Studieguide

Lärandemål

Efter godkänd kurs förväntas den studerande:
- behärska ett modelleringsprogram för att skapa 3D modeller (Siemens NX)
- kunna skapa 3-dimensionella modeller och 2-dimensionella måttritningar av dem.
- förstå möjligheterna och fördelarna som 3-D modelleringen medför.
- känna till kopplingen mellan konstruktionsmodeller och övriga produktionsprocesser.

Innehåll

- Solida modeller
- Ytmodeller
- Rörmodeller
- Bockade tunnplåtsmodeller
- Sammanställningar med rörliga delar

Tid och plats

Period 2 hösten 2023. Udervisningen sker i datasal.

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Studiematerial i Moodle. En del material finns som videon.

Undervisningsmetoder

Praktiska ledda övningar i modelleringsprogrammet NX
Antalet övningsuppgifter är 15.
Efter varje färdigställd övning inlämnas en ritning för bedömning. Ritningen bör ha tillräcklig
information för tillverkning av detaljen.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Tenttilfälle vecka 50, 2024
Omtent vecka 1, 2025
Sista omtentstillfälle 17.1.2025

Förverkligandets alternativa prestationssätt

Kursen kan göras på distans.

Studerandes tidsanvändning och belastning

Förväntad arbetsmängd: 108 timmar varav 48 timmar är schemalagda

Tilläggsuppgifter för studerande

Programmet NX finns installerat på samtliga datorer i Technobotnia. Programmet kan installeras
på egen dator och man använder då skolans licens via en VPN anslutning.

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Känna till hur 3D-modeller byggs upp och självständigt kunna skapa enkla 3D-modeller .
Känna till samband mellan 3D-modell och ritning.
Känna till hur 3D-modellering påverkar andra områden inom maskintekniken.

Arviointikriteerit, goda-synnerligen goda (3-4)

Självständigt kunna bygga upp 3D-modeller.
Förstå sambanden mellan 3D-modell och ritning samt behjälpligt kunna dokumentera 3D-modellen.
Förstå principerna för parametrisering.
Behjälpligt förmå beakta 3D-modelleringens påverkan på andra områden inom maskintekniken.

Arviointikriteerit, berömliga (5)

Självständigt kunna bygga upp komplexa 3D-modeller.
Självständigt kunna dokumentera 3D-modeller enligt rittekniska regler.
Kan tillämpa parametrisering i uppbyggnad av 3D-modeller.
Självständigt förmå beakta 3D-modelleringens påverkan på andra områden inom maskintekniken.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Kursbedömningen baserar sig på ett tenttillfälle och övningsuppgifterna. Övningsuppgifterna
bedöms och poängsätts.
Kursbedömningens viktfaktorer:
Övningsuppgifter 40%
Tent 60%

Till godkänt vitsord krävs minst 15 poäng från övningsuppgifterna samt godkänd tent.

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Känner till hur 3D-modeller byggs upp och kan självständigt skapa enkla 3D-modeller .
Känner till samband mellan 3D-modell och ritning.
Känner till hur 3D-modellering påverkar andra områden inom maskintekniken.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Kan självständigt bygga upp 3D-modeller.
Förstår sambanden mellan 3D-modell och ritning samt kan behjälpligt dokumentera 3Dmodellen.
Förstår principerna för parametrisering.
Förmår behjälpligt beakta 3D-modelleringens påverkan på andra områden inom maskintekniken.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Kan självständigt bygga upp komplexa 3D-modeller.
Kan självständigt dokumentera 3D-modeller enligt rittekniska regler.
Kan tillämpa parametrisering i uppbyggnad av 3D-modeller.
Förmår självständigt beakta 3D-modelleringens påverkan på andra områden inom maskintekniken

Förkunskapskrav

Ritteknik (Rekommenderad)

Tilläggsuppgifter

Kursen kan utföras på distans.

Lärandemål

Efter genomgången kurs skall den studerande kunna göra beräkningar kring grundläggande termodynamiska processer såsom uppvärmning/nedkylning, blandning, kompression/expansion och förbränning, samt kring kretsprocesser.

Innehåll

Termodynamiska egenskaper hos olika fluider inklusive fuktig luft
Termodynamiska processer
Termisk kraftproduktion
Kylanläggningar och värmepumpar
Förbränning

Tid och plats

Vasa, Period 2 hösten 2024

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Kompendium och övrigt material distribueras via MOODLE

Rekommenderad bredvidläsningslitteratur:
Cengel, Cimbala & Turner: "Fundamentals of Thermal-Fluid Sciences (in SI Units)"
Ekroth & Granryd, "Tillämpad termodynamik"

Undervisningsmetoder

Räkneövningar

Praktik- och arbetslivssamarbete

-

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Tiderna för inlämningsuppgifter och kortförhör anges i kursschemat i MOODLE.

Internationella kontakter

-

Förverkligandets alternativa prestationssätt

-

Studerandes tidsanvändning och belastning

Totalt 108 h fördelat på
48 h räkneövning
60 h självstudier

Periodisering av innehållet

Enligt kursschemat på MOODLE

Tilläggsuppgifter för studerande

-

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Kan beräkna de termodynamiska tillståndsstorheterna med hjälp av tabeller, diagram, datorprogram eller formler.
Kan använda energi- och massbalanser för att göra beräkningar för enskilda stationära processer.
Kan beräkna verkningsgrader för turbiner och kompressorer.
Kan räkna enkla kretsprocesser och tolka diagram över dessa.
Kan med diagram eller programvara beräkna luftmängd, rökgasmängd och rökgasens entalpitet.
Kan vid standardberäkningar, använda korrekta beteckningar och presentera räknegången någorlunda systematiskt.

Arviointikriteerit, goda-synnerligen goda (3-4)

Känner till och kan förklara innebörden i centrala termodynamiska storheter och begrepp samt hur storheter beror av varandra.
Kan göra mera krävande beräkningar för kretsprocesser.
Kan göra beräkningar för processer med fuktig luft som involverar kondensation/vattentillförsel.
Kan göra energiberäkningar utgående från rökgassammansättning.
Kan använda datoriserade verktyg för att effektivt analysera och beskriva samband.

Arviointikriteerit, berömliga (5)

Känner till den statistiska tolkningen av entropibegreppet och kan dra enkla slutsatser utgående från denna.
Kan göra beräkningar för ickestationära processer.
Kan genom stökiometriska beräkningar bestämma luftmängd, rökgasmängd och rökgasens sammansättning.
Kan härleda termodynamiska samband.
Kan använda datoriserade verktyg för att göra matematiskt mer komplicerade termodynamiska beräkningar.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Examination sker genom inlämningsuppgifter och korta förhör i moodle.
Kursvitsordet baseras på totalpoängen från inlämningsuppgifterna och förhören.
För godkänt krävs 1/3 av maxpoäng.

Underkänd (0)

Uppfyller inte kriterierna för vitsordet 1

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Kan beräkna de termodynamiska tillståndsstorheterna med hjälp av tabeller, diagram, datorprogram eller formler.
Kan använda energi- och massbalanser för att göra beräkningar för enskilda stationära processer.
Kan beräkna verkningsgrader för turbiner och kompressorer.
Kan räkna enkla kretsprocesser och tolka diagram över dessa.
Kan med diagram eller programvara beräkna luftmängd, rökgasmängd och rökgasens entalpitet.
Kan vid standardberäkningar, använda korrekta beteckningar och presentera räknegången någorlunda systematiskt.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Känner till och kan förklara innebörden i centrala termodynamiska storheter och begrepp samt hur storheter beror av varandra.
Kan göra mera krävande beräkningar för kretsprocesser.
Kan göra beräkningar för processer med fuktig luft som involverar kondensation/vattentillförsel.
Kan göra energiberäkningar utgående från rökgassammansättning.
Kan använda datoriserade verktyg för att effektivt analysera och beskriva samband.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Känner till den statistiska tolkningen av entropibegreppet och kan dra enkla slutsatser utgående från denna.
Kan göra beräkningar för ickestationära processer.
Kan genom stökiometriska beräkningar bestämma luftmängd, rökgasmängd och rökgasens sammansättning.
Kan härleda termodynamiska samband.
Kan använda datoriserade verktyg för att göra matematiskt mer komplicerade termodynamiska beräkningar.

Förkunskapskrav

Inga

Lärandemål

Efter godkänd kurs förväntas den studerande:
• Kunna definiera och beskriva grundläggande begrepp inom styr- och reglerteknik
• Kunna förstå hur styr- och reglerkretsar är uppbyggda
• Kunna utföra val av lämpliga givare och lämpligt kommunikationssätt med styrenhet
• Kunna analysera och programmera plc-program
• Kunna utföra val av parametrar för reglersystem

Innehåll

Kursinnehållet är som följer:
• Benämningar och begrepp inom styr- och reglerteknik
• Styrsystem och kommunikation
• Sensorer, deras funktion och användningsområden
• Maskinsäkerhets komponenter
• Val av typ på styrsystem
• Reglersystem och inställning av deras parametrar
• PLC-system

Tid och plats

Föreläsningsmaterial
Manualer
Bredvidläsning:
Industriell robotteknik, Gunnar S. Bolmsjö
IEC 61131-3: Programming Industrial Automation Systems, ISBN 978-3-642-12014-5

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Se gällande förverkligande för kursen Styr- och reglerteknik - MAP18AU02

Undervisningsmetoder

Föreläsningar
Frågeportfolio
Övningar
Övningsarbeten

Förverkligandets alternativa prestationssätt

Skriftlig tent
Godkända datorövningar och övningsarbeten
Godkänd frågeportfolio

Studerandes tidsanvändning och belastning

135h (Föreläsningar, datorövningar, övningsuppgifter, övningsarbeten, frågeportfolio, tentamen

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

• Känner till de vanligaste benämningarna och olika fenomen
• Känner till de vanligaste komponenterna samt deras användningsändamål
• Kan utföra val av givare
• Känner till olika styrmetoder samt kan skapa enkla plc program
• Förstår inverkan av olika parametrar i reglersystem

Arviointikriteerit, goda-synnerligen goda (3-4)

• Känner till olika benämningar och olika fenomen
• Kan utföra val av lämplig mätmetod, givare och lämplig kommunikation
• Kan skapa PLC-program för olika automationstekniska ändamål
• Kan tillämpa kunskap vid inställning av reglersystem

Arviointikriteerit, berömliga (5)

• Känner till olika avancerade fenomen och vad de innebär samt hur de kan tillämpas/motverkas inom styr- och reglertekniken
• Självständigt kunna bygga upp en automatisk process
• Kunna argumentera för olika val av komponenter och tekniska lösningar
• Självständigt kunna felsöka och hitta lösningar

Bedömningskriterier, godkänt/underkänt

Godkända övningsarbeten, uppgifter samt tentamen.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Skriftlig tentamen (65 % av kursvitsordet)
Övningsarbeten 35 %

Underkänd (0)

- känner inte till principerna för programmering av styrsystem
- känner inte till principerna för val av utrustning till styrsystem

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

- Förstår automationstekniken grundprinciper
- Känner till principerna för programmering av styrsystem
- Känner till baskomponenter i automationssystem

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

- Kan skapa programvara för enkla styrsystemstillämpningar
- Känner till principerna för val av utrustning till styrsystem
- Känner till komponenter i automationssystem

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Förstår automationstekniken grundprinciper
- Kan planera enkla automationssystem
- Kan skapa programvara för mer krävande styrsystemstillämpningar
- Känner till komponenter i automationssystem och kan tillämpa kunskapen

Förkunskapskrav

Hydraulik och pneumatik ( Rekommenderas )

Lärandemål

Efter avslutad kurs skall den studerande känna till grunderna i bilteknik och praktiskt
kunna använda sig av kunskaperna

Innehåll

- Presenteras separat av föreläsaren vid kursstart. Innehållet kan förändras vartefter
utvecklingen går vidare inom bilelektroniken.

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Presenteras vid kursstart av föreläsaren

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

- Känner till grunderna i bilteknik och kunna utföra praktiska uppgifter

Arviointikriteerit, goda-synnerligen goda (3-4)

Kan använda sig av sina kunskaper för att kunna redogöra för olika tekniska system
i ett fordon

Arviointikriteerit, berömliga (5)

Kan kritiskt analysera fel eller egenskaper i de olika systemen i en bil

Bedömningskriterier, godkänt/underkänt

- Godkända laborationer med tillhörande rapporter
- Aktiv närvaro vid laborationstillfällena

Förkunskapskrav

Bilteknik 1 ( Rekommenderad )

Lärandemål

Efter avslutad kurs skall den studerande känna till och kunna beskriva hur ett grundläggande elektroniskt system är uppbyggd i en modern bil.

Innehåll

- Presenteras separat av föreläsaren vid kursstart. Innehållet kan förändras vartefter utvecklingen går vidare inom bilelektroniken.

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Presenteras vid kursstart av föreläsaren

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Känner till de olika elektroniska systemen samt deras normala benämning

Känner till de olika systemen samt deras normala benämningar

Känner till de olika systemen för kommunikation samt deras benämningar
Känner till olika batterityper för hybrid- och elbilar och maskiner
Känner olika diagnossystemen och program samt deras normala benämningar

Arviointikriteerit, goda-synnerligen goda (3-4)

Kan beskriva de olika systemens funktioner och förstå deras inverkan och hur de påverkas

Kan beskriva de olika systemens funktioner och förstå deras inverkan och hur de påverkas
Kan beskriva de olika systemens funktioner och förstå deras inverkan samt var, och varför
Kan bedöma deras lämplighet för ändamålet samt för och nackdelar
Kan beskriva de olika systemens funktioner och förstå var de kan användas

Arviointikriteerit, berömliga (5)

Kan beräkna och planera för de olika systemen samt förstå deras inbördes växelverkan

Kan redogöra för de riskerna med ingrepp i konstruktioner som påverkar de olika säkerhetssystemens funktion

Kan beräkna och planera för de olika systemen samt förstå deras styrkor och svagheter
Förstår batteriteknikens inverkan på miljön vad gäller tillverkning användning och skrotning alt. återanvändning
Kan planera för de olika systemen, installera och konfigurera hårdvara och mjukvara

Bedömningskriterier, godkänt/underkänt

- Godkänd(a) tent/tenter
- Aktiv närvaro i kursen

Förkunskapskrav

Personbilsteknik ( Rekommenderad )

Lärandemål

Efter godkänd kurs skall den studerande känna till och kunna beskriva hur ett grundläggande elektroniskt system är uppbyggd i en modern bil samt kunna praktiskt beskriva och analysera det.

Innehåll

- Presenteras separat av föreläsaren vid kursstart. Innehållet kan förändras vartefter utvecklingen går vidare inom bilelektroniken.

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Presenteras vid kursstart av föreläsaren

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

- Känner till grunderna i bilelektronik

Arviointikriteerit, goda-synnerligen goda (3-4)

Använda sig av sina kunskaper för att kunna redogöra för elektroniska systemen i ett fordon

Arviointikriteerit, berömliga (5)

Kan kritiskt analysera fel eller egenskaper i de elektroniska systemen

Bedömningskriterier, godkänt/underkänt

- Godkända labortationer med tillhörande rapporter
- Aktiv närvaro vid alla laborationer

Förkunskapskrav

Personbilsteknik, Bilelektronik 1 ( Rekommenderade )

Lärandemål

Efter godkänd kurs skall den studerande kunna praktiskt analysera vanliga fel på en bil och kunna använda sedvanlig verkstadsutrustning , egna kunskaper och litteratur vid analys av felen.

Innehåll

Presenteras separat av föreläsaren vid kursstart. Innehållet kan förändras vartefter utvecklingen går vidare inom bilelektroniken.

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Presenteras vid kursstart av föreläsaren.

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Känner till grunderna i bilteknik och kunna utföra praktiska uppgifter.

Arviointikriteerit, goda-synnerligen goda (3-4)

Kan använda sig av sina kunskaper för att kunna redogöra för olika tekniska system i ett fordon

Arviointikriteerit, berömliga (5)

Kan använda sig av sina kunskaper för att kunna redogöra för olika tekniska system i ett fordon

Bedömningskriterier, godkänt/underkänt

- Godkända laborationer med tillhörande rapporter
- Aktiv närvaro vid laborationstillfällena

Förkunskapskrav

Billaborationer 1

Lärandemål

Efter avslutad kurs skall den studerande känna till grunderna i valda delar av biltekniken, både traditionell och modern.

Innehåll

Grunderna i valda delar av biltekniken samt väghållning och alternativa energilösningar.

Tid och plats

Enligt schema

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Kursmaterialet tillhandahålls på Moodle och presenteras vid första kurstillfället.

Undervisningsmetoder

Föreläsningar och projektuppgifter. Även utomstående föreläsare kan användas.

Praktik- och arbetslivssamarbete

Exkursion till bilföretag i Vasa

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Kursen innehåller två tenter under kursens gång. Tidpunkterna fastställs under kursens gång enligt överenskommelse med deltagarna.

Internationella kontakter

Inga

Studerandes tidsanvändning och belastning

Tidsanvändningen består av deltagande i föreläsningarna, projektuppgifter som görs på studerandens egen tid, och förberedelse för tenterna. Fördelningen är ungefärligen såhär:
1/3 Föreläsningar
1/3 Uppgifter
1/3 Förberedelser inför tenter

Periodisering av innehållet

- Grupparbetet börjar direkt under kursens gång och pågår ständigt. Presentationerna utförs enligt överenskommelse. Föreläsningarna pågår under hela kursen gång enligt schemat

Tilläggsuppgifter för studerande

Anmälan om deltagande i kurs görs till kursledaren senast inom två veckor från kursstart.

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

- Känner principerna för bromsande krafter och deras effektbehov. Känner konstruktionen av bromssystem i moderna fordon och andra säkerhetslösningar.
-Känner olika lösningar för hjulupphängning och fjädring på lätta fordon
-Känner till vilka alternativa energikällor som finns ss hybridteknik, elbilar mm
- Känner till fordonslagstiftningen i tillämpliga delar

Arviointikriteerit, goda-synnerligen goda (3-4)

-Kan beräkna och bedömma olika fordonslösningars lämplighet med tanke på prestanda, ekonomisk och miljövänlig drift. Likaså broms- och säkerhetsklösningar
-Kan förklara och bedömma olika hjulupphängningars egenskaper
-Kan bedöma lämpligheten av alternativa energikällor för framdrivning av fordon beroende på transportbehovet eller arbetsuppgifterna för en arbetsmaskin
-Kan förstå och bedöma helheten i olika fordonslösningar

Arviointikriteerit, berömliga (5)

- Kan tillämpa beräkningsmetoder för olika fordonslösningar och skapa nya lösningar
Kan tillämpa mångsidigt kunnande vid bedömning av ett fordons vägegenskaper
- Kan redogöra för energiackumulerande lösningar för fordonens drivsystem
- Kan opartiskt argumentera för olika fordons lösningars lämplighet i olika sammanhang

Bedömningskriterier, godkänt/underkänt

- Aktivt deltagande i kursen
- Godkända tenter (samtliga)

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

- Deltagande
- Grupparbete
- Tentresultat

Underkänd (0)

Studerande är underkänd:
- Ej fått alla tenter är godkända
- Ej deltagit i föreläsningarna
- Ej gjort projektuppgiften.

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Bilteknik:
Känner principerna för bromsande krafter och deras effektbehov. Känner konstruktionen av bromssystem i moderna fordon och andra säkerhetslösningar.
Väghållning:
Känner olika lösningar för hjulupphängning och fjädring på lätta fordon
Alternativa energilösningar:
Känner till vilka alternativa energikällor som finns
Fordonslagstiftning:
Känner till fordonslagstiftningen i tillämpliga delar

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Bilteknik:
Kan beräkna och bedömma olika fordonslösningars lämplighet med tanke på prestanda, ekonomisk och miljövänlig drift. Likaså broms- och säkerhetslösningar
Väghållning:
Kan förklara och bedömma olika hjulupphängningars egenskaper
Alternativa energilösningar:
Kan bedöma lämpligheten av alternativa energikällor för framdrivning av fordon beroende på transportbehovet eller arbetsuppgifterna för en arbetsmaskin
Fordonslagstiftning:
Kan förstå och bedöma helheten i olika fordonslösningar

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Bilteknik:
Kan tillämpa beräkningsmetoder för olika fordonslösningar och skapa nya lösningar
Väghållning:
Kan tillämpa mångsidigt kunnande vid bedömning av ett fordons vägegenskaper
Alternativa energilösningar:
Kan redogöra för energiackumulerande lösningar för fordonens drivsystem
Fordonslagstiftning:
Kan opartiskt argumentera för olika fordons lösningars lämplighet i olika sammanhang

Förkunskapskrav

-Inga

Lärandemål

Efter godkänd kurs förväntas den studerande kunna;

- identifiera och beskriva grundläggande begrepp inom företagsekonomi med fokus på det industriella sammanhanget
- förklara betydelsen av lönsam företagsverksamhet på lång sikt kopplat till existensmöjlighet och tillväxt för företagsverksamheter
- beskriva privatföretagandets grundläggande villkor, möjligheter, utmaningar och hot
- lösa enkla beräkningsuppgifter inom företagsekonomiska sammanhang
- jämföra och värdera olika branscher samt referera till konjunkturlägen/konjunkturläget i en dialog
- relatera till juridik och beskattning inom företagsverksamhet

Innehåll

- företagsekonomi, industriell ekonomi och företagandet, nationellt och internationellt
- om affärsideér, företagsformer, marknader, kunder och användare
- lönsamhetens byggstenar på kort och lång sikt
- företaget: ägare, ledning, olika funktioner, branschtillhörighet, teknologisk höjd och speciella karakteristika
- företaget och omvärlden, konkurrenter, samverkanspartners, grundläggande rapporteringskrav, marknadsinformation och nätverk
- grundläggande om finansiering, juridik och beskattning

Ämnesmässig tillämpning enligt utbildning kan förekomma.

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Se gällande förverkligande TKV18GF01

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Försvarligt; Den studerande beskriver teoribildning och begrepp delvis bristfälligt både i tentamen och i övningsuppgifter.Hen använder inte teori och begrepp korrekt till vissa delar vilket ger felaktiga beräkningsresultat för jämförelse, försvar, beslut och bevis.

Arviointikriteerit, goda-synnerligen goda (3-4)

Goda; Den studerande använder teorbildning och begrepp i tentamen och övningar i det närmaste korrekt. Beräkningar, jämförelser, försvar och bevis har god teoretisk förankring för tillämpning eller som svar i tentamensfrågor.

Arviointikriteerit, berömliga (5)

Berömliga; Den studerande grundar sina beskrivningar, tillämpningar och beräkningar baserat på relevant teoribildning och begrepps
innebörd. Förklaringar i tentamen och i övningsarbeten innefattar motiveringar, jämförelser och hen tar ställning och ger förslag till utveckling.

Förkunskapskrav

-

Lärandemål

Kursen behandlar skärande bearbetning med fokus på numeriskt styrda bearbetningsmaskiner. Efter genomgången kurs förväntas studerande ha bredbasiga insikter i skärande bearbetningsmetoder och tekniker. Studerande skall självständigt kunna utföra programmering av numeriskt styrda bearbetningsmaskiner och använda sig av CAD/CAM program. Studerande skall också ha goda insikter i vilka parametrar som påverkar tillverkningskostnader och effektivitet.

Innehåll

- Skärande bearbetning
- CNC programmering, svarv
- CNC programmering, fräs
- Laborationer, svarv
- Laborationer, fräs

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Känner till och identifierar tillverkningsmetoder

Känner till grunderna i CNC-programmering. Är införstådd med den maskinutrustning som används inom verkstadsindustrin.

Känner till olika typer av skärande verktyg.

Arviointikriteerit, goda-synnerligen goda (3-4)

Förstår olika tillverknings-metoders möjligheter i tillverkningsprocessen

Kan självständigt utföra enklare CNC-programmeringar.

Kan självständigt välja lämpliga verktyg för de mest grundläggande bearbetningsarbetena och känner till de mest grundläggande faktorerna ifråga om optimering av tillverkningsprocessen.

Arviointikriteerit, berömliga (5)

Kan självständigt:
- välja lämpliga tillverknings-metoder vid tillverkning av komponenter
- programmera mera avancerade bearbetningscykler och underprogram.
- välja lämpliga verktyg för de flesta bearbetningsmetoder samt klarar av att optimera tillverkningsprocessen.

Förkunskapskrav

Tillverkningsteknik

Lärandemål

Efter avslutad kurs förväntas de studerande
1. förstå materiens grundläggande uppbyggnad
2. kunna ställa upp grundläggande reaktionslikheter och beräkna utbyten utifrån begränsande reagens
3. ha en överblick över olika kemiska analysmetoder
4. ha en överblick hur deras kemikunskaper kan tillämpas inom eget fackområde
5. ha utfört kemiska laborationer, analyserat och dokumenterat resultaten från laborationerna

Innehåll

- kemiska grundbegrepp
- stökiometri
- reaktioner i vattenlösningar
- gaser
- grunderna i elektrokemi
- tillämpningar från olika fackämnesområden
- laborationer
- laboratoriesäkerhet

Ämnesmässig tillämpning enligt utbildning kan förekomma.

Tid och plats

Period 1 hösten 2024

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Allt kursmaterial finns på Moodle.

Undervisningsmetoder

Föreläsningar, räkneövningar, grupparbeten och laborationer.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Tidpunkten för kurstent och omtentstillfällen meddelas vid kursens början.
Informationen finns på kursens Moodle-sida.

Studerandes tidsanvändning och belastning

Undervisning i klass : 38 h
Laborationer: 10 h
Tentamen : 2 h
Självständigt arbete: 33 h
Totalt : 81 timmar för 3 sp (27 h/sp)

Periodisering av innehållet

Se schemat och Moodle-kursen

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Den studerande kan översiktligt redogöra för innebörden av begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder som används inom kemi

Arviointikriteerit, goda-synnerligen goda (3-4)

Den studerande kan utförligt redogöra för innebörden av begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder som används inom kemi

Arviointikriteerit, berömliga (5)

Den studerande kan utförligt och nyanserat redogöra för innebörden av begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder som används inom kemi

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Kursen avläggs genom tentamen (max 30 p) och labbrapporter (max 12 p)
För godkänt vitsord i kursen krävs totalt minst 14 p och minst 10 p i kurstentamen, samt godkända labbrapporter (minst 2 poäng/rapport).
Vitsordsskalan är följande:
14 p 1
19 p 2
24 p 3
29 p 4
34 p 5

Underkänd (0)

Uppnår inte kriterierna för vitsordet 1

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Den studerande kan översiktligt redogöra för innebörden av begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder som används inom kemi

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Den studerande kan utförligt redogöra för innebörden av begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder som används inom kemi

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Den studerande kan utförligt och nyanserat redogöra för innebörden av begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder som används inom kemi

Förkunskapskrav

inga

Lärandemål

Efter avslutad kurs förväntas de studerande
1. förstå materiens grundläggande uppbyggnad
2. kunna ställa upp grundläggande reaktionslikheter och beräkna utbyten utifrån begränsande reagens
3. ha en överblick över olika kemiska analysmetoder
4. ha en överblick hur deras kemikunskaper kan tillämpas inom eget fackområde
5. ha utfört kemiska laborationer, analyserat och dokumenterat resultaten från laborationerna

Innehåll

- kemiska grundbegrepp
- stökiometri
- reaktioner i vattenlösningar
- gaser
- grunderna i elektrokemi
- tillämpningar från olika fackämnesområden
- laborationer
- laboratoriesäkerhet

Ämnesmässig tillämpning enligt utbildning kan förekomma.

Tid och plats

Hösten 2024

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Allt kursmaterial finns på Moodle.

Undervisningsmetoder

Föreläsningar, räkneövningar, grupparbeten och laborationer.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Tidpunkten för kurstent meddelas vid kursens början.
De framgår även i Moodle-kursen.

Studerandes tidsanvändning och belastning

Undervisning i klass : 38 h
Laborationer: 10 h
Tentamen : 2 h
Självständigt arbete: 33 h
Totalt : 81 timmar för 3 sp (27 h/sp)

Periodisering av innehållet

Se schemat och Moodle-kursen

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Den studerande kan översiktligt redogöra för innebörden av begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder som används inom kemi

Arviointikriteerit, goda-synnerligen goda (3-4)

Den studerande kan utförligt redogöra för innebörden av begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder som används inom kemi

Arviointikriteerit, berömliga (5)

Den studerande kan utförligt och nyanserat redogöra för innebörden av begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder som används inom kemi

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Kursen avläggs genom tentamen (max 30 p) och labbrapporter (max 12 p)
För godkänt vitsord i kursen krävs totalt minst 14 p och godkända labbrapporter (minst 2 poäng/rapport).
Vitsordsskalan är följande:
14 p 1
19 p 2
24 p 3
29 p 4
34 p 5

Underkänd (0)

Uppnår inte kriterierna för vitsordet 1

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Den studerande kan översiktligt redogöra för innebörden av begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder som används inom kemi

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Den studerande kan utförligt redogöra för innebörden av begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder som används inom kemi

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Den studerande kan utförligt och nyanserat redogöra för innebörden av begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder som används inom kemi

Förkunskapskrav

inga

Lärandemål

Efter avslutad kurs förväntas de studerande
1. förstå materiens grundläggande uppbyggnad
2. kunna ställa upp grundläggande reaktionslikheter och beräkna utbyten utifrån begränsande reagens
3. ha en överblick över olika kemiska analysmetoder
4. ha en överblick hur deras kemikunskaper kan tillämpas inom eget fackområde
5. ha utfört kemiska laborationer, analyserat och dokumenterat resultaten från laborationerna

Innehåll

- kemiska grundbegrepp
- stökiometri
- reaktioner i vattenlösningar
- gaser
- grunderna i elektrokemi
- tillämpningar från olika fackämnesområden
- laborationer
- laboratoriesäkerhet

Ämnesmässig tillämpning enligt utbildning kan förekomma.

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Den studerande kan översiktligt redogöra för innebörden av begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder som används inom kemi

Arviointikriteerit, goda-synnerligen goda (3-4)

Den studerande kan utförligt redogöra för innebörden av begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder som används inom kemi

Arviointikriteerit, berömliga (5)

Den studerande kan utförligt och nyanserat redogöra för innebörden av begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder som används inom kemi

Förkunskapskrav

inga

Lärandemål

Efter avslutad kurs förväntas de studerande
1. förstå materiens grundläggande uppbyggnad
2. kunna ställa upp grundläggande reaktionslikheter och beräkna utbyten utifrån begränsande reagens
3. ha en överblick över olika kemiska analysmetoder
4. ha en överblick hur deras kemikunskaper kan tillämpas inom eget fackområde
5. ha utfört kemiska laborationer, analyserat och dokumenterat resultaten från laborationerna

Innehåll

- kemiska grundbegrepp
- stökiometri
- reaktioner i vattenlösningar
- gaser
- grunderna i elektrokemi
- tillämpningar från olika fackämnesområden
- laborationer
- laboratoriesäkerhet

Ämnesmässig tillämpning enligt utbildning kan förekomma.

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Den studerande kan översiktligt redogöra för innebörden av begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder som används inom kemi

Arviointikriteerit, goda-synnerligen goda (3-4)

Den studerande kan utförligt redogöra för innebörden av begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder som används inom kemi

Arviointikriteerit, berömliga (5)

Den studerande kan utförligt och nyanserat redogöra för innebörden av begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder som används inom kemi

Förkunskapskrav

inga

Lärandemål

Efter godkänd kurs förväntas den studerande:

- kunna identifiera, benämna och beskriva centrala begrepp inom kostnads- och investeringskalkyl
- kunna lista och exemplifiera sammanhang då kostnads- och investeringskalkyl ska användas
- känna till självkostnadskalkylens byggstenar och grundläggande metoder inom investeringskalkylering
- kunna utföra enkla beräkningsexempel från övningsböcker men även uppdrag från med och i företag
- kunna jämföra och ta ställning till kalkylresultat, indata, beräkningsprocessen och utdatan
- kunna använda tabellverk, identifiera härledningar och relatera till databaser inom området

Innehåll

- grundbegrepp och sammanhang
- självkostnadskalkyl, andra kalkylmetoder eller kombinationer
- enkla beräkningar
- investeringskalkylens grundbegrepp, investeringsförloppet, bedömningskriterier för lönsamhet
- fyra metoder inom investeringskalkyl jämte kombinationer
- härledda räknetabeller, datorstöd
- grundläggande om resultatpresentation, argument och bevisföring

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Se gällande förverkligande PRE 18EN01

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Försvarligt; Den studerande beskriver teoribildning och begrepp delvis bristfälligt både i tentamen och i övningsuppgifter. Hen använder inte teori och begrepp korrekt till vissa delar vilket leder till felaktiga beräkningsresultat för jämförelse, försvar, beslut och bevisföring.

Arviointikriteerit, goda-synnerligen goda (3-4)

Goda; Den studerande andvänder teoribildning och begrepp i tentamen och övningar i det närmaste korrekt. Beräkningar, jämförelser, försvar och bevis har god teoretisk förankring för tillämpning och/eller som svar i tentamensfrågor.

Arviointikriteerit, berömliga (5)

Berömliga; Den studerande grundar sina beskrivningar, definitioner och beräkningar på relevant teoribildning och begrepps innebörd. Beräkningar för ställningstagande och beslut, i tentamen och övningsarbeten, innefattar motiveringar och jämförelser. Beräkningarna är riktiga. Hen tar även ställning till och ger förslag till utveckling.

Förkunskapskrav

Grundläggande företagsekonomi

Lärandemål

Studerande
-utvecklar och visar sin förmåga att tillämpa kunskaper och färdigheter i anslutning till yrkesstudierna
-kan reflektera, dokumentera och rapportera utvecklingsprocesser
-kan presentera sitt arbete på ett professionellt sätt
-har kritiskt och analytiskt tänkande
-kan visa sin yrkeskompetens

Innehåll

Examensarbete enligt enhetens instruktion.

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Enligt institutionens bedömningsmatris

Arviointikriteerit, goda-synnerligen goda (3-4)

Enligt institutionens bedömningsmatris

Arviointikriteerit, berömliga (5)

Enligt institutionens bedömningsmatris

Förkunskapskrav

Inga förkunskapskrav.

Lärandemål

Den studerande förstår hur, var och när man kan använda de två grundläggande begreppen i matematisk analys: derivering och integrering.
Den studerande kan tillämpa derivering och integrering på olika problem inom sitt eget fackområde.
Den studerande kan använda matematiska program för att analysera mätvärden eller övrigt insamlat datamaterial

Innehåll

- Gränsvärden
- Derivatans definition
- Tangenten och linjärisering
- Deriveringsregler
- Extremvärdesproblem
- Andraderivatan och konvexitet
- Derivatatillämpningar från eget fackområde
- Numerisk derivering
- Primitiva funktioner
- Integralens definition
- Integreringsregler
- Areaberäkningar, volymintegraler
- Integraltillämpningar från eget fackområde
- Numerisk integrering
- Matematisk programvara (Mathcad, Matlab, GeoGebra eller motsvarande) som verktyg för att lösa problem

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Derivator: Grundläggande förståelse av begreppet derivata. Behärskar enkla deriveringsregler.
Integraler: Grundläggande förståelse av begreppet integral. Behärskar enkla integreringsregler.
Modellering och numeriska metoder: Har viss förståelse för hur man gör en matematisk modell och hur denna kan lösas numeriskt.

Arviointikriteerit, goda-synnerligen goda (3-4)

Derivator: Kan lösa vanliga typer av extremvärdesproblem med hjälp av derivator.
Integraler: Kan beräkna areor och volymer med hjälp av integraler. Kan lösa problem från fysiken med hjälp av integraler.
Modellering och numeriska metoder: Har god förståelse för hur man gör matematiska modeller och kan lösa dessa med beräkningsprogram.

Arviointikriteerit, berömliga (5)

Derivator: Kan tillämpa teorin på mer komplicerade tillämpningar och beräkningar.
Integraler: Kan tillämpa teorin på mer komplicerade tillämpningar och beräkningar (rotationsytor, båglängder etc.).
Modellering och numeriska metoder: Kan konstruera och numeriskt lösa mer komplicerade modeller med beräkningsprogram.

Förkunskapskrav

Funktioner och ekvationer 1,
Geometri och vektorer,
Funktioner och ekvationer 2.

Lärandemål

Den studerande förstår hur, var och när man kan använda de två grundläggande begreppen i matematisk analys: derivering och integrering.
Den studerande kan tillämpa derivering och integrering på olika problem inom sitt eget fackområde.
Den studerande kan använda matematiska program för att analysera mätvärden eller övrigt insamlat datamaterial

Innehåll

- Gränsvärden
- Derivatans definition
- Tangenten och linjärisering
- Deriveringsregler
- Extremvärdesproblem
- Andraderivatan och konvexitet
- Derivatatillämpningar från eget fackområde
- Numerisk derivering
- Primitiva funktioner
- Integralens definition
- Integreringsregler
- Areaberäkningar, volymintegraler
- Integraltillämpningar från eget fackområde
- Numerisk integrering
- Matematisk programvara (Mathcad, Matlab, GeoGebra eller motsvarande) som verktyg för att lösa problem

Tid och plats

Vårterminen, läsår 2024-2025.

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Allt kursmaterial finns i Moodle-kursen. Materialet blir tillgängligt när man anmält sig till kursen i Peppi.

Maols tabellsamling, eller annan dylik tabellsamling, får användas under tentitllfällena.
Under kursens gång används det digitala verktyget eMath. En egen version av programmet Mathcad behövs.

Undervisningsmetoder

Schemalagda träffar ordnas åtminstone en gång per vecka. Under kursen förväntas studerande ta del av materialet på kurssidan och räkna uppgifterna i eMath på egen hand.
Via kurssidan eller under träffarna har studerande möjlighet att ställa frågor.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Tidpunkt för tentamen samt omtentamen meddelas vid kursens början.
En studerande har rätt att tentera en kurs max 3 gånger.

Förverkligandets alternativa prestationssätt

Kursen bedöms med en tentamen samt inlämningsuppgifter.

Studerandes tidsanvändning och belastning

Undervisning: åtminstone 12 h
Tentamen: 4 h
Eget arbete: 65 h
Totalt: 81 h

Periodisering av innehållet

Se kursens rekommenderade studietakt i Moodle.

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Derivator: Grundläggande förståelse av begreppet derivata. Behärskar enkla deriveringsregler.
Integraler: Grundläggande förståelse av begreppet integral. Behärskar enkla integreringsregler.
Modellering och numeriska metoder: Har viss förståelse för hur man gör en matematisk modell och hur denna kan lösas numeriskt.

Arviointikriteerit, goda-synnerligen goda (3-4)

Derivator: Kan lösa vanliga typer av extremvärdesproblem med hjälp av derivator.
Integraler: Kan beräkna areor och volymer med hjälp av integraler. Kan lösa problem från fysiken med hjälp av integraler.
Modellering och numeriska metoder: Har god förståelse för hur man gör matematiska modeller och kan lösa dessa med beräkningsprogram.

Arviointikriteerit, berömliga (5)

Derivator: Kan tillämpa teorin på mer komplicerade tillämpningar och beräkningar.
Integraler: Kan tillämpa teorin på mer komplicerade tillämpningar och beräkningar (rotationsytor, båglängder etc.).
Modellering och numeriska metoder: Kan konstruera och numeriskt lösa mer komplicerade modeller med beräkningsprogram.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Kursen bedöms utgående från den studerandes prestationer i tentamen samt antalet räknade uppgifter i eMath.

Kursen består av två deltenter - deltent 1 (30 poäng) och deltent 2 (20 poäng). Utöver detta delas det ut 10 aktivitetspoäng för räknade uppgifter.
För godkänd kurs krävs minst 10 poäng i deltent 1, minst 6 poäng i deltent 2 samt minst 20 poäng totalt.

Vitsordsskala:
20 p - 1
28 p - 2
36 p - 3
44 p - 4
52 p - 5

Underkänd (0)

Uppnår inte kriterierna för vitsordet 1

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Derivator
Grundläggande förståelse av begreppet derivata. Behärskar enkla deriveringsregler

Integraler
Grundläggande förståelse av begreppet integral. Behärskar enkla integreringsregler

Modellering och numeriska metoder
Har viss förståelse för hur man gör en matematisk modell och hur denna kan lösas numeriskt.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Derivator
Kan lösa vanliga typer av extremvärdesproblem med hjälp av derivator

Integraler
Kan beräkna areor och volymer med hjälp av integraler. Kan lösa problem från fysiken med hjälp av integraler.

Modellering och numeriska metoder
Har god förståelse för hur man gör matematiska modeller och kan lösa dessa med beräkningsprogram

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Derivator
Kan tillämpa teorin på mer komplicerade tillämpningar och beräkningar.

Integraler
Kan tillämpa teorin på mer komplicerade tillämpningar och beräkningar. ( Rotationsytor, båglängder )

Modellering och numeriska metoder
Kan konstruera och numeriskt lösa mer komplicerade modeller med beräkningsprogram

Förkunskapskrav

Funktioner och ekvationer 1,
Geometri och vektorer,
Funktioner och ekvationer 2.

Lärandemål

Den studerande förstår hur, var och när man kan använda de två grundläggande begreppen i matematisk analys: derivering och integrering.
Den studerande kan tillämpa derivering och integrering på olika problem inom sitt eget fackområde.
Den studerande kan använda matematiska program för att analysera mätvärden eller övrigt insamlat datamaterial

Innehåll

- Gränsvärden
- Derivatans definition
- Tangenten och linjärisering
- Deriveringsregler
- Extremvärdesproblem
- Andraderivatan och konvexitet
- Derivatatillämpningar från eget fackområde
- Numerisk derivering
- Primitiva funktioner
- Integralens definition
- Integreringsregler
- Areaberäkningar, volymintegraler
- Integraltillämpningar från eget fackområde
- Numerisk integrering
- Matematisk programvara (Mathcad, Matlab, GeoGebra eller motsvarande) som verktyg för att lösa problem

Tid och plats

Kursen genomförs som närstudier i Vasa 4.3.2024 - 28.4.2024

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Allt material finns i Moodlekursen.
övningsuppgifter finns i e-math.

Undervisningsmetoder

Undervisningen sker i form av undervisning i klass enligt schemat i PEPPI.
Minst 36 lektioner.

Allt material som tillhör kursen finns i Moodle - övningsuppgifter finns i e-math
Mathcad används som hjälpmedel under kursen.
De studerande förväntas ha egen Mathcad installerad på sin dator.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Presenteras vid kursstart , finns i Moodlekursen.

Förverkligandets alternativa prestationssätt

Godkända deltenter samt gjorda inlämningsuppgifter.
Tentdatumen finns i Moodlekursen.

Studerandes tidsanvändning och belastning

Undervisning i klass : minst 36 timmar
Eget arbete : 45 timmar

Periodisering av innehållet

Se lektionsplaneringen i Moodle

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Derivator: Grundläggande förståelse av begreppet derivata. Behärskar enkla deriveringsregler.
Integraler: Grundläggande förståelse av begreppet integral. Behärskar enkla integreringsregler.
Modellering och numeriska metoder: Har viss förståelse för hur man gör en matematisk modell och hur denna kan lösas numeriskt.

Arviointikriteerit, goda-synnerligen goda (3-4)

Derivator: Kan lösa vanliga typer av extremvärdesproblem med hjälp av derivator.
Integraler: Kan beräkna areor och volymer med hjälp av integraler. Kan lösa problem från fysiken med hjälp av integraler.
Modellering och numeriska metoder: Har god förståelse för hur man gör matematiska modeller och kan lösa dessa med beräkningsprogram.

Arviointikriteerit, berömliga (5)

Derivator: Kan tillämpa teorin på mer komplicerade tillämpningar och beräkningar.
Integraler: Kan tillämpa teorin på mer komplicerade tillämpningar och beräkningar (rotationsytor, båglängder etc.).
Modellering och numeriska metoder: Kan konstruera och numeriskt lösa mer komplicerade modeller med beräkningsprogram.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Kursen bedöms på basen av studerandes resultat i tenter ( max 50 p ) och på basen av studerandes aktivitet under kursen ( 10 p )
Deltent 1 : 25 p och deltent 2 : 25 p.
MInst 8 p i varje deltent, totalt misnt 20 p.

Vitsordsskala :

20 p = 1
28 p = 2
36 p = 3
44 p = 4
52 p = 5

Underkänd (0)

Kraven för vitsordet 1 kunde inte uppfyllas

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Grafisk förståelse av begreppet derivata.
Behärskar enkla deriveringsregler.
Kan tillämpa derivatakalkyl på enkla problem

Grundläggande förståelse av begreppet integral.
Behärskar enkla integreringsregler
Kan tillämpa integralkalkyl på enkla problem.


Har viss förståelse för hur man gör en matematisk modell och hur denna kan lösas numeriskt

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Kan lösa extremvärdesproblem med hjälp av derivator

Kan beräkna areor och volymer med hjälp av integraler. Kan lösa problem från fysiken med hjälpav integraler.

Modellering och numeriska metoder
Har god förståelse för hur man gör matematiska modeller och kan lösa dessa medberäkningsprogram

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Kan tillämpa derivatakalkyler på mer komplicerade tillämpningar och beräkningar.

Kan tillämpa integralkalkyler på mer komplicerade tillämpningar och beräkningar. ( Rotationsytor, båglängder )

Modellering och numeriska metoder
Kan konstruera och numeriskt lösa mer komplicerade modeller med beräkningsprogram

Förkunskapskrav

Funktioner och ekvationer 1,
Geometri och vektorer,
Funktioner och ekvationer 2.

Lärandemål

Den studerande förstår hur, var och när man kan använda de två grundläggande begreppen i matematisk analys: derivering och integrering.
Den studerande kan tillämpa derivering och integrering på olika problem inom sitt eget fackområde.
Den studerande kan använda matematiska program för att analysera mätvärden eller övrigt insamlat datamaterial

Innehåll

- Gränsvärden
- Derivatans definition
- Tangenten och linjärisering
- Deriveringsregler
- Extremvärdesproblem
- Andraderivatan och konvexitet
- Derivatatillämpningar från eget fackområde
- Numerisk derivering
- Primitiva funktioner
- Integralens definition
- Integreringsregler
- Areaberäkningar, volymintegraler
- Integraltillämpningar från eget fackområde
- Numerisk integrering
- Matematisk programvara (Mathcad, Matlab, GeoGebra eller motsvarande) som verktyg för att lösa problem

Tid och plats

Kursen genomförs som närstudier i Vasa 4.3.2024 - 28.4.2024

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Allt material finns i Moodlekursen.
övningsuppgifter finns i e-math.

Undervisningsmetoder

Undervisningen sker i form av undervisning i klass enligt schemat i PEPPI.
Minst 36 lektioner.

Allt material som tillhör kursen finns i Moodle - övningsuppgifter finns i e-math
Mathcad används som hjälpmedel under kursen.
De studerande förväntas ha egen Mathcad installerad på sin dator.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Presenteras vid kursstart , finns i Moodlekursen.

Förverkligandets alternativa prestationssätt

Godkända deltenter samt gjorda inlämningsuppgifter.
Tentdatumen finns i Moodlekursen.

Studerandes tidsanvändning och belastning

Undervisning i klass : minst 36 timmar
Eget arbete : 45 timmar

Periodisering av innehållet

Se lektionsplaneringen i Moodle

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Derivator: Grundläggande förståelse av begreppet derivata. Behärskar enkla deriveringsregler.
Integraler: Grundläggande förståelse av begreppet integral. Behärskar enkla integreringsregler.
Modellering och numeriska metoder: Har viss förståelse för hur man gör en matematisk modell och hur denna kan lösas numeriskt.

Arviointikriteerit, goda-synnerligen goda (3-4)

Derivator: Kan lösa vanliga typer av extremvärdesproblem med hjälp av derivator.
Integraler: Kan beräkna areor och volymer med hjälp av integraler. Kan lösa problem från fysiken med hjälp av integraler.
Modellering och numeriska metoder: Har god förståelse för hur man gör matematiska modeller och kan lösa dessa med beräkningsprogram.

Arviointikriteerit, berömliga (5)

Derivator: Kan tillämpa teorin på mer komplicerade tillämpningar och beräkningar.
Integraler: Kan tillämpa teorin på mer komplicerade tillämpningar och beräkningar (rotationsytor, båglängder etc.).
Modellering och numeriska metoder: Kan konstruera och numeriskt lösa mer komplicerade modeller med beräkningsprogram.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Kursen bedöms på basen av studerandes resultat i tenter ( max 50 p ) och på basen av studerandes aktivitet under kursen ( 10 p )
Deltent 1 : 25 p och deltent 2 : 25 p.
MInst 8 p i varje deltent, totalt misnt 20 p.

Vitsordsskala :

20 p = 1
28 p = 2
36 p = 3
44 p = 4
52 p = 5

Underkänd (0)

Kraven för vitsordet 1 kunde inte uppfyllas

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Grafisk förståelse av begreppet derivata.
Behärskar enkla deriveringsregler.
Kan tillämpa derivatakalkyl på enkla problem

Grundläggande förståelse av begreppet integral.
Behärskar enkla integreringsregler
Kan tillämpa integralkalkyl på enkla problem.


Har viss förståelse för hur man gör en matematisk modell och hur denna kan lösas numeriskt

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Kan lösa extremvärdesproblem med hjälp av derivator

Kan beräkna areor och volymer med hjälp av integraler. Kan lösa problem från fysiken med hjälpav integraler.

Modellering och numeriska metoder
Har god förståelse för hur man gör matematiska modeller och kan lösa dessa medberäkningsprogram

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Kan tillämpa derivatakalkyler på mer komplicerade tillämpningar och beräkningar.

Kan tillämpa integralkalkyler på mer komplicerade tillämpningar och beräkningar. ( Rotationsytor, båglängder )

Modellering och numeriska metoder
Kan konstruera och numeriskt lösa mer komplicerade modeller med beräkningsprogram

Förkunskapskrav

Funktioner och ekvationer 1,
Geometri och vektorer,
Funktioner och ekvationer 2.

Lärandemål

Den studerande förstår hur, var och när man kan använda de två grundläggande begreppen i matematisk analys: derivering och integrering.
Den studerande kan tillämpa derivering och integrering på olika problem inom sitt eget fackområde.
Den studerande kan använda matematiska program för att analysera mätvärden eller övrigt insamlat datamaterial

Innehåll

- Gränsvärden
- Derivatans definition
- Tangenten och linjärisering
- Deriveringsregler
- Extremvärdesproblem
- Andraderivatan och konvexitet
- Derivatatillämpningar från eget fackområde
- Numerisk derivering
- Primitiva funktioner
- Integralens definition
- Integreringsregler
- Areaberäkningar, volymintegraler
- Integraltillämpningar från eget fackområde
- Numerisk integrering
- Matematisk programvara (Mathcad, Matlab, GeoGebra eller motsvarande) som verktyg för att lösa problem

Tid och plats

Kursen genomförs som närstudier i Vasa 4.3.2024 - 28.4.2024

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Allt material finns i Moodlekursen.
övningsuppgifter finns i e-math.

Undervisningsmetoder

Undervisningen sker i form av undervisning i klass enligt schemat i PEPPI.
Minst 36 lektioner.

Allt material som tillhör kursen finns i Moodle - övningsuppgifter finns i e-math
Mathcad används som hjälpmedel under kursen.
De studerande förväntas ha egen Mathcad installerad på sin dator.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Presenteras vid kursstart , finns i Moodlekursen.

Förverkligandets alternativa prestationssätt

Godkända deltenter samt gjorda inlämningsuppgifter.
Tentdatumen finns i Moodlekursen.

Studerandes tidsanvändning och belastning

Undervisning i klass : minst 36 timmar
Eget arbete : 45 timmar

Periodisering av innehållet

Se lektionsplaneringen i Moodle

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Derivator: Grundläggande förståelse av begreppet derivata. Behärskar enkla deriveringsregler.
Integraler: Grundläggande förståelse av begreppet integral. Behärskar enkla integreringsregler.
Modellering och numeriska metoder: Har viss förståelse för hur man gör en matematisk modell och hur denna kan lösas numeriskt.

Arviointikriteerit, goda-synnerligen goda (3-4)

Derivator: Kan lösa vanliga typer av extremvärdesproblem med hjälp av derivator.
Integraler: Kan beräkna areor och volymer med hjälp av integraler. Kan lösa problem från fysiken med hjälp av integraler.
Modellering och numeriska metoder: Har god förståelse för hur man gör matematiska modeller och kan lösa dessa med beräkningsprogram.

Arviointikriteerit, berömliga (5)

Derivator: Kan tillämpa teorin på mer komplicerade tillämpningar och beräkningar.
Integraler: Kan tillämpa teorin på mer komplicerade tillämpningar och beräkningar (rotationsytor, båglängder etc.).
Modellering och numeriska metoder: Kan konstruera och numeriskt lösa mer komplicerade modeller med beräkningsprogram.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Kursen bedöms på basen av studerandes resultat i tenter ( max 50 p ) och på basen av studerandes aktivitet under kursen ( 10 p )
Deltent 1 : 25 p och deltent 2 : 25 p.
MInst 8 p i varje deltent, totalt misnt 20 p.

Vitsordsskala :

20 p = 1
28 p = 2
36 p = 3
44 p = 4
52 p = 5

Underkänd (0)

Kraven för vitsordet 1 kunde inte uppfyllas

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Grafisk förståelse av begreppet derivata.
Behärskar enkla deriveringsregler.
Kan tillämpa derivatakalkyl på enkla problem

Grundläggande förståelse av begreppet integral.
Behärskar enkla integreringsregler
Kan tillämpa integralkalkyl på enkla problem.


Har viss förståelse för hur man gör en matematisk modell och hur denna kan lösas numeriskt

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Kan lösa extremvärdesproblem med hjälp av derivator

Kan beräkna areor och volymer med hjälp av integraler. Kan lösa problem från fysiken med hjälpav integraler.

Modellering och numeriska metoder
Har god förståelse för hur man gör matematiska modeller och kan lösa dessa medberäkningsprogram

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Kan tillämpa derivatakalkyler på mer komplicerade tillämpningar och beräkningar.

Kan tillämpa integralkalkyler på mer komplicerade tillämpningar och beräkningar. ( Rotationsytor, båglängder )

Modellering och numeriska metoder
Kan konstruera och numeriskt lösa mer komplicerade modeller med beräkningsprogram

Förkunskapskrav

Funktioner och ekvationer 1,
Geometri och vektorer,
Funktioner och ekvationer 2.

Lärandemål

Studerande :
- förstår betydelsen och användningen av differentialekvationer i tekniska sammanhang.
- kan lösa enkla differentialekvationer av första ordningen algebraiskt
- känner till lösningsmetoden för linjära differentialekvationer av andra ordningen
- kan använda matematiska räkneprogram för att lösa differentialekvationer ( Mathcad, Excel )
- kan använda differentialekvationer för att modellera och lösa tekniska problemställningar.

Innehåll

- Derivatafunktioner och primitiva funktioner
- Lösning av separabla differentialekvationer och linjära differentialekvationer av första ordningen
- Modellering av problem med hjälp av differentialekvationer
- Lösning av differentialekvationer av andra ordningen med konstanta koefficienter (svängningsrörelser)
- Diskretisering och numerisk lösning av differentialekvationer med Eulers metod
- Lösning av differentialekvationer med Excel, Mathcad


Ämnesmässig tillämpning enligt utbildning kan förekomma.

Tid och plats

Kursen utförs som närstudier i Vasa under våren 2025 : 7.1.2025- 25.2.2025

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Material via kurssidan i Moodle. Materialet blir tillgängligt när man anmält sig till kursen i Peppi.
Under kursens gång räknar vi analytiskt samt använder Mathcad för att lösa ekvationer numeriskt.
De studerande förväntas ha Mathcad installerad på sin egen dator.

Undervisningsmetoder

Föreläsningar i klass enligt schemat i PEPPI.
Två deltenter : deltent 1 räknas på papper och deltent 2 räknas i Matchad.
I

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Tidpunkten för tentamen meddelas vid kursens början. Tidpunkten framgår även i Moodle-kursen.

Förverkligandets alternativa prestationssätt

Två deltenter under kursen.
Omtagningmöjlighet vid två specificerade allmänna omtagningstillfällen.

Studerandes tidsanvändning och belastning

Undervisning i klass: 36 timmar
Eget arbete: 45 timmar

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Känner till vad en differentialekvation är.
Kan lösa enkla separabla differentialekvationer.
Kan lösa homogena differentialekvationer av andra ordningen med hjälp av en karakteristisk ekvation.
Förstår betydelsen och användningen av differentialekvationer i tekniska sammanhang.
Kan använda beräkningsprogram för att numeriskt lösa enkla differentialekvationer.

Arviointikriteerit, goda-synnerligen goda (3-4)

Kan utföra enkla modelleringar .
Kan lösa separabla och enkla linjära differentialekvationer av första ordningen.
Kan lösa differentialekvationer av andra ordningen med konstanta koefficienter.
Kan använda beräkningsprogram för att numeriskt lösa differentialekvationer.

Arviointikriteerit, berömliga (5)

Kan utföra mer krävande modelleringar .
Kan bestämma lösningsfunktionen till separabla och linjära differentialekvationer av första ordningen.
Förstår svängningsekvationen och kan utföra modellering av den.
Kan självständigt modellera och numeriskt lösa mer krävande problemställningar med beräkningsprogram.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Kursen bedöms utgående från prestationer i tenter .
Deltent 1 : 30p , deltent 2 : 30 p
Maxpoäng är 60 p.
Krav : minst 8 p i varje deltent, men minst 20 p totalt.

Vitsordsskalan:
20 p - 1
28 p - 2
36 p - 3
44 p - 4
52 p - 5

Underkänd (0)

Uppnår inte kriterierna för vitsordet 1.

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Känner till vad en differentialekvation är. Kan lösa enkla separabla differentialekvationer steg för steg.
Kan lösa homogena differentialekvationer av andra ordningen med hjälp av en karakteristisk ekvation.
Kan använda beräkningsprogram för att numeriskt lösa differentialekvationer.
Förstår betydelsen och användningen av differentialekvationer i tekniska sammanhang.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Kan utföra enkla modelleringar och kan lösa linjära differentialekvationer av första ordningen steg för steg.
Kan lösa inhomogena differentialekvationer av andra ordningen med konstanta koefficienter.
Behärskar metoder för numerisk lösning av differentialekvationer.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Kan utföra mer krävande modellering och lösa de flest typer av differentialekvationer av första ordningen steg för steg.
Förstår svängningsekvationen och kan utföra modellering av den.
Kan självständigt modellera och numeriskt lösa mer krävande problemställningar.

Förkunskapskrav

Funktioner och ekvationer 1,
Geometri och vektorer,
Funktioner och ekvationer 2,
Derivator och integraler.

Lärandemål

Studerande :
- förstår betydelsen och användningen av differentialekvationer i tekniska sammanhang.
- kan lösa enkla differentialekvationer av första ordningen algebraiskt
- känner till lösningsmetoden för linjära differentialekvationer av andra ordningen
- kan använda matematiska räkneprogram för att lösa differentialekvationer ( Mathcad, Excel )
- kan använda differentialekvationer för att modellera och lösa tekniska problemställningar.

Innehåll

- Derivatafunktioner och primitiva funktioner
- Lösning av separabla differentialekvationer och linjära differentialekvationer av första ordningen
- Modellering av problem med hjälp av differentialekvationer
- Lösning av differentialekvationer av andra ordningen med konstanta koefficienter (svängningsrörelser)
- Diskretisering och numerisk lösning av differentialekvationer med Eulers metod
- Lösning av differentialekvationer med Excel, Mathcad


Ämnesmässig tillämpning enligt utbildning kan förekomma.

Tid och plats

Kursen utförs som närstudier i Vasa under våren 2025 : 3.3.2025- 4.5.2025

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Material via kurssidan i Moodle. Materialet blir tillgängligt när man anmält sig till kursen i Peppi.
Under kursens gång räknar vi analytiskt samt använder Mathcad för att lösa ekvationer numeriskt.
De studerande förväntas ha Mathcad installerad på sin egen dator.

Undervisningsmetoder

Föreläsningar i klass enligt schemat i PEPPI.
Två deltenter : deltent 1 räknas på papper och deltent 2 räknas i Matchad.
I

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Tidpunkten för tentamen meddelas vid kursens början. Tidpunkten framgår även i Moodle-kursen.

Förverkligandets alternativa prestationssätt

Två deltenter under kursen.
Omtagningmöjlighet vid två specificerade allmänna omtagningstillfällen.

Studerandes tidsanvändning och belastning

Undervisning i klass: 36 timmar
Eget arbete: 45 timmar

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Känner till vad en differentialekvation är.
Kan lösa enkla separabla differentialekvationer.
Kan lösa homogena differentialekvationer av andra ordningen med hjälp av en karakteristisk ekvation.
Förstår betydelsen och användningen av differentialekvationer i tekniska sammanhang.
Kan använda beräkningsprogram för att numeriskt lösa enkla differentialekvationer.

Arviointikriteerit, goda-synnerligen goda (3-4)

Kan utföra enkla modelleringar .
Kan lösa separabla och enkla linjära differentialekvationer av första ordningen.
Kan lösa differentialekvationer av andra ordningen med konstanta koefficienter.
Kan använda beräkningsprogram för att numeriskt lösa differentialekvationer.

Arviointikriteerit, berömliga (5)

Kan utföra mer krävande modelleringar .
Kan bestämma lösningsfunktionen till separabla och linjära differentialekvationer av första ordningen.
Förstår svängningsekvationen och kan utföra modellering av den.
Kan självständigt modellera och numeriskt lösa mer krävande problemställningar med beräkningsprogram.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Kursen bedöms utgående från prestationer i tenter .
Deltent 1 : 30p , deltent 2 : 30 p
Maxpoäng är 60 p.
Krav : minst 8 p i varje deltent, men minst 20 p totalt.

Vitsordsskalan:
20 p - 1
28 p - 2
36 p - 3
44 p - 4
52 p - 5

Underkänd (0)

Uppnår inte kriterierna för vitsordet 1.

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Känner till vad en differentialekvation är. Kan lösa enkla separabla differentialekvationer steg för steg.
Kan lösa homogena differentialekvationer av andra ordningen med hjälp av en karakteristisk ekvation.
Kan använda beräkningsprogram för att numeriskt lösa differentialekvationer.
Förstår betydelsen och användningen av differentialekvationer i tekniska sammanhang.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Kan utföra enkla modelleringar och kan lösa linjära differentialekvationer av första ordningen steg för steg.
Kan lösa inhomogena differentialekvationer av andra ordningen med konstanta koefficienter.
Behärskar metoder för numerisk lösning av differentialekvationer.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Kan utföra mer krävande modellering och lösa de flest typer av differentialekvationer av första ordningen steg för steg.
Förstår svängningsekvationen och kan utföra modellering av den.
Kan självständigt modellera och numeriskt lösa mer krävande problemställningar.

Förkunskapskrav

Funktioner och ekvationer 1,
Geometri och vektorer,
Funktioner och ekvationer 2,
Derivator och integraler.

Lärandemål

- Kursen tar upp de grundläggande begreppen inom elsäkerhet, elektricitet, elmotorer och elinstallationer.
- Studerande lär sig de centrala begreppen samt faror som elektricitet kan medföra.

Innehåll

- Laddningar, Coulombs lag och elektriska fält
- Potential och spänning, ström och resistans
Ohms lag
Kirchhoffs lagar
- Elektrisk effekt och energi
- Växelspänning (AC) och likspänning (DC)
3-fas
Frekvens
- Elmotorer
Asynkronmotorer
Synkronmotorer
DC motorer
- Elsäkerhet
- Elinstallation
Säkringar
Felströmsskydd
Färgmärkning av ledare

Tid och plats

Veckorna 36 - 41

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Kompendium och lärobok.

Undervisningsmetoder

Föreläsningar
Räkneövningar
Simuleringar
Självstudier
”Kryssuppgifter”

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Vecka 41.

Förverkligandets alternativa prestationssätt

Skriftlig tent med möjlighet till extrapoäng via "kryssuppgifterna".

Studerandes tidsanvändning och belastning

Sammanlagt 81 timmar, varav 36 timmar ges som kontaktundervisning. 6 veckor med 3 tvåtimmarspass per vecka.

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

- Kan lösa enkla räkneuppgifter med Ohms-lag, effektlagen och Coulumbs-lag
- Känner till skillnaden mellan växelspänning och likspänning
- Kan beräkna en ledares resistans
- Känner till huvudtyperna av elmotorer
- Känner till grundläggande saker om elsäkerhet
- Känner till färgmärkningen på ledare i elinstallationer i byggnader

Arviointikriteerit, goda-synnerligen goda (3-4)

- Kan beräkna ersättningsresistans för serie- och parallellkopplade resistorer
- Kan beräkna potential i kretsar
- Kan mera detaljerat beskriva skillnaden mellan olika typer av elmotorer
- Har en mer detaljerad förståelse för elsäkerhet
- Känner till en säkrings och ett felströmsskydds uppgift i en elinstallation
- Förstår fasernas placering ur ett geometriskt perspektiv

Arviointikriteerit, berömliga (5)

- Kan beräkna ström och spänning i kombinerade serie- och parallellkopplingar av resistorer
- Kan beräkna strömmar, spänningar och fasskillnader i enkla växelströmskretsar

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Skriftliga tenten har fyra frågor á sex poäng. Mao totalt 24 poäng. Alla frågor är beräkningsuppgifter.
Sex poäng i en uppgift förutsätter fullständig uträkning med rätt värden och rätt svar.
Poäng ges för rätt tankegång, slarvfel ger avdrag.
"Kryssuppgifterna" kan ge max 6 extra poäng.

Underkänd (0)

Mindre än 8 poäng från den skriftliga tenten.

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Vitsord 1: 8 - 11,5 poäng.
Vitsord 2: 12 - 15,5 poäng.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Vitsord 3: 16 - 19,5 poäng.
Vitsord 4: 20 - 23,5 poäng.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

24 poäng och uppåt.

Förkunskapskrav

Inga förkunskapskrav

Lärandemål

- Kursen tar upp de grundläggande begreppen inom elsäkerhet, elektricitet, elmotorer och elinstallationer.
- Studerande lär sig de centrala begreppen samt faror som elektricitet kan medföra.

Innehåll

- Laddningar, Coulombs lag och elektriska fält
- Potential och spänning, ström och resistans
Ohms lag
Kirchhoffs lagar
- Elektrisk effekt och energi
- Växelspänning (AC) och likspänning (DC)
3-fas
Frekvens
- Elmotorer
Asynkronmotorer
Synkronmotorer
DC motorer
- Elsäkerhet
- Elinstallation
Säkringar
Felströmsskydd
Färgmärkning av ledare

Tid och plats

Veckorna 36 - 41

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Kompendium och lärobok.

Undervisningsmetoder

Föreläsningar
Räkneövningar
Simuleringar
Självstudier
”Kryssuppgifter”

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Vecka 41.

Förverkligandets alternativa prestationssätt

Skriftlig tent med möjlighet till extrapoäng via "kryssuppgifterna".

Studerandes tidsanvändning och belastning

Sammanlagt 81 timmar, varav 36 timmar ges som kontaktundervisning. 6 veckor med 3 tvåtimmarspass per vecka.

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

- Kan lösa enkla räkneuppgifter med Ohms-lag, effektlagen och Coulumbs-lag
- Känner till skillnaden mellan växelspänning och likspänning
- Kan beräkna en ledares resistans
- Känner till huvudtyperna av elmotorer
- Känner till grundläggande saker om elsäkerhet
- Känner till färgmärkningen på ledare i elinstallationer i byggnader

Arviointikriteerit, goda-synnerligen goda (3-4)

- Kan beräkna ersättningsresistans för serie- och parallellkopplade resistorer
- Kan beräkna potential i kretsar
- Kan mera detaljerat beskriva skillnaden mellan olika typer av elmotorer
- Har en mer detaljerad förståelse för elsäkerhet
- Känner till en säkrings och ett felströmsskydds uppgift i en elinstallation
- Förstår fasernas placering ur ett geometriskt perspektiv

Arviointikriteerit, berömliga (5)

- Kan beräkna ström och spänning i kombinerade serie- och parallellkopplingar av resistorer
- Kan beräkna strömmar, spänningar och fasskillnader i enkla växelströmskretsar

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Skriftliga tenten har fyra frågor á sex poäng. Mao totalt 24 poäng. Alla frågor är beräkningsuppgifter.
Sex poäng i en uppgift förutsätter fullständig uträkning med rätt värden och rätt svar.
Poäng ges för rätt tankegång, slarvfel ger avdrag.
"Kryssuppgifterna" kan ge max 6 extra poäng.

Underkänd (0)

Mindre än 8 poäng från den skriftliga tenten.

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Vitsord 1: 8 - 11,5 poäng.
Vitsord 2: 12 - 15,5 poäng.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Vitsord 3: 16 - 19,5 poäng.
Vitsord 4: 20 - 23,5 poäng.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

24 poäng och uppåt.

Förkunskapskrav

Inga förkunskapskrav

Lärandemål

Studerande:
- känner till de grundläggande begreppen inom elektricitet och magnetism
- kan analysera enkla likströmskretsar.

Innehåll

Laddningar, Coulombs lag och elektriska fält
Potential och spänning
Ström, resistans, Ohms lag och Kirchhoffs lagar
Elektrisk effekt och energi
Potential i elektriska kretsar
Spänningskällor

Ämnesmässig tillämpning enligt utbildning kan förekomma.

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Kompendium eller liknande material med teori och övningsuppgifter
Kurslitteratur

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

- Känner till sambandet mellan elektricitet och magnetism
- Känner till hur spänningskällor och resistorer fungerar i en krets
- Kan beräkna en ledares resistans
- Kan beräkna värmeeffekt i en resistor
- Kan beräkna strömmar och spänningar i enkla kretsar
- Kan beräkna spänning och ström utgående från resistans.

Arviointikriteerit, goda-synnerligen goda (3-4)

- Kan räkna serie‐ och parallellkopplingar för resistorer.
- Kan göra beräkningar med spänningskällor med inre resistans.
- Kan räkna potential i kretsar
- Kan beräkna strömmar med hjälp av Kirchoffs lagar.

Arviointikriteerit, berömliga (5)

- Kan beräkna strömdelning med superpositionsprincipen.
- Kan beräkna strömmar och spänningar för Y- och deltakopplade resistorer
- Kan effektoptimera likströmskretsar.

Förkunskapskrav

Inga förkunskapskrav

Lärandemål

Studerande:
- känner till de grundläggande begreppen inom elektricitet och magnetism
- kan analysera enkla likströmskretsar.

Innehåll

Laddningar, Coulombs lag och elektriska fält
Potential och spänning
Ström, resistans, Ohms lag och Kirchhoffs lagar
Elektrisk effekt och energi
Potential i elektriska kretsar
Spänningskällor

Ämnesmässig tillämpning enligt utbildning kan förekomma.

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Kompendium eller liknande material med teori och övningsuppgifter
Kurslitteratur

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

- Känner till sambandet mellan elektricitet och magnetism
- Känner till hur spänningskällor och resistorer fungerar i en krets
- Kan beräkna en ledares resistans
- Kan beräkna värmeeffekt i en resistor
- Kan beräkna strömmar och spänningar i enkla kretsar
- Kan beräkna spänning och ström utgående från resistans.

Arviointikriteerit, goda-synnerligen goda (3-4)

- Kan räkna serie‐ och parallellkopplingar för resistorer.
- Kan göra beräkningar med spänningskällor med inre resistans.
- Kan räkna potential i kretsar
- Kan beräkna strömmar med hjälp av Kirchoffs lagar.

Arviointikriteerit, berömliga (5)

- Kan beräkna strömdelning med superpositionsprincipen.
- Kan beräkna strömmar och spänningar för Y- och deltakopplade resistorer
- Kan effektoptimera likströmskretsar.

Förkunskapskrav

Inga förkunskapskrav

Lärandemål

- Kursen tar upp de grundläggande begreppen inom elsäkerhet, elektricitet, elmotorer och elinstallationer.
- Studerande lär sig de centrala begreppen samt faror som elektricitet kan medföra.

Innehåll

- Laddningar, Coulombs lag och elektriska fält
- Potential och spänning, ström och resistans
Ohms lag
Kirchhoffs lagar
- Elektrisk effekt och energi
- Växelspänning (AC) och likspänning (DC)
3-fas
Frekvens
- Elmotorer
Asynkronmotorer
Synkronmotorer
DC motorer
- Elsäkerhet
- Elinstallation
Säkringar
Felströmsskydd
Färgmärkning av ledare

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Kompendium eller liknande material med teori och övningsuppgifter
Kurslitteratur

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

- Kan lösa enkla räkneuppgifter med Ohms-lag, effektlagen och Coulumbs-lag
- Känner till skillnaden mellan växelspänning och likspänning
- Kan beräkna en ledares resistans
- Känner till huvudtyperna av elmotorer
- Känner till grundläggande saker om elsäkerhet
- Känner till färgmärkningen på ledare i elinstallationer i byggnader

Arviointikriteerit, goda-synnerligen goda (3-4)

- Kan beräkna ersättningsresistans för serie- och parallellkopplade resistorer
- Kan beräkna potential i kretsar
- Kan mera detaljerat beskriva skillnaden mellan olika typer av elmotorer
- Har en mer detaljerad förståelse för elsäkerhet
- Känner till en säkrings och ett felströmsskydds uppgift i en elinstallation
- Förstår fasernas placering ur ett geometriskt perspektiv

Arviointikriteerit, berömliga (5)

- Kan beräkna ström och spänning i kombinerade serie- och parallellkopplingar av resistorer
- Kan beräkna strömmar, spänningar och fasskillnader i enkla växelströmskretsar

Förkunskapskrav

Inga förkunskapskrav

Lärandemål

Kursens mål är att ge studerande ingående kunskaper om prestanda, förbränning och emissioner från diesel- och ottomotorer, genom egna laboratoriemätningar. Efter avklarad kurs ska studerande ha förståelse för hur emissioner från motorer kan reduceras. Hen ska också ha kunskaper om elektroniska styrsystem för motorer, illustrerat med laboration på en modern motor. Slutligen ska studerande ha fått erfarenheter av användning av modernt simuleringsprogram för att analysera och optimera motorprestanda.

Innehåll

- Prestandamätning
- Emissionsmätning
- Cylindertrycksmätning
- Värmebalans
- Motorsimulering
- Optimering

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Känner till grundläggande prestandamätningar för förbränningsmotorn.

Kan utför:
- enklare laborationsuppgifter på testmotorn.
- enklare motor- simuleringar.

Kan arbeta i en grupp.

Arviointikriteerit, goda-synnerligen goda (3-4)

Kan:
- tillämpa kunskapen från kursen Förbränningsmotorer då mätningarna utförs.
- använda de mera avancerade mätinstrumenten i laboratoriet.
- beräkna och simulera motortekniska modeller m.h.a. anvisningar.

Tar ansvar för tidtabeller och planerar för testkörningarna.

Arviointikriteerit, berömliga (5)

Kan:
- vidareutveckla och diskutera utifrån teorin i kursen Förbränningsmotorer.
- självständigt planera och motivera test- och mätmetoder.
- självständigt använda simuleringsverktyget och optimera förbränningsmotormodellen.
- fördela arbetet inom gruppen och redovisar för resultaten.

Förkunskapskrav

Motorteknik

Lärandemål

Kursens mål är att ge studerande ingående kunskaper om prestanda, förbränning och emissioner från diesel- och ottomotorer, genom egna laboratoriemätningar. Efter avklarad kurs ska studerande ha förståelse för hur emissioner från motorer kan reduceras. Hen ska också ha kunskaper om elektroniska styrsystem för motorer, illustrerat med laboration på en modern motor. Slutligen ska studerande ha fått erfarenheter av användning av modernt simuleringsprogram för att analysera och optimera motorprestanda.

Innehåll

- Prestandamätning
- Emissionsmätning
- Cylindertrycksmätning
- Värmebalans
- Motorsimulering
- Optimering

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Känner till grundläggande prestandamätningar för förbränningsmotorn.

Kan utför:
- enklare laborationsuppgifter på testmotorn.
- enklare motor- simuleringar.

Kan arbeta i en grupp.

Arviointikriteerit, goda-synnerligen goda (3-4)

Kan:
- tillämpa kunskapen från kursen Förbränningsmotorer då mätningarna utförs.
- använda de mera avancerade mätinstrumenten i laboratoriet.
- beräkna och simulera motortekniska modeller m.h.a. anvisningar.

Tar ansvar för tidtabeller och planerar för testkörningarna.

Arviointikriteerit, berömliga (5)

Kan:
- vidareutveckla och diskutera utifrån teorin i kursen Förbränningsmotorer.
- självständigt planera och motivera test- och mätmetoder.
- självständigt använda simuleringsverktyget och optimera förbränningsmotormodellen.
- fördela arbetet inom gruppen och redovisar för resultaten.

Förkunskapskrav

Motorteknik

Lärandemål

Efter genomgången kurs förväntas studerande ha kunskaper om utformning av produktionsaktuella förbränningsmotorer. Hen ska behärska termodynamiska och förbränningstekniska grunderna samt konstruktiva aspekter på tillverkningsmetoder, materialval mm. Studerande ska även ha kunskaper om emissioner från diesel- och ottomotorer och hur man reducerar dessa.

Innehåll

- Inledning
- Historia
- Motorkomponenter
- Jämförelsefaktorer
- Gasväxling och förbränning
- Termodynamik
- Mekanik
- Hjälpsystem
- Överladdning
- Bränslen
- Emissioner

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Känner till:
- olika typer av motorer och arbetsprinciper
- förbrännings- motorns huvuddelar, gasväxling och förbränning.
- olika termodynamiska processer, egenskaper och beräkningar.
- förbränningsmotorns plats i olika sammanhang och discipliner.

Arviointikriteerit, goda-synnerligen goda (3-4)

Förstår:
- hur olika komponenter påverkar motorns prestanda.
- hur olika huvuddelar till förbränningsmotorn påverkar prestanda och emissioner.

Kan beräkna och välja motortekniska komponenter.
Kan svara och ställa frågor rörande motortekniska termer muntligt och skriftligt.

Arviointikriteerit, berömliga (5)

Kan självständigt:
- välja och planera olika motortekniska applikationer.
- välja och konstruera lösningar som påverkar förbränningsmotorn.
- beräkna massakrafter, moment och vibrationer i förbränningsmotorn.

Kan argumentera och presentera för olika val av motorer och tekniska lösningar.

Förkunskapskrav

Inga

Lärandemål

Studerande
- har ett gott allmänt ordförråd
- behärskar den centrala grammatiken
- förstår allmänna finska texter (faktatexter, artiklar osv.)
- förstår och kan skriva vardagslivets brev och meddelanden
- klarar muntligen av vardagliga situationer

Innehåll

- Repetition av den centrala grammatiken
- Skola och studier
- Arbetsliv
- Miljö
- Vardagliga situationer

Ämnesmässig tillämpning enligt utbildning kan förekomma.

Tid och plats

Hösten 2024, Wolffskavägen 33

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Studiematerial och kompendium på Moodle.

Undervisningsmetoder

- muntliga och skriftliga övningar
- eget arbete, inlämningsuppgifter
- kortare föreläsningar
- närvaro 80 %

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Tentamen under sista lektionstillfället
Omtent på allmän omtentamen

Förverkligandets alternativa prestationssätt

Tvåspråkiga studerande har validerat kursen i början av sina studier.

Studerandes tidsanvändning och belastning

2 sp = 54 h arbete (c. 24 h i klass, c. 30 h eget arbete)

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

För bedömningen av kunskaper i finska som andra inhemska används Gemensam europeisk referensram för språk (CEFR). Nivå B1.1 och B1.2 anger nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 eller högre anger goda kunskaper (vitsorden 4–5). För att utföra kursen med godkänt vitsord (vitsordet 1) bör den studerande uppvisa sådana kunskaper som krävs för nivå B1.1. Godkänt vitsord i denna kurs krävs för att kunna delta i kursen Työelämän suomi.

Arviointikriteerit, goda-synnerligen goda (3-4)

För bedömningen av kunskaper i finska som andra inhemska används Gemensam europeisk referensram för språk (CEFR). Nivå B1.1 och B1.2 anger nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 eller högre anger goda kunskaper (vitsorden 4–5). För att utföra kursen med godkänt vitsord (vitsordet 1) bör den studerande uppvisa sådana kunskaper som krävs för nivå B1.1. Godkänt vitsord i denna kurs krävs för att kunna delta i kursen Työelämän suomi.

Arviointikriteerit, berömliga (5)

För bedömningen av kunskaper i finska som andra inhemska används Gemensam europeisk referensram för språk (CEFR). Nivå B1.1 och B1.2 anger nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 eller högre anger goda kunskaper (vitsorden 4–5). För att utföra kursen med godkänt vitsord (vitsordet 1) bör den studerande uppvisa sådana kunskaper som krävs för nivå B1.1. Godkänt vitsord i denna kurs krävs för att kunna delta i kursen Työelämän suomi.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Bedömningen baserar sig på
- timaktivitet
- inlämningsuppgifter
- tentamen

Underkänd (0)

För bedömningen av kunskaper i finska som andra inhemska används Gemensam europeisk referensram för språk (CEFR). Nivå B1 anger nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 eller högre anger goda kunskaper (vitsorden 4–5). Alla högskolor i Finland följer samma bedömningskriterier.

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

För bedömningen av kunskaper i finska som andra inhemska används Gemensam europeisk referensram för språk (CEFR). Nivå B1 anger nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 eller högre anger goda kunskaper (vitsorden 4–5). Alla högskolor i Finland följer samma bedömningskriterier.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

För bedömningen av kunskaper i finska som andra inhemska används Gemensam europeisk referensram för språk (CEFR). Nivå B1 anger nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 eller högre anger goda kunskaper (vitsorden 4–5). Alla högskolor i Finland följer samma bedömningskriterier.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

För bedömningen av kunskaper i finska som andra inhemska används Gemensam europeisk referensram för språk (CEFR). Nivå B1 anger nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 eller högre anger goda kunskaper (vitsorden 4–5). Alla högskolor i Finland följer samma bedömningskriterier.

Förkunskapskrav

Utgångsnivån är B1 vilket motsvarar C i lång finska (A-finska) eller M i kort finska (B-finska) i studenten.

Lärandemål

Studerande
- har ett gott allmänt ordförråd
- behärskar den centrala grammatiken
- förstår allmänna finska texter (faktatexter, artiklar osv.)
- förstår och kan skriva vardagslivets brev och meddelanden
- klarar muntligen av vardagliga situationer

Innehåll

- Repetition av den centrala grammatiken
- Skola och studier
- Arbetsliv
- Miljö
- Vardagliga situationer

Ämnesmässig tillämpning enligt utbildning kan förekomma.

Tid och plats

Våren 2025, Campus Vasa

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Studiematerial och kompendium på Moodle.

Undervisningsmetoder

- muntliga och skriftliga övningar
- eget arbete, inlämningsuppgifter
- kortare föreläsningar
- närvaro 80 %

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Tentamen under sista lektionstillfället
Omtent på allmän omtentamen

Förverkligandets alternativa prestationssätt

Tvåspråkiga studerande har validerat kursen i början av sina studier.

Studerandes tidsanvändning och belastning

2 sp = 54 h arbete (c. 24 h i klass, c. 30 h eget arbete)

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

För bedömningen av kunskaper i finska som andra inhemska används Gemensam europeisk referensram för språk (CEFR). Nivå B1.1 och B1.2 anger nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 eller högre anger goda kunskaper (vitsorden 4–5). För att utföra kursen med godkänt vitsord (vitsordet 1) bör den studerande uppvisa sådana kunskaper som krävs för nivå B1.1. Godkänt vitsord i denna kurs krävs för att kunna delta i kursen Työelämän suomi.

Arviointikriteerit, goda-synnerligen goda (3-4)

För bedömningen av kunskaper i finska som andra inhemska används Gemensam europeisk referensram för språk (CEFR). Nivå B1.1 och B1.2 anger nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 eller högre anger goda kunskaper (vitsorden 4–5). För att utföra kursen med godkänt vitsord (vitsordet 1) bör den studerande uppvisa sådana kunskaper som krävs för nivå B1.1. Godkänt vitsord i denna kurs krävs för att kunna delta i kursen Työelämän suomi.

Arviointikriteerit, berömliga (5)

För bedömningen av kunskaper i finska som andra inhemska används Gemensam europeisk referensram för språk (CEFR). Nivå B1.1 och B1.2 anger nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 eller högre anger goda kunskaper (vitsorden 4–5). För att utföra kursen med godkänt vitsord (vitsordet 1) bör den studerande uppvisa sådana kunskaper som krävs för nivå B1.1. Godkänt vitsord i denna kurs krävs för att kunna delta i kursen Työelämän suomi.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Bedömningen baserar sig på
- timaktivitet
- inlämningsuppgifter
- tentamen

Underkänd (0)

För bedömningen av kunskaper i finska som andra inhemska används Gemensam europeisk referensram för språk (CEFR). Nivå B1 anger nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 eller högre anger goda kunskaper (vitsorden 4–5). Alla högskolor i Finland följer samma bedömningskriterier.

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

För bedömningen av kunskaper i finska som andra inhemska används Gemensam europeisk referensram för språk (CEFR). Nivå B1 anger nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 eller högre anger goda kunskaper (vitsorden 4–5). Alla högskolor i Finland följer samma bedömningskriterier.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

För bedömningen av kunskaper i finska som andra inhemska används Gemensam europeisk referensram för språk (CEFR). Nivå B1 anger nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 eller högre anger goda kunskaper (vitsorden 4–5). Alla högskolor i Finland följer samma bedömningskriterier.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

För bedömningen av kunskaper i finska som andra inhemska används Gemensam europeisk referensram för språk (CEFR). Nivå B1 anger nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 eller högre anger goda kunskaper (vitsorden 4–5). Alla högskolor i Finland följer samma bedömningskriterier.

Förkunskapskrav

Utgångsnivån är B1 vilket motsvarar C i lång finska (A-finska) eller M i kort finska (B-finska) i studenten.

Lärandemål

Studerande
- har ett gott allmänt ordförråd
- behärskar den centrala grammatiken
- förstår allmänna finska texter (faktatexter, artiklar osv.)
- förstår och kan skriva vardagslivets brev och meddelanden
- klarar muntligen av vardagliga situationer

Innehåll

- Repetition av den centrala grammatiken
- Skola och studier
- Arbetsliv
- Miljö
- Vardagliga situationer

Ämnesmässig tillämpning enligt utbildning kan förekomma.

Tid och plats

Våren 2025, Campus Vasa

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Studiematerial och kompendium på Moodle.

Undervisningsmetoder

- muntliga och skriftliga övningar
- eget arbete, inlämningsuppgifter
- kortare föreläsningar
- närvaro 80 %

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Tentamen under sista lektionstillfället
Omtent på allmän omtentamen

Förverkligandets alternativa prestationssätt

Tvåspråkiga studerande har validerat kursen i början av sina studier.

Studerandes tidsanvändning och belastning

2 sp = 54 h arbete (c. 24 h i klass, c. 30 h eget arbete)

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

För bedömningen av kunskaper i finska som andra inhemska används Gemensam europeisk referensram för språk (CEFR). Nivå B1.1 och B1.2 anger nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 eller högre anger goda kunskaper (vitsorden 4–5). För att utföra kursen med godkänt vitsord (vitsordet 1) bör den studerande uppvisa sådana kunskaper som krävs för nivå B1.1. Godkänt vitsord i denna kurs krävs för att kunna delta i kursen Työelämän suomi.

Arviointikriteerit, goda-synnerligen goda (3-4)

För bedömningen av kunskaper i finska som andra inhemska används Gemensam europeisk referensram för språk (CEFR). Nivå B1.1 och B1.2 anger nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 eller högre anger goda kunskaper (vitsorden 4–5). För att utföra kursen med godkänt vitsord (vitsordet 1) bör den studerande uppvisa sådana kunskaper som krävs för nivå B1.1. Godkänt vitsord i denna kurs krävs för att kunna delta i kursen Työelämän suomi.

Arviointikriteerit, berömliga (5)

För bedömningen av kunskaper i finska som andra inhemska används Gemensam europeisk referensram för språk (CEFR). Nivå B1.1 och B1.2 anger nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 eller högre anger goda kunskaper (vitsorden 4–5). För att utföra kursen med godkänt vitsord (vitsordet 1) bör den studerande uppvisa sådana kunskaper som krävs för nivå B1.1. Godkänt vitsord i denna kurs krävs för att kunna delta i kursen Työelämän suomi.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Bedömningen baserar sig på
- timaktivitet
- inlämningsuppgifter
- tentamen

Underkänd (0)

För bedömningen av kunskaper i finska som andra inhemska används Gemensam europeisk referensram för språk (CEFR). Nivå B1 anger nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 eller högre anger goda kunskaper (vitsorden 4–5). Alla högskolor i Finland följer samma bedömningskriterier.

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

För bedömningen av kunskaper i finska som andra inhemska används Gemensam europeisk referensram för språk (CEFR). Nivå B1 anger nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 eller högre anger goda kunskaper (vitsorden 4–5). Alla högskolor i Finland följer samma bedömningskriterier.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

För bedömningen av kunskaper i finska som andra inhemska används Gemensam europeisk referensram för språk (CEFR). Nivå B1 anger nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 eller högre anger goda kunskaper (vitsorden 4–5). Alla högskolor i Finland följer samma bedömningskriterier.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

För bedömningen av kunskaper i finska som andra inhemska används Gemensam europeisk referensram för språk (CEFR). Nivå B1 anger nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 eller högre anger goda kunskaper (vitsorden 4–5). Alla högskolor i Finland följer samma bedömningskriterier.

Förkunskapskrav

Utgångsnivån är B1 vilket motsvarar C i lång finska (A-finska) eller M i kort finska (B-finska) i studenten.

Lärandemål

Studerande
- har ett gott allmänt ordförråd
- behärskar den centrala grammatiken
- förstår allmänna finska texter (faktatexter, artiklar osv.)
- förstår och kan skriva vardagslivets brev och meddelanden
- klarar muntligen av vardagliga situationer

Innehåll

- Repetition av den centrala grammatiken
- Skola och studier
- Arbetsliv
- Miljö
- Vardagliga situationer

Ämnesmässig tillämpning enligt utbildning kan förekomma.

Tid och plats

Våren 2025, Campus Vasa

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Studiematerial och kompendium på Moodle.

Undervisningsmetoder

- muntliga och skriftliga övningar
- eget arbete, inlämningsuppgifter
- kortare föreläsningar
- närvaro 80 %

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Tentamen under sista lektionstillfället
Omtent på allmän omtentamen

Förverkligandets alternativa prestationssätt

Tvåspråkiga studerande har validerat kursen i början av sina studier.

Studerandes tidsanvändning och belastning

2 sp = 54 h arbete (c. 24 h i klass, c. 30 h eget arbete)

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

För bedömningen av kunskaper i finska som andra inhemska används Gemensam europeisk referensram för språk (CEFR). Nivå B1.1 och B1.2 anger nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 eller högre anger goda kunskaper (vitsorden 4–5). För att utföra kursen med godkänt vitsord (vitsordet 1) bör den studerande uppvisa sådana kunskaper som krävs för nivå B1.1. Godkänt vitsord i denna kurs krävs för att kunna delta i kursen Työelämän suomi.

Arviointikriteerit, goda-synnerligen goda (3-4)

För bedömningen av kunskaper i finska som andra inhemska används Gemensam europeisk referensram för språk (CEFR). Nivå B1.1 och B1.2 anger nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 eller högre anger goda kunskaper (vitsorden 4–5). För att utföra kursen med godkänt vitsord (vitsordet 1) bör den studerande uppvisa sådana kunskaper som krävs för nivå B1.1. Godkänt vitsord i denna kurs krävs för att kunna delta i kursen Työelämän suomi.

Arviointikriteerit, berömliga (5)

För bedömningen av kunskaper i finska som andra inhemska används Gemensam europeisk referensram för språk (CEFR). Nivå B1.1 och B1.2 anger nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 eller högre anger goda kunskaper (vitsorden 4–5). För att utföra kursen med godkänt vitsord (vitsordet 1) bör den studerande uppvisa sådana kunskaper som krävs för nivå B1.1. Godkänt vitsord i denna kurs krävs för att kunna delta i kursen Työelämän suomi.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Bedömningen baserar sig på
- timaktivitet
- inlämningsuppgifter
- tentamen

Underkänd (0)

För bedömningen av kunskaper i finska som andra inhemska används Gemensam europeisk referensram för språk (CEFR). Nivå B1 anger nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 eller högre anger goda kunskaper (vitsorden 4–5). Alla högskolor i Finland följer samma bedömningskriterier.

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

För bedömningen av kunskaper i finska som andra inhemska används Gemensam europeisk referensram för språk (CEFR). Nivå B1 anger nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 eller högre anger goda kunskaper (vitsorden 4–5). Alla högskolor i Finland följer samma bedömningskriterier.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

För bedömningen av kunskaper i finska som andra inhemska används Gemensam europeisk referensram för språk (CEFR). Nivå B1 anger nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 eller högre anger goda kunskaper (vitsorden 4–5). Alla högskolor i Finland följer samma bedömningskriterier.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

För bedömningen av kunskaper i finska som andra inhemska används Gemensam europeisk referensram för språk (CEFR). Nivå B1 anger nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 eller högre anger goda kunskaper (vitsorden 4–5). Alla högskolor i Finland följer samma bedömningskriterier.

Förkunskapskrav

Utgångsnivån är B1 vilket motsvarar C i lång finska (A-finska) eller M i kort finska (B-finska) i studenten.

Lärandemål

Se kursplan.

Innehåll

Se kursplan.

Vitsordsskala

H-5

Förkunskapskrav

Se kursplan.

Lärandemål

Se kursplan.

Innehåll

Se kursplan.

Vitsordsskala

H-5

Förkunskapskrav

Se kursplan.

Lärandemål

Studerande
- behärskar det centrala ordförrådet inom den egna branschen
- klarar muntligen och skriftligen av arbetsrelaterade situationer
- kan skriva olika typer av texter och ställa upp olika typer av dokument
- förstår och kan tillgodogöra sig information ur texter (artiklar, officiella dokument etc.) som rör den egna branschen
- kan hålla en strukturerad presentation på finska
- kan delta i och leda ett möte på finska
- behärskar muntligen och skriftligen den centrala grammatiken

- ska uppvisa sådana kunskaper (muntligt och skriftligt) i finska som enligt lagen (424/2003) krävs av offentligt anställda

Innehåll

- Arbetsliv och den egna branschen
- Företagande
- Affärskommunikation
- Mötesteknik- och terminologi
- Examensarbetets abstrakt

- Ämnesmässig tillämpning enligt utbildning kan förekomma.

Tid och plats

Hösten 2024, Wolffskavägen 33

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Kompendium + övrigt material på Moodle.

Undervisningsmetoder

- Undervisningsspråk finska
- Interaktiva lektioner (närvaro 75 %)
- Kortare föreläsningar
- Par- och gruppdiskussioner
- Skriftliga övningar och skriftliga inlämningsuppgifter
- Eget arbete
- Presentation och opponering
- Muntlig och skriftlig tent

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Muntlig tent under kursen.
Skriftlig tentamen under sista lektionstillfället.
Omtent på allmänt omtentamenstillfälle

Förverkligandets alternativa prestationssätt

Tvåspråkiga studerande kan avlägga kursen delvis på distans. Vissa tillfällen är obligatoriska för alla. Mer info ges under första lektionstillfället.

Studerandes tidsanvändning och belastning

4 sp = 108 h arbete (c. 42 h i klass, c. 66 h eget arbete)

Tilläggsuppgifter för studerande

Kom ihåg att också anmäla dig till de skriftliga och muntliga delarna.

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Den studerande skall uppvisa sådana kunskaper i finska som enligt lagen (424/2003) krävs av offentligt anställda och bör visa nöjaktig (vitsordet 1, 2 eller 3) eller god (vitsordet 4 eller 5) förmåga att använda finska i tal och skrift.

För bedömningen av kunskaperna i finska används Gemensam europeisk referensram för språk (CEFR). Nivå B1.1 och B1.2 anger nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 eller högre anger goda kunskaper (vitsorden 4–5).

Muntlig och skriftlig förmåga bedöms med skilda vitsord.

Alla högskolor i Finland följer samma bedömningskriterier.

Arviointikriteerit, goda-synnerligen goda (3-4)

Den studerande skall uppvisa sådana kunskaper i finska som enligt lagen (424/2003) krävs av offentligt anställda och bör visa nöjaktig (vitsordet 1, 2 eller 3) eller god (vitsordet 4 eller 5) förmåga att använda finska i tal och skrift.

För bedömningen av kunskaperna i finska används Gemensam europeisk referensram för språk (CEFR). Nivå B1.1 och B1.2 anger nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 eller högre anger goda kunskaper (vitsorden 4–5).

Muntlig och skriftlig förmåga bedöms med skilda vitsord.

Alla högskolor i Finland följer samma bedömningskriterier.

Arviointikriteerit, berömliga (5)

Den studerande skall uppvisa sådana kunskaper i finska som enligt lagen (424/2003) krävs av offentligt anställda och bör visa nöjaktig (vitsordet 1, 2 eller 3) eller god (vitsordet 4 eller 5) förmåga att använda finska i tal och skrift.

För bedömningen av kunskaperna i finska används Gemensam europeisk referensram för språk (CEFR). Nivå B1.1 och B1.2 anger nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 eller högre anger goda kunskaper (vitsorden 4–5).

Muntlig och skriftlig förmåga bedöms med skilda vitsord.

Alla högskolor i Finland följer samma bedömningskriterier.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Bedömning på basen av
- Muntligt prov, muntlig presentation och andra muntliga övningar (bl.a. kokous)
- Skriftliga prov/förhör
- Skriftliga inlämningsuppgifter
- Timaktivitet
- Muntlig och skriftlig färdighet bedöms med skilda vitsord.

Underkänd (0)

Bedömningen av kunskaperna i finska baserar sig på Europeiska referensramen för språk (CEFR). Nivå B1 avser nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 avser goda kunskaper (vitsorden 4–5). Samma bedömningskriterier används vid alla högskolor i Finland. Nivå A2 eller lägre är undekänt.
Muntlig och skriftlig färdighet bedöms med skilda vitsord.

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Bedömningen av kunskaperna i finska baserar sig på Europeiska referensramen för språk (CEFR). Nivå B1 avser nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 avser goda kunskaper (vitsorden 4–5). Samma bedömningskriterier används vid alla högskolor i Finland. Nivå A2 eller lägre är undekänt.
Muntlig och skriftlig färdighet bedöms med skilda vitsord.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Bedömningen av kunskaperna i finska baserar sig på Europeiska referensramen för språk (CEFR). Nivå B1 avser nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 avser goda kunskaper (vitsorden 4–5). Samma bedömningskriterier används vid alla högskolor i Finland. Nivå A2 eller lägre är undekänt.
Muntlig och skriftlig färdighet bedöms med skilda vitsord.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Bedömningen av kunskaperna i finska baserar sig på Europeiska referensramen för språk (CEFR). Nivå B1 avser nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 avser goda kunskaper (vitsorden 4–5). Samma bedömningskriterier används vid alla högskolor i Finland. Nivå A2 eller lägre är undekänt.
Muntlig och skriftlig färdighet bedöms med skilda vitsord.

Förkunskapskrav

Suomi

Lärandemål

Studerande
- behärskar det centrala ordförrådet inom den egna branschen
- klarar muntligen och skriftligen av arbetsrelaterade situationer
- kan skriva olika typer av texter och ställa upp olika typer av dokument
- förstår och kan tillgodogöra sig information ur texter (artiklar, officiella dokument etc.) som rör den egna branschen
- kan hålla en strukturerad presentation på finska
- kan delta i och leda ett möte på finska
- behärskar muntligen och skriftligen den centrala grammatiken

- ska uppvisa sådana kunskaper (muntligt och skriftligt) i finska som enligt lagen (424/2003) krävs av offentligt anställda

Innehåll

- Arbetsliv och den egna branschen
- Företagande
- Affärskommunikation
- Mötesteknik- och terminologi
- Examensarbetets abstrakt

- Ämnesmässig tillämpning enligt utbildning kan förekomma.

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Den studerande skall uppvisa sådana kunskaper i finska som enligt lagen (424/2003) krävs av offentligt anställda och bör visa nöjaktig (vitsordet 1, 2 eller 3) eller god (vitsordet 4 eller 5) förmåga att använda finska i tal och skrift.

För bedömningen av kunskaperna i finska används Gemensam europeisk referensram för språk (CEFR). Nivå B1.1 och B1.2 anger nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 eller högre anger goda kunskaper (vitsorden 4–5).

Muntlig och skriftlig förmåga bedöms med skilda vitsord.

Alla högskolor i Finland följer samma bedömningskriterier.

Arviointikriteerit, goda-synnerligen goda (3-4)

Den studerande skall uppvisa sådana kunskaper i finska som enligt lagen (424/2003) krävs av offentligt anställda och bör visa nöjaktig (vitsordet 1, 2 eller 3) eller god (vitsordet 4 eller 5) förmåga att använda finska i tal och skrift.

För bedömningen av kunskaperna i finska används Gemensam europeisk referensram för språk (CEFR). Nivå B1.1 och B1.2 anger nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 eller högre anger goda kunskaper (vitsorden 4–5).

Muntlig och skriftlig förmåga bedöms med skilda vitsord.

Alla högskolor i Finland följer samma bedömningskriterier.

Arviointikriteerit, berömliga (5)

Den studerande skall uppvisa sådana kunskaper i finska som enligt lagen (424/2003) krävs av offentligt anställda och bör visa nöjaktig (vitsordet 1, 2 eller 3) eller god (vitsordet 4 eller 5) förmåga att använda finska i tal och skrift.

För bedömningen av kunskaperna i finska används Gemensam europeisk referensram för språk (CEFR). Nivå B1.1 och B1.2 anger nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 eller högre anger goda kunskaper (vitsorden 4–5).

Muntlig och skriftlig förmåga bedöms med skilda vitsord.

Alla högskolor i Finland följer samma bedömningskriterier.

Förkunskapskrav

Suomi

Lärandemål

Studerande
- behärskar det centrala ordförrådet inom den egna branschen
- klarar muntligen och skriftligen av arbetsrelaterade situationer
- kan skriva olika typer av texter och ställa upp olika typer av dokument
- förstår och kan tillgodogöra sig information ur texter (artiklar, officiella dokument etc.) som rör den egna branschen
- kan hålla en strukturerad presentation på finska
- kan delta i och leda ett möte på finska
- behärskar muntligen och skriftligen den centrala grammatiken

- ska uppvisa sådana kunskaper (muntligt och skriftligt) i finska som enligt lagen (424/2003) krävs av offentligt anställda

Innehåll

- Arbetsliv och den egna branschen
- Företagande
- Affärskommunikation
- Mötesteknik- och terminologi
- Examensarbetets abstrakt

- Ämnesmässig tillämpning enligt utbildning kan förekomma.

Tid och plats

Hösten 2024, Wolffskavägen 33

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Kompendium + övrigt material på Moodle.

Undervisningsmetoder

- Undervisningsspråk finska
- Interaktiva lektioner (närvaro 75 %)
- Kortare föreläsningar
- Par- och gruppdiskussioner
- Skriftliga övningar och skriftliga inlämningsuppgifter
- Eget arbete
- Presentation och opponering
- Muntlig och skriftlig tent

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Muntlig tent under kursen.
Skriftlig tentamen under sista lektionstillfället.
Omtent på allmänt omtentamenstillfälle

Förverkligandets alternativa prestationssätt

Tvåspråkiga studerande kan avlägga kursen delvis på distans. Vissa tillfällen är obligatoriska för alla. Mer info ges under första lektionstillfället.

Studerandes tidsanvändning och belastning

4 sp = 108 h arbete (c. 42 h i klass, c. 66 h eget arbete)

Tilläggsuppgifter för studerande

Kom ihåg att också anmäla dig till de skriftliga och muntliga delarna.

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Den studerande skall uppvisa sådana kunskaper i finska som enligt lagen (424/2003) krävs av offentligt anställda och bör visa nöjaktig (vitsordet 1, 2 eller 3) eller god (vitsordet 4 eller 5) förmåga att använda finska i tal och skrift.

För bedömningen av kunskaperna i finska används Gemensam europeisk referensram för språk (CEFR). Nivå B1.1 och B1.2 anger nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 eller högre anger goda kunskaper (vitsorden 4–5).

Muntlig och skriftlig förmåga bedöms med skilda vitsord.

Alla högskolor i Finland följer samma bedömningskriterier.

Arviointikriteerit, goda-synnerligen goda (3-4)

Den studerande skall uppvisa sådana kunskaper i finska som enligt lagen (424/2003) krävs av offentligt anställda och bör visa nöjaktig (vitsordet 1, 2 eller 3) eller god (vitsordet 4 eller 5) förmåga att använda finska i tal och skrift.

För bedömningen av kunskaperna i finska används Gemensam europeisk referensram för språk (CEFR). Nivå B1.1 och B1.2 anger nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 eller högre anger goda kunskaper (vitsorden 4–5).

Muntlig och skriftlig förmåga bedöms med skilda vitsord.

Alla högskolor i Finland följer samma bedömningskriterier.

Arviointikriteerit, berömliga (5)

Den studerande skall uppvisa sådana kunskaper i finska som enligt lagen (424/2003) krävs av offentligt anställda och bör visa nöjaktig (vitsordet 1, 2 eller 3) eller god (vitsordet 4 eller 5) förmåga att använda finska i tal och skrift.

För bedömningen av kunskaperna i finska används Gemensam europeisk referensram för språk (CEFR). Nivå B1.1 och B1.2 anger nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 eller högre anger goda kunskaper (vitsorden 4–5).

Muntlig och skriftlig förmåga bedöms med skilda vitsord.

Alla högskolor i Finland följer samma bedömningskriterier.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Bedömning på basen av
- Muntligt prov, muntlig presentation och andra muntliga övningar (bl.a. kokous)
- Skriftliga prov/förhör
- Skriftliga inlämningsuppgifter
- Timaktivitet
- Muntlig och skriftlig färdighet bedöms med skilda vitsord.

Underkänd (0)

Bedömningen av kunskaperna i finska baserar sig på Europeiska referensramen för språk (CEFR). Nivå B1 avser nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 avser goda kunskaper (vitsorden 4–5). Samma bedömningskriterier används vid alla högskolor i Finland. Nivå A2 eller lägre är undekänt.
Muntlig och skriftlig färdighet bedöms med skilda vitsord.

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Bedömningen av kunskaperna i finska baserar sig på Europeiska referensramen för språk (CEFR). Nivå B1 avser nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 avser goda kunskaper (vitsorden 4–5). Samma bedömningskriterier används vid alla högskolor i Finland. Nivå A2 eller lägre är undekänt.
Muntlig och skriftlig färdighet bedöms med skilda vitsord.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Bedömningen av kunskaperna i finska baserar sig på Europeiska referensramen för språk (CEFR). Nivå B1 avser nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 avser goda kunskaper (vitsorden 4–5). Samma bedömningskriterier används vid alla högskolor i Finland. Nivå A2 eller lägre är undekänt.
Muntlig och skriftlig färdighet bedöms med skilda vitsord.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Bedömningen av kunskaperna i finska baserar sig på Europeiska referensramen för språk (CEFR). Nivå B1 avser nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 avser goda kunskaper (vitsorden 4–5). Samma bedömningskriterier används vid alla högskolor i Finland. Nivå A2 eller lägre är undekänt.
Muntlig och skriftlig färdighet bedöms med skilda vitsord.

Förkunskapskrav

Suomi

Lärandemål

Studerande
- behärskar det centrala ordförrådet inom den egna branschen
- klarar muntligen och skriftligen av arbetsrelaterade situationer
- kan skriva olika typer av texter och ställa upp olika typer av dokument
- förstår och kan tillgodogöra sig information ur texter (artiklar, officiella dokument etc.) som rör den egna branschen
- kan hålla en strukturerad presentation på finska
- kan delta i och leda ett möte på finska
- behärskar muntligen och skriftligen den centrala grammatiken

- ska uppvisa sådana kunskaper (muntligt och skriftligt) i finska som enligt lagen (424/2003) krävs av offentligt anställda

Innehåll

- Arbetsliv och den egna branschen
- Företagande
- Affärskommunikation
- Mötesteknik- och terminologi
- Examensarbetets abstrakt

- Ämnesmässig tillämpning enligt utbildning kan förekomma.

Tid och plats

Hösten 2024, Wolffskavägen 33

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Kompendium + övrigt material på Moodle.

Undervisningsmetoder

- Undervisningsspråk finska
- Interaktiva lektioner (närvaro 75 %)
- Kortare föreläsningar
- Par- och gruppdiskussioner
- Skriftliga övningar och skriftliga inlämningsuppgifter
- Eget arbete
- Presentation och opponering
- Muntlig och skriftlig tent

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Muntlig tent under kursen.
Skriftlig tentamen under sista lektionstillfället.
Omtent på allmänt omtentamenstillfälle

Förverkligandets alternativa prestationssätt

Tvåspråkiga studerande kan avlägga kursen delvis på distans. Vissa tillfällen är obligatoriska för alla. Mer info ges under första lektionstillfället.

Studerandes tidsanvändning och belastning

4 sp = 108 h arbete (c. 42 h i klass, c. 66 h eget arbete)

Tilläggsuppgifter för studerande

Kom ihåg att också anmäla dig till de skriftliga och muntliga delarna.

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Den studerande skall uppvisa sådana kunskaper i finska som enligt lagen (424/2003) krävs av offentligt anställda och bör visa nöjaktig (vitsordet 1, 2 eller 3) eller god (vitsordet 4 eller 5) förmåga att använda finska i tal och skrift.

För bedömningen av kunskaperna i finska används Gemensam europeisk referensram för språk (CEFR). Nivå B1.1 och B1.2 anger nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 eller högre anger goda kunskaper (vitsorden 4–5).

Muntlig och skriftlig förmåga bedöms med skilda vitsord.

Alla högskolor i Finland följer samma bedömningskriterier.

Arviointikriteerit, goda-synnerligen goda (3-4)

Den studerande skall uppvisa sådana kunskaper i finska som enligt lagen (424/2003) krävs av offentligt anställda och bör visa nöjaktig (vitsordet 1, 2 eller 3) eller god (vitsordet 4 eller 5) förmåga att använda finska i tal och skrift.

För bedömningen av kunskaperna i finska används Gemensam europeisk referensram för språk (CEFR). Nivå B1.1 och B1.2 anger nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 eller högre anger goda kunskaper (vitsorden 4–5).

Muntlig och skriftlig förmåga bedöms med skilda vitsord.

Alla högskolor i Finland följer samma bedömningskriterier.

Arviointikriteerit, berömliga (5)

Den studerande skall uppvisa sådana kunskaper i finska som enligt lagen (424/2003) krävs av offentligt anställda och bör visa nöjaktig (vitsordet 1, 2 eller 3) eller god (vitsordet 4 eller 5) förmåga att använda finska i tal och skrift.

För bedömningen av kunskaperna i finska används Gemensam europeisk referensram för språk (CEFR). Nivå B1.1 och B1.2 anger nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 eller högre anger goda kunskaper (vitsorden 4–5).

Muntlig och skriftlig förmåga bedöms med skilda vitsord.

Alla högskolor i Finland följer samma bedömningskriterier.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Bedömning på basen av
- Muntligt prov, muntlig presentation och andra muntliga övningar (bl.a. kokous)
- Skriftliga prov/förhör
- Skriftliga inlämningsuppgifter
- Timaktivitet
- Muntlig och skriftlig färdighet bedöms med skilda vitsord.

Underkänd (0)

Bedömningen av kunskaperna i finska baserar sig på Europeiska referensramen för språk (CEFR). Nivå B1 avser nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 avser goda kunskaper (vitsorden 4–5). Samma bedömningskriterier används vid alla högskolor i Finland. Nivå A2 eller lägre är undekänt.
Muntlig och skriftlig färdighet bedöms med skilda vitsord.

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Bedömningen av kunskaperna i finska baserar sig på Europeiska referensramen för språk (CEFR). Nivå B1 avser nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 avser goda kunskaper (vitsorden 4–5). Samma bedömningskriterier används vid alla högskolor i Finland. Nivå A2 eller lägre är undekänt.
Muntlig och skriftlig färdighet bedöms med skilda vitsord.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Bedömningen av kunskaperna i finska baserar sig på Europeiska referensramen för språk (CEFR). Nivå B1 avser nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 avser goda kunskaper (vitsorden 4–5). Samma bedömningskriterier används vid alla högskolor i Finland. Nivå A2 eller lägre är undekänt.
Muntlig och skriftlig färdighet bedöms med skilda vitsord.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Bedömningen av kunskaperna i finska baserar sig på Europeiska referensramen för språk (CEFR). Nivå B1 avser nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 avser goda kunskaper (vitsorden 4–5). Samma bedömningskriterier används vid alla högskolor i Finland. Nivå A2 eller lägre är undekänt.
Muntlig och skriftlig färdighet bedöms med skilda vitsord.

Förkunskapskrav

Suomi

Lärandemål

Studerande
- behärskar det centrala ordförrådet inom den egna branschen
- klarar muntligen och skriftligen av arbetsrelaterade situationer
- kan skriva olika typer av texter och ställa upp olika typer av dokument
- förstår och kan tillgodogöra sig information ur texter (artiklar, officiella dokument etc.) som rör den egna branschen
- kan hålla en strukturerad presentation på finska
- kan delta i och leda ett möte på finska
- behärskar muntligen och skriftligen den centrala grammatiken

- ska uppvisa sådana kunskaper (muntligt och skriftligt) i finska som enligt lagen (424/2003) krävs av offentligt anställda

Innehåll

- Arbetsliv och den egna branschen
- Företagande
- Affärskommunikation
- Mötesteknik- och terminologi
- Examensarbetets abstrakt

- Ämnesmässig tillämpning enligt utbildning kan förekomma.

Tid och plats

Hösten 2024, Wolffskavägen 33

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Kompendium + övrigt material på Moodle.

Undervisningsmetoder

- Undervisningsspråk finska
- Interaktiva lektioner (närvaro 75 %)
- Kortare föreläsningar
- Par- och gruppdiskussioner
- Skriftliga övningar och skriftliga inlämningsuppgifter
- Eget arbete
- Presentation och opponering
- Muntlig och skriftlig tent

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Muntlig tent under kursen.
Skriftlig tentamen under sista lektionstillfället.
Omtent på allmänt omtentamenstillfälle

Förverkligandets alternativa prestationssätt

Tvåspråkiga studerande kan avlägga kursen delvis på distans. Vissa tillfällen är obligatoriska för alla. Mer info ges under första lektionstillfället.

Studerandes tidsanvändning och belastning

4 sp = 108 h arbete (c. 42 h i klass, c. 66 h eget arbete)

Tilläggsuppgifter för studerande

Kom ihåg att också anmäla dig till de skriftliga och muntliga delarna.

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Den studerande skall uppvisa sådana kunskaper i finska som enligt lagen (424/2003) krävs av offentligt anställda och bör visa nöjaktig (vitsordet 1, 2 eller 3) eller god (vitsordet 4 eller 5) förmåga att använda finska i tal och skrift.

För bedömningen av kunskaperna i finska används Gemensam europeisk referensram för språk (CEFR). Nivå B1.1 och B1.2 anger nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 eller högre anger goda kunskaper (vitsorden 4–5).

Muntlig och skriftlig förmåga bedöms med skilda vitsord.

Alla högskolor i Finland följer samma bedömningskriterier.

Arviointikriteerit, goda-synnerligen goda (3-4)

Den studerande skall uppvisa sådana kunskaper i finska som enligt lagen (424/2003) krävs av offentligt anställda och bör visa nöjaktig (vitsordet 1, 2 eller 3) eller god (vitsordet 4 eller 5) förmåga att använda finska i tal och skrift.

För bedömningen av kunskaperna i finska används Gemensam europeisk referensram för språk (CEFR). Nivå B1.1 och B1.2 anger nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 eller högre anger goda kunskaper (vitsorden 4–5).

Muntlig och skriftlig förmåga bedöms med skilda vitsord.

Alla högskolor i Finland följer samma bedömningskriterier.

Arviointikriteerit, berömliga (5)

Den studerande skall uppvisa sådana kunskaper i finska som enligt lagen (424/2003) krävs av offentligt anställda och bör visa nöjaktig (vitsordet 1, 2 eller 3) eller god (vitsordet 4 eller 5) förmåga att använda finska i tal och skrift.

För bedömningen av kunskaperna i finska används Gemensam europeisk referensram för språk (CEFR). Nivå B1.1 och B1.2 anger nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 eller högre anger goda kunskaper (vitsorden 4–5).

Muntlig och skriftlig förmåga bedöms med skilda vitsord.

Alla högskolor i Finland följer samma bedömningskriterier.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Bedömning på basen av
- Muntligt prov, muntlig presentation och andra muntliga övningar (bl.a. kokous)
- Skriftliga prov/förhör
- Skriftliga inlämningsuppgifter
- Timaktivitet
- Muntlig och skriftlig färdighet bedöms med skilda vitsord.

Underkänd (0)

Bedömningen av kunskaperna i finska baserar sig på Europeiska referensramen för språk (CEFR). Nivå B1 avser nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 avser goda kunskaper (vitsorden 4–5). Samma bedömningskriterier används vid alla högskolor i Finland. Nivå A2 eller lägre är undekänt.
Muntlig och skriftlig färdighet bedöms med skilda vitsord.

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Bedömningen av kunskaperna i finska baserar sig på Europeiska referensramen för språk (CEFR). Nivå B1 avser nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 avser goda kunskaper (vitsorden 4–5). Samma bedömningskriterier används vid alla högskolor i Finland. Nivå A2 eller lägre är undekänt.
Muntlig och skriftlig färdighet bedöms med skilda vitsord.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Bedömningen av kunskaperna i finska baserar sig på Europeiska referensramen för språk (CEFR). Nivå B1 avser nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 avser goda kunskaper (vitsorden 4–5). Samma bedömningskriterier används vid alla högskolor i Finland. Nivå A2 eller lägre är undekänt.
Muntlig och skriftlig färdighet bedöms med skilda vitsord.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Bedömningen av kunskaperna i finska baserar sig på Europeiska referensramen för språk (CEFR). Nivå B1 avser nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 avser goda kunskaper (vitsorden 4–5). Samma bedömningskriterier används vid alla högskolor i Finland. Nivå A2 eller lägre är undekänt.
Muntlig och skriftlig färdighet bedöms med skilda vitsord.

Förkunskapskrav

Suomi

Lärandemål

Studerande :
- Kan lösa ekvationer av första och andra graden
- Behärskar förenkling av matematiska formler och uttryck.
- Förstår och kan formulera linjära samband mellan två storheter
- Kan lösa linjära ekvationssystem
- Känner till parabelns egenskaper och ekvationer
- Kan tillämpa matematiska modeller på olika tekniska problemställningar

Innehåll

Bråk
Potenser
Polynom
Rationella uttryck
Kvadratrötter, Rötter
Ekvationer av första graden
Linjära funktioner , Räta linjen
Ekvationssystem
Ekvationer av andra graden
Rationella ekvationer
Parabeln, Funktioner av andra graden
Olikheter
Ämnesmässig tillämpning enligt utbildning kan förekomma.

Tid och plats

Period 1 - 2.9.2024 - 1.11.2024
Vasa

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Allt kursmaterial finns i Moodle och i e-math.
Materialet blir tillgängligt när man anmält sig till kursen i Peppi.
Vid anmälning till kursen bör studerande välja rätt undergrupp.

Maols tabellsamling, eller annan dylik tabellsamling, får användas under tentitllfällena (inte elektroniskt!)
Under kursens gång används det digitala verktyget eMath.

Undervisningsmetoder

Närundervisning enligt schemat.
Studerande förväntas ta del av materialet på egen hand innan lektionen.
Under lektionstid görs räkneövningar i det digitala verktyget eMath.

Kursen inleds med en kunskapskartläggning för att ge studerande en överblick över den egna nivån.
Studerande har sedan möjlighet att öva och repetera med Fixit-materialet i eMath.
Studerande med bra förkunskaper erbjuds möjligheten att validera kursen.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Tidpunkt för tentamen samt omtentamen meddelas vid kursens början.
En studerande har rätt att tentera en kurs max 3 gånger.

Förverkligandets alternativa prestationssätt

Vid validering : Godkänt kartläggningstest och godkänd valideringstent

Vid deltagande i kursen :
Godkänt kartläggningstest , godkänd tentamen , poäng från minitest samt räknade uppgifter i eMath.

Studerandes tidsanvändning och belastning

Undervisning i klass: 48 timmar
Tentamen: 4 timmar
Eget arbete: 29 timmar
Totalt: 81 timmar

Periodisering av innehållet

Se kursens lektionsplanering i Moodle.

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Behärskar grundläggande förenkling av enkla matematiska formler och uttryck.
Kan lösa enkla ekvationer av första och andra graden .
Kan lösa enkla linjära ekvationssystem
Har grundläggande förståelse av elementära funktioner ( linjära - , polynom- och rationella funktioner )
Kan lösa ut storheter ur enkla formler
Har viss förståelse för hur man använder en matematisk modell och hur denna kan lösas

Arviointikriteerit, goda-synnerligen goda (3-4)

Behärskar förenkling av matematiska formler och uttryck.
Kan lösa lite mer krävande ekvationer och ekvationssystem.
Har god förståelse av elementära funktioner och linjära samband
Kan lösa ut storheter ur mer krävande formler
Har god förståelse för hur man använder en matematisk modell och hur denna kan lösas.

Arviointikriteerit, berömliga (5)

Behärskar krävande förenkling av matematiska formler och uttryck.
Kan lösa mera utmanande ekvationer och ekvationssystem.
Har utmärkt förståelse av elementära funktioner och linjära samband
Kan lösa ut storheter ur system av formler.
Kan tillämpa matematiska modeller på olika tekniska problemställningar

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Kursen bedöms utgående från den studerandes prestationer i :
- tentamen ( 30 p )
- minitest , inlämningsuppgifter , räknade uppgifter i eMath. ( 30 p )

Alla studerande bör bli godkända i kunskapskartläggningstestet ( minst 75 % rätt )

I kursen krävs totalt minst 20 poäng för att bli godkänd, varav minst 10 p från tentamen.

Vitsordsskalan:
20 p - 1
28 p - 2
36 p - 3
44 p - 4
52 p - 5

Underkänd (0)

Uppnår inte kriterierna för vitsordet 1

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Behärskar grundläggande förenkling av enkla matematiska formler och uttryck.
Kan lösa enkla ekvationer av första och andra graden.
Kan lösa enkla linjära ekvationssystem.
Har grundläggande förståelse av elementära funktioner (linjära , polynom- och rationella funktioner).
Kan lösa ut storheter ur enkla formler.
Har viss förståelse för hur man använder en matematisk modell och hur denna kan lösas

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Behärskar förenkling av matematiska formler och uttryck.
Kan lösa lite mer krävande ekvationer och ekvationssystem.
Har god förståelse av elementära funktioner och linjära samband.
Kan lösa ut storheter ur mer krävande formler.
Har god förståelse för hur man använder en matematisk modell och hur denna kan lösas.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Behärskar krävande förenkling av matematiska formler och uttryck.
Kan lösa mera utmanande ekvationer och ekvationssystem.
Har utmärkt förståelse av elementära funktioner och linjära samband.
Kan lösa ut storheter ur system av formler.
Kan tillämpa matematiska modeller på olika tekniska problemställningar.

Förkunskapskrav

Inga

Lärandemål

Efter genomgången kurs skall den studerande kunna beskriva energianvändning, energikällor, energiomvandlingsprocesser och energiteknisk apparatur. Den studerande skall på en grundläggande nivå kunna bedöma dessa ur teknisk, ekonomisk och hållbarhetssynvinkel.

Innehåll

Energianvändning i Finland och globalt
Energikällor och energiproduktion
Energiteknisk apparatur
Energiomvandling, -lagring och -transport
Bränslen och förbränningsteknik
Förbränningsmotorer och andra värmemaskiner
Elproduktion
Hållbarhets- och miljöaspekter på energiproduktion
Energiekonomi

Ämnesmässig tillämpning enligt utbildning kan förekomma.

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Kan beskriva de vanliga energikällorna och utvinningsmetoderna.
Kan beskriva apparatur och centrala processer inom energiproduktion och energianvändning och kan nämna användningsområden för dessa.
Kan beskriva huvuddragen i energiförsörjningen och energianvändningen i Finland och globalt.
Kan nämna de viktigaste miljöaspekterna kring energiproduktion och energianvändning.
Kan nämna växthusgaserna och beskriva hur och var de uppstår.
Kan förklara de centrala kostnadskomponenterna i energiproduktionen.

Arviointikriteerit, goda-synnerligen goda (3-4)

Kan jämföra olika energikällor gällande egenskaper och begränsningar.
Kan jämföra egenskaper och begränsningar för apparatur och processer inom energitekniken. Kan förklara funktionsprincipen hos energiteknisk apparatur.
Kan jämföra energiförsörjning och energianvändning i Finland, grannländerna och andra centrala länder.
Kan nämna metoder för att reducera miljöpåverkan och kan förklara deras funktionsprincip.
Kan jämföra klimatpåverkan för olika energiproduktionsformer.
Kan jämföra kostnaderna för de vanligaste energiproduktions-formerna.

Arviointikriteerit, berömliga (5)

Kan beskriva utvecklingstrender och kan bedöma utvecklingsmöjligheterna för nya energikällor och ny energiteknisk apparatur.
Kan förklara de bakomliggande orsakerna till skillnader i energiförsörjning och energianvändning mellan olika länder och regioner.
Kan bedöma metoder för att reducera miljöpåverkan ur tekniskt och ekonomiskt perspektiv.
Kan beskriva hur växthuseffekten fungerar och kan förklara de viktigaste mekanismerna i klimatsystemet.
Kan göra en lönsamhetskalkyl för enkla energitekniska investeringar.

Förkunskapskrav

Hydromekanik och värmelära (rekommenderad)

Lärandemål

Efter genomgången kurs skall den studerande kunna beskriva energianvändning, energikällor, energiomvandlingsprocesser och energiteknisk apparatur. Den studerande skall på en grundläggande nivå kunna bedöma dessa ur teknisk, ekonomisk och hållbarhetssynvinkel.

Innehåll

Energianvändning i Finland och globalt
Energikällor och energiproduktion
Energiteknisk apparatur
Energiomvandling, -lagring och -transport
Bränslen och förbränningsteknik
Förbränningsmotorer och andra värmemaskiner
Elproduktion
Hållbarhets- och miljöaspekter på energiproduktion
Energiekonomi

Ämnesmässig tillämpning enligt utbildning kan förekomma.

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Kan beskriva de vanliga energikällorna och utvinningsmetoderna.
Kan beskriva apparatur och centrala processer inom energiproduktion och energianvändning och kan nämna användningsområden för dessa.
Kan beskriva huvuddragen i energiförsörjningen och energianvändningen i Finland och globalt.
Kan nämna de viktigaste miljöaspekterna kring energiproduktion och energianvändning.
Kan nämna växthusgaserna och beskriva hur och var de uppstår.
Kan förklara de centrala kostnadskomponenterna i energiproduktionen.

Arviointikriteerit, goda-synnerligen goda (3-4)

Kan jämföra olika energikällor gällande egenskaper och begränsningar.
Kan jämföra egenskaper och begränsningar för apparatur och processer inom energitekniken. Kan förklara funktionsprincipen hos energiteknisk apparatur.
Kan jämföra energiförsörjning och energianvändning i Finland, grannländerna och andra centrala länder.
Kan nämna metoder för att reducera miljöpåverkan och kan förklara deras funktionsprincip.
Kan jämföra klimatpåverkan för olika energiproduktionsformer.
Kan jämföra kostnaderna för de vanligaste energiproduktions-formerna.

Arviointikriteerit, berömliga (5)

Kan beskriva utvecklingstrender och kan bedöma utvecklingsmöjligheterna för nya energikällor och ny energiteknisk apparatur.
Kan förklara de bakomliggande orsakerna till skillnader i energiförsörjning och energianvändning mellan olika länder och regioner.
Kan bedöma metoder för att reducera miljöpåverkan ur tekniskt och ekonomiskt perspektiv.
Kan beskriva hur växthuseffekten fungerar och kan förklara de viktigaste mekanismerna i klimatsystemet.
Kan göra en lönsamhetskalkyl för enkla energitekniska investeringar.

Förkunskapskrav

Hydromekanik och värmelära (rekommenderad)

Lärandemål

Efter genomgången kurs skall den studerande kunna beskriva energianvändning, energikällor, energiomvandlingsprocesser och energiteknisk apparatur. Den studerande skall på en grundläggande nivå kunna bedöma dessa ur teknisk, ekonomisk och hållbarhetssynvinkel.

Innehåll

Energianvändning i Finland och globalt
Energikällor och energiproduktion
Energiteknisk apparatur
Energiomvandling, -lagring och -transport
Bränslen och förbränningsteknik
Förbränningsmotorer och andra värmemaskiner
Elproduktion
Hållbarhets- och miljöaspekter på energiproduktion
Energiekonomi

Ämnesmässig tillämpning enligt utbildning kan förekomma.

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Kan beskriva de vanliga energikällorna och utvinningsmetoderna.
Kan beskriva apparatur och centrala processer inom energiproduktion och energianvändning och kan nämna användningsområden för dessa.
Kan beskriva huvuddragen i energiförsörjningen och energianvändningen i Finland och globalt.
Kan nämna de viktigaste miljöaspekterna kring energiproduktion och energianvändning.
Kan nämna växthusgaserna och beskriva hur och var de uppstår.
Kan förklara de centrala kostnadskomponenterna i energiproduktionen.

Arviointikriteerit, goda-synnerligen goda (3-4)

Kan jämföra olika energikällor gällande egenskaper och begränsningar.
Kan jämföra egenskaper och begränsningar för apparatur och processer inom energitekniken. Kan förklara funktionsprincipen hos energiteknisk apparatur.
Kan jämföra energiförsörjning och energianvändning i Finland, grannländerna och andra centrala länder.
Kan nämna metoder för att reducera miljöpåverkan och kan förklara deras funktionsprincip.
Kan jämföra klimatpåverkan för olika energiproduktionsformer.
Kan jämföra kostnaderna för de vanligaste energiproduktions-formerna.

Arviointikriteerit, berömliga (5)

Kan beskriva utvecklingstrender och kan bedöma utvecklingsmöjligheterna för nya energikällor och ny energiteknisk apparatur.
Kan förklara de bakomliggande orsakerna till skillnader i energiförsörjning och energianvändning mellan olika länder och regioner.
Kan bedöma metoder för att reducera miljöpåverkan ur tekniskt och ekonomiskt perspektiv.
Kan beskriva hur växthuseffekten fungerar och kan förklara de viktigaste mekanismerna i klimatsystemet.
Kan göra en lönsamhetskalkyl för enkla energitekniska investeringar.

Förkunskapskrav

Hydromekanik och värmelära (rekommenderad)

Lärandemål

Studerande :
- kan beräkna sidor och vinklar i alla typer av trianglar ( rätvinkliga och icke rätvinkliga )
- kan beräkna areor och volymer av figurer och kroppar
- kan utföra beräkningar med tvådimensionella och tredimensionella vektorer
- känner till matriser och kan utföra enkla beräkningar med dem

Innehåll

- Rätvinkliga trianglar
- Trigonometriska grundfunktioner (cosinus, sinus och tangens)
- Vinkelmått (grader vs radianer)
- Sinus- och cosinussatsen
- Likformighet och skalor
- Areaberäkningar och volymberäkningar
- Definition av vektorbegreppet
- Räkneregler för vektorer
- Skalärprodukt
- Projektioner
- Kryssprodukt
- Introduktion till matriser
- MatchCad-övningar

Ämnesmässig tillämpning enligt utbildning kan förekomma.

Tid och plats

4.11 - 20.12 - Vasa

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Allt kursmaterial finns i Moodle och i eMath.
Materialet blir tillgängligt när man anmält sig till kursen i Peppi.
Vid anmälning till kursen bör studerande välja rätt undergrupp.

Maols tabellsamling, eller annan dylik tabellsamling, får användas under tentitllfällena (inte elektroniskt).
Under kursens gång används det digitala verktyget eMath.

Undervisningsmetoder

Närundervisning enligt schemat.
Studerande förväntas ta del av materialet på egen hand innan lektionen.
Under lektionstid görs räkneövningar i det digitala verktyget eMath.

De studerande bör närvara på största delen av lektionerna.
Studerande med bra förkunskaper erbjuds möjligheten att validera kursen.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Tidpunkt för tentamen samt omtentamen meddelas vid kursens början.
En studerande har rätt att tentera en kurs max 3 gånger.

Förverkligandets alternativa prestationssätt

Vid validering: Godkänd valideringstent

Vid deltagande i kursen: Kursen bedöms med en tentamen samt minitest, inlämningsuppgiter och/eller hemuppgifter.

Studerandes tidsanvändning och belastning

Undervisning i klass: 36 timmar
Tentamen: 4 timmar
Eget arbete: 41 timmar
Totalt: 81 timmar

Periodisering av innehållet

Se kursens lektionsplanering i Moodle.

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Trigonometri: Behärskar rätvinkliga triangelns trigonometri
Area- och volymberäkningar: Kan beräkna areor och volymer av enkla figurer och kroppar
Vektorer: Kan utföra beräkningar med tvådimensionella vektorer
Matriser: Känner till matriser och kan utföra enkla beräkningar med dem
Modeller och problemlösning: Har viss förståelse för hur man använder en matematisk modell och hur denna kan lösas.

Arviointikriteerit, goda-synnerligen goda (3-4)

Trigonometri: Behärskar godtyckliga triangelns trigonometri
Area- och volymberäkningar: Kan beräkna areor och volymer för mer komplicerade figurer och kroppar
Vektorer: Kan grundläggande beräkningar med tredimensionella vektorer
Matriser: Kan beräkna determinanter
Modeller och problemlösning: Har god förståelse för hur man använder en matematisk modell och hur denna kan lösas.

Arviointikriteerit, berömliga (5)

Trigonometri: Kan tillämpa teorin och lösa mer komplicerade problemställningar
Area- och volymberäkningar: Kan beräkna areor och volymer för figurer och kroppar med hjälp av vektorer
Vektorer: Kan tillämpa vektorer på mer komplicerade problemställningar och behärskar användning av vektorer i beräkningsprogram.
Matriser: Behärskar användning av matriser i beräkningsprogram
Modeller och problemlösning: Kan tillämpa matematiska modeller på tekniska problemställningar.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Kursen bedöms utgående från den studerandes prestationer i:
- tentamen (30 p)
- minitest, inlämningsuppgifter, räknade uppgifter i eMath (30 p)

I kursen krävs totalt minst 20 poäng för att bli godkänd, varav minst 10 p från tentamen.

Vitsordsskalan:
20 p - 1
28 p - 2
36 p - 3
44 p - 4
52 p - 5

Underkänd (0)

Uppnår inte kriterierna för vitsordet 1

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Behärskar rätvinkliga triangelns trigonometri.
Kan beräkna areor och volymer av enkla figurer och kroppar.
Kan utföra beräkningar med tvådimensionella vektorer
Har viss förståelse för hur man använder en matematisk modell och hur denna kan lösas.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Behärskar godtyckliga triangelns trigonometri.
Kan beräkna areor och volymer för mer komplicerade figurer och kroppar.
Kan grundläggande beräkningar med tre-dimensionella vektorer.
Har god förståelse för hur man använder en matematisk modell och hur denna kan lösas.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Behärskar alla typer av trianglars trigonometri och kan lösa mer komplicerade problemställningar.
Kan beräkna areor och volymer för figurer och kroppar analytiskt och med hjälp av vektorer.
Kan tillämpa vektorer på mer komplicerade problemställningar och behärskar användning av vektorer i beräkningsprogram.
Kan tillämpa matematiska modeller på tekniska problemställningar.

Förkunskapskrav

Inga förhandskrav

Lärandemål

Studerande :
- kan beräkna sidor och vinklar i alla typer av trianglar ( rätvinkliga och icke rätvinkliga )
- kan beräkna areor och volymer av figurer och kroppar
- kan utföra beräkningar med tvådimensionella och tredimensionella vektorer
- känner till matriser och kan utföra enkla beräkningar med dem

Innehåll

- Rätvinkliga trianglar
- Trigonometriska grundfunktioner (cosinus, sinus och tangens)
- Vinkelmått (grader vs radianer)
- Sinus- och cosinussatsen
- Likformighet och skalor
- Areaberäkningar och volymberäkningar
- Definition av vektorbegreppet
- Räkneregler för vektorer
- Skalärprodukt
- Projektioner
- Kryssprodukt
- Introduktion till matriser
- MatchCad-övningar

Ämnesmässig tillämpning enligt utbildning kan förekomma.

Tid och plats

Period 2: 28.10 - 20.12, Vasa

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Allt kursmaterial finns i Moodle och i eMath.
Materialet blir tillgängligt när man anmält sig till kursen i Peppi.
Vid anmälning till kursen bör studerande välja rätt undergrupp.

Maols tabellsamling, eller annan dylik tabellsamling, får användas under tentitllfällena (inte elektroniskt).
Under kursens gång används det digitala verktyget eMath.

Undervisningsmetoder

Närundervisning enligt schemat.
Studerande förväntas ta del av materialet på egen hand innan lektionen.
Under lektionstid görs räkneövningar i det digitala verktyget eMath.

De studerande bör närvara på största delen av lektionerna.
Studerande med bra förkunskaper erbjuds möjligheten att validera kursen.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Tidpunkt för tentamen samt omtentamen meddelas vid kursens början.
En studerande har rätt att tentera en kurs max 3 gånger.

Förverkligandets alternativa prestationssätt

Vid validering: Godkänd valideringstent

Vid deltagande i kursen: Kursen bedöms med en tentamen samt minitest, inlämningsuppgiter och/eller hemuppgifter.

Studerandes tidsanvändning och belastning

Undervisning i klass: 36 timmar
Tentamen: 4 timmar
Eget arbete: 41 timmar
Totalt: 81 timmar

Periodisering av innehållet

Se kursens lektionsplanering i Moodle.

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Trigonometri: Behärskar rätvinkliga triangelns trigonometri
Area- och volymberäkningar: Kan beräkna areor och volymer av enkla figurer och kroppar
Vektorer: Kan utföra beräkningar med tvådimensionella vektorer
Matriser: Känner till matriser och kan utföra enkla beräkningar med dem
Modeller och problemlösning: Har viss förståelse för hur man använder en matematisk modell och hur denna kan lösas.

Arviointikriteerit, goda-synnerligen goda (3-4)

Trigonometri: Behärskar godtyckliga triangelns trigonometri
Area- och volymberäkningar: Kan beräkna areor och volymer för mer komplicerade figurer och kroppar
Vektorer: Kan grundläggande beräkningar med tredimensionella vektorer
Matriser: Kan beräkna determinanter
Modeller och problemlösning: Har god förståelse för hur man använder en matematisk modell och hur denna kan lösas.

Arviointikriteerit, berömliga (5)

Trigonometri: Kan tillämpa teorin och lösa mer komplicerade problemställningar
Area- och volymberäkningar: Kan beräkna areor och volymer för figurer och kroppar med hjälp av vektorer
Vektorer: Kan tillämpa vektorer på mer komplicerade problemställningar och behärskar användning av vektorer i beräkningsprogram.
Matriser: Behärskar användning av matriser i beräkningsprogram
Modeller och problemlösning: Kan tillämpa matematiska modeller på tekniska problemställningar.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Kursen bedöms utgående från den studerandes prestationer i:
- tentamen (30 p)
- minitest, inlämningsuppgifter, räknade uppgifter i eMath (30 p)

I kursen krävs totalt minst 20 poäng för att bli godkänd, varav minst 10 p från tentamen.

Vitsordsskalan:
20 p - 1
28 p - 2
36 p - 3
44 p - 4
52 p - 5

Underkänd (0)

Uppnår inte kriterierna för vitsordet 1

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Behärskar rätvinkliga triangelns trigonometri.
Kan beräkna areor och volymer av enkla figurer och kroppar.
Kan utföra beräkningar med tvådimensionella vektorer
Har viss förståelse för hur man använder en matematisk modell och hur denna kan lösas.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Behärskar godtyckliga triangelns trigonometri.
Kan beräkna areor och volymer för mer komplicerade figurer och kroppar.
Kan grundläggande beräkningar med tre-dimensionella vektorer.
Har god förståelse för hur man använder en matematisk modell och hur denna kan lösas.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Behärskar alla typer av trianglars trigonometri och kan lösa mer komplicerade problemställningar.
Kan beräkna areor och volymer för figurer och kroppar analytiskt och med hjälp av vektorer.
Kan tillämpa vektorer på mer komplicerade problemställningar och behärskar användning av vektorer i beräkningsprogram.
Kan tillämpa matematiska modeller på tekniska problemställningar.

Förkunskapskrav

Inga förhandskrav

Lärandemål

Studerande :
- kan beräkna sidor och vinklar i alla typer av trianglar ( rätvinkliga och icke rätvinkliga )
- kan beräkna areor och volymer av figurer och kroppar
- kan utföra beräkningar med tvådimensionella och tredimensionella vektorer
- känner till matriser och kan utföra enkla beräkningar med dem

Innehåll

- Rätvinkliga trianglar
- Trigonometriska grundfunktioner (cosinus, sinus och tangens)
- Vinkelmått (grader vs radianer)
- Sinus- och cosinussatsen
- Likformighet och skalor
- Areaberäkningar och volymberäkningar
- Definition av vektorbegreppet
- Räkneregler för vektorer
- Skalärprodukt
- Projektioner
- Kryssprodukt
- Introduktion till matriser
- MatchCad-övningar

Ämnesmässig tillämpning enligt utbildning kan förekomma.

Tid och plats

Period 2: 28.10 - 20.12, Vasa

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Allt kursmaterial finns i Moodle och i eMath.
Materialet blir tillgängligt när man anmält sig till kursen i Peppi.
Vid anmälning till kursen bör studerande välja rätt undergrupp.

Maols tabellsamling, eller annan dylik tabellsamling, får användas under tentitllfällena (inte elektroniskt).
Under kursens gång används det digitala verktyget eMath.

Undervisningsmetoder

Närundervisning enligt schemat.
Studerande förväntas ta del av materialet på egen hand innan lektionen.
Under lektionstid görs räkneövningar i det digitala verktyget eMath.

De studerande bör närvara på största delen av lektionerna.
Studerande med bra förkunskaper erbjuds möjligheten att validera kursen.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Tidpunkt för tentamen samt omtentamen meddelas vid kursens början.
En studerande har rätt att tentera en kurs max 3 gånger.

Förverkligandets alternativa prestationssätt

Vid validering: Godkänd valideringstent

Vid deltagande i kursen: Kursen bedöms med en tentamen samt minitest, inlämningsuppgiter och/eller hemuppgifter.

Studerandes tidsanvändning och belastning

Undervisning i klass: 36 timmar
Tentamen: 4 timmar
Eget arbete: 41 timmar
Totalt: 81 timmar

Periodisering av innehållet

Se kursens lektionsplanering i Moodle.

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Trigonometri: Behärskar rätvinkliga triangelns trigonometri
Area- och volymberäkningar: Kan beräkna areor och volymer av enkla figurer och kroppar
Vektorer: Kan utföra beräkningar med tvådimensionella vektorer
Matriser: Känner till matriser och kan utföra enkla beräkningar med dem
Modeller och problemlösning: Har viss förståelse för hur man använder en matematisk modell och hur denna kan lösas.

Arviointikriteerit, goda-synnerligen goda (3-4)

Trigonometri: Behärskar godtyckliga triangelns trigonometri
Area- och volymberäkningar: Kan beräkna areor och volymer för mer komplicerade figurer och kroppar
Vektorer: Kan grundläggande beräkningar med tredimensionella vektorer
Matriser: Kan beräkna determinanter
Modeller och problemlösning: Har god förståelse för hur man använder en matematisk modell och hur denna kan lösas.

Arviointikriteerit, berömliga (5)

Trigonometri: Kan tillämpa teorin och lösa mer komplicerade problemställningar
Area- och volymberäkningar: Kan beräkna areor och volymer för figurer och kroppar med hjälp av vektorer
Vektorer: Kan tillämpa vektorer på mer komplicerade problemställningar och behärskar användning av vektorer i beräkningsprogram.
Matriser: Behärskar användning av matriser i beräkningsprogram
Modeller och problemlösning: Kan tillämpa matematiska modeller på tekniska problemställningar.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Kursen bedöms utgående från den studerandes prestationer i:
- tentamen (30 p)
- minitest, inlämningsuppgifter, räknade uppgifter i eMath (30 p)

I kursen krävs totalt minst 20 poäng för att bli godkänd, varav minst 10 p från tentamen.

Vitsordsskalan:
20 p - 1
28 p - 2
36 p - 3
44 p - 4
52 p - 5

Underkänd (0)

Uppnår inte kriterierna för vitsordet 1

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Behärskar rätvinkliga triangelns trigonometri.
Kan beräkna areor och volymer av enkla figurer och kroppar.
Kan utföra beräkningar med tvådimensionella vektorer
Har viss förståelse för hur man använder en matematisk modell och hur denna kan lösas.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Behärskar godtyckliga triangelns trigonometri.
Kan beräkna areor och volymer för mer komplicerade figurer och kroppar.
Kan grundläggande beräkningar med tre-dimensionella vektorer.
Har god förståelse för hur man använder en matematisk modell och hur denna kan lösas.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Behärskar alla typer av trianglars trigonometri och kan lösa mer komplicerade problemställningar.
Kan beräkna areor och volymer för figurer och kroppar analytiskt och med hjälp av vektorer.
Kan tillämpa vektorer på mer komplicerade problemställningar och behärskar användning av vektorer i beräkningsprogram.
Kan tillämpa matematiska modeller på tekniska problemställningar.

Förkunskapskrav

Inga förhandskrav

Lärandemål

Studerande :
- kan beräkna sidor och vinklar i alla typer av trianglar ( rätvinkliga och icke rätvinkliga )
- kan beräkna areor och volymer av figurer och kroppar
- kan utföra beräkningar med tvådimensionella och tredimensionella vektorer
- känner till matriser och kan utföra enkla beräkningar med dem

Innehåll

- Rätvinkliga trianglar
- Trigonometriska grundfunktioner (cosinus, sinus och tangens)
- Vinkelmått (grader vs radianer)
- Sinus- och cosinussatsen
- Likformighet och skalor
- Areaberäkningar och volymberäkningar
- Definition av vektorbegreppet
- Räkneregler för vektorer
- Skalärprodukt
- Projektioner
- Kryssprodukt
- Introduktion till matriser
- MatchCad-övningar

Ämnesmässig tillämpning enligt utbildning kan förekomma.

Tid och plats

4.11 - 20.12 - Vasa

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Allt kursmaterial finns i Moodle och i eMath.
Materialet blir tillgängligt när man anmält sig till kursen i Peppi.
Vid anmälning till kursen bör studerande välja rätt undergrupp.

Maols tabellsamling, eller annan dylik tabellsamling, får användas under tentitllfällena (inte elektroniskt).
Under kursens gång används det digitala verktyget eMath.

Undervisningsmetoder

Närundervisning enligt schemat.
Studerande förväntas ta del av materialet på egen hand innan lektionen.
Under lektionstid görs räkneövningar i det digitala verktyget eMath.

De studerande bör närvara på största delen av lektionerna.
Studerande med bra förkunskaper erbjuds möjligheten att validera kursen.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Tidpunkt för tentamen samt omtentamen meddelas vid kursens början.
En studerande har rätt att tentera en kurs max 3 gånger.

Förverkligandets alternativa prestationssätt

Vid validering: Godkänd valideringstent

Vid deltagande i kursen: Kursen bedöms med en tentamen samt minitest, inlämningsuppgiter och/eller hemuppgifter.

Studerandes tidsanvändning och belastning

Undervisning i klass: 36 timmar
Tentamen: 4 timmar
Eget arbete: 41 timmar
Totalt: 81 timmar

Periodisering av innehållet

Se kursens lektionsplanering i Moodle.

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Trigonometri: Behärskar rätvinkliga triangelns trigonometri
Area- och volymberäkningar: Kan beräkna areor och volymer av enkla figurer och kroppar
Vektorer: Kan utföra beräkningar med tvådimensionella vektorer
Matriser: Känner till matriser och kan utföra enkla beräkningar med dem
Modeller och problemlösning: Har viss förståelse för hur man använder en matematisk modell och hur denna kan lösas.

Arviointikriteerit, goda-synnerligen goda (3-4)

Trigonometri: Behärskar godtyckliga triangelns trigonometri
Area- och volymberäkningar: Kan beräkna areor och volymer för mer komplicerade figurer och kroppar
Vektorer: Kan grundläggande beräkningar med tredimensionella vektorer
Matriser: Kan beräkna determinanter
Modeller och problemlösning: Har god förståelse för hur man använder en matematisk modell och hur denna kan lösas.

Arviointikriteerit, berömliga (5)

Trigonometri: Kan tillämpa teorin och lösa mer komplicerade problemställningar
Area- och volymberäkningar: Kan beräkna areor och volymer för figurer och kroppar med hjälp av vektorer
Vektorer: Kan tillämpa vektorer på mer komplicerade problemställningar och behärskar användning av vektorer i beräkningsprogram.
Matriser: Behärskar användning av matriser i beräkningsprogram
Modeller och problemlösning: Kan tillämpa matematiska modeller på tekniska problemställningar.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Kursen bedöms utgående från den studerandes prestationer i:
- tentamen (30 p)
- minitest, inlämningsuppgifter, räknade uppgifter i eMath (30 p)

I kursen krävs totalt minst 20 poäng för att bli godkänd, varav minst 10 p från tentamen.

Vitsordsskalan:
20 p - 1
28 p - 2
36 p - 3
44 p - 4
52 p - 5

Underkänd (0)

Uppnår inte kriterierna för vitsordet 1

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Behärskar rätvinkliga triangelns trigonometri.
Kan beräkna areor och volymer av enkla figurer och kroppar.
Kan utföra beräkningar med tvådimensionella vektorer
Har viss förståelse för hur man använder en matematisk modell och hur denna kan lösas.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Behärskar godtyckliga triangelns trigonometri.
Kan beräkna areor och volymer för mer komplicerade figurer och kroppar.
Kan grundläggande beräkningar med tre-dimensionella vektorer.
Har god förståelse för hur man använder en matematisk modell och hur denna kan lösas.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Behärskar alla typer av trianglars trigonometri och kan lösa mer komplicerade problemställningar.
Kan beräkna areor och volymer för figurer och kroppar analytiskt och med hjälp av vektorer.
Kan tillämpa vektorer på mer komplicerade problemställningar och behärskar användning av vektorer i beräkningsprogram.
Kan tillämpa matematiska modeller på tekniska problemställningar.

Förkunskapskrav

Inga förhandskrav

Lärandemål

Studerande :
- kan beräkna sidor och vinklar i alla typer av trianglar ( rätvinkliga och icke rätvinkliga )
- kan beräkna areor och volymer av figurer och kroppar
- kan utföra beräkningar med tvådimensionella och tredimensionella vektorer
- känner till matriser och kan utföra enkla beräkningar med dem

Innehåll

- Rätvinkliga trianglar
- Trigonometriska grundfunktioner (cosinus, sinus och tangens)
- Vinkelmått (grader vs radianer)
- Sinus- och cosinussatsen
- Likformighet och skalor
- Areaberäkningar och volymberäkningar
- Definition av vektorbegreppet
- Räkneregler för vektorer
- Skalärprodukt
- Projektioner
- Kryssprodukt
- Introduktion till matriser
- MatchCad-övningar

Ämnesmässig tillämpning enligt utbildning kan förekomma.

Tid och plats

4.11 - 20.12 - Vasa

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Allt kursmaterial finns i Moodle och i eMath.
Materialet blir tillgängligt när man anmält sig till kursen i Peppi.
Vid anmälning till kursen bör studerande välja rätt undergrupp.

Maols tabellsamling, eller annan dylik tabellsamling, får användas under tentitllfällena (inte elektroniskt).
Under kursens gång används det digitala verktyget eMath.

Undervisningsmetoder

Närundervisning enligt schemat.
Studerande förväntas ta del av materialet på egen hand innan lektionen.
Under lektionstid görs räkneövningar i det digitala verktyget eMath.

De studerande bör närvara på största delen av lektionerna.
Studerande med bra förkunskaper erbjuds möjligheten att validera kursen.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Tidpunkt för tentamen samt omtentamen meddelas vid kursens början.
En studerande har rätt att tentera en kurs max 3 gånger.

Förverkligandets alternativa prestationssätt

Vid validering: Godkänd valideringstent

Vid deltagande i kursen: Kursen bedöms med en tentamen samt minitest, inlämningsuppgiter och/eller hemuppgifter.

Studerandes tidsanvändning och belastning

Undervisning i klass: 36 timmar
Tentamen: 4 timmar
Eget arbete: 41 timmar
Totalt: 81 timmar

Periodisering av innehållet

Se kursens lektionsplanering i Moodle.

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Trigonometri: Behärskar rätvinkliga triangelns trigonometri
Area- och volymberäkningar: Kan beräkna areor och volymer av enkla figurer och kroppar
Vektorer: Kan utföra beräkningar med tvådimensionella vektorer
Matriser: Känner till matriser och kan utföra enkla beräkningar med dem
Modeller och problemlösning: Har viss förståelse för hur man använder en matematisk modell och hur denna kan lösas.

Arviointikriteerit, goda-synnerligen goda (3-4)

Trigonometri: Behärskar godtyckliga triangelns trigonometri
Area- och volymberäkningar: Kan beräkna areor och volymer för mer komplicerade figurer och kroppar
Vektorer: Kan grundläggande beräkningar med tredimensionella vektorer
Matriser: Kan beräkna determinanter
Modeller och problemlösning: Har god förståelse för hur man använder en matematisk modell och hur denna kan lösas.

Arviointikriteerit, berömliga (5)

Trigonometri: Kan tillämpa teorin och lösa mer komplicerade problemställningar
Area- och volymberäkningar: Kan beräkna areor och volymer för figurer och kroppar med hjälp av vektorer
Vektorer: Kan tillämpa vektorer på mer komplicerade problemställningar och behärskar användning av vektorer i beräkningsprogram.
Matriser: Behärskar användning av matriser i beräkningsprogram
Modeller och problemlösning: Kan tillämpa matematiska modeller på tekniska problemställningar.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Kursen bedöms utgående från den studerandes prestationer i:
- tentamen (30 p)
- minitest, inlämningsuppgifter, räknade uppgifter i eMath (30 p)

I kursen krävs totalt minst 20 poäng för att bli godkänd, varav minst 10 p från tentamen.

Vitsordsskalan:
20 p - 1
28 p - 2
36 p - 3
44 p - 4
52 p - 5

Underkänd (0)

Uppnår inte kriterierna för vitsordet 1

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Behärskar rätvinkliga triangelns trigonometri.
Kan beräkna areor och volymer av enkla figurer och kroppar.
Kan utföra beräkningar med tvådimensionella vektorer
Har viss förståelse för hur man använder en matematisk modell och hur denna kan lösas.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Behärskar godtyckliga triangelns trigonometri.
Kan beräkna areor och volymer för mer komplicerade figurer och kroppar.
Kan grundläggande beräkningar med tre-dimensionella vektorer.
Har god förståelse för hur man använder en matematisk modell och hur denna kan lösas.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Behärskar alla typer av trianglars trigonometri och kan lösa mer komplicerade problemställningar.
Kan beräkna areor och volymer för figurer och kroppar analytiskt och med hjälp av vektorer.
Kan tillämpa vektorer på mer komplicerade problemställningar och behärskar användning av vektorer i beräkningsprogram.
Kan tillämpa matematiska modeller på tekniska problemställningar.

Förkunskapskrav

Inga förhandskrav

Lärandemål

Studerande :
- kan beräkna sidor och vinklar i alla typer av trianglar ( rätvinkliga och icke rätvinkliga )
- kan beräkna areor och volymer av figurer och kroppar
- kan utföra beräkningar med tvådimensionella och tredimensionella vektorer
- känner till matriser och kan utföra enkla beräkningar med dem

Innehåll

- Rätvinkliga trianglar
- Trigonometriska grundfunktioner (cosinus, sinus och tangens)
- Vinkelmått (grader vs radianer)
- Sinus- och cosinussatsen
- Likformighet och skalor
- Areaberäkningar och volymberäkningar
- Definition av vektorbegreppet
- Räkneregler för vektorer
- Skalärprodukt
- Projektioner
- Kryssprodukt
- Introduktion till matriser
- MatchCad-övningar

Ämnesmässig tillämpning enligt utbildning kan förekomma.

Tid och plats

Period 2: 28.10 - 20.12, Vasa

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Allt kursmaterial finns i Moodle och i eMath.
Materialet blir tillgängligt när man anmält sig till kursen i Peppi.


Maols tabellsamling, eller annan dylik tabellsamling, får användas under tentitllfällena (inte elektroniskt).
Under kursens gång används det digitala verktyget eMath.

Undervisningsmetoder

Närundervisning enligt schemat.
Studerande förväntas ta del av materialet på egen hand innan lektionen.
Under lektionstid görs räkneövningar i det digitala verktyget eMath.

De studerande bör närvara på största delen av lektionerna.
Studerande med bra förkunskaper erbjuds möjligheten att validera kursen.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Tidpunkt för tentamen samt omtentamen meddelas vid kursens början.
En studerande har rätt att tentera en kurs max 3 gånger.

Förverkligandets alternativa prestationssätt

Vid validering: Godkänd valideringstent

Vid deltagande i kursen: Kursen bedöms med en tentamen samt minitest, inlämningsuppgiter och/eller hemuppgifter.

Studerandes tidsanvändning och belastning

Totalt: 81 timmar

Periodisering av innehållet

Se kursens lektionsplanering i Moodle.

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Trigonometri: Behärskar rätvinkliga triangelns trigonometri
Area- och volymberäkningar: Kan beräkna areor och volymer av enkla figurer och kroppar
Vektorer: Kan utföra beräkningar med tvådimensionella vektorer
Matriser: Känner till matriser och kan utföra enkla beräkningar med dem
Modeller och problemlösning: Har viss förståelse för hur man använder en matematisk modell och hur denna kan lösas.

Arviointikriteerit, goda-synnerligen goda (3-4)

Trigonometri: Behärskar godtyckliga triangelns trigonometri
Area- och volymberäkningar: Kan beräkna areor och volymer för mer komplicerade figurer och kroppar
Vektorer: Kan grundläggande beräkningar med tredimensionella vektorer
Matriser: Kan beräkna determinanter
Modeller och problemlösning: Har god förståelse för hur man använder en matematisk modell och hur denna kan lösas.

Arviointikriteerit, berömliga (5)

Trigonometri: Kan tillämpa teorin och lösa mer komplicerade problemställningar
Area- och volymberäkningar: Kan beräkna areor och volymer för figurer och kroppar med hjälp av vektorer
Vektorer: Kan tillämpa vektorer på mer komplicerade problemställningar och behärskar användning av vektorer i beräkningsprogram.
Matriser: Behärskar användning av matriser i beräkningsprogram
Modeller och problemlösning: Kan tillämpa matematiska modeller på tekniska problemställningar.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Kursen bedöms utgående från den studerandes prestationer i:
- tentamen (30 p)
- minitest, inlämningsuppgifter, räknade uppgifter i eMath (30 p)

I kursen krävs totalt minst 20 poäng för att bli godkänd, varav minst 10 p från tentamen.

Vitsordsskalan:
20 p - 1
28 p - 2
36 p - 3
44 p - 4
52 p - 5

Underkänd (0)

Uppnår inte kriterierna för vitsordet 1

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Behärskar rätvinkliga triangelns trigonometri.
Kan beräkna areor och volymer av enkla figurer och kroppar.
Kan utföra beräkningar med tvådimensionella vektorer
Har viss förståelse för hur man använder en matematisk modell och hur denna kan lösas.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Behärskar godtyckliga triangelns trigonometri.
Kan beräkna areor och volymer för mer komplicerade figurer och kroppar.
Kan grundläggande beräkningar med tre-dimensionella vektorer.
Har god förståelse för hur man använder en matematisk modell och hur denna kan lösas.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Behärskar alla typer av trianglars trigonometri och kan lösa mer komplicerade problemställningar.
Kan beräkna areor och volymer för figurer och kroppar analytiskt och med hjälp av vektorer.
Kan tillämpa vektorer på mer komplicerade problemställningar och behärskar användning av vektorer i beräkningsprogram.
Kan tillämpa matematiska modeller på tekniska problemställningar.

Förkunskapskrav

Inga förhandskrav

Lärandemål

Studerande :
- kan beräkna sidor och vinklar i alla typer av trianglar ( rätvinkliga och icke rätvinkliga )
- kan beräkna areor och volymer av figurer och kroppar
- kan utföra beräkningar med tvådimensionella och tredimensionella vektorer
- känner till matriser och kan utföra enkla beräkningar med dem

Innehåll

- Rätvinkliga trianglar
- Trigonometriska grundfunktioner (cosinus, sinus och tangens)
- Vinkelmått (grader vs radianer)
- Sinus- och cosinussatsen
- Likformighet och skalor
- Areaberäkningar och volymberäkningar
- Definition av vektorbegreppet
- Räkneregler för vektorer
- Skalärprodukt
- Projektioner
- Kryssprodukt
- Introduktion till matriser
- MatchCad-övningar

Ämnesmässig tillämpning enligt utbildning kan förekomma.

Tid och plats

13.2.2024-5.3.2024
Vasa (även på distans)

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Allt kursmaterial finns i Moodle-kursen. Materialet blir tillgängligt när man anmält sig till kursen i Peppi.

Maols tabellsamling, eller annan dylik tabellsamling, får användas under tentitllfällena.
Under kursens gång används det digitala verktyget eMath. Även Mathcad används.

Undervisningsmetoder

Schemalagda träffar ordnas åtminstone en gång per vecka. Under kursen förväntas studerande ta del av materialet på kurssidan och räkna uppgifterna i eMath på egen hand.
Via kurssidan eller under träffarna har studerande möjlighet att ställa frågor.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Tidpunkt för tentamen samt omtentamen meddelas vid kursens början.
En studerande har rätt att tentera en kurs max 3 gånger.

Förverkligandets alternativa prestationssätt

Kursen bedöms med en tentamen samt inlämningsuppgifter.

Studerandes tidsanvändning och belastning

Undervisning i klass: åtminstone 12 h
Tentamen: 4 h
Eget arbete: 65 h
Totalt: 81 h

Periodisering av innehållet

Se kursens rekommenderade studietakt i Moodle.

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Trigonometri: Behärskar rätvinkliga triangelns trigonometri
Area- och volymberäkningar: Kan beräkna areor och volymer av enkla figurer och kroppar
Vektorer: Kan utföra beräkningar med tvådimensionella vektorer
Matriser: Känner till matriser och kan utföra enkla beräkningar med dem
Modeller och problemlösning: Har viss förståelse för hur man använder en matematisk modell och hur denna kan lösas.

Arviointikriteerit, goda-synnerligen goda (3-4)

Trigonometri: Behärskar godtyckliga triangelns trigonometri
Area- och volymberäkningar: Kan beräkna areor och volymer för mer komplicerade figurer och kroppar
Vektorer: Kan grundläggande beräkningar med tredimensionella vektorer
Matriser: Kan beräkna determinanter
Modeller och problemlösning: Har god förståelse för hur man använder en matematisk modell och hur denna kan lösas.

Arviointikriteerit, berömliga (5)

Trigonometri: Kan tillämpa teorin och lösa mer komplicerade problemställningar
Area- och volymberäkningar: Kan beräkna areor och volymer för figurer och kroppar med hjälp av vektorer
Vektorer: Kan tillämpa vektorer på mer komplicerade problemställningar och behärskar användning av vektorer i beräkningsprogram.
Matriser: Behärskar användning av matriser i beräkningsprogram
Modeller och problemlösning: Kan tillämpa matematiska modeller på tekniska problemställningar.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Kursen bedöms utgående från den studerandes prestationer i tentamen samt inlämningsuppgifter och hemuppgifter.

Tentamen kan ge max 30 poäng och det krävs minst 10 poäng för att bli godkänd.
Utöver detta innehåller kursen en inlämningsuppgift samt hemuppgifter.

Vitsordsskalan:
20 p - 1
28 p - 2
36 p - 3
44 p - 4
52 p - 5

Underkänd (0)

Uppnår inte kriterierna för vitsordet 1

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Behärskar rätvinkliga triangelns trigonometri.
Kan beräkna areor och volymer av enkla figurer och kroppar.
Kan utföra beräkningar med tvådimensionella vektorer
Har viss förståelse för hur man använder en matematisk modell och hur denna kan lösas.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Behärskar godtyckliga triangelns trigonometri.
Kan beräkna areor och volymer för mer komplicerade figurer och kroppar.
Kan grundläggande beräkningar med tre-dimensionella vektorer.
Har god förståelse för hur man använder en matematisk modell och hur denna kan lösas.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Behärskar alla typer av trianglars trigonometri och kan lösa mer komplicerade problemställningar.
Kan beräkna areor och volymer för figurer och kroppar analytiskt och med hjälp av vektorer.
Kan tillämpa vektorer på mer komplicerade problemställningar och behärskar användning av vektorer i beräkningsprogram.
Kan tillämpa matematiska modeller på tekniska problemställningar.

Förkunskapskrav

Inga förhandskrav

Lärandemål

Efter godkänd kurs förväntas den studerande:
• Kunna definiera och beskriva grundläggande begrepp inom hydraulik och pneumatik
• Kunna förstå det grundläggande sambandet mellan tryck, flöde och utfört arbete
• Kunna utföra dimensionering av komponenter samt sammanlänka komponenter till fungerande hydraulik- och pneumatikschema
• Kunna analysera olika kretsar funktion och dra slutsatser om prestanda

Innehåll

Kursinnehållet är som följer:
• Benämningar och begrepp
• Komponenter, deras funktion och användningsområden
• Dimensionering av komponenter samt beräkningar om förbrukad energi
• Olika typer av ventilstyrningar samt förekommande ventiler och givare
• Elektrisk styrning
• Installation och underhålltekniska saker
• Sekvensstyrning och logiska kretsar
• Avläsning samt framtagande av kretsscheman
• Analysering av kretsar och deras funktion

Tid och plats

Hösten 2024

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Meddelas vid kurstart

Undervisningsmetoder

Föreläsningar
Instuderingsfrågor
Övningsarbete

Studerandes tidsanvändning och belastning

135 h (Föreläsningar, Portfolio, Tentamen, Datoruppgifter, räkneuppgifter)

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

• Känner till de vanligaste benämningar och olika fenomen
• Känner till de vanligaste komponenterna, deras symboler samt deras användningsändamål
• Kan utföra enkla beräkningar och enkla dimensioneringar av komponenter
• Kan avläsa och skapa enkla kretsscheman samt analysera funktionen på enkla existerande system
• Känner till olika styrmetoder samt kan skapa enkla kretsar med sekvensstyrningar

Arviointikriteerit, goda-synnerligen goda (3-4)

• Känner till olika avancerade benämningar
• Känner till olika fenomen och förstår vad de innebär
• Kan utföra beräkningar och dimensioneringar
• Kan avläsa och skapa skapa kretsscheman samt analysera funktionen på existerande system
• Kan skapa kretsar med sekvensstyrningar

Arviointikriteerit, berömliga (5)

• Känner till olika avancerade fenomen och vad de innebär samt hur de kan tillämpas/motverkas
• Kan utföra avancerade beräkningar och dimensioneringar
• Kan avläsa och skapa skapa avancerade kretsscheman samt analysera funktionen på avancerade existerande system
• Känner till olika avancerade styrmetoder samt kan skapa avancerade kretsar med sekvensstyrningar

Bedömningskriterier, godkänt/underkänt

Godkända delförhör/tentamen, godkänt övningsarbete samt godkända räkneuppgifter.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Bedömningen baserar sig på hur bra studeranden uppnår läromålen som mäts på följande sätt:
Tentamen 80 %
Övningsarbete/laboration/räkneuppgifter 20 %
Portfolion godkänd/underkänd

Underkänd (0)

Uppnår inte kraven för vitsordet 1.

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

• Känner till de vanligaste benämningar och olika fenomen
• Känner till de vanligaste komponenterna, deras symboler samt deras användningsändamål
• Kan utföra enkla beräkningar och enkla dimensioneringar av komponenter
• Kan avläsa och skapa enkla kretsscheman samt analysera funktionen på enkla existerande system
• Känner till olika styrmetoder samt kan skapa enkla kretsar med sekvensstyrningar

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

• Känner till olika avancerade benämningar
• Känner till olika fenomen och förstår vad de innebär
• Kan utföra beräkningar och dimensioneringar
• Kan avläsa och skapa skapa kretsscheman samt analysera funktionen på existerande system
• Kan skapa kretsar med sekvensstyrningar

Bedömningskriterier, berömliga (5)

• Känner till olika avancerade fenomen och vad de innebär samt hur de kan tillämpas/motverkas
• Kan utföra avancerade beräkningar och dimensioneringar
• Kan avläsa och skapa skapa avancerade kretsscheman samt analysera funktionen på avancerade existerande system
• Känner till olika avancerade styrmetoder samt kan skapa avancerade kretsar med sekvensstyrningar

Förkunskapskrav

Inga

Lärandemål

Efter godkänd kurs förväntas den studerande:
- Kunna redogöra för begrepp och viktiga samband inom värmelära.
- Kunna analysera mätdata och rapportera resultaten.

Innehåll

Tryck, Arkimedes princip och lyftkraft
Strömning och mediets motstånd
Värme och temperatur
Värmekapacitet och kalorimetri
Fasövergångar och luftfuktighet
Värmevärde och förbränning
Värmeprocesser med kontinuerliga flöden
Allmänna gaslagen
Värmetransportmekanismer
Värmegenomgång
Analys och rapportering av mätdata från laborationer (mätosäkerhet, regressionsanalys)

Ämnesmässig tillämpning enligt utbildning kan förekomma.

Tid och plats

Vasa, period 1-2

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Kompendium och annat material delas på kurssidan

Undervisningsmetoder

Föreläsningar och övningar
Laborationer med rapportering
Inlämningsuppgifter

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Tentamen mot slutet av kursen
Två omtagningsmöjligheter på specificerade allmänna omtagningstillfällen

Studerandes tidsanvändning och belastning

108 h
Närundervisning 38 h
Laboratoriearbete 12 h
Rapportering 16 h
Inlämningsuppgifter 22 h
Självstudier 20 h

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

- Kan genomföra mätningar enligt anvisningar och korrekt notera uppmätta resultat.
- Kan bedöma osäkerheten hos ett uppmätt värde.
- Kan beräkna osäkerhetsprogression.
- Kan skriva en rapport som innehåller alla väsentliga strukturella element och presentera resultat på ett förståeligt sätt.
- Kan räkna hydrostatiskt tryck.
- Kan använda kontinuitetsvillkoret.
- Kan för rörströmning avgöra strömningens karaktär.
- Förstår innebörden av centrala storheter och begrepp i värmeläran.
- Kan göra enkla beräkningar med värmeutvidgning, gaslagar, värmekapacitet och värmetransport.

Arviointikriteerit, goda-synnerligen goda (3-4)

- Kan planera mätningar för att erhålla representativa och väl spridda värden.
- Kan systematiskt notera uppmätta resultat.
- Kan beräkna osäkerhet genom regressionsanalys.
- Kan bedöma den relativa inverkan av mätosäkerheten hos olika uppmätta variabler på slutresultatets osäkerhet.
- Kan skriva en rapport med huvudsakligen korrekt formalism gällande enheter, beteckningar, avrundning, tabellstruktur och grafisk presentation.
- Kan beräkna krafter på kroppar i en fluid både i vila och i relativ rörelse.
- Kan göra kalorimetriska beräkningar.
- Kan tillämpa idealgaslagen på slutna system.
- Kan räkna värmegenomgång genom plan vägg.

Arviointikriteerit, berömliga (5)

- Kan effektivt och systematiskt utföra mätningar.
- Kan planera mätningarna och vidta korrigerande åtgärder så att slutresultat med god noggrannhet erhålls.
- Kan göra en osäkerhetsanalys genom att linearisera fysikaliska samband.
- Kan skriva en rapport som är balanserad, ekonomisk och så gott som fri från formella fel.
- Kan presentera data och analysprocessen på ett systematiskt och lättläst sätt.
- Kan räkna fallrörelse för kropp i fluid.
- Kan göra kalorimetriska beräkningar med fasövergångar.
- Kan tillämpa idealgaslagen på öppna system.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Vitsordet baserar sig på labbrapporter, inlämningsuppgifter och tentamen.

Underkänd (0)

Uppnår inte kriterierna för vitsordet 1.

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

- Kan genomföra mätningar enligt anvisningar och korrekt notera uppmätta resultat.
- Kan bedöma osäkerheten hos ett uppmätt värde.
- Kan beräkna osäkerhetsprogression.
- Kan skriva en rapport som innehåller alla väsentliga strukturella element och presentera resultat på ett förståeligt sätt.
- Kan räkna hydrostatiskt tryck.
- Kan använda kontinuitetsvillkoret.
- Kan för rörströmning avgöra strömningens karaktär.
- Förstår innebörden av centrala storheter och begrepp i värmeläran.
- Kan göra enkla beräkningar med värmeutvidgning, gaslagar, värmekapacitet och värmetransport.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

- Kan planera mätningar för att erhålla representativa och väl spridda värden.
- Kan systematiskt notera uppmätta resultat.
- Kan beräkna osäkerhet genom regressionsanalys.
- Kan bedöma den relativa inverkan av mätosäkerheten hos olika uppmätta variabler på slutresultatets osäkerhet.
- Kan skriva en rapport med huvudsakligen korrekt formalism gällande enheter, beteckningar, avrundning, tabellstruktur och grafisk presentation
- Kan beräkna krafter på kroppar i en fluid både i vila och i relativ rörelse.
- Kan göra kalorimetriska beräkningar.
- Kan tillämpa idealgaslagen på slutna system.
- Kan räkna värmegenomgång genom plan vägg.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

- Kan effektivt och systematiskt utföra mätningar.
- Kan planera dessa och vidta korrigerande åtgärder så att slutresultat med god noggrannhet erhålls.
- Kan göra en osäkerhetsanalys genom att linearisera fysikaliska samband.
- Kan skriva en rapport som är balanserad, ekonomisk och så gott som fri från formella fel.
- Kan presentera data och analysprocessen på ett systematiskt och lättläst sätt.
- Kan räkna fallrörelse för kropp i fluid.
- Kan göra kalorimetriska beräkningar med fasövergångar.
- Kan tillämpa idealgaslagen på öppna system.

Förkunskapskrav

Mekanik (rekommenderad)

Lärandemål

Efter godkänd kurs förväntas den studerande:
- Kunna redogöra för begrepp och viktiga samband inom värmelära.
- Kunna analysera mätdata och rapportera resultaten.

Innehåll

Tryck, Arkimedes princip och lyftkraft
Strömning och mediets motstånd
Värme och temperatur
Värmekapacitet och kalorimetri
Fasövergångar och luftfuktighet
Värmevärde och förbränning
Värmeprocesser med kontinuerliga flöden
Allmänna gaslagen
Värmetransportmekanismer
Värmegenomgång
Analys och rapportering av mätdata från laborationer (mätosäkerhet, regressionsanalys)

Ämnesmässig tillämpning enligt utbildning kan förekomma.

Tid och plats

Vasa, period 1-2

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Kompendium och annat material delas på kurssidan

Undervisningsmetoder

Föreläsningar och övningar
Laborationer med rapportering
Inlämningsuppgifter

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Tentamen mot slutet av kursen
Två omtagningsmöjligheter på specificerade allmänna omtagningstillfällen

Studerandes tidsanvändning och belastning

108 h
Närundervisning 38 h
Laboratoriearbete 12 h
Rapportering 16 h
Inlämningsuppgifter 22 h
Självstudier 20 h

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

- Kan genomföra mätningar enligt anvisningar och korrekt notera uppmätta resultat.
- Kan bedöma osäkerheten hos ett uppmätt värde.
- Kan beräkna osäkerhetsprogression.
- Kan skriva en rapport som innehåller alla väsentliga strukturella element och presentera resultat på ett förståeligt sätt.
- Kan räkna hydrostatiskt tryck.
- Kan använda kontinuitetsvillkoret.
- Kan för rörströmning avgöra strömningens karaktär.
- Förstår innebörden av centrala storheter och begrepp i värmeläran.
- Kan göra enkla beräkningar med värmeutvidgning, gaslagar, värmekapacitet och värmetransport.

Arviointikriteerit, goda-synnerligen goda (3-4)

- Kan planera mätningar för att erhålla representativa och väl spridda värden.
- Kan systematiskt notera uppmätta resultat.
- Kan beräkna osäkerhet genom regressionsanalys.
- Kan bedöma den relativa inverkan av mätosäkerheten hos olika uppmätta variabler på slutresultatets osäkerhet.
- Kan skriva en rapport med huvudsakligen korrekt formalism gällande enheter, beteckningar, avrundning, tabellstruktur och grafisk presentation.
- Kan beräkna krafter på kroppar i en fluid både i vila och i relativ rörelse.
- Kan göra kalorimetriska beräkningar.
- Kan tillämpa idealgaslagen på slutna system.
- Kan räkna värmegenomgång genom plan vägg.

Arviointikriteerit, berömliga (5)

- Kan effektivt och systematiskt utföra mätningar.
- Kan planera mätningarna och vidta korrigerande åtgärder så att slutresultat med god noggrannhet erhålls.
- Kan göra en osäkerhetsanalys genom att linearisera fysikaliska samband.
- Kan skriva en rapport som är balanserad, ekonomisk och så gott som fri från formella fel.
- Kan presentera data och analysprocessen på ett systematiskt och lättläst sätt.
- Kan räkna fallrörelse för kropp i fluid.
- Kan göra kalorimetriska beräkningar med fasövergångar.
- Kan tillämpa idealgaslagen på öppna system.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Vitsordet baserar sig på labbrapporter, inlämningsuppgifter och tentamen.

Underkänd (0)

Uppnår inte kriterierna för vitsordet 1.

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

- Kan genomföra mätningar enligt anvisningar och korrekt notera uppmätta resultat.
- Kan bedöma osäkerheten hos ett uppmätt värde.
- Kan beräkna osäkerhetsprogression.
- Kan skriva en rapport som innehåller alla väsentliga strukturella element och presentera resultat på ett förståeligt sätt.
- Kan räkna hydrostatiskt tryck.
- Kan använda kontinuitetsvillkoret.
- Kan för rörströmning avgöra strömningens karaktär.
- Förstår innebörden av centrala storheter och begrepp i värmeläran.
- Kan göra enkla beräkningar med värmeutvidgning, gaslagar, värmekapacitet och värmetransport.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

- Kan planera mätningar för att erhålla representativa och väl spridda värden.
- Kan systematiskt notera uppmätta resultat.
- Kan beräkna osäkerhet genom regressionsanalys.
- Kan bedöma den relativa inverkan av mätosäkerheten hos olika uppmätta variabler på slutresultatets osäkerhet.
- Kan skriva en rapport med huvudsakligen korrekt formalism gällande enheter, beteckningar, avrundning, tabellstruktur och grafisk presentation
- Kan beräkna krafter på kroppar i en fluid både i vila och i relativ rörelse.
- Kan göra kalorimetriska beräkningar.
- Kan tillämpa idealgaslagen på slutna system.
- Kan räkna värmegenomgång genom plan vägg.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

- Kan effektivt och systematiskt utföra mätningar.
- Kan planera dessa och vidta korrigerande åtgärder så att slutresultat med god noggrannhet erhålls.
- Kan göra en osäkerhetsanalys genom att linearisera fysikaliska samband.
- Kan skriva en rapport som är balanserad, ekonomisk och så gott som fri från formella fel.
- Kan presentera data och analysprocessen på ett systematiskt och lättläst sätt.
- Kan räkna fallrörelse för kropp i fluid.
- Kan göra kalorimetriska beräkningar med fasövergångar.
- Kan tillämpa idealgaslagen på öppna system.

Förkunskapskrav

Mekanik (rekommenderad)

Lärandemål

Efter godkänd kurs förväntas den studerande:
- Kunna redogöra för begrepp och viktiga samband inom värmelära.
- Kunna analysera mätdata och rapportera resultaten.

Innehåll

Tryck, Arkimedes princip och lyftkraft
Strömning och mediets motstånd
Värme och temperatur
Värmekapacitet och kalorimetri
Fasövergångar och luftfuktighet
Värmevärde och förbränning
Värmeprocesser med kontinuerliga flöden
Allmänna gaslagen
Värmetransportmekanismer
Värmegenomgång
Analys och rapportering av mätdata från laborationer (mätosäkerhet, regressionsanalys)

Ämnesmässig tillämpning enligt utbildning kan förekomma.

Tid och plats

Vasa, period 1-2

Studiematerial och rekommenderad litteratur

Kompendium och annat material delas på kurssidan

Undervisningsmetoder

Föreläsningar och övningar
Laborationer med rapportering
Inlämningsuppgifter

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Tentamen mot slutet av kursen
Två omtagningsmöjligheter på specificerade allmänna omtagningstillfällen

Studerandes tidsanvändning och belastning

108 h
Närundervisning 38 h
Laboratoriearbete 12 h
Rapportering 16 h
Inlämningsuppgifter 22 h
Självstudier 20 h

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

- Kan genomföra mätningar enligt anvisningar och korrekt notera uppmätta resultat.
- Kan bedöma osäkerheten hos ett uppmätt värde.
- Kan beräkna osäkerhetsprogression.
- Kan skriva en rapport som innehåller alla väsentliga strukturella element och presentera resultat på ett förståeligt sätt.
- Kan räkna hydrostatiskt tryck.
- Kan använda kontinuitetsvillkoret.
- Kan för rörströmning avgöra strömningens karaktär.
- Förstår innebörden av centrala storheter och begrepp i värmeläran.
- Kan göra enkla beräkningar med värmeutvidgning, gaslagar, värmekapacitet och värmetransport.

Arviointikriteerit, goda-synnerligen goda (3-4)

- Kan planera mätningar för att erhålla representativa och väl spridda värden.
- Kan systematiskt notera uppmätta resultat.
- Kan beräkna osäkerhet genom regressionsanalys.
- Kan bedöma den relativa inverkan av mätosäkerheten hos olika uppmätta variabler på slutresultatets osäkerhet.
- Kan skriva en rapport med huvudsakligen korrekt formalism gällande enheter, beteckningar, avrundning, tabellstruktur och grafisk presentation.
- Kan beräkna krafter på kroppar i en fluid både i vila och i relativ rörelse.
- Kan göra kalorimetriska beräkningar.
- Kan tillämpa idealgaslagen på slutna system.
- Kan räkna värmegenomgång genom plan vägg.

Arviointikriteerit, berömliga (5)

- Kan effektivt och systematiskt utföra mätningar.
- Kan planera mätningarna och vidta korrigerande åtgärder så att slutresultat med god noggrannhet erhålls.
- Kan göra en osäkerhetsanalys genom att linearisera fysikaliska samband.
- Kan skriva en rapport som är balanserad, ekonomisk och så gott som fri från formella fel.
- Kan presentera data och analysprocessen på ett systematiskt och lättläst sätt.
- Kan räkna fallrörelse för kropp i fluid.
- Kan göra kalorimetriska beräkningar med fasövergångar.
- Kan tillämpa idealgaslagen på öppna system.

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Vitsordet baserar sig på labbrapporter, inlämningsuppgifter och tentamen.

Underkänd (0)

Uppnår inte kriterierna för vitsordet 1.

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

- Kan genomföra mätningar enligt anvisningar och korrekt notera uppmätta resultat.
- Kan bedöma osäkerheten hos ett uppmätt värde.
- Kan beräkna osäkerhetsprogression.
- Kan skriva en rapport som innehåller alla väsentliga strukturella element och presentera resultat på ett förståeligt sätt.
- Kan räkna hydrostatiskt tryck.
- Kan använda kontinuitetsvillkoret.
- Kan för rörströmning avgöra strömningens karaktär.
- Förstår innebörden av centrala storheter och begrepp i värmeläran.
- Kan göra enkla beräkningar med värmeutvidgning, gaslagar, värmekapacitet och värmetransport.

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

- Kan planera mätningar för att erhålla representativa och väl spridda värden.
- Kan systematiskt notera uppmätta resultat.
- Kan beräkna osäkerhet genom regressionsanalys.
- Kan bedöma den relativa inverkan av mätosäkerheten hos olika uppmätta variabler på slutresultatets osäkerhet.
- Kan skriva en rapport med huvudsakligen korrekt formalism gällande enheter, beteckningar, avrundning, tabellstruktur och grafisk presentation
- Kan beräkna krafter på kroppar i en fluid både i vila och i relativ rörelse.
- Kan göra kalorimetriska beräkningar.
- Kan tillämpa idealgaslagen på slutna system.
- Kan räkna värmegenomgång genom plan vägg.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

- Kan effektivt och systematiskt utföra mätningar.
- Kan planera dessa och vidta korrigerande åtgärder så att slutresultat med god noggrannhet erhålls.
- Kan göra en osäkerhetsanalys genom att linearisera fysikaliska samband.
- Kan skriva en rapport som är balanserad, ekonomisk och så gott som fri från formella fel.
- Kan presentera data och analysprocessen på ett systematiskt och lättläst sätt.
- Kan räkna fallrörelse för kropp i fluid.
- Kan göra kalorimetriska beräkningar med fasövergångar.
- Kan tillämpa idealgaslagen på öppna system.

Förkunskapskrav

Mekanik (rekommenderad)

Lärandemål

Efter godkänd kurs förväntas den studerande:
- Kunna redogöra för begrepp och viktiga samband inom värmelära.
- Kunna analysera mätdata och rapportera resultaten.

Innehåll

Tryck, Arkimedes princip och lyftkraft
Strömning och mediets motstånd
Värme och temperatur
Värmekapacitet och kalorimetri
Fasövergångar och luftfuktighet
Värmevärde och förbränning
Värmeprocesser med kontinuerliga flöden
Allmänna gaslagen
Värmetransportmekanismer
Värmegenomgång
Analys och rapportering av mätdata från laborationer (mätosäkerhet, regressionsanalys)

Ämnesmässig tillämpning enligt utbildning kan förekomma.

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

- Kan genomföra mätningar enligt anvisningar och korrekt notera uppmätta resultat.
- Kan bedöma osäkerheten hos ett uppmätt värde.
- Kan beräkna osäkerhetsprogression.
- Kan skriva en rapport som innehåller alla väsentliga strukturella element och presentera resultat på ett förståeligt sätt.
- Kan räkna hydrostatiskt tryck.
- Kan använda kontinuitetsvillkoret.
- Kan för rörströmning avgöra strömningens karaktär.
- Förstår innebörden av centrala storheter och begrepp i värmeläran.
- Kan göra enkla beräkningar med värmeutvidgning, gaslagar, värmekapacitet och värmetransport.

Arviointikriteerit, goda-synnerligen goda (3-4)

- Kan planera mätningar för att erhålla representativa och väl spridda värden.
- Kan systematiskt notera uppmätta resultat.
- Kan beräkna osäkerhet genom regressionsanalys.
- Kan bedöma den relativa inverkan av mätosäkerheten hos olika uppmätta variabler på slutresultatets osäkerhet.
- Kan skriva en rapport med huvudsakligen korrekt formalism gällande enheter, beteckningar, avrundning, tabellstruktur och grafisk presentation.
- Kan beräkna krafter på kroppar i en fluid både i vila och i relativ rörelse.
- Kan göra kalorimetriska beräkningar.
- Kan tillämpa idealgaslagen på slutna system.
- Kan räkna värmegenomgång genom plan vägg.

Arviointikriteerit, berömliga (5)

- Kan effektivt och systematiskt utföra mätningar.
- Kan planera mätningarna och vidta korrigerande åtgärder så att slutresultat med god noggrannhet erhålls.
- Kan göra en osäkerhetsanalys genom att linearisera fysikaliska samband.
- Kan skriva en rapport som är balanserad, ekonomisk och så gott som fri från formella fel.
- Kan presentera data och analysprocessen på ett systematiskt och lättläst sätt.
- Kan räkna fallrörelse för kropp i fluid.
- Kan göra kalorimetriska beräkningar med fasövergångar.
- Kan tillämpa idealgaslagen på öppna system.

Förkunskapskrav

Mekanik (rekommenderad)