Studieguide

Lärandemål

Studerande:
• behärskar hållfasthetslärans grunder
• kan göra elementära dimensioneringsberäkningar för de typiska stomelementen i byggnader
• kan identifiera hållfasthetsriskerna för olika slags bärande konstruktioner.

Innehåll

Introduktion till hållfasthetsläran
Drag-, tryck- och skjuvspänningar
Hookes lag och elasticitetsmodulen
De vanligaste konstruktionsmaterialen och deras egenskaper
Värmespänningar
Böjhållfasthet, böjmoment, tvärsnittets tröghetsmoment och böjmotstånd
Tvärkraftdiagram och momentdiagram
Nerböjning
Vridhållfasthet
Utmattningshållfasthet
Knäckningshållfasthet
Vippning, buckling och andra stabilitetsproblem
Hållfasthetsterminologi på svenska, finska och engelska

Tid och plats

Andra studieåret, period 4 (mars-april), vårterminen 2022.
Campus Raseborg.

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Föreläsningsmaterial
Dahlberg, T. Teknisk hållfasthetslära.
Byggnadskalendern/Rakentajain kalenteri
Beer, F & Johnson, R. Mechanics of Materials
Övriga tabellsamlingar såsom MAOLs tabeller

Undervisningsmetoder

Introduktion till hållfasthetslära
Drag-, tryck- och skjuvspänning
Hookes lag och elasticitetsmodulen
De vanligaste konstruktionsmaterialen och deras egenskaper
Värmespänningar
Böjhållfasthet, böjmoment, tvärsnittets tröghetsmoment och böjmotstånd
Tvärkraftsdiagram och momentdiagram
Nerböjning
Vridhållfasthet
Utmattningshållfasthet
Knäckningshållfasthet
Vippning, buckling och andra stabilitetsproblem

Yrkeskunskaper som övas:
Att kunna presentera sina beräkningar
Att känna en del begrepp och terminologi även på engelska och finska

Arbetsformer:
Föreläsningar med räkneövningar
Obligatorisk självstudieuppgift med obligatorisk närvaro då självstudieuppgiften skall presenteras.
Arbetsformerna och ev. krav presenteras noggrannare i veckoschema som finns tillgänglig i tillhörande Moodlekurs.
Som informationskanal används Moodlekursen.
En del av föreläsningarna kan man följa i realtid på distans via WebEx, efter överenskommelse med läraren på förhand

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Kurstentamen i period 4 följt av två omtentamenstillfällen.

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Studerande uppfyller kursens mål, och i berörda kursförverkligande obligatoriska moment, på en tillfredsställande nivå

Arviointikriteerit, goda-synnerligen goda (3-4)

Studerande uppfyller kursens mål, och i berörda kursförverkligande obligatoriska moment, på en god nivå

Arviointikriteerit, berömliga (5)

Studerande uppfyller kursens mål, och i berörda kursförverkligande obligatoriska moment, på en berömlig nivå

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Tentamen.
För att få rätt att delta i kurstentamen måste självstudieuppgiften vara godkänd. En del närvaro är obligatorisk.

Underkänd (0)

Den studerande har inte uppvisat tillräckliga grundkunskaper i ämnet. Det vill säga antingen saknar den studerande tentamensrätt eller så presterar han under 40% av de totala poängen i tentamen.

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Kursvitsordet 1-5 baseras på tentamensresultat enligt en linjär vitsordsskala. 40% av totala poängmängden i tentamen krävs för att uppnå godkänd nivå.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Kursvitsordet 1-5 baseras på tentamensresultat enligt en linjär vitsordsskala. 40% av totala poängmängden i tentamen krävs för att uppnå godkänd nivå.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Kursvitsordet 1-5 baseras på tentamensresultat enligt en linjär vitsordsskala. 40% av totala poängmängden i tentamen krävs för att uppnå godkänd nivå.

Förkunskapskrav

Studiehelheten Grunder i byggnadsteknik och matematikkursen Funktioner och ekvationer 1, eller motsvarande kunskaper