Studieguide

Lärandemål

Studerande kan planera, förverkliga och utvärdera uppföljningen av skolbarnets och den ungas tillväxt och utveckling i samråd med familjen
Studerande kan med resursförstärkande metoder stöda skolbarnet, den unga och familjen i hälsofrämjande val
Studerande kan utvärdera skolbarnets, den ungas och familjens behov av extra stöd och fortsatt vård
Studerande kan upprätthålla och främja en trygg uppväxt-, skol-och studiemiljö

Innehåll

Servicesystemet och verksamheten inom skol- och studerandehälsovården, vårdkedjan,
Lagstiftning som styr skol- och studerandehälsovården.
Elevhälsa och det mångprofessionella samarbetet.
Barnskyddet
Skolbarnets och den ungas omfattande och återkommande hälsoundersökningar, screeningar
Resursförstärkande och hälsofrämjande handledning (både grupp- och individuell handledning om mentala hälsan, vikt, tobak, droger, sexuella hälsan och våld både fysiskt och psykiskt, mobbning)
Stöd för familjens resurser, föräldraskapet, föräldrarnas/skolbarnets och den ungas hälsa och välmående
Skolbarnets och den ungas delaktighet i hälsorelaterade frågor
Tidigt ingripande, att ta till tals svåra saker
Skolbarn och unga med kroniska sjukdomar, funktionshinder och behov av extra stöd och fortsatta utredningar.
Trygg skol- och studerandemiljö, första hjälpen

Tid och plats

Åbo 7.1-28.2.2022

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Bramhagen, A-K,Carlsson,A. 2014. Hälsofrämjande arbete för barn och ungdomar. Studenthälsan.
Clausson, E.K; Morberg, S (red.)2014. Skolsköterskans hälsofrämjande arbete. Studentlitteratur.
Guide för studerandehälsovården 2020
https://julkaisut.valtioneuvosto.fi/handle/10024/162328,
Hakulinen- Viitanen, T mfl. Opas 22. THL. Laaja terveystarkastus. Ohjeistus äitiys- ja lastenneuvolatoimintaan sekä kouluterveydenhuoltoon, https://thl.fi/fi/web/lapset-nuoret-ja-perheet/peruspalvelut/opiskeluhuolto/kouluterveydenhuolto/terveystarkastukset/laajat-terveystarkastukset,
Hillman, O. 2012. Skolhälsovård, introduktion och praktisk vägledning. Gothia förlag.
Kumpulainen,K.ym. (toim.) Lastenpsykiatria ja nuorisopsykiatria. Duodecim 2016.
Korteniemi-Poikela, E & Cacciatore, R. 2019. Rakkaus, ilo ja rohkeus. Seksuaalisuuden portaat.
Korteniemi-Poikela, E & Cacciatore, R. 2010. Opas vanhemmille. Portaita pitkin. Lapsen ja nuoren seksuaalisuuden kehittyminen. WSOY.
Kääriä, H mfl. Rapportti 19/2011. THL. Ammattikorkeakoulujen opiskeluterveydenhuollon terveystarkastuskäytännöt, työtavat ja ympäristöt.
Leissner,M; Lundevall - Överby,H; 2020. Praktisk handbok för skolläkare och skolsköterskor. Studentlitteratur.
Larsson, B.2010. Konstruktiva samtal i svåra möten; mellan skola och hemmet.
Mäki, P., Wikström, K., Hakulinen-Viitanen, T. & Laatikainen, T. 2014. Hälsoundersökningar vid barnrådgivningen & inom skolhälsovården Metodhandbok. THL.
Opiskeluterveydenhuollon opas 2021
https://julkaisut.valtioneuvosto.fi/bitstream/handle/10024/162957/STM_2021_14_J.pdf?sequence=4&isAllowed=y,
Storvik-Sydänmaa,S; Talvensaari,H; Kaisvuo,T.&Uotila, N. (toim.). 2015. Lapsen ja nuoren hoitotyö. SanomaPro
SHM 2010:11. Rådgivningsverksamhet, skol- och studerandehälsovård samt förebyggande mun- och tandvård.
Vaccinatörens handbok. (www.thl.fi)
Social- och hälsovårdsministeriet, Finlands Kommunförbund. 2004. Kvalitetsrekommendation för skolhälsovården. Handböcker 2004:9.H:fors.
Aktuella lagar, direktiv och program och verksamhetsmodeller.

Referenslitteratur
Börjesson,M. 2019. Hälsofrämjande samtal med tonåringar och unga vuxna
Haasjoki, E & Ollikainen, T. 2010. Mikä sun mieltä painaa?
Laitinen, K & Hallantie, M. Guider och handböcker 2012:4, Välbefinnande i morgondagens skola. Utbildningsstyrelsen.
Olsson,B-I & Olsson, K. 2015. Att se möjligheter i svårigheter. Barn och ungdomar med koncentrationssvårigheter.
Ryttyläinen, K. & Valkama, S. 2010. Seksuaalisuus hoitotyössä. Edita.
Aktuella artiklar och facktidskrifter (Terveydenhoitaja tidskriften 2015-2019) Barnmorsketidskriften2015-2019, Neuvola ja kouluterveys)

www.folkhalsan.fi
www.mll.fi
www.thl.fi
www.thl.fi/kasvunkumppanit
www.stm.fi
www.ukm-instituutti.fi
www.vaestoliitto.fi
www.rfsu.se
http://tyttojenjuttu.fi/tjejernas-grej/

Undervisningsmetoder

1. Obligatorisk kursintroduktion 7.1
2. Självstudier
3. Föreläsning
4. Gästföreläsningar
4. Mångprofessionellt grupparbete och seminarium med socionomstuderande grupp USO21D-Å

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

1. Skriftlig par examination (3sp) 23.2.2021. Individuell omtent 25.3 och 22.4.2022
2. Interprofessionellt grupparbete, skriftlig rapport, seminarium med grupp USO20D-Å (1sp). Vecka: 3

Förverkligandets alternativa prestationssätt

Kursen består av 2 delexaminationer

1. Skriftlig par examination (3.sp)

2. Interprofessionellt grupparbete, skriftlig rapport och seminarium med grupp USO20D-Å (1sp). Närmare information på Moodle plattformen.

Studerandes tidsanvändning och belastning

Undervisning 25h
Skriftlig parexamination 4h
Mångprofessionellt smågruppsarbete 27h
Självstudier 56h

Vitsordsskala

H-5

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

1.Skriftlig par examination, bedömning 1-5/uk
Bedömning: substanskunskap (se kursens kompetenserna och innehåll ), integrering av teoretisk och praktisk kunskap.

2.Interprofessionellt smågruppsarbete med rapport och produkt.
Rapporten bedöms med GK/UK med följande kriterier:
- tydlighet
- att instruktionerna och skrivanvisningarna har följts
- källorna är relevanta och tydlig utskrivna
- att innehållet är täckande i relation till uppgiften
Produkten bedöms med GK/UK med följande kriterier:
- Tydlig beskrivning av produkten
- Användbarhet
- Tydlig beskrivning av hur teorin har tillämpats vid utformningen av produkten

Underkänd (0)

Skriftlig parexamination
Studerande svarar delvis på examinationens frågeställningar och använder sporadiskt kurslitteratur och andra källor och tillämpning av materialet är på en ytlig nivå.
Studerande kan beskriva men kan inte reflektera kring skolelevens och studerandes hälsa i relation till det förebyggande arbetet som sker inom skolhälsovården.
Studerande beaktar inte etiken.
Studerande har mycket ytliga kunskaper inom skol- och studerandehälsovården och tillämpar sin kunskap på en mycket ytlig nivå

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Skriftlig parexamination
Studerande svarar på examinationens frågeställningar och använder delvis kurslitteratur samt andra källor men användning av materialet är på en ytlig nivå.
Studerande kan beskriva och delvis reflektera kring skolelevens och studerandes hälsa i relation till det förebyggande arbetet som sker inom skolhälsovården.
Studerande beaktar delvis etiken.
Studerande har ytliga kunskaper inom skol- och studerandehälsovården och tillämpar sin kunskap på en ytlig nivå

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Skriftlig parexamination
Studerande svarar på examinationens alla frågeställningar och använder kurslitteratur samt andra källor men användning av materialet är inte mångsidigt.
Studerande kan beskriva och reflektera kring skolelevens och studerandes hälsa i relation till det förebyggande arbetet som sker inom skolhälsovården.
Studerande beaktar etiken.
Studerande har kunskaper inom skol- och studerandehälsovården och tillämpar delvis din kunskap.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Skriftlig parexamination
Studerande svarar på en djupgående nivå på examinationens alla frågeställningar och använder mångsidigt kurslitteratur samt andra evidensbaserade källor.
Studerande kan på en fördjupad nivå beskriva och relatera till skolelevens och studerandes hälsa i relation till det förebyggande arbetet som sker inom skolhälsovården.
Studerande beaktar mångsidigt etiken.
Studerande har fördjupade kunskaper inom skol- och studerandehälsovården och kan tillämpa dem.

Förkunskapskrav

Rekommenderas att studerande har deltagit i kurser under termin 1, 2, 3, 4, 5, 6 och 7 och har avlagt minst 180 sp.