Studieguide

Lärandemål

Efter avslutad kurs förväntas studeranden
• ha större insikt i den individuella yrkesidentiteten
• vara förtrogen med väsentlig branschlitteratur
• kunna arbeta virtuellt och självständigt i Moodle-plattformen

Innehåll

Läsning av facklitteratur, gemensamma diskussioner och skriftliga uppgifter.

Tid och plats

30.8. 2021-13.5.2022

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Roland Barthes: Camera Lucida.
Vilém Flusser: En filosofi för fotografin
Susan Sontag: Om fotografi
Created by Edward Steichen: The Family of Man
Juha Suonpää: Valokuva on IN
Leena Saraste: Valokuva, muisto/viesti/taide
Fred Ritchin: After Photography
Mark Haworth-Booth: Photography: An Indipendent Art (Photographs from the Victorian and Albert Museum 1839-1996)
Tapio Heikkilä: Visuaalinen Maisemaseuranta
Eidos; Kirjoituksia suomalaisen valokuvauksen 90-luku (Lahden ammattikorkeakoulu)(Toimitustyö: Ari Saarto.
Kelsey and Stimson: The Meaning of Photography
Graham Clarke: The Photograph
Caj Bremer: Mämmikoiran muistelmat
Steve Edvards: Fotografi
Taneli Eskola: Kuvan kirjoja / Suomen painettua valokuvataidetta 1966-2003
Victor Burgin: Thinking Photography
Patrizia Di Bello: Women´s Albums and Photography in Victorian England
A. D. Coleman: Critical Focus

Undervisningsmetoder

Litteraturstudier, självstudier, distansstudier

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Deadline 1: Vid kursslut
Deadline 2: En vecka efter kursslut
Deadline 3: Tre veckor efter kursslut
Om kursuppgifterna inte inlämnats senast vid deadline 3 måste den studerande gå om kursen i sin helhet

Studerandes tidsanvändning och belastning

27 h/studiepoäng

Bedömningskriterier, godkänt/underkänt

Utförda givna kursuppgifter inlämnade inom utsatt tid

Tilläggsuppgifter för studerande

Uppgift:
Skriv ett referat utgående från instruktionerna nedan.



Referat
Alla läser dessa böcker:
• Susan Sontag: Om fotografi. (finns några stycken, på svenska, i vårt bibliotek. Ni kan också hitta boken på finska eller engelska i andra bibliotek)

• Vilém Flusser: En filosofi för fotografin. (Biblioteket har bara 1 exemplar, men den är kort och det går snabbt att läsa)

• Roland Barthes: Camera Lucida. (engelska) (Bilblioteket har ett exemplar. Finns också på andra språk i andra bibliotek)

Skriv referat på en av dessa tre böcker. Referatets längd är minst två sidor. Du väljer själv vilken av dessa tre böcker ni väljer för referatet.

Vad är ett referat?
Ett referat är alltid kortare än ursprungstexten. Hur mycket kortare är omöjligt att säga rent allmänt. Innehållet i en 500-sidig bok kan ju refereras på tio rader. Men som en huvudregel gäller att referat alltid är mindre än hälften av det som refereras. I detta fall måste du hålla dig till två A4 sidor. Så nu handlar det mest om att läsa, reflektera och sammanfatta kort.

Ett referat är rättvist och objektivt. Huvudtankarna i den refererade texten återges, och den som refererar lägger inte in egna åsikter och kommentarer. Referatet ska sammanfatta ursprungstexten. Det är dess enda syfte.

Den som skriver ett referat använder i huvudsak egna ord och formuleringar. Direkta citat kan fylla en viktig uppgift, men de får inte ta huvuddelen av ett referat. Då blir det osammanhängande.

Ett referat innehåller alltid uppgifter om källan, dvs varifrån ursprungstexten hämtats och vem som skrivit den. Läsaren ska kunna gå tillbaka till ursprungstexten för att kontrollera att referatets uppgifter stämmer och för att hämta mer information.

Ett bra referat förutsätter en ordentlig förståelse av ursprungstexten. Den som refererar har därför alltid först läst igenom hela ursprungstexten och bildat sig en uppfattning både om textens innehåll och om hur den är uppbyggd. Enklast sker det genom att man stryker under och antecknar nyckelord vid genomläsningen. En bra metod är att sammanfatta varje stycke i en mening som man skriver upp i marginalen eller på ett särskilt papper. Man kan också utarbeta en speciell begreppskarta över texten. Då kommer man ofta en bit närmare det färdiga referatet.

Den som skriver ett referat kan lägga ursprungstexten åt sidan och helt utgå från sin egen disposition. Varje huvudpunkt i dispositionen kan bli ett stycke i referatet. Bara vid direkta citat måste ursprungstexten vara tillgänglig.

Språket i ett referat är sakligt. Det finns ju inte plats för egna värderingar och inte heller för egna exempel, förklaringar eller t ex förtydligande bildspråk.

Två saker bör framgå i referatets första stycke: Ämnet för referatet och en källhänvisning som gör det möjligt för läsaren att leta upp ursprungstexten. Författarnamnet ska alltid finnas med - om det finns en författare. Är ursprungstexten publicerad i en tidning måste källhänvisningen ge besked om tidningens namn och det nummer (datum) av tidningen då texten stod införd. Kommer texten från en bok måste boktiteln anges.

Avslutningen på ett referat behöver inte vara särskilt komplicerad. Den enklaste lösningen är att genom något särskilt ord eller uttryck markera att referatet har nått sitt slut. Det låter sig göra med uttryck som "till sist", "slutligen", "författaren avslutar med att". Detta sätt att sluta faller sig ofta naturligt när referatet följer samma disposition som ursprungstexten. Ensammanfattande avslutning innebär att det viktigaste i ursprungstexten lyfts fram och upprepas i slutet av referatet. Det kan vara särskilt motiverat om innehållet i ursprungstexten varit invecklat och rörigt.

Några punkter bör kontrolleras extra noga också när utkastet görs om till en färdig text och när den färdiga texten går igenom en sista finputsning: referatet ska återge huvudinnehållet i ursprungstexten, formuleringar som innebär egna värderingar och kommentarer måste rensas ut, en källhänvisning måste finnas i början av referatet, citaten måste kontrolleras; de bör ransoneras till några få, verkligt slående formuleringar.


Uppgift:
Skriv en artikel utgående från instruktionerna nedan.
När du har gjort det, meddela lars.rebers@novia.fi och ladda upp senast den 10.5.2021 på Teams.


Artikel

Artikel kan syfta på

ett reportage i exempelvis en tidning, se tidningsartikel
en vetenskaplig rapport avsedd för publikation
En artikel är uppdelad i tre delar, rubrik, ingress och brödtext. Rubriken ska med ett par få ord berätta vad artikeln handlar om. Ingressen är en sammanfattning av brödtexten och ska inte vara mer än några meningar lång; den ska fånga läsarens intresse inom ämnet. Brödtexten är huvuddelen av artikeln och går in på mer fakta och berättar detaljerat om ämnet.

Ingressen står oftast i fetare text än vad brödtexten är.


Litteraturlista:
Created by Edward Steichen: The Family of Man
Juha Suonpää: Valokuva on IN
Leena Saraste: Valokuva, muisto/viesti/taide
Fred Ritchin: After Photography
Mark Haworth-Booth: Photography: An Indipendent Art (Photographs from the Victorian and Albert Museum 1839-1996)
Tapio Heikkilä: Visuaalinen Maisemaseuranta
Eidos; Kirjoituksia suomalaisen valokuvauksen 90-luku (Lahden ammattikorkeakoulu)(Toimitustyö: Ari Saarto.
Kelsey and Stimson: The Meaning of Photography
Graham Clarke: The Photograph
Caj Bremer: Mämmikoiran muistelmat
Steve Edvards: Fotografi
Taneli Eskola: Kuvan kirjoja / Suomen painettua valokuvataidetta 1966-2003
Victor Burgin: Thinking Photography
Patrizia Di Bello: Women´s Albums and Photography in Victorian England
A. D. Coleman: Critical Focus



Skriv en tidningsartikel (4000-6000 tecken) om något inom fotografi som intresserar dig. När du skriver artikeln så ska du beskriva vilka källor du har använt dig av (minst tre källor måste vara från litteraturlistan därtill får du använda övriga källlor i den mån du vill).

Vitsordsskala

Godkänd/Underkänd

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Vitsordet 1 (godkänt)
Den studerande
- deltar i undervisningen enligt givna närvarokrav
- utför uppgifter och godkänns
- förstår studieavsnittets grundläggande innehåll
 
Vitsordet 2 (nöjaktigt godkänt)
Den studerande
- deltar i undervisningen
- utför givna uppgifter självständigt
- returnerar givna uppgifter 
- behärskar studieavsnittets innehåll
- skaffar självständigt information

Arviointikriteerit, goda-synnerligen goda (3-4)

Vitsordet 3 (bra)
Den studerande
- deltar aktivt i undervisningen
- utför givna uppgifter självständigt och visar prov på eget initiativ
- returnerar givna uppgifter i tid
- behärskar studieavsnittets innehåll
- skaffar självständigt information
 
Vitsordet 4 (mycket bra)
Den studerande
- deltar aktivt i undervisningen
- utför givna uppgifter självständigt och visar prov på eget initiativ
- returnerar givna uppgifter i tid
- behärskar studieavsnittets innehåll och tillämpar kunskapen i sitt eget arbete
- skaffar självständigt information och tillämpar kunskapen i sitt eget arbete
 

Arviointikriteerit, berömliga (5)

Vitsordet 5 (utmärkt)
Den studerande
- deltar aktivt i undervisningen
- utför givna uppgifter självständigt och visar prov på eget initiativ
- returnerar givna uppgifter i tid
- behärskar studieavsnittets innehåll och tillämpar kunskapen i sitt eget arbete
- skaffar självständigt information och kan tillämpa informationen i sitt arbete
- visar på utveckling av den egna professionella identiteten

Bedömningskriterier, godkänt/underkänt

godkänt
Den studerande
- deltar i undervisningen enligt givna närvarokrav
- utför uppgifter och godkänns
- förstår studieavsnittets grundläggande innehåll

Förkunskapskrav

Inga förskunskapskrav