Hälsovårdararbete med barnfamiljen (5 sp)
Kod: HVV22HA04-3003
Förverkligandets information
Anmälningstid
01.12.2025 - 30.12.2025
Tajmning
29.09.2025 - 20.12.2025
Antal studiepoäng
5 op
Andel virtuell undervisning
4.5 op
Prestationssätt
10 % Kontaktundervisning, 90 % Virtuell undervisning
Ansvarig enhet
Institutionen för hälsa och välfärd
Undervisningsspråk
- Svenska
Utbildning
- Utbildning till hälsovårdare
Lärare
- Anita Ståhl-Levón
- Jaana-Sofia Tengström
- Tommy Björklund
Lärare
Jaana-Sofia Tengström
Grupper
-
UHV25F-VHälsovårdare (YH), h25, flerform, Vasa
Lärandemål
Studerande:
- behärskar metoder för att stöda och följa upp barnets tillväxt och utveckling
- känner igen och kan tidigt ingripa vid situationer som kan utgöra risk för barnets hälsa och utveckling
- har kunskap om parförhållande, föräldraskap och tidig interaktion
- har beredskap att ge handledning och rådgivning åt familjen i fostranfrågor och frågor relaterade till hälsovanor
- kan beakta barnets och familjens kulturtillhörighet
- har förutsättning för att kunna fungera inom olika nätverk och samarbetsgrupper för att stöda barnet och familjen
- behärskar vaccinationsverksamhet inom barnrådgivningen
- har grundläggande kunskap i neonatalvård och uppföljning och vård av det sjuka nyfödda barnet
- kan ge stöd och råd och handledning åt föräldrar med sjuka nyfödda
- kan använda sig av digitala lösningar i mötet barnfamiljen
Innehåll
Parförhållande , föräldraskap , tidig interaktion
Metoder för att stöda och följa upp barnets tillväxt och utveckling
Återkommande och omfattande hälsoundersökningar, screeningar
Tidigt ingripande och igenkännande av situationer som kan utgöra risk för barnets hälsa och utveckling , inklusive barnskydd
Handledning och rådgivning åt familjen i fostranfrågor och frågor relaterade till hälsovanor
Interprofessionellt och interkulturellt hälsovårdararbete
Vaccinationsverksamhet inom barnrådgivningen
Neonatal vård
Digitala verktyg
Tid och plats
Hösten 2025
Studiematerial och rekommenderad litteratur
https://thl.fi/sv/web/barn-unga-och-familjer/stodmaterial/lagar-och-handbocker/arbetet-vid-modra-och-barnradgivningen/lagstiftning.
SHM 2005:12. Rådgivningsbyråerna för barnavård som stöd för barnfamiljerna. Handbok för personalen.
https://thl.fi/sv/web/handbok-for-barnradgivningar,
https://thl.fi/sv/web/barn-unga-och-familjer/stodmaterial/blanketter/blanketter-for-arbetet-vid-radgivningar,
Mäki, Wikström, Hakulinen m.fl. Hälsoundersökning vid barnrådgivning och inom skolhälsovård. Handbok 31/2018 (elektronisk),
http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-343-066-2,
https://www.julkari.fi/handle/10024/80049,
https://www.julkari.fi/handle/10024/80056,
Blair, M m.fl. 2013. Barnhälsovetenskap. Studentlitteratur.
Haarala, P et al. Terveydenhoitajan osaaminen. 2015.
Magnusson,M.mfl. 2016. Barnhälsovård -att främja barns hälsa.
Arfman, S & Hujala, N. 2010. Ravitsemus neuvolatyössä. Edita.
https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/kostrad-och-matvanor/barn-och-ungdomar
https://www.julkari.fi/handle/10024/116079,
Tillsammans kring matbordet, kostrekommendationer till barnfamiljer,
http://www.julkari.fi/bitstream/handle/10024/130021/KIDE27_RUOTSI_WEB.pdf?sequence=1&isAllowed=y,
https://www.julkari.fi/handle/10024/90855,
https://julkaisut.valtioneuvosto.fi/bitstream/handle/10024/73899/Es200810swe.pdf?sequence=1,
Sosiaali- ja terveysministeriön julkaisuja. Edistä, ehkäise, vaikuta. Seksuaali- ja lisääntymisterveyden edistäminen. Toimintaohjelma 2014-2020. Helsingfors.
Sosiaali- ja terveysministeriön selvityksiä 2008:24. Isien ja isyyden tukeminen äitiys- ja lastenneuvoloissa.
Ensi- ja turvakotien liitto. Tunnista vauvan hätä! Vauvan kaltoinkohtelun tunnistaminen ja siihen puuttuminen
Folkhälsoinstitutet. Vaccinatörens handbok. (www.thl.fi)
Korteniemi-Poikela, E & Cacciatore, R. 2010. Opas vanhemmille. Portaita pitkin. Lapsen ja nuoren seksuaalisuuden kehittyminen. WSOY.
Ryttyläinen, K. & Valkama, S. 2010. Seksuaalisuus hoitotyössä. Edita.
SHM Publikation 2010:7. Slå inte barnet! Nationella handlingsprogrammet för att minska kroppslig aga 2010-2015.http://lapsiasia.fi/wp-content/uploads/2015/04/sla_inte_barnet.pdf
https://www.mll.fi/,
THL; Neuko tietokanta, https://www.terveysportti.fi/apps/dtk/nko
https://www.folkhalsan.fi/barn/,
Litteraturtips till de virtuella smågruppsarbeten:
Fossum 2019. Samtal och bemötande i vården. (eller tidigare upplaga).
Forsberg & Wallmark 2021. Nätverksboken - om mötets möjligheter (eller tidigare upplaga)
Hedström 2014. Barn som oroar - bemötande och metoder i förskolan och förskoleklass
Herz & Johansson 2019 Det professionella mötet (boken beställd till biblioteket)
Lundström 2019 Att förstå föräldrar - till barn med funktionsnedsättning (boken beställd till biblioteket)
Nilsson Tapper 2021 Professionella samtal med barn (boken beställd till biblioteket)
Ringborg 2020 Förändrade familjesamtal (boken beställd till biblioteket)
THL 2017 . Skapa förtroende . Skydda barnet.
https://www.julkari.fi/bitstream/handle/10024/136182/Skapa%20f%c3%b6rtroende%20-%20Skydda%20barnet_2019_10_09.pdf?sequence=4&isAllowed=y
+ Annat material som laddas upp på kursens Moodlesida
Rikssvenskt material
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/3addb7a81de44a8b8a8f4bfa29b8306c/forskolans-paverkan-barns-halsa-01086.pdf,
http://www.vardgivarguiden.se/globalassets/behandlingsstod/barnhalsovard/bhv-rapporter/barns-ojamlika-forutsattningar.pdf?IsPdf=true,
https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/kostrad-och-matvanor/barn-och-ungdomar.
Referenslitteratur :
Ahonen, L. 2017. Haastavat kasvatustilanteet. Lämpimän vuorovaikutuksen käsikirja. Juva: PS-Kustannus. Ur verket läses: Osa I Lapsen sosiaalisemotionaaliset taidot ja niiden tukeminen. Sidorna 16–5.
Mothander-Risholm P; Broberg;A. 2018. Att möta små barn och deras föräldrar I vården: om anknytning, utveckling och samspel.
MLL. Hur växer och utvecklas barn.
Hundeide, K. Vägledande samtal. 2008. WS Bokwell.
Aktuella facktidskrifter, forkningar och artiklar
Olsson,B.& Olsson, K. 2013. Att se möjligheter i svårigheter. Barn och ungdomar med koncentrationssvårigheter.
Observera att litteraturen kan uppdateras under kursens gång
Undervisningsmetoder
Föreläsningar, självstudier, smågruppsarbeten, pararbete, case-arbete
Föreläsning och övningar i neontal vård
Föreläsningar i barnskyddet
Gästföreläsning, obligatorisk närvaro.
Simulering (obligatorisk närvaro)
Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)
På svenska
1. Hemtentamen 2 sp 1-5
2. Uppgift i neonatal vård 1 sp 1-5
3. Smågruppsarbeten + uppgift tredje sektor 0,5 sp GK/UK
4. Pararbete i interprofessionellt arbete 1 sp 1-5
4. Simulering, obligatoriskt deltagande 0,5 sp GK/UK
Vitsordsskala
H-5
Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)
Kriterier för utvärdering av tentamen
Den studerande har en ytlig kunskap i ämnet (utantill läsning)
Bedömningskriterier för skriftliga arbeten
Den studerande har följt anvisningarna och hens kunskap om de andra studerandes arbeten är bristfällig. Den studerande visar begränsad substanskunskap, kan det väsentliga.
Den studerande visar bristfällig kunskap angående de andra studerandes skriftliga arbeten. Den studerande har följt anvisningarna för det skriftliga arbetet. Hen har en bristfällig kunskap i substansen även berörande det väsentliga
Arviointikriteerit, goda-synnerligen goda (3-4)
Kriterier för utvärdering av tentamen
Den studerande kan redogöra för litteraturen, kan reflektera och motivera sina ståndpunkter
Bedömningskriterier för skriftliga arbeten
Den studerande har följt anvisningarna för det skriftliga arbete och visar otillräcklig kunskap angående de andra studerandes skriftliga arbeten. Den studerande behärskar substansen i sitt arbete men tillämpningen är begränsad.
Arviointikriteerit, berömliga (5)
Kriterier för utvärdering av tentamen
Den studerande visar i sitt svar en fördjupad kunskap och mognad utöver det traditionella
Kriterier för utvärdering av skriftligt arbete individuellt eller i grupp
Den studerande har följt anvisningarna för det skriftliga arbetet och visar att hon behärskar substansen. Hen har läst de övriga deltagarnas skriftliga arbeten samt kan ställa relevanta frågor och
Kan leda en diskussion vid seminarietillfället. Det skriftliga arbetet och det eventuella opponentskapet visar på någonting utöver det vanliga (tekniskt utförande, muntligt framförande, mogna reflektioner, självständigt arbetssätt)
Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)
DBedömningsgrunder finns i: Uppgifter om studieperioden
Förkunskapskrav
HVV22HA01