Studieguide

Lärandemål

The student is able to:
Define structure, service and outcome quality and meaning of quality assurance from the different perspectives
Identify and apply prevailing quality assessment methods and quality standards within social and health care
Describe the most central quality management systems within social- and health care
Integrate quality assurance and quality improvement to her/his professional duties
Plan and implement evaluation of ones work field/activity/operation

Innehåll

Different perspective on on quality management, quality policy, quality system
Quality standards within social and health care organisation
Quality assurance, quality improvement and control as well as methods for constant quality improvement
Central quality management systems in Finland within social and health care

Tid och plats

2021

Studiematerial och rekommenderad litteratur

References:

Overall: All the assignment can be found on Moodle page instruction will be given in class during the first lecture
Books in Ebrary:

Bhat, K.S. 2010. Total Quality Management.

Bolman & Teal T.E 2008: Reframing organization, artistry and leadership.

Christensen, E.H. 2013. Certified Quality Process: an analyst handbook.

Guinane, C. & Davis, N. 2011. Improving quality in outpatient services.

Other:


https://www.valvira.fi/web/sv/-/en-effektiv-styrning-av-social-och-halsovarden-forutsatter-tydliga-roller-och-nationella-indikatorer

Buus, N. et al. 2013. Developing a Manual for Strengthening Mental Health Nurses' Clinical Supervision. Issues in Mental Health Nursing 34 (5), 344-9.

Campbell, S. M. (2002): Research methods used in developing and applying quality indicators in primary care. Quality and Safety in Health Care 11 (4), 358–364.

Conti, T. 2002. A road map through the fog of quality and organizational assessments. Total Quality Management 13 (8).

Crofts, J. et al. 2014. Adaptation and implementation of local maternity dashboards in a Zimbabwean hospital to drive clinical improvement. Bulletin of the World Health Organization 92 (2), 146-52.

Donabedian, A. 2003. An Intoduction to Quality Assurance in Health Care.
Grol et al. 2013. Improving patient care. The implementation of change in health care.

Haines, ST. et al. 2010. Protected professional practice evaluation: A continuous quality-improvement process. American Journal of Health-System Pharmacy 67 (22), 1933-1940.
Hallock, A. B. (2019). A Case for Leadership Development in Nursing Practice. Nephrology Nursing Journal, 46(3), 325–328. Retrieved from http://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=afh&AN=137025803&site=ehost-live

Hughes, R. 2008. Patient safety and quality. An evidence-based handbook for nurses.
Kelly, P., Vottero, B.A., Christie-McAuliffe, C. 2014. Introduction to Quality and Safety Education for Nurses: Core Competencies.

Lillrank, P. et al. 2001. Continuous improvement: Exploring alternative organizational designs. Total Quality Management 12 (1), 41-55.
Mannix, J., Wilken, L., Daly, J. (2015). ‘Good ethics and moral standing': a qualitative study of aesthetic leadership in clinical nursing practice. Journal of Clinical Nursing. 24(11/12)pp 1603-1610

Pun, KF. & Hui, I.K. Integrating the safety dimension into quality management systems: a process model. Total Quality Management 13 (3), 373-391.

Selladurai, R. 2002. An organizational profitability, productivity, performance (PPP) model: going beyond TQM and BPR. Total Quality Management 13 (5), 613-619.

Sureshchandar, G. S. 2001. A Conceptual model for total quality management in service organizations. Total Quality Management 12 (3), 343-363.

World Health Organization 2002. A background for national quality policies in health systems. http://www.euro.who.int/__data/assets/pdf_file/0019/142066/E77983.pdf

Wisniewski, M. 2001. Assessing customer satisfaction with local authority services using SERVQUAL. Total Quality Management 12(7), 995-1002.

Zairi, M. 2002. Beyond TQM implementation: the new paradigm of TQM sustainability. Total Quality Management 13 (8).

Undervisningsmetoder

föreläsningar och gruppdiskussion

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

3 skriftliga uppgifter och forumdiskussio

Studerandes tidsanvändning och belastning

1 sp = 27 timmar

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Kriterier för utvärdering av tentamen:
Den studerande har en ytlig kunskap i ämnet (utantilläsning)

Bedömningskriterier för skriftliga arbeten:
Den studerande har följt anvisningarna och hens kunskap om de andra studerandes arbeten är bristfällig. Den studerande visar begränsad substanskunskap, kan det väsentliga
Den studerande visar bristfällig kunskap angående de andra studerandes skriftliga arbeten
Den studerande har följt anvisningarna för det skriftliga arbetet. Hen har en bristfällig kunskap i substansen även berörande det väsentliga

Arviointikriteerit, goda-synnerligen goda (3-4)

Kriterier för utvärdering av tentamen:
Den studerande kan redogöra för litteraturen, kan reflektera och motivera sina ståndpunkter

Bedömningskriterier för skriftliga arbeten:
Den studerande har följt anvisningarna för det skriftliga arbete och visar otillräcklig kunskap angående de andra studerandes skriftliga arbeten
Den studerande behärskar substansen i sitt arbete men tillämpningen är begränsad

Arviointikriteerit, berömliga (5)

Kriterier för utvärdering av tentamen:
Den studerande visar i sitt svar en fördjupad kunskap och mognad utöver det traditionella

Kriterier för utvärdering av skriftligt arbete individuellt eller i grupp:
Den studerande har följt anvisningarna för det skriftliga arbetet och visar att hon behärskar substansen. Hen har läst de övriga deltagarnas skriftliga arbeten samt kan ställa relevanta frågor och kan leda en diskussion vid seminarietillfället. Det skriftliga arbetet och det eventuella opponentskapet visar på någonting utöver det vanliga (tekniskt utförande, muntligt framförande, mogna reflektioner, självständigt arbetssätt)
Den studerande har följt anvisningarna för det skriftliga arbetet och visar att hon behärskar substansen. Hen har läst de övriga deltagarnas arbeten och kan ställa relevanta frågor och leda en diskussion vid seminarietillfället

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

0-5

Underkänd (0)

Den studerande har inte följt anvisningarna och hens kunskap om de andra studerandes arbeten saknas. Den studerande visar begränsad substanskunskap, kan inte det väsentliga

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Den studerande har följt anvisningarna och hens kunskap om de andra studerandes arbeten är bristfällig. Den studerande visar begränsad substanskunskap, kan det väsentliga.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Den studerande har följt anvisningarna för det skriftliga arbete och visar otillräcklig kunskap angående de andra studerandes skriftliga arbeten. Den studerande behärskar substansen i sitt arbete men tillämpningen är begränsad.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Den studerande har följt anvisningarna för det skriftliga arbetet och visar att hon behärskar substansen. Hen har läst de övriga deltagarnas skriftliga arbeten samt kan ställa relevanta frågor och leda en diskussion vid seminarietillfället. Det skriftliga arbetet och det eventuella opponentskapet visar på någonting utöver det vanliga (tekniskt utförande, muntligt framförande, mogna reflektioner, självständigt arbetssätt)
Den studerande har följt anvisningarna för det skriftliga arbetet och visar att hon behärskar substansen. Hen har läst de övriga deltagarnas arbeten och kan ställa relevanta frågor och leda en diskussion vid seminarietillfället.

Förkunskapskrav

Inga förkunskapskrav