Studieguide

Beskrivning

Till studierna inom bioanalytikutbildningen hör att utföra provtagning, att förbereda prov och att göra analyser/patientnära undersökningar med hjälp av apparatur. Dessutom ingår en hel del handarbete som fordrar fingerfärdighet och noggrannhet.

Bioanalytik grundar sig på biomedicinsk laboratorievetenskap med stöd av kunskaper i biomedicinsk vetenskap. En aspekt av utbildningen är betoning på hållbar utveckling och medvetenhet om de globala mål som ingår i Agenda 2030.

Bioanalytikerns arbete innehåller många olika arbetsmoment och kan vara rätt skiftande inom enskilda områden.

I studierna ingår smågruppsarbete, föreläsningar, självständiga- och virtuella studier, laborationer, olika examinationer, arbetslivsförankrade projekt. Handledda kliniska studier (praktik) ingår i studierna redan på andra terminen och fortsätter med 8-10 veckors perioder på kliniska laboratorier vid hälsovårdscentraler, sjukhus och inom den privata sektorn. De kliniska studierna ger möjlighet för studerande att växa in i yrket och knyta värdefulla kontakter till kommande arbetsliv.

Utbildningen ger internationell behörighet på kandidatnivå (Bachelor) inom EU. Efter utbildningen är bioanalytikern sakkunnig i klinisk laboratorieverksamhet och kan planera, dokumentera, förverkliga, leda och utveckla verksamheten, både självständigt och i samarbete med andra yrkesgrupper. En bioanalytiker kan arbeta inom olika laboratorier inom hälsovård, inom offentliga och privata institutioner samt inom forskning och företag.

Lärandemål

Biovetenskaplig kompetens:
Bioanalytikern förstår människokroppens grundfunktioner samt patologiska avvikelser och kan tillämpa kunskapen i den egna verksamheten.
Bioanalytikern använder biovetenskapligt kunnande och omdöme i den kliniska laboratorieundersökningsprocessens preanalytiska, analytiska och postanalytiska fas.
Bioanalytikern förstår betydelsen av laboratorieundersökningsresultat för befrämjande av hälsa, vid diagnostisering av sjukdom, vid uppföljning av vård och vid utveckling av vårdmetoder.

Preanalytisk kompetens:
Bioanalytiken kan sakkunnigt använda laboratorienomenklaturen och förklara laboratorieundersökningarnas användningsområden.
Bioanalytikern ansvarar för den preanalytiska fasen: kundorienterad handledning och rådgivning, provtagning, provhantering, förvaring och transport i enlighet med kvalitetskriterierna.
Bioanalytikern ombesörjer patientens trygghet, säkerhet och välbefinnande i provtagningsprocessen och vid utförande av patientnära undersökningar.
Bioanalytikern visar omtanke och respekt i samverkan med patienter och kunder, samt är förtrogen med internationella och nationella rekommendationer samt den lagstiftning som ligger till grund för arbetet

Analytisk kompetens:
Bioanalytikern kan i enlighet med kvalitetsöverenskommelser och rekommendationer utföra patientnära undersökningar inom klinisk fysiologi, neurofysiologi och nuklearmedicin samt utföra laboratorieundersökningar inom klinisk hematologi och immunhematologi, klinisk biokemi och immunologi, klinisk histologi och cytologi, klinisk mikrobiologi och genetik.
Bioanalytikern har analytiskt och metodologiskt kunnande, och kan delta i utvecklandet av nya tillämpningar och metoder i relation till verksamhetens behov med beaktande av kvalitetsrekommendationer och miljökrav

Postanalytisk kompetens:
Bioanalytikern kan bedöma laboratorieundersökningsresultatens tillförlitlighet och behovet av brådskande förmedling av resultat till vårdenhet samt förstår deras betydelse i relation till patientens helhetsvård.

Sakkunnig och etisk kompetens:
Bioanalytikern kan kritiskt värdera och bedöma faktorer i relation till laboratorieundersökningsprocessen.
Bioanalytikern har kommunikativa färdigheter, pedagogiskt kunnande och ett etiskt förhållningssätt.
Bioanalytikern kan samarbeta med andra yrkesutövare och kan fungera som sakkunnig i relation till klinisk laboratorieverksamhet.
Bioanalytikern omfattar verksamhetens etiska utgångspunkter och utför arbetet omsorgsfullt och noggrant.

Forsknings-, utvecklings- och ledarskapskompetens:
Bioanalytikern söker aktivt och kan tillgodogöra sig ny kunskap samt lära sig nya färdigheter.
Bioanalytikern har tillägnat sig ett konstruktivt kritiskt, undersökande och utvecklande grepp om yrkesverksamheten.
Bioanalytikern kan använda för yrket centrala informationskällor och vetenskapliga publikationer rörande metoder, referensvärden, sjukdomsdiagnostik och aktuell forskning inom klinisk laboratorieverksamhet.
Bioanalytikern har beredskap att utveckla kvaliteten och beakta hållbar utveckling inom bioanalytik.
Bioanalytikern har organisatoriska och administrativa färdigheter samt behärskar dokumentation