Studieguide

Lärandemål

Studerande kan planera, förverkliga och utvärdera uppföljningen av hälsan, välbefinnandet och resurserna hos den väntande familjen samt hos familjen med nyfött barn
Studerande känner igen graviditets och förlossningsrelaterade risker och komplikationer och kan vid behov konsultera andra sakkunniga inom mödrahälsovården
Studerande känner till förlossningens förlopp och kan sköta en nödförlossning
Studerande kan handleda med resursförstärkande metoder klienterna i frågor relaterade till graviditet, förlossning, barnsängstid, parrelation och familjeplanering

Innehåll

Servicesystemet inom mödrahälsovården, vårdkedjan, mångprofessionellt arbete
Återkommande och omfattande hälsoundersökningar, screeningar
Normal samt komplicerad graviditet och barnsängstid
Identifiering och vård av hälsorisker och komplikationer
Samhällsmedvetenhet (aktuella utmaningar)
Den normala och den avvikande förlossningens förlopp, smärtlindring, nödförlossning
Eftergranskning
Resursförstärkande metoder, stöd för familjens resurser, föräldraskapet, familjens hälsa och välmående, mångprofessionellt hälsovårdararbete
Handledning i relation till vänte- och barnsängstiden samt stöd till den gravida och familjen under graviditet och barnsängstid
Familjeförberedelse
Familjeplanering, sexuella och reproduktiva hälsan, parrelationen
Socioekonomisk trygghet när familjen får barn
Tidig interaktion
Mångkulturellt arbete

Tid och plats

24.8-16.12.2022, Åbo

Studiematerial och rekommenderad litteratur

OBLIGATORISK LITTERATUR:
Paananen, U., Pietiläinen, S., Raussi-Lehto, E. & Äimälä, A-M. 2015. Kätilötyö. Edita.
Kapitlen 3-11.

ELLER

Kaplan, A., Hogg, B., Hildingsson, I. & Lundgren, I. 2009. Lärobok för barnmorskor. Studentlitteratur.
Kapitlen 3-8.

ELLER
Lindgren, H., Christensson, K. & Dykes, A-K. Reproduktiv hälsa - barnmorskans kompetensområde. Studentlitteratur.
Kapitlen 15-29.

OCH
Klemetti, R. & Hakulinen-Viitanen, T. (red.). 2015. Handbok för mödrarådgivningen. Nationell rekommendation.
https://www.julkari.fi/bitstream/handle/10024/126655/2015_THL_OPA040_web.pdf?sequence=3

OCH

THL: Mödra- och barnrådgivning. OBS! På finska finns mera omfattande information!
https://thl.fi/sv/web/barn-unga-och-familjer/social-och-halsovardstjanster/modra-och-barnradgivning
https://thl.fi/fi/web/lapset-nuoret-ja-perheet/sote-palvelut/aitiys-ja-lastenneuvola

OCH

Fosterscreening. SHM. https://stm.fi/sv/screeningar/fosterscreening

OCH

Blodtjänst, För mödrarådgivningar. https://www.blodtjanst.fi/for-halsovardsexperter/for-moderskapsradgivningar


REFERENSLITTERATUR:
Barn, unga och familjer, THL. https://thl.fi/sv/web/barn-unga-och-familjer och på finska (mer omfattande): https://thl.fi/fi/web/lapset-nuoret-ja-perheet

Deufel, M. & Montonen, E. 2016. Lapsivuodeaika. Helsinki: Duodecim.

Ensitieto vastasyntyneen vanhemmille. Vammaispalvelujen käsikirja. THL.
https://www.thl.fi/fi/web/vammaispalvelujen-kasikirja/lapset-perheet/ensitieto/ensitieto-vastasyntyneen-vanhemmille

Eviras näringsrekommendationer. https://www.ruokavirasto.fi/sv/

Främjande av sexuell hälsa. SHM. https://stm.fi/sv/halsoframjande/sexuell-halsa

Gravida - råd om bra mat. Livsmedelsverket. https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/kostrad/gravida

Hakulinen, T., Laajasalo, T. & Mäkelä, J. 2019. Vanhemmuuden ja parisuhteen tuen vahvistaminen: Teoriasta käytäntöön Ohjaus: 2019: 9. THL.

Lähisuhdeväkivalta. THL. https://thl.fi/fi/web/vakivalta/vakivallan-muodot/lahisuhdevakivalta

Ryttyläinen, K. & Valkama, S. 2010 (eller 2020). Seksuaalisuus hoitotyössä. Helsinki: Edita.

Sekusaalisuus puheeksi. THL. https://thl.fi/fi/web/lapset-nuoret-ja-perheet/kehittyvat-kaytannot/seksuaalisuus-puheeksi

Stenman, M. 2016. Liikkuvan äidin hyvinvointi. Raskausaika ja äitiys. Fitra Oy.

Tillsammans kring matbordet - Kostrekommendationer till barnfamiljer.
https://urn.fi/URN:ISBN:978-952-343-263-5

Täckman, A. & Tiiri, J. Sivuvaunu – Opas vammaisille äideille ja äitiydestä haaveileville sekä ammattilaisille. https://www.rusettiry.fi/sivuvaunu/

Våld i nära relationer och inom familjen. Social- och hälsovårdsministeriet. http://stm.fi/sv/forebyggande-av-vald-i-nara-relationer

Material som ges under föreläsningarna och laddas upp på Moodle.
Aktuella artiklar i Terveydenhoitajalehti & Kätilölehti
Övriga aktuella nätsidor

Observera att litteraturen kan uppdateras under kursens gång!

Undervisningsmetoder

1. Kursintroduktion

2. Självstudier/flipped learning/föreläsningar
Inför vissa föreläsningar får studerande material att läsa in sig på, alternativt delas materialet ut under föreläsningen. Under föreläsningarna behandlas case utgående från förhandsmaterialet och/eller material som delas ut på föreläsningen.

3. Gästföreläsningar (obligatorisk närvaro) i samarbete med kursen Hälsovårdarabete med barnfamiljen (se schema i Peppi)

4. Simulering (obligatorisk närvaro)

Praktik- och arbetslivssamarbete

.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

1. Diagnostiskt test om normal graviditet och förlossning på Moodle (se schema i Peppi).

2. Skriftliga parrapporten laddas upp på Moodle (under kursen Resursförstärkande hälsovårdarbete) och presenteras på seminarium (seminariets upplägg laddas upp på Moodle efter deadline), se Moodle för närmare uppgifter.

3. Muntlig examination i grupp v. 50.
Vid underkänd muntlig gruppexamination tenteras kursen individuellt skriftligt. Omtentamensdatum 20.1.2023, 10.2.2023

4. Simuleringar (se schema i Peppi)

Internationella kontakter

.

Förverkligandets alternativa prestationssätt

Kursen består av fyra delexaminationer.

1. Diagnostiskt test (0,25 sp)
Diagnostiskt test om normal graviditet och förlossning på Moodle. Bedöms gk/uk.

2. Skriftlig parrapport och seminarium (2 sp)
Kurserna Resursförstärkande hälsovårdararbete, Hälsovårdarabete med den väntande familjen och Hälsovårdarabete med barnfamiljen examineras tillsammans i form av en parrapport.
Studerande väljer (parvis) ett tema (t.ex. sömn, missbruk) och en metod (t.ex. motiverande samtal, resursförstärkande handledning) inom kursen Resursförstärkande hälsovårdarbete. Temat och metoden ska synliggöras och tillämpas på den gravida familjen och i barnfamiljen (inom kurserna Hälsovårdarabete med den väntande familjen och Hälsovårdarabete med barnfamiljen). I rapporten ska fokus ligga på förebyggande och hälsofrämjande arbete, Tema- och parindelning görs på Moodle i kursen Resursförstärkande hälsovårdarbete.
Rapporten ska basera sig på kurslitteraturen, relevanta webbsidor samt minst 3 vetenskapliga artiklar (en per kurs).
Paren ska boka in en handledningsgång med ansvariga lärare.
Bedöms enligt skala 1-5.
Studerande får skriftlig feddback efter seminariet.

3. Muntlig examination (2 sp)
Kurserna Hälsovårdararbete med den väntande familjen och Hälsovårdararbete med barnfamiljen examineras gemensamt med en muntlig examination i grupp.
Gruppindelning, exakt tidpunkt och upplägg för examinationen meddelas senare (via Moodle under kursen Hälsovårdararbete med den väntande familjen).
Bedöms enligt skala 1-5.
Studerande får skriftlig feedback efter examinationen.

4. Simuleringar (0,75 sp)
Obligatoriskt deltagande och förhandsuppgifter.

Studerandes tidsanvändning och belastning

Diagnostiskt test 1 h
Undervisning 32 h
Simulering 8 h
Examination (parrapport/seminarium och muntlig examination) 10 h
Självstudier 84 h

Periodisering av innehållet

.

Tilläggsuppgifter för studerande

.

Vitsordsskala

H-5

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

1. Diagnostiskt test
Bedömning gk/uk.
Testet består av flervalsfrågor och ja-nej-frågor. För godkänt vitsord ska testet vara gjort.

2. Skriftlig parrapport, bedömning 1-5/uk
Bedömning: substanskunskap (se kompetenserna och innehåll i de angivna kurserna), integrering av teoretisk och praktisk kunskap.

3. Muntlig gruppexamination, bedömning 1-5/uk.
Bedömning: substanskunskap (se kompetenserna och innehåll i de angivna kurserna), integrering av teoretisk och praktisk kunskap, reflektionsförmåga. Studerande bedöms individuellt enligt substanskunskap (se kompetenser och innehåll) och förmåga till reflektion.

4. Simuleringar gk/uk
Obligatotiskt deltagande.

Underkänd (0)

Skriftlig parrapport:
Temaområdena behandlas fragmentariskt.
Litteraturen används inte.
Reflektioner framförs inte.
Brister i den tekniska utformningen.

Muntlig gruppexamination:
Studerande deltar inte på eget initiativ i gruppens diskussion. Studerande kan inte besvara frågor som ställs till hen.

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Skriftlig parrapport:
Temaområdena behandlas kort.
Litteraturen refereras
Reflektioner framförs endast i begränsad utsträckning.
Den tekniska utformningen är nöjaktig.

Muntlig gruppexamination:
Studerande deltar sporadiskt i gruppens diskussion. Studerande använder enbart kurslitteratur eller enbart egna reflektioner som grund för sina svar.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Skriftlig parrapport:
Temaområdena behandlas mångsidigt.
Litteraturen tillämpas.
Texten är reflekterande och kritiska synpunkter finns.
Den tekniska utformningen är god.

Muntlig gruppexamination:
Studerande deltar i gruppens diskussion och bidrar med relevant kunskap. Studerande använder både kurslitteratur och sina egna reflektioner som grund för sina svar, men inte systematiskt.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Skriftlig parrapport:
Temaområdena behandlas uttömmande och mångsidigt.
Litteraturen analyseras och tillämpas.
Reflektionen är vetenskapligt analytisk.
Den tekniska utformningen är berömlig.

Muntlig gruppexamination:
Studerande deltar aktivt i gruppens diskussion under examinationen och bidrar med relevant och korrekt kunskap. Studerande använder systematiskt både kurslitteratur samt sina egna reflektioner som grund för sina svar.

Förkunskapskrav

Rekommenderas att studerande har deltagit i kurser under termin 1, 2, 3, 4, 5 och 6 och har avlagt 180 sp.