddelas vid kursens början.
En studerande har rätt att tentera en kurs max 3 gånger.

Förverkligandets alternativa prestationssätt

Vid validering: Godkänd valideringstent

Vid deltagande i kursen: Kursen bedöms med en tentamen samt minitest, inlämningsuppgiter och/eller hemuppgifter.

Studerandes tidsanvändning och belastning

Undervisning i klass: 36 timmar
Tentamen: 4 timmar
Eget arbete: 41 timmar
Totalt: 81 timmar

Periodisering av innehållet

Se kursens lektionsplanering i Moodle.

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Trigonometri: Behärskar rätvinkliga triangelns trigonometri
Area- och volymberäkningar: Kan beräkna areor och volymer av enkla figurer och kroppar
Vektorer: Kan utföra beräkningar med tvådimensionella vektorer
Matriser: Känner till matriser och kan utföra enkla beräkningar med dem
Modeller och problemlösning: Har viss förståelse för hur man använder en matematisk modell och hur denna kan lösas.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Trigonometri: Behärskar godtyckliga triangelns trigonometri
Area- och volymberäkningar: Kan beräkna areor och volymer för mer komplicerade figurer och kroppar
Vektorer: Kan grundläggande beräkningar med tredimensionella vektorer
Matriser: Kan beräkna determinanter
Modeller och problemlösning: Har god förståelse för hur man använder en matematisk modell och hur denna kan lösas.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Trigonometri: Kan tillämpa teorin och lösa mer komplicerade problemställningar
Area- och volymberäkningar: Kan beräkna areor och volymer för figurer och kroppar med hjälp av vektorer
Vektorer: Kan tillämpa vektorer på mer komplicerade problemställningar och behärskar användning av vektorer i beräkningsprogram.
Matriser: Behärskar användning av matriser i beräkningsprogram
Modeller och problemlösning: Kan tillämpa matematiska modeller på tekniska problemställningar.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Kursen bedöms utgående från den studerandes prestationer i:
- tentamen (30 p)
- minitest, inlämningsuppgifter, räknade uppgifter i eMath (30 p)

I kursen krävs totalt minst 20 poäng för att bli godkänd, varav minst 10 p från tentamen.

Vitsordsskalan:
20 p - 1
28 p - 2
36 p - 3
44 p - 4
52 p - 5

Underkänd (0)

Uppnår inte kriterierna för vitsordet 1

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Behärskar rätvinkliga triangelns trigonometri.
Kan beräkna areor och volymer av enkla figurer och kroppar.
Kan utföra beräkningar med tvådimensionella vektorer
Har viss förståelse för hur man använder en matematisk modell och hur denna kan lösas.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Behärskar godtyckliga triangelns trigonometri.
Kan beräkna areor och volymer för mer komplicerade figurer och kroppar.
Kan grundläggande beräkningar med tre-dimensionella vektorer.
Har god förståelse för hur man använder en matematisk modell och hur denna kan lösas.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Behärskar alla typer av trianglars trigonometri och kan lösa mer komplicerade problemställningar.
Kan beräkna areor och volymer för figurer och kroppar analytiskt och med hjälp av vektorer.
Kan tillämpa vektorer på mer komplicerade problemställningar och behärskar användning av vektorer i beräkningsprogram.
Kan tillämpa matematiska modeller på tekniska problemställningar.

Förkunskapskrav

Inga förhandskrav

Lärandemål

Studerande :
- kan beräkna sidor och vinklar i alla typer av trianglar ( rätvinkliga och icke rätvinkliga )
- kan beräkna areor och volymer av figurer och kroppar
- kan utföra beräkningar med tvådimensionella och tredimensionella vektorer
- känner till matriser och kan utföra enkla beräkningar med dem

Innehåll

- Rätvinkliga trianglar
- Trigonometriska grundfunktioner (cosinus, sinus och tangens)
- Vinkelmått (grader vs radianer)
- Sinus- och cosinussatsen
- Likformighet och skalor
- Areaberäkningar och volymberäkningar
- Definition av vektorbegreppet
- Räkneregler för vektorer
- Skalärprodukt
- Projektioner
- Kryssprodukt
- Introduktion till matriser
- MatchCad-övningar

Ämnesmässig tillämpning enligt utbildning kan förekomma.

Tid och plats

16.2.2026-15.3.2026

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Allt kursmaterial finns i Moodle-kursen. Materialet blir tillgängligt när man anmält sig till kursen i Peppi.

Maols tabellsamling, eller annan dylik tabellsamling, får användas under tentitllfällena.
Under kursens gång används det digitala verktyget eMath. Även Mathcad används.

Undervisningsmetoder

Schemalagda träffar ordnas åtminstone en gång per vecka. Under kursen förväntas studerande ta del av materialet på kurssidan och räkna uppgifterna i eMath på egen hand.
Via kurssidan eller under träffarna har studerande möjlighet att ställa frågor.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Tidpunkt för tentamen samt omtentamen meddelas vid kursens början.
En studerande har rätt att tentera en kurs max 3 gånger.

Förverkligandets alternativa prestationssätt

Kursen bedöms med en tentamen samt inlämningsuppgifter.

Studerandes tidsanvändning och belastning

Undervisning i klass: åtminstone 12 h
Tentamen: 4 h
Eget arbete: 65 h
Totalt: 81 h

Periodisering av innehållet

Se kursens rekommenderade studietakt i Moodle.

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Trigonometri: Behärskar rätvinkliga triangelns trigonometri
Area- och volymberäkningar: Kan beräkna areor och volymer av enkla figurer och kroppar
Vektorer: Kan utföra beräkningar med tvådimensionella vektorer
Matriser: Känner till matriser och kan utföra enkla beräkningar med dem
Modeller och problemlösning: Har viss förståelse för hur man använder en matematisk modell och hur denna kan lösas.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Trigonometri: Behärskar godtyckliga triangelns trigonometri
Area- och volymberäkningar: Kan beräkna areor och volymer för mer komplicerade figurer och kroppar
Vektorer: Kan grundläggande beräkningar med tredimensionella vektorer
Matriser: Kan beräkna determinanter
Modeller och problemlösning: Har god förståelse för hur man använder en matematisk modell och hur denna kan lösas.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Trigonometri: Kan tillämpa teorin och lösa mer komplicerade problemställningar
Area- och volymberäkningar: Kan beräkna areor och volymer för figurer och kroppar med hjälp av vektorer
Vektorer: Kan tillämpa vektorer på mer komplicerade problemställningar och behärskar användning av vektorer i beräkningsprogram.
Matriser: Behärskar användning av matriser i beräkningsprogram
Modeller och problemlösning: Kan tillämpa matematiska modeller på tekniska problemställningar.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Kursen bedöms utgående från den studerandes prestationer i tentamen samt inlämningsuppgifter och hemuppgifter.

Tentamen kan ge max 30 poäng och det krävs minst 10 poäng för att bli godkänd.
Utöver detta innehåller kursen en inlämningsuppgift samt hemuppgifter.

Vitsordsskalan:
20 p - 1
28 p - 2
36 p - 3
44 p - 4
52 p - 5

Underkänd (0)

Uppnår inte kriterierna för vitsordet 1

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Behärskar rätvinkliga triangelns trigonometri.
Kan beräkna areor och volymer av enkla figurer och kroppar.
Kan utföra beräkningar med tvådimensionella vektorer
Har viss förståelse för hur man använder en matematisk modell och hur denna kan lösas.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Behärskar godtyckliga triangelns trigonometri.
Kan beräkna areor och volymer för mer komplicerade figurer och kroppar.
Kan grundläggande beräkningar med tre-dimensionella vektorer.
Har god förståelse för hur man använder en matematisk modell och hur denna kan lösas.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Behärskar alla typer av trianglars trigonometri och kan lösa mer komplicerade problemställningar.
Kan beräkna areor och volymer för figurer och kroppar analytiskt och med hjälp av vektorer.
Kan tillämpa vektorer på mer komplicerade problemställningar och behärskar användning av vektorer i beräkningsprogram.
Kan tillämpa matematiska modeller på tekniska problemställningar.

Förkunskapskrav

Inga förhandskrav

Lärandemål

Studerande :
- kan beräkna sidor och vinklar i alla typer av trianglar ( rätvinkliga och icke rätvinkliga )
- kan beräkna areor och volymer av figurer och kroppar
- kan utföra beräkningar med tvådimensionella och tredimensionella vektorer
- känner till matriser och kan utföra enkla beräkningar med dem

Innehåll

- Rätvinkliga trianglar
- Trigonometriska grundfunktioner (cosinus, sinus och tangens)
- Vinkelmått (grader vs radianer)
- Sinus- och cosinussatsen
- Likformighet och skalor
- Areaberäkningar och volymberäkningar
- Definition av vektorbegreppet
- Räkneregler för vektorer
- Skalärprodukt
- Projektioner
- Kryssprodukt
- Introduktion till matriser
- MatchCad-övningar

Ämnesmässig tillämpning enligt utbildning kan förekomma.

Tid och plats

Period 2: 28.10 - 20.12, Vasa

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Allt kursmaterial finns i Moodle och i eMath.
Materialet blir tillgängligt när man anmält sig till kursen i Peppi.


Maols tabellsamling, eller annan dylik tabellsamling, får användas under tentitllfällena (inte elektroniskt).
Under kursens gång används det digitala verktyget eMath.

Undervisningsmetoder

Närundervisning enligt schemat.
Studerande förväntas ta del av materialet på egen hand innan lektionen.
Under lektionstid görs räkneövningar i det digitala verktyget eMath.

De studerande bör närvara på största delen av lektionerna.
Studerande med bra förkunskaper erbjuds möjligheten att validera kursen.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Tidpunkt för tentamen samt omtentamen meddelas vid kursens början.
En studerande har rätt att tentera en kurs max 3 gånger.

Förverkligandets alternativa prestationssätt

Vid validering: Godkänd valideringstent

Vid deltagande i kursen: Kursen bedöms med en tentamen samt minitest, inlämningsuppgiter och/eller hemuppgifter.

Studerandes tidsanvändning och belastning

Undervisning i klass: 36 timmar
Tentamen: 4 timmar
Eget arbete: 41 timmar
Totalt: 81 timmar

Periodisering av innehållet

Se kursens lektionsplanering i Moodle / eMath

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Trigonometri: Behärskar rätvinkliga triangelns trigonometri
Area- och volymberäkningar: Kan beräkna areor och volymer av enkla figurer och kroppar
Vektorer: Kan utföra beräkningar med tvådimensionella vektorer
Matriser: Känner till matriser och kan utföra enkla beräkningar med dem
Modeller och problemlösning: Har viss förståelse för hur man använder en matematisk modell och hur denna kan lösas.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Trigonometri: Behärskar godtyckliga triangelns trigonometri
Area- och volymberäkningar: Kan beräkna areor och volymer för mer komplicerade figurer och kroppar
Vektorer: Kan grundläggande beräkningar med tredimensionella vektorer
Matriser: Kan beräkna determinanter
Modeller och problemlösning: Har god förståelse för hur man använder en matematisk modell och hur denna kan lösas.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Trigonometri: Kan tillämpa teorin och lösa mer komplicerade problemställningar
Area- och volymberäkningar: Kan beräkna areor och volymer för figurer och kroppar med hjälp av vektorer
Vektorer: Kan tillämpa vektorer på mer komplicerade problemställningar och behärskar användning av vektorer i beräkningsprogram.
Matriser: Behärskar användning av matriser i beräkningsprogram
Modeller och problemlösning: Kan tillämpa matematiska modeller på tekniska problemställningar.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Kursen bedöms utgående från den studerandes prestationer i:
- tentamen (30 p)
- minitest, inlämningsuppgifter, räknade uppgifter i eMath (30 p)

I kursen krävs totalt minst 20 poäng för att bli godkänd, varav minst 10 p från tentamen.

Vitsordsskalan:
20 p - 1
28 p - 2
36 p - 3
44 p - 4
52 p - 5

Underkänd (0)

Uppnår inte kriterierna för vitsordet 1

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Behärskar rätvinkliga triangelns trigonometri.
Kan beräkna areor och volymer av enkla figurer och kroppar.
Kan utföra beräkningar med tvådimensionella vektorer
Har viss förståelse för hur man använder en matematisk modell och hur denna kan lösas.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Behärskar godtyckliga triangelns trigonometri.
Kan beräkna areor och volymer för mer komplicerade figurer och kroppar.
Kan grundläggande beräkningar med tre-dimensionella vektorer.
Har god förståelse för hur man använder en matematisk modell och hur denna kan lösas.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Behärskar alla typer av trianglars trigonometri och kan lösa mer komplicerade problemställningar.
Kan beräkna areor och volymer för figurer och kroppar analytiskt och med hjälp av vektorer.
Kan tillämpa vektorer på mer komplicerade problemställningar och behärskar användning av vektorer i beräkningsprogram.
Kan tillämpa matematiska modeller på tekniska problemställningar.

Förkunskapskrav

Inga förhandskrav

Lärandemål

Studerande:
- inser geoteknikens betydelse inom allt byggande
- känner till hur undergrunden är uppbyggd och beter sig vid grundläggning
- inser betydelsen i att utföra geoteknisk undersökning för att kunna välja en hållbar, miljöriktig och ekonomisk grundläggningsmetod.

Innehåll

- Byggnadsgeologi, jord- och berggrunden, jordarter, materialets uppbyggnad, deformation och skjuvhållfasthet
- Grundundersökningsmetoder
- Grundläggningsmetoder
- Tjäle, tjälisolering, radon och dränering
Studeranden bildar sig först en helhetsbild av hur undergrunden är uppbyggd och hur den kan utforskas genom sondering, jordprovstagning och bestämning av grundvattennivå i fält samt indexegenskaper i laboratorium. Därefter fördjupar sig studeranden i grundläggningsmetoder och hur undergrunden beter sig vid utbyggnad för val och utformning av grundläggningsalternativ.

Tid och plats

Campus Raseborg, period 1, höstterminen 2025

Vid behov, då man har kommit överens om det på förhand, kan man delvis delta i undervisningen på
distans, dock så att man följer "Spelregler för undervisning på distans" (finns på Moodlekursen).
Alla som deltar i undervisningen skall kunna se och prata med varandra – hela tiden.

Studiematerial och rekommenderad litteratur

- Geotekniikan perusteet, Tammertekniikka, Raimo Jääskeläinen
- Pohjarakennuksen perusteet, Tammertekniikka, Raimo Jääskeläinen
- Pohjarakennusohjeet, RIL 121-2004
- Pientalon perustustyöt, Talonrakentajan käsikirja 8, Rakentajan tietokirja, Juhani Keppo
- EN1997-1: Eurokoodi 7: Geotekninen suunnittelu. Osa 1: Yleiset säännöt
- EN1997-2: Eurokoodi 7: Geotekninen suunnittelu. Osa 2: Pohjatutkimus ja koestus
- MaaRYL
- Kopior av kompendier och litteratur i samhällsteknik
- Material från tillhörande Moodlekurs

Undervisningsmetoder

Arbetsformerna och kursinnehållet presenteras noggrannare under de första föreläsningarna.
En kursöversikt och undervisningsmaterial finns på tillhörande Moodle-kurs.

I kursen ingår en obligatorisk övningsuppgift i bygglabben (siktning av jordprov) samt gruppuppgift om grundundersökningsmetoder.

Kursen utförs genom föreläsningar, obligatoriska övningsuppgifter samt tentamen.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Kursens obligatoriska moment fullförs under period 1.

Tent ordnas i oktober 2025.
Omtent ordnas vid allmänna omtentamenstillfällen 21.11. och 12.12.2025.

Förverkligandets alternativa prestationssätt

- Tentamen
- Övningsarbeten
- Närvaro

Studerandes tidsanvändning och belastning

Studerandes totala tidsanvändning för genomförandet av kursen beräknas till ca 80 h, varav 32 h är schemalagd undervisning i klass och resten fördelat på övningsarbeten och inlämningsuppgifter som studerande utför utanför schemalagd tid för undervisning.

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Studerande uppfyller kursens mål, och i berörda kursförverkligande obligatoriska moment, på en tillfredsställande nivå.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Studerande uppfyller kursens mål, och i berörda kursförverkligande obligatoriska moment, på en god nivå

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Studerande uppfyller kursens mål, och i berörda kursförverkligande obligatoriska moment, på en berömlig nivå

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Kursen bedöms på skalan 0-5 och baserar sig till 60% på övningsarbeten och 40% på tentamen.

Övningsarbetena och tentamen bedöms på en skala 0-5. För godkänd kurs krävs att både tentamen och alla övningsarbeten är godkända.

Övningsarbetena bedöms med hänsyn till:
- Uppvisad förståelse om geoteknikens betydelse inom allt byggande.
- Förmåga att rapportera resultat samt presentera och samarbeta i kursens övningsuppgifter.
- Aktivt deltagande i föreläsningar och övningar.

Underkänd (0)

Den studerande har inte uppvisat tillräckliga grundkunskaper i ämnet. Studerande saknar godkänd prestation i ett eller flera av de obligatoriska momenten i kursen.

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Studerande har uppnåt godkänd prestation i kursens samtliga övningsarbeten och tentamen.
Övningsarbetena och tentamen bedöms med skalan (0)1-5.

Kursvitsordet baserar sig till 60% på vitsordet från övningarna och 40% på vitsordet i tentamen.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Studerande har uppnåt godkänd prestation i kursens samtliga övningsarbeten och tentamen.
Övningsarbetena och tentamen bedöms med skalan (0)1-5.

Kursvitsordet baserar sig till 60% på vitsordet från övningarna och 40% på vitsordet i tentamen.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Studerande har uppnåt godkänd prestation i kursens samtliga övningsarbeten och tentamen.
Övningsarbetena och tentamen bedöms med skalan (0)1-5.

Kursvitsordet baserar sig till 60% på övningarna och 40% på tentamen.

Förkunskapskrav

Inga förkunskapskrav

Lärandemål

Studerande:
- har en helhetsbild över VVS- och husteknik i små bostadshus
- kan tolka VVS-ritningsbeteckningar
- känner till principer för funktion, placering och dimensionering av VVS- och husteknik
- behärskar förordningar och handböcker inom VVS-teknik på allmän nivå

Innehåll

- allmänna VVS-ritningsbeteckningar och -produkter
- grunder i planering av vatten-, avlopp-, uppvärmning- och ventilationssystem i ett bostadshus
- förordningar och handböcker för VVS-planering av små bostadshus

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Studerande uppfyller kursens mål, och i berörda kursförverkligande obligatoriska moment, på en tillfredsställande nivå

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Studerande uppfyller kursens mål, och i berörda kursförverkligande obligatoriska moment, på en god nivå

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Studerande uppfyller kursens mål, och i berörda kursförverkligande obligatoriska moment, på en berömlig nivå

Förkunskapskrav

Inga

Lärandemål

Studerande:
- har grundläggande kunskaper i bygglagstiftning och arbetarskydd
- kan använda sig av lag, förordning och bestämmelser till den del som det gäller planläggning, beviljandet av bygg- och övriga lov samt utförandet av byggnadsarbete.

Innehåll

Grunder i bygglagstiftning och arbetarskydd inom byggande

Tid och plats

På Campus Raseborg period 1-2 (sept-dec) hösten 2025

Studiematerial och rekommenderad litteratur

- Bygglagen (2023/751)
- Miljöministeriets förordningar och anvisningar som gäller projektering av byggnader, arbetsledaruppgifter vid byggande och myndigheternas verksamhet
( http://www.ym.fi/sv-FI/Aktuellt/Nya_forordningar_bidrar_till_enhetlighet(32981) )
- Arbetarskyddslagen (se t.ex. www.finlex.fi)
- Arbetssäkerhet på gemensamma arbetsplatser www.tyoturva.fi (jukaisut - svenskspråkigt)
(Markanvändnings och bygglagen (1999/132) samt förordningen (1999/895) )

Undervisningsmetoder

Föreläsningar och övningar som redovisas individuellt skriftligt och muntligt i grupp.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Hemtent i byggjuridik kursens nästsista vecka (se närmare info på kursens moodlesida)
Två obligatoriska tenter för arbetssäkerhetskort, ena fredagen 7.11.2025 och andra fredagen 14.11.2025 (se närmare info på kursens moodlesida)

Förverkligandets alternativa prestationssätt

Hemtent om bygglagstiftning och skriftlig tent i klass beträffande arbetssäkerhetskort

Studerandes tidsanvändning och belastning

Lektioner för arbetssäkerhetskort 4+4 h OBLIGATORISK NÄRVARO fredagen 7.11.2025 och fredagen 14.11.2025 (se närmare info på kursens moodlesida)
Övriga lektioner ca 20 h
Självstudier, övningsarbeten och hemtent ca 40 h

Bedömningskriterier, godkänt/underkänt

Godkända övningsuppgifter, tent och hemtent. Kursen bedöms enligt skalan godkänd/underkänd på basen av att samtliga övningsuppgifter, två arbetssäkerhetskorttenter och byggjuridikhemtent måste vara godkända.
De två arbetssäkerhetskorttenterna i klass kan ersättas om studerande uppvisar att hen från tidigare har godkänt arbetssäkerhetskort.

Vitsordsskala

Godkänd/Underkänd

Bedömningskriterier, godkänt/underkänt

Godkända övningsuppgifter, tent och hemtent. Kursen bedöms enligt skalan godkänd/underkänd.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Hemtent om bygglagstiftning och skriftlig tent i klass beträffande arbetssäkerhetskort

Förkunskapskrav

Inga förkunskapskrav

Lärandemål

Den studerande:
- kan använda SI-enheter och omvandla enheter
- förstår innebörden av absolut och relativ fuktighet, kritiskt tryck och temperatur samt trippelpunkt och deras inverkan på byggnader
- förstår innebörden av och kan utföra enkla beräkningar gällande stela kroppars längdutvidgning
- förstår innebörden av värmeisolering och värmetransport
- kan utföra grundläggande beräkningar av konstruktioners termiska isoleringsförmåga

Innehåll

SI-systemet
Grundbegrepp inom byggnadsfysik
Klimatfaktorer (temperatur, vind, nederbörd,solstrålning, markens temperatur, absolut och relativ fuktighet)
Värme (värmetransport, värmeisolering)
U-värde, värmefördelning
Kursinnehållet presenteras närmare i den veckoplan som finns tillgänglig på kursens Moodle.

Tid och plats

Period 1, höstterminen 2025. Campus Raseborg.
Man kan, efter överenskommelse med lärare, delta i en del av undervisningen via WebEx, d.v.s. så att undervisningen är bunden till tid men inte till plats. Då följs "Spelregler för att delta i undrvisning på distans". Dessa finns på Moodlekursen.
En del av undervisningen är inte fördelaktig att delta i på distans.

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Förutom det material som finns tillgängligt på Moodlekursen ingår även:

Kärnstoff:
Föreläsningsmaterial och räkneövningar
Hagentoft, C-E, Vandrande fukt, strålande värme
Finlands byggbestämmelsesamling, Miljöministeriets förordningar, SFS-standarder
Anvisning om boendehälsa; Social- och hälsovårdsministeriets handböcker
Siikanen, U, Rakennusfysiikka, perusteet ja sovelluksia
RIL 225-2023 Rakennusosien lämmönläpäisykertoimien laskenta

Kompletterande material:
Nevander L- E., Elmarsson, B., Fukthandbok
MAOLs tabeller

Undervisningsmetoder

Föreläsningar kombinerat med räkneövningar med aktivt deltagande, ungefärligt innehåll framgår ur veckoschema.
Litteraturuppgifter.
Arbetsformerna och de krav som ställs presenteras närmare i den veckoplan som finns tillgänglig på kursens Moodle.
Under kursen inleder studerande uppgörandet av en egen kunskapsbank i byggnadsfysik. Kunskapsbanken utvidgas i kommande kurser.

Studerandes tidsanvändning och belastning

Studerandes totala tidsanvändning för genomförande av kursen beräknas till ca 80 h, varav 32 h är schemalagda och resten är arbete som studerande gör utanför schemalagd lektionstid.

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Studerande uppfyller kursens mål, och i berörda kursförverkligande obligatoriska moment, på en tillfredsställande nivå

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Studerande uppfyller kursens mål, och i berörda kursförverkligande obligatoriska moment, på en god nivå

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Studerande uppfyller kursens mål, och i berörda kursförverkligande obligatoriska moment, på en berömlig nivå

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Kursen bedöms med vitsordet 0-5 utgående från tentamensresultat. Aktivt deltagande kan påverka kursvitsordet.

Underkänd (0)

Den studerande har inte uppvisat tillräckliga grundkunskaper i ämnet. Den studerande presterar under 40% av de totala poängen i tentamen eller är inte godkänd i obligatoriska uppgifter.

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Kursvitsordet 1-5 baseras på tentamensresultat enligt en linjär vitsordsskala. 40% av totala poängmängden i tentamen krävs för att uppnå godkänd nivå.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Kursvitsordet 1-5 baseras på tentamensresultat enligt en linjär vitsordsskala. 40% av totala poängmängden i tentamen krävs för att uppnå godkänd nivå.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Kursvitsordet 1-5 baseras på tentamensresultat enligt en linjär vitsordsskala. 40% av totala poängmängden i tentamen krävs för att uppnå godkänd nivå.

Förkunskapskrav

Inga förkunskapskrav

Lärandemål

Den studerande:
Skall förstå infrabyggandets betydelse som en del av byggnadsverksamhet
Skall förstå grundläggande begrepp och dimensioneringsmetoder
Behärskar grundläggande gatuteknik, markbyggnad och vattenförsörjning

Innehåll

Infrabyggande som en del av byggnadsverksamhet
Geometrisk och byggnadsteknisk planering av gator och vägar
Livscykeltänkande och infrabyggandets miljöpåverkan
Lagar, normer och organisationer inom infrabyggande

Tid och plats

Vasa hösten 2024

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Ges under kursen

Undervisningsmetoder

Föreläsningar
Övningar
Datorövningar
Exkursion
Till stor del obligatoriska grupparbeten

Praktik- och arbetslivssamarbete

Exkursion

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Våren 2025 och hösten 2024

Förverkligandets alternativa prestationssätt

Inga

Studerandes tidsanvändning och belastning

Föreläsningar och övningar 40 h
Exkursion 10 h
Egna studier och förberededlser för prov 30 h

Periodisering av innehållet

Infrabyggande som en del av byggnadsverksamhet
Geometrisk och byggnadsteknisk planering av gator och vägar
Livscykeltänkande och infrabyggandets miljöpåverkan
Lagar, normer och organisationer inom infrabyggande

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Förstår hur infrabyggandet hör samman med annan byggnadsverksamhet
Känner till olika jordbyggnadsmaskiner
Förstår i huvuddrag planeringsmetoderna för och utförandet av gatu- och vägkonstruktioner
Förstår hur samhällets vattenförsörjning ordnas
Känner till lagstiftning, organisationer och normer inom branschen

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Förstår hur infrabyggandet hör samman med annan byggnadsverksamhet och förstår de faktorer som påverkar utvecklingen av trafikleder och annan infrabyggnad
Är förtrogen olika jordbyggnadsmaskiner och kan uppgöra kostnadskalkyler för olika typer av jordbyggnadsarbeten
Kan uppgöra en enkel väg- eller gatuplan samt förstår olika arbetsskeden hur gatan byggs och underhålls
Känner till lagstiftning, organisationer och normer inom branschen

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Är förtrogen med olika former av infrabyggande och känner väl till de faktorer som påverkar utvecklingen av trafikleder och annan infrabyggnad
Är förtrogen olika jordbyggnadsmaskiner och förstår hur man uppför kostnadskalkyler för olika typer av jordbyggnadsarbeten utifrån ritningar och modeller
Kan uppgöra en enkel väg- eller gatuplan samt behärskar olika arbetsskeden hur gatan byggs och underhålls
Känner till lagstiftning, organisationer och normer inom branschen.

Underkänd (0)

Studerande saknar grundläggande kunskap inom infrabyggande

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Förstår hur infrabyggandet hör samman med annan byggnadsverksamhet
Känner till olika jordbyggnadsmaskiner
Förstår i huvuddrag planeringsmetoderna för och utförandet av gatu- och vägkonstruktioner
Förstår hur samhällets vattenförsörjning ordnas
Känner till lagstiftning, organisationer och normer inom branschen

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Förstår hur infrabyggandet hör samman med annan byggnadsverksamhet och förstår de faktorer som påverkar utvecklingen av trafikleder och annan infrabyggnad
Är förtrogen olika jordbyggnadsmaskiner och kan uppgöra kostnadskalkyler för olika typer av jordbyggnadsarbeten
Kan uppgöra en enkel väg- eller gatuplan samt förstår olika arbetsskeden hur gatan byggs och underhålls
Känner till lagstiftning, organisationer och normer inom branschen

Bedömningskriterier, berömliga (5)

På svenska
Är förtrogen med olika former av infrabyggande och känner väl till de faktorer som påverkar utvecklingen av trafikleder och annan infrabyggnad
Är förtrogen olika jordbyggnadsmaskiner och förstår hur man uppför kostnadskalkyler för olika typer av jordbyggnadsarbeten utifrån ritningar och modeller
Kan uppgöra en enkel väg- eller gatuplan samt behärskar olika arbetsskeden hur gatan byggs och underhålls
Känner till lagstiftning, organisationer och normer inom branschen

Förkunskapskrav

Inga

Lärandemål

Studerande:
- behärskar grundbegrepp och -storheter inom termodynamik och kan utföra enkla beräkningar inom husteknik
- förstår grunder för funktionsprinciperna i värmepumpar och kylmaskiner

Innehåll

- grundläggande begrepp och storheter inom termodynamik
- termodynamikens första och andra huvudsats
- grunder om värmepumpar och kylmaskiner

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Studerande uppfyller kursens mål, och i berörda kursförverkligande obligatoriska moment, på en tillfredsställande nivå

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Studerande uppfyller kursens mål, och i berörda kursförverkligande obligatoriska moment, på en god nivå

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Studerande uppfyller kursens mål, och i berörda kursförverkligande obligatoriska moment, på en berömlig nivå

Förkunskapskrav

Inga förkunskapskrav

Lärandemål

Efter godkänd kurs förväntas den studerande kunna;

- identifiera och beskriva grundläggande begrepp inom företagsekonomi med fokus på det industriella sammanhanget
- förklara betydelsen av lönsam företagsverksamhet på lång sikt kopplat till existensmöjlighet och tillväxt för företagsverksamheter
- beskriva privatföretagandets grundläggande villkor, möjligheter, utmaningar och hot
- lösa enkla beräkningsuppgifter inom företagsekonomiska sammanhang
- jämföra och värdera olika branscher samt referera till konjunkturlägen/konjunkturläget i en dialog
- relatera till juridik och beskattning inom företagsverksamhet

Innehåll

- företagsekonomi, industriell ekonomi och företagandet, nationellt och internationellt
- om affärsideér, företagsformer, marknader, kunder och användare
- lönsamhetens byggstenar på kort och lång sikt
- företaget: ägare, ledning, olika funktioner, branschtillhörighet, teknologisk höjd och speciella karakteristika
- företaget och omvärlden, konkurrenter, samverkanspartners, grundläggande rapporteringskrav, marknadsinformation och nätverk
- grundläggande om finansiering, juridik och beskattning

Ämnesmässig tillämpning enligt utbildning kan förekomma.

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Se gällande förverkligande TKV18GF01

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Försvarligt; Den studerande beskriver teoribildning och begrepp delvis bristfälligt både i tentamen och i övningsuppgifter.Hen använder inte teori och begrepp korrekt till vissa delar vilket ger felaktiga beräkningsresultat för jämförelse, försvar, beslut och bevis.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Goda; Den studerande använder teorbildning och begrepp i tentamen och övningar i det närmaste korrekt. Beräkningar, jämförelser, försvar och bevis har god teoretisk förankring för tillämpning eller som svar i tentamensfrågor.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Berömliga; Den studerande grundar sina beskrivningar, tillämpningar och beräkningar baserat på relevant teoribildning och begrepps
innebörd. Förklaringar i tentamen och i övningsarbeten innefattar motiveringar, jämförelser och hen tar ställning och ger förslag till utveckling.

Förkunskapskrav

-

Lärandemål

Opiskelija voi soveltaa
-
-
-

Opiskelija osaa ottaa huomioon
-
-
-

Opiskelija osaa laskea ja tarkastaa
-

Opiskelija osaa tunnistaa
-
-
-

Innehåll

Hybridirakenteet

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, godkänt/underkänt

Kurssin suorittaminen edellyttää aktiivista läsnäoloa ja osallistumista opetukseen ja, että suorittaa harjoitustehätvät hyväksytysti. Harjoitustehtävät annetaan kirjallisesti ja arvioidaan hyväksytty (-hylätty) -asteikolla.

Förkunskapskrav

Ainakin muutaman vuoden perustason työkokemusta vaativien rakennusten rakennusalan suunnittelukäytänteistä Suomessa.

Lärandemål

Den studerande känner begrepp och förstår samband inom hydromekanik och hydrologi, och kan utföra laborationer, samt analysera och tolka mätdata och rapportera resultaten.

Innehåll

Vattnets fysikaliska egenskaper och ledning av ljud och ljus i vatten
Fuktflöden i material
Vattnets kretslopp och hydrologiska markprocesser
Analys och rapportering av mätdata från laborationer (mätosäkerhet, regressionsanalys)

Undervisningsmetoder

Föreläsningar och lärprojekt

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Studerande uppfyller kursens mål, och i berörda kursförverkligande obligatoriska moment, på en tillfredsställande nivå

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Studerande uppfyller kursens mål, och i berörda kursförverkligande obligatoriska moment, på en god nivå

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Studerande uppfyller kursens mål, och i berörda kursförverkligande obligatoriska moment, på en berömlig nivå

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Tenter och bedömda inlämnigsarbeten

Förkunskapskrav

inga

Lärandemål

Efter godkänd kurs förväntas den studerande:
- Kunna redogöra för begrepp och viktiga samband inom värmelära.
- Kunna analysera mätdata och rapportera resultaten.

Innehåll

Tryck, Arkimedes princip och lyftkraft
Strömning och mediets motstånd
Värme och temperatur
Värmekapacitet och kalorimetri
Fasövergångar och luftfuktighet
Värmevärde och förbränning
Värmeprocesser med kontinuerliga flöden
Allmänna gaslagen
Värmetransportmekanismer
Värmegenomgång
Analys och rapportering av mätdata från laborationer (mätosäkerhet, regressionsanalys)

Ämnesmässig tillämpning enligt utbildning kan förekomma.

Tid och plats

Vasa, period 1-2

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Kompendium och annat material delas på kurssidan

Undervisningsmetoder

Föreläsningar och övningar
Laborationer med rapportering
Inlämningsuppgifter

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Tentamen mot slutet av kursen
Två omtagningsmöjligheter på specificerade allmänna omtagningstillfällen

Studerandes tidsanvändning och belastning

108 h
Närundervisning 38 h
Laboratoriearbete 12 h
Rapportering 16 h
Inlämningsuppgifter 22 h
Självstudier 20 h

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

- Kan genomföra mätningar enligt anvisningar och korrekt notera uppmätta resultat.
- Kan bedöma osäkerheten hos ett uppmätt värde.
- Kan beräkna osäkerhetsprogression.
- Kan skriva en rapport som innehåller alla väsentliga strukturella element och presentera resultat på ett förståeligt sätt.
- Kan räkna hydrostatiskt tryck.
- Kan använda kontinuitetsvillkoret.
- Kan för rörströmning avgöra strömningens karaktär.
- Förstår innebörden av centrala storheter och begrepp i värmeläran.
- Kan göra enkla beräkningar med värmeutvidgning, gaslagar, värmekapacitet och värmetransport.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

- Kan planera mätningar för att erhålla representativa och väl spridda värden.
- Kan systematiskt notera uppmätta resultat.
- Kan beräkna osäkerhet genom regressionsanalys.
- Kan bedöma den relativa inverkan av mätosäkerheten hos olika uppmätta variabler på slutresultatets osäkerhet.
- Kan skriva en rapport med huvudsakligen korrekt formalism gällande enheter, beteckningar, avrundning, tabellstruktur och grafisk presentation.
- Kan beräkna krafter på kroppar i en fluid både i vila och i relativ rörelse.
- Kan göra kalorimetriska beräkningar.
- Kan tillämpa idealgaslagen på slutna system.
- Kan räkna värmegenomgång genom plan vägg.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

- Kan effektivt och systematiskt utföra mätningar.
- Kan planera mätningarna och vidta korrigerande åtgärder så att slutresultat med god noggrannhet erhålls.
- Kan göra en osäkerhetsanalys genom att linearisera fysikaliska samband.
- Kan skriva en rapport som är balanserad, ekonomisk och så gott som fri från formella fel.
- Kan presentera data och analysprocessen på ett systematiskt och lättläst sätt.
- Kan räkna fallrörelse för kropp i fluid.
- Kan göra kalorimetriska beräkningar med fasövergångar.
- Kan tillämpa idealgaslagen på öppna system.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Vitsordet baserar sig på labbrapporter, inlämningsuppgifter och tentamen.

Underkänd (0)

Uppnår inte kriterierna för vitsordet 1.

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

- Kan genomföra mätningar enligt anvisningar och korrekt notera uppmätta resultat.
- Kan bedöma osäkerheten hos ett uppmätt värde.
- Kan beräkna osäkerhetsprogression.
- Kan skriva en rapport som innehåller alla väsentliga strukturella element och presentera resultat på ett förståeligt sätt.
- Kan räkna hydrostatiskt tryck.
- Kan använda kontinuitetsvillkoret.
- Kan för rörströmning avgöra strömningens karaktär.
- Förstår innebörden av centrala storheter och begrepp i värmeläran.
- Kan göra enkla beräkningar med värmeutvidgning, gaslagar, värmekapacitet och värmetransport.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

- Kan planera mätningar för att erhålla representativa och väl spridda värden.
- Kan systematiskt notera uppmätta resultat.
- Kan beräkna osäkerhet genom regressionsanalys.
- Kan bedöma den relativa inverkan av mätosäkerheten hos olika uppmätta variabler på slutresultatets osäkerhet.
- Kan skriva en rapport med huvudsakligen korrekt formalism gällande enheter, beteckningar, avrundning, tabellstruktur och grafisk presentation
- Kan beräkna krafter på kroppar i en fluid både i vila och i relativ rörelse.
- Kan göra kalorimetriska beräkningar.
- Kan tillämpa idealgaslagen på slutna system.
- Kan räkna värmegenomgång genom plan vägg.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

- Kan effektivt och systematiskt utföra mätningar.
- Kan planera dessa och vidta korrigerande åtgärder så att slutresultat med god noggrannhet erhålls.
- Kan göra en osäkerhetsanalys genom att linearisera fysikaliska samband.
- Kan skriva en rapport som är balanserad, ekonomisk och så gott som fri från formella fel.
- Kan presentera data och analysprocessen på ett systematiskt och lättläst sätt.
- Kan räkna fallrörelse för kropp i fluid.
- Kan göra kalorimetriska beräkningar med fasövergångar.
- Kan tillämpa idealgaslagen på öppna system.

Förkunskapskrav

Mekanik (rekommenderad)

Lärandemål

Efter godkänd kurs förväntas den studerande:
- Kunna redogöra för begrepp och viktiga samband inom värmelära.
- Kunna analysera mätdata och rapportera resultaten.

Innehåll

Tryck, Arkimedes princip och lyftkraft
Strömning och mediets motstånd
Värme och temperatur
Värmekapacitet och kalorimetri
Fasövergångar och luftfuktighet
Värmevärde och förbränning
Värmeprocesser med kontinuerliga flöden
Allmänna gaslagen
Värmetransportmekanismer
Värmegenomgång
Analys och rapportering av mätdata från laborationer (mätosäkerhet, regressionsanalys)

Ämnesmässig tillämpning enligt utbildning kan förekomma.

Tid och plats

Vasa, period 1-2

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Kompendium och annat material delas på kurssidan

Undervisningsmetoder

Föreläsningar och övningar
Laborationer med rapportering
Inlämningsuppgifter

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Tentamen mot slutet av kursen
Två omtagningsmöjligheter på specificerade allmänna omtagningstillfällen

Studerandes tidsanvändning och belastning

108 h
Närundervisning 38 h
Laboratoriearbete 12 h
Rapportering 16 h
Inlämningsuppgifter 22 h
Självstudier 20 h

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

- Kan genomföra mätningar enligt anvisningar och korrekt notera uppmätta resultat.
- Kan bedöma osäkerheten hos ett uppmätt värde.
- Kan beräkna osäkerhetsprogression.
- Kan skriva en rapport som innehåller alla väsentliga strukturella element och presentera resultat på ett förståeligt sätt.
- Kan räkna hydrostatiskt tryck.
- Kan använda kontinuitetsvillkoret.
- Kan för rörströmning avgöra strömningens karaktär.
- Förstår innebörden av centrala storheter och begrepp i värmeläran.
- Kan göra enkla beräkningar med värmeutvidgning, gaslagar, värmekapacitet och värmetransport.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

- Kan planera mätningar för att erhålla representativa och väl spridda värden.
- Kan systematiskt notera uppmätta resultat.
- Kan beräkna osäkerhet genom regressionsanalys.
- Kan bedöma den relativa inverkan av mätosäkerheten hos olika uppmätta variabler på slutresultatets osäkerhet.
- Kan skriva en rapport med huvudsakligen korrekt formalism gällande enheter, beteckningar, avrundning, tabellstruktur och grafisk presentation.
- Kan beräkna krafter på kroppar i en fluid både i vila och i relativ rörelse.
- Kan göra kalorimetriska beräkningar.
- Kan tillämpa idealgaslagen på slutna system.
- Kan räkna värmegenomgång genom plan vägg.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

- Kan effektivt och systematiskt utföra mätningar.
- Kan planera mätningarna och vidta korrigerande åtgärder så att slutresultat med god noggrannhet erhålls.
- Kan göra en osäkerhetsanalys genom att linearisera fysikaliska samband.
- Kan skriva en rapport som är balanserad, ekonomisk och så gott som fri från formella fel.
- Kan presentera data och analysprocessen på ett systematiskt och lättläst sätt.
- Kan räkna fallrörelse för kropp i fluid.
- Kan göra kalorimetriska beräkningar med fasövergångar.
- Kan tillämpa idealgaslagen på öppna system.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Vitsordet baserar sig på labbrapporter, inlämningsuppgifter och tentamen.

Underkänd (0)

Uppnår inte kriterierna för vitsordet 1.

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

- Kan genomföra mätningar enligt anvisningar och korrekt notera uppmätta resultat.
- Kan bedöma osäkerheten hos ett uppmätt värde.
- Kan beräkna osäkerhetsprogression.
- Kan skriva en rapport som innehåller alla väsentliga strukturella element och presentera resultat på ett förståeligt sätt.
- Kan räkna hydrostatiskt tryck.
- Kan använda kontinuitetsvillkoret.
- Kan för rörströmning avgöra strömningens karaktär.
- Förstår innebörden av centrala storheter och begrepp i värmeläran.
- Kan göra enkla beräkningar med värmeutvidgning, gaslagar, värmekapacitet och värmetransport.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

- Kan planera mätningar för att erhålla representativa och väl spridda värden.
- Kan systematiskt notera uppmätta resultat.
- Kan beräkna osäkerhet genom regressionsanalys.
- Kan bedöma den relativa inverkan av mätosäkerheten hos olika uppmätta variabler på slutresultatets osäkerhet.
- Kan skriva en rapport med huvudsakligen korrekt formalism gällande enheter, beteckningar, avrundning, tabellstruktur och grafisk presentation
- Kan beräkna krafter på kroppar i en fluid både i vila och i relativ rörelse.
- Kan göra kalorimetriska beräkningar.
- Kan tillämpa idealgaslagen på slutna system.
- Kan räkna värmegenomgång genom plan vägg.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

- Kan effektivt och systematiskt utföra mätningar.
- Kan planera dessa och vidta korrigerande åtgärder så att slutresultat med god noggrannhet erhålls.
- Kan göra en osäkerhetsanalys genom att linearisera fysikaliska samband.
- Kan skriva en rapport som är balanserad, ekonomisk och så gott som fri från formella fel.
- Kan presentera data och analysprocessen på ett systematiskt och lättläst sätt.
- Kan räkna fallrörelse för kropp i fluid.
- Kan göra kalorimetriska beräkningar med fasövergångar.
- Kan tillämpa idealgaslagen på öppna system.

Förkunskapskrav

Mekanik (rekommenderad)

Lärandemål

Efter godkänd kurs förväntas den studerande:
- Kunna redogöra för begrepp och viktiga samband inom värmelära.
- Kunna analysera mätdata och rapportera resultaten.

Innehåll

Tryck, Arkimedes princip och lyftkraft
Strömning och mediets motstånd
Värme och temperatur
Värmekapacitet och kalorimetri
Fasövergångar och luftfuktighet
Värmevärde och förbränning
Värmeprocesser med kontinuerliga flöden
Allmänna gaslagen
Värmetransportmekanismer
Värmegenomgång
Analys och rapportering av mätdata från laborationer (mätosäkerhet, regressionsanalys)

Ämnesmässig tillämpning enligt utbildning kan förekomma.

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

- Kan genomföra mätningar enligt anvisningar och korrekt notera uppmätta resultat.
- Kan bedöma osäkerheten hos ett uppmätt värde.
- Kan beräkna osäkerhetsprogression.
- Kan skriva en rapport som innehåller alla väsentliga strukturella element och presentera resultat på ett förståeligt sätt.
- Kan räkna hydrostatiskt tryck.
- Kan använda kontinuitetsvillkoret.
- Kan för rörströmning avgöra strömningens karaktär.
- Förstår innebörden av centrala storheter och begrepp i värmeläran.
- Kan göra enkla beräkningar med värmeutvidgning, gaslagar, värmekapacitet och värmetransport.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

- Kan planera mätningar för att erhålla representativa och väl spridda värden.
- Kan systematiskt notera uppmätta resultat.
- Kan beräkna osäkerhet genom regressionsanalys.
- Kan bedöma den relativa inverkan av mätosäkerheten hos olika uppmätta variabler på slutresultatets osäkerhet.
- Kan skriva en rapport med huvudsakligen korrekt formalism gällande enheter, beteckningar, avrundning, tabellstruktur och grafisk presentation.
- Kan beräkna krafter på kroppar i en fluid både i vila och i relativ rörelse.
- Kan göra kalorimetriska beräkningar.
- Kan tillämpa idealgaslagen på slutna system.
- Kan räkna värmegenomgång genom plan vägg.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

- Kan effektivt och systematiskt utföra mätningar.
- Kan planera mätningarna och vidta korrigerande åtgärder så att slutresultat med god noggrannhet erhålls.
- Kan göra en osäkerhetsanalys genom att linearisera fysikaliska samband.
- Kan skriva en rapport som är balanserad, ekonomisk och så gott som fri från formella fel.
- Kan presentera data och analysprocessen på ett systematiskt och lättläst sätt.
- Kan räkna fallrörelse för kropp i fluid.
- Kan göra kalorimetriska beräkningar med fasövergångar.
- Kan tillämpa idealgaslagen på öppna system.

Förkunskapskrav

Mekanik (rekommenderad)

Lärandemål

Efter godkänd kurs förväntas den studerande:
- Kunna redogöra för begrepp och viktiga samband inom värmelära.
- Kunna analysera mätdata och rapportera resultaten.

Innehåll

Tryck, Arkimedes princip och lyftkraft
Strömning och mediets motstånd
Värme och temperatur
Värmekapacitet och kalorimetri
Fasövergångar och luftfuktighet
Värmevärde och förbränning
Värmeprocesser med kontinuerliga flöden
Allmänna gaslagen
Värmetransportmekanismer
Värmegenomgång
Analys och rapportering av mätdata från laborationer (mätosäkerhet, regressionsanalys)

Ämnesmässig tillämpning enligt utbildning kan förekomma.

Tid och plats

Vasa, period 1-2

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Kompendium och annat material delas på kurssidan

Undervisningsmetoder

Föreläsningar och övningar
Laborationer med rapportering
Inlämningsuppgifter

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Tentamen mot slutet av kursen
Två omtagningsmöjligheter på specificerade allmänna omtagningstillfällen

Studerandes tidsanvändning och belastning

108 h
Närundervisning 38 h
Laboratoriearbete 12 h
Rapportering 16 h
Inlämningsuppgifter 22 h
Självstudier 20 h

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

- Kan genomföra mätningar enligt anvisningar och korrekt notera uppmätta resultat.
- Kan bedöma osäkerheten hos ett uppmätt värde.
- Kan beräkna osäkerhetsprogression.
- Kan skriva en rapport som innehåller alla väsentliga strukturella element och presentera resultat på ett förståeligt sätt.
- Kan räkna hydrostatiskt tryck.
- Kan använda kontinuitetsvillkoret.
- Kan för rörströmning avgöra strömningens karaktär.
- Förstår innebörden av centrala storheter och begrepp i värmeläran.
- Kan göra enkla beräkningar med värmeutvidgning, gaslagar, värmekapacitet och värmetransport.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

- Kan planera mätningar för att erhålla representativa och väl spridda värden.
- Kan systematiskt notera uppmätta resultat.
- Kan beräkna osäkerhet genom regressionsanalys.
- Kan bedöma den relativa inverkan av mätosäkerheten hos olika uppmätta variabler på slutresultatets osäkerhet.
- Kan skriva en rapport med huvudsakligen korrekt formalism gällande enheter, beteckningar, avrundning, tabellstruktur och grafisk presentation.
- Kan beräkna krafter på kroppar i en fluid både i vila och i relativ rörelse.
- Kan göra kalorimetriska beräkningar.
- Kan tillämpa idealgaslagen på slutna system.
- Kan räkna värmegenomgång genom plan vägg.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

- Kan effektivt och systematiskt utföra mätningar.
- Kan planera mätningarna och vidta korrigerande åtgärder så att slutresultat med god noggrannhet erhålls.
- Kan göra en osäkerhetsanalys genom att linearisera fysikaliska samband.
- Kan skriva en rapport som är balanserad, ekonomisk och så gott som fri från formella fel.
- Kan presentera data och analysprocessen på ett systematiskt och lättläst sätt.
- Kan räkna fallrörelse för kropp i fluid.
- Kan göra kalorimetriska beräkningar med fasövergångar.
- Kan tillämpa idealgaslagen på öppna system.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Vitsordet baserar sig på labbrapporter, inlämningsuppgifter och tentamen.

Underkänd (0)

Uppnår inte kriterierna för vitsordet 1.

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

- Kan genomföra mätningar enligt anvisningar och korrekt notera uppmätta resultat.
- Kan bedöma osäkerheten hos ett uppmätt värde.
- Kan beräkna osäkerhetsprogression.
- Kan skriva en rapport som innehåller alla väsentliga strukturella element och presentera resultat på ett förståeligt sätt.
- Kan räkna hydrostatiskt tryck.
- Kan använda kontinuitetsvillkoret.
- Kan för rörströmning avgöra strömningens karaktär.
- Förstår innebörden av centrala storheter och begrepp i värmeläran.
- Kan göra enkla beräkningar med värmeutvidgning, gaslagar, värmekapacitet och värmetransport.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

- Kan planera mätningar för att erhålla representativa och väl spridda värden.
- Kan systematiskt notera uppmätta resultat.
- Kan beräkna osäkerhet genom regressionsanalys.
- Kan bedöma den relativa inverkan av mätosäkerheten hos olika uppmätta variabler på slutresultatets osäkerhet.
- Kan skriva en rapport med huvudsakligen korrekt formalism gällande enheter, beteckningar, avrundning, tabellstruktur och grafisk presentation
- Kan beräkna krafter på kroppar i en fluid både i vila och i relativ rörelse.
- Kan göra kalorimetriska beräkningar.
- Kan tillämpa idealgaslagen på slutna system.
- Kan räkna värmegenomgång genom plan vägg.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

- Kan effektivt och systematiskt utföra mätningar.
- Kan planera dessa och vidta korrigerande åtgärder så att slutresultat med god noggrannhet erhålls.
- Kan göra en osäkerhetsanalys genom att linearisera fysikaliska samband.
- Kan skriva en rapport som är balanserad, ekonomisk och så gott som fri från formella fel.
- Kan presentera data och analysprocessen på ett systematiskt och lättläst sätt.
- Kan räkna fallrörelse för kropp i fluid.
- Kan göra kalorimetriska beräkningar med fasövergångar.
- Kan tillämpa idealgaslagen på öppna system.

Förkunskapskrav

Mekanik (rekommenderad)

Lärandemål

Studerande är förtrogen med arbetsplatsens kvalitetstänkande och kvalitetsrutiner (3), känner till faktorer som påverkar kvaliteten (1) och förstår betydelsen med kvalitetssäkring. Studerande förstår arbetarskyddets betydelse för byggnadsprocessen smidiga genomförande och att den är en del av kvalitetsstyrningen. Studerande känner till arbetarskyddsmålen, är förtrogen med arbetarskyddslagstiftningen och kan tillämpa arbetarskyddsanvisningar i den dagliga verksamheten. Studerande kan utarbeta en kvalitetssäkringsplan för ett utförande (3).

Innehåll

- kvalitetsänkande
- företagets kvalitetsrutiner
- kvalitetsbegreppet inom byggnadsbranschen
- kvalitetssäkring
- olika parters kvalitetssäkring
- entrprenörens åtgärder för att säkerställa kvaliteteten
- företagets kvalitetspolicy och dess inverkan på arbetsplatsens säkerhet
- säkert utförande av olika arbetsfaser
- TR-mätningar
- lagstadgade och avtalsbundna arbetarskyddsåtgärder
-Livscykelanalyser

Tid och plats

Se schemat

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Anvisningar och rapporter

Undervisningsmetoder

Föreläsningar och inlämnings- och gruppuppgifter

Vitsordsskala

H-5

Förkunskapskrav

inga

Lärandemål

Studerande:
- behärskar hållfasthetslärans grunder
- kan göra elementära dimensioneringsberäkningar för de typiska stomelementen i byggnader
- kan identifiera hållfasthetsriskerna för olika slags bärande konstruktioner.
- kan göra tydliga beräkningar och presentera dem

Innehåll

- Introduktion till hållfasthetsläran
- Drag-, tryck- och skjuvspänningar
- Hookes lag och elasticitetsmodulen
- De vanligaste konstruktionsmaterialen och deras egenskaper
- Värmespänningar
- Böjhållfasthet, böjmoment, tvärsnittets tröghetsmoment och böjmotstånd
- Tvärkraftdiagram och momentdiagram
- Nedböjning
- Vridhållfasthet
- Utmattningshållfasthet
- Knäckningshållfasthet
- Vippning, buckling och andra stabilitetsproblem
- Hållfasthetsterminologi på svenska, finska och engelska

Yrkeskunskaper som övas:
Att kunna presentera sina beräkningar
Att känna ämnesområdets begrepp och terminologi
Att söka lämpliga källor för att utvidga sin kunskap inom området

Kursinnehållet och programmet, arbetsformer och krav beskrivs närmare på Moodle.

Tid och plats

Campus Raseborg, vårterminen 2026.
Man kan delta i undervisningen till vid behov på distans, dock så att man följer "Spelregler för undervisning på distans" (finns på Moodlekursen).
Alla som deltar i undervisningen skall kunna se och prata med varandra – hela tiden.

Studiematerial och rekommenderad litteratur

- Langesten Bengt, Byggnadskonstruktion 1, Byggnadsstatik
- Föreläsningsanteckningar och -material
- Rakentajain kalenteri / Byggnadskalendern
- Föreläsningsmaterial

Kompletterande material
Dahlberg, T. Teknisk hållfasthetslära.
Beer, F & Johnson, R. Mechanics of Materials
Övriga tabellsamlingar såsom MAOLs tabeller

Undervisningsmetoder

Arbetsformer:
Föreläsningar kombinerat med räkneövningar och obligatoriska studenträkneövningar, vilka skall sporra till att räkna på egen hand och ge rutin att lösamekanik-/hållfasthetsproblem.

Arbetsformerna och ev. krav presenteras noggrannare i veckoschema som finns tillgänglig i tillhörande Moodlekurs.

Som informationskanal används Moodlekursen.
En del av föreläsningarna kan man följa i realtid på distans via WebEx, efter överenskommelse med läraren på förhand.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Kursen innhåller två delförhör.
Vid två efterföljande omtentamenstillfällen kan kursen tentas i sin helhet.

Förverkligandets alternativa prestationssätt

Kursen bedöms på basen av tentamensresultat.

Studerandes tidsanvändning och belastning

Studerandes totala tidsanvändning för genomförande av kursen beräknas till ca 135 h, varav ca 53 h är undervisning i klass och resten är arbete som studerande gör utanför schemalagd lektionstid.

Närvaro vid föreläsningarna är inte obligatorisk. Den studerande bör dock ha 50% av uppgifterna vid de obligatoriska studenträkneövningarna lösta samt vara närvarande och förberedd att presentera dessa vid de tillfällen som är utmärkta i veckoplanen. Vid behov kan man vara närvarande på distans (t.ex. Webex) då man kommit överens om detta med läraren på förhand.

Kursen har en jämn arbetsbelastning i och med studenträkneövningarnas fördelning över kursen. Varje studenträkneövning kräver förberedelser.

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Studerande uppfyller kursens mål, och i berörda kursförverkligande obligatoriska moment, på en tillfredsställande nivå

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Studerande uppfyller kursens mål, och i berörda kursförverkligande obligatoriska moment, på en god nivå

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Studerande uppfyller kursens mål, och i berörda kursförverkligande obligatoriska moment, på en berömlig nivå

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Den studerande bör ha 50% av uppgifterna vid de obligatoriska studenträkneövningarna lösta samt vara närvarande och förberedd att presentera dessa vid de tillfällen som är utmärkta i veckoplanen. Detta krävs för att få rätt att delta i delförhör/tentamen.
Kursvitsordet baseras på resultatet i delförhören alternativt tentamensresultat.

Underkänd (0)

Den studerande har inte uppvisat tillräckliga grundkunskaper i ämnet. Det vill säga antingen saknar den studerande tentamensrätt eller så presterar han under 40% av de totala poängen i deltentamen/tentamen.

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Kursvitsordet 1-5 baseras på deltentamen-/tentamensresultat enligt en linjär vitsordsskala. 40% av totala poängmängden i tentamen krävs för att uppnå godkänd nivå.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Kursvitsordet 1-5 baseras på deltentamen-/tentamensresultat enligt en linjär vitsordsskala. 40% av totala poängmängden i tentamen krävs för att uppnå godkänd nivå.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Kursvitsordet 1-5 baseras på deltentamen-/tentamensresultat enligt en linjär vitsordsskala. 40% av totala poängmängden i tentamen krävs för att uppnå godkänd nivå.

Förkunskapskrav

Studiehelheten Grunder i byggnadsteknik och matematikkurserna Funktioner och ekvationer 1 och 2 samt Geometri och vektorer, eller motsvarande kunskaper

Lärandemål

Studerande:
- har tillräckliga kunskaper i hållfasthetslära för att utföra konstruktionsplanering av bärande konstruktioner med enligt Eurokod samt enligt Markanvändnings- och bygglagens § 120 d och e (17.1.2014/41) sedvanliga och krävande projekteringsuppgifter
- kan lösa standardproblem inom hållfasthetslära med hjälp av numeriska metoder
- kan numeriskt lösa ekvationer, derivera och integrera genom att använda matematiska verktyg och program

Innehåll

Repetition av de grundläggande sambanden inom hållfasthetsläran
Olika konstruktionsmaterial och deras egenskaper
Geometrins och dimensionernas betydelse
Fleraxliga spänningstillstånd
Flyt- och brotthypoteser, effektivspänning
Finita elementmetoden
Plasticitetsteori
Energimetoder
Stabilitetsteori
Utmattningshållfasthet
Vibrationsproblem

Tid och plats

Campus Raseborg, period 2 (okt-dec) hösten 2025

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Det centrala skriftliga materialet delas ut eller anvisas på lektionerna. Exempel på böcker som kan användas för fördjupning är:
Klang, M. Hållfasthetslära. Liber AB, Stockholm 2009.
Beer, F.P. och Russell, J. Mechanics of Materials. McGraw-Hill Book Company (nyaste tillgängliga SI-upplagan).
Gere, J.M. och Goodno, B.J. Mechanics of Materials. Cengage Learning (nyaste tillgängliga SI-upplagan)

Undervisningsmetoder

Lektioner med obligatoriska föreläsningar och handledning av övningar, samt räkneövningar på egen tid.
Avläggande av kursen kräver aktiv närvaro och deltagande i undervisningen.

Studerandes tidsanvändning och belastning

Lektioner och och handledning i övningar samt tentamen 32 h
Självstudier och övningsarbeten på egen tid 48 h

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Studerande uppfyller kursens mål, och i berörda kursförverkligande obligatoriska moment, på en tillfredsställande nivå

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Studerande uppfyller kursens mål, och i berörda kursförverkligande obligatoriska moment, på en god nivå

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Studerande uppfyller kursens mål, och i berörda kursförverkligande obligatoriska moment, på en berömlig nivå

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Huvudsakligen på basen av prov eller tentamen. Vitsord ges på skalan noll till fem.
Aktivt deltagande i lektioner och räkneövningar kan inverka höjande på vitsordet

Förkunskapskrav

Studiehelheterna Grunder i byggnadsteknik, Bostadshus och offentliga byggnader, Grunder i byggnadsmekanik och Matematik, eller motsvarande kunskaper

Lärandemål

Efter avlagd kurs kan den studerande:
- beräkna tvärsnittets tyngdpunkt för ett sammansatt tvärsnitt
- beräkna tvärsnittets tröghetsmoment för ett sammansatt tvärsnitt
- beräkna böj- och skjuvspänningsfördelningen över hela tvärsnittet
- kan addera spänningar
- analysera vridning
- skilja på materialbrott och instabilitetsbrott
- beräkna utnyttjandegrad vid samverkande normalkraft och böjmoment
- beräkna knäckning med beaktande av olika knäcklänger i olika led för stavar, samt vet hur knäcklängd definieras
- beräkna plastiskt böjmotstånd för ett svetsat tvärsnitt
- ta fram de vanligaste lasterna enligt Eurokod 1991
- ta fram vanliga lastfallskombinationer enligt Eurokod 1990 + NA(FI)

Innehåll

- Elasticitetsteorins grunder
- Instabilitet
- Drag- och tryck
- Tyngdpunktsberäkning
- Steiners sats
- Spänningsfördelning över tvärsnitt för böj- och skjuvspänning
- Balkbygge (optimering) med tillhörande beräkningar
- Skev böjning
- Vridning
- Spänningsaddition för tvärsnitt utsatt för flera olika påkänningar
- Samverkan mellan olika material, med avseende på normalkraft eller böjning
- Knäcklängd och faktorer som inverkar på knäckningsbärförmåga
- Plasticitetsteori i korthet samt beräkning av plastiskt böjmotstånd
- Framtagning av laster enligt EN1991
- Vanliga lastkombinationer enligt EN1990 + NA(FI)

Tid och plats

Endast närundervisning och minst 50% närvaro krävs för att få skriva prov.

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Kursmaterialet kommer att finnas i Moodle.

Undervisningsmetoder

På svenska
Ofta går undervisningen till så att läraren förevisar med tillgänglig rekvisita vad fenomenet handlar om, vi funderar gemensamt och sen omsätter vi det hela i beräkningar.
Teori och beräkningsexempel skrivs på tavlan. Några hemuppgifter mellan varje lektionspass.
Med hjälp av gjorda hemuppgifter, kan man samla ihop bonuspoäng till proven.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Två prov och två inlämningsuppgifter (en mindre och en större). Den större inlämningsuppgiften, som behandlar Eurokodernas lastnormer, ges ut i slutet av kursen

Förverkligandets alternativa prestationssätt

Kursen kan avläggas i form av två tenter och en inlämningsuppgift.

Studerandes tidsanvändning och belastning

För att klara av godkänt vitsord i denna kurs löns det att göra möjligast stor del av hemuppgifterna. Ogjorda hemuppgifter brukar resultera i underkänd kurs. Det tar sin tid att räkna hemuppgifterna.

Periodisering av innehållet

Kursen inleds med 2 helt teoretiska undervisningspass. Sen blir det teori varvat med beräkningar. De ca 4 sista kurspassen handlar om Eurkokodernas lastnormer.

Tilläggsuppgifter för studerande

I den här kursen ingår en tävling om vem som bygger en balk med störst punktlastbärförmåga, utgående från givna gränsvärden. Ju högre bärförmåga balken har destu högre delvitsord får man. Balkarna byggs i grupper om 3 till 4 personer. Den grupp vars balk har största bärförmågan, får delvitsordet 5. De övriga balkarnas bärförmåga bedöms i relation till vinnarbalkens bärförmåga. En balk bör minst kunna bära 300kg på mitten av balken, för att överskrida "skrattgränsen".

För att få avlägga kursen bör kursen "Grunder i byggstatik" (BSTAT) vara avlagd! Detta är ett OBLIGATORISKT KRAV!

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Är bekant med centrala begrepp inom elasticitetsteorin. Känner till hur instabilitets-fenomen som knäckning och vippning inverkar på stavars bärförmåga.
Känner till hur man enligt EN1991 tar fram egenvikt, nyttolast, snölast för en byggnad. Samt är bekant med vad som inverkar på vindlastens storlek för en byggnad enligt EN1991. Är bekant med principerna för lastnedräkning. Är bekant med hur olika typer av laster inverkar samtidigt i samma lastfall för en byggnad.
Kan ta fram spännings-fördelningen över ett tvärsnitt, under påverkan av böjning, skev böjning eller tvärkraft, för rektangulärt massivt tvärsnitt. Har insikter i hurudana snittkrafter som uppkommer på grund av excentrisk belastning. Förstår innebörden av spänningsaddition.
Kan beräkna tyngdpunktens placering, samt tvärsnittets sammansatta tröghetsmoment för tvärsnitt sammansatta av fyrkantiga ytor. Kan kontrollera om ett givet rektangulärt massivt tvärsnitt har tillräcklig bärförmåga med avseende på knäckning.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Är förtrogen med den teori elasticitetsteorin grundar sig på. Samt känner till både elasticitetsteori och plasticitetsteori. Vet vad som inverkar på stavars benägenhet till knäckning och vippning. Är bekant med tillämpning av superpositionsprincipen.
Kan självständigt ta fram egenvikt, nyttolast, snölast och vindlast för en enkel byggnad, enligt EN1991. Kan ta fram de vanligaste lastkombinationerna enligt EN1990.
Kan ta fram spännings-fördelningen över ett tvärsnitt, under påverkan av böjning, skev böjning eller tvärkraft, för rektangulära massiva tvärsnitt samt för I tvärsnitt Kan beräkna de snittkrafter som uppkommer på grund av excentrisk belastning. Kan också utföra spänningsaddition för normalkraft + böjmoment.
Kan beräkna tyngdpunktens placering, samt tvärsnittets sammansatta tröghetsmoment för tvärsnitt sammansatta av varierande kända delytor. Kan välja ett lämpligt tvärsnitt med avseende på samverkande normalkraft och böjmoment.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Är väl förtrogen med den teori elasticitetsteorin grundar sig på. Förstår skillnaden mellan elasticitetsteori och plasticitetsteori. Kan utforma stavar och dess infästning för att minska riskerna för instabilitets-fenomen som knäckning och vippning.
Är väl förtrogen med beräkning av konstruktioners egenvikt, samt kan ta fram egenvikt, nyttolast, snölast och vindlast, enligt EN1991. Har goda kunskaper i lastnedräkning. Har goda insikter i hur man tar fram olika lastfallskombinationer, enligt EN1990 för att få fram de dimensionerande lastfallen.
Kan ta fram spännings-fördelningen över ett tvärsnitt, under påverkan av samverkande snittkrafter i olika riktningar för varierande strukturelement Kan dessutom optimera tvärsnittets utformning med tanke på påkänningarna.
Kan optimera utformningen av ett sammansatt tvärsnitt, med avseende på tyngdpunkt och tröghetsmoment. Kan också optimera ett tvärsnitt med avseende på tvärsnittets påkänningar av sammansatt natur, där bland annat knäckning kan ingå.

Bedömningskriterier, godkänt/underkänt

.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Kursen bedöms på basen av proven, inlämningsuppgift och den byggda balkens bärförmåga. Man bör ha godkänt i varje enskild del, för att få kursen godkänd.

Förkunskapskrav

Grunder i Byggstatik

Tilläggsuppgifter

I enlighet med FISE:s praxis förutsätter ingenjörsexamen inom konstruktionämnen minst vitsord 3.

Lärandemål

Studerande:
- känner till principer för VVS och byggnadstekniska lösningar för att kunna beakta det i projektering och byggande samt arbetsledning för att åstadkomma sunda hus med gott inomhusklimat
- förstår faktorerna inomhusklimat består av och deras påverkan på hälsa, produktivitet och upplevande
- kan göra uppskattningar för termisk komfort, luftkvalitet och akustik inomhus
- känner till standarder och klassificeringsmetoder i inomhusklimat
- förstår de vanligaste åtgärderna för brister i inomhusklimat
- förstår bygg- samt VVS-teknikens betydelse inför inomhusklimat och sunda hus på allmän nivå

Innehåll

- grunderna för ett gott inomhusklimat och sunda hus
- typiska problem och åtgärder för inomhusklimat
- beräkningar av termisk komfort, luftkvalitet och akustik inomhus
- standarder och klassificeringar i inomhusklimat
- kunskap om riskkonstruktioner som kan påverka inomhusklimatet i hus från olika årtionden samt de vanligaste sätten att åtgärda dessa konstruktioner

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Studerande uppfyller kursens mål, och i berörda kursförverkligande obligatoriska moment, på en tillfredsställande nivå

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Studerande uppfyller kursens mål, och i berörda kursförverkligande obligatoriska moment, på en god nivå

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Studerande uppfyller kursens mål, och i berörda kursförverkligande obligatoriska moment, på en berömlig nivå

Förkunskapskrav

Studiehelheterna Grunder i byggnadsteknik samt matematikkursen Funktioner och ekvationer 1, eller motsvarande kunskaper