Studieguide

Lärandemål

Studerande
- behärskar metoder för att stöda och följa upp barnets tillväxt och utveckling
- känner igen och kan tidigt ingripa vid situationer som kan utgöra risk för barnets hälsa och utveckling
- har kunskap om parförhållande, föräldraskap och tidig interaktion
- har beredskap att ge handledning och rådgivning åt familjen i fostranfrågor och frågor relaterade till hälsovanor
- kan beakta barnets och familjens kulturtillhörighet
- har förutsättning för att kunna fungera inom olika nätverk och samarbetsgrupper för att stöda barnet och familjen
- behärskar vaccinationsverksamhet inom barnrådgivningen

Innehåll

Parförhållande , föräldraskap , tidig interaktion
Metoder för att stöda och följa upp barnets tillväxt och utveckling
Återkommande och omfattande hälsoundersökningar, screeningar
Tidigt ingripande och igenkännande av situationer som kan utgöra risk för barnets hälsa och utveckling
Handledning och rådgivning åt familjen i fostranfrågor och frågor relaterade till hälsovanor
Mångprofessionellt och mångkulturellt hälsovårdararbete
Vaccinationsverksamhet inom barnrådgivningen

Tid och plats

Hösten 2022 veckorna 36-40

Studiematerial och rekommenderad litteratur

För studiematerial : se närmare kurs i Moodle
Kurslitteratur:
NEUKO databas - lastenneuvola via THL/terveysportti, 2022
Handbok för barnrådgivningar, THL.2021. nätversion ( delvis översättning av lastenneuvolakäsikirja)
Hälsoundersökningar vid barnrådgivningen och inom skolhälsovården - Metodhandbok 31/2018. THL ( elektronisk) Mäki P.Wikström K., Hakulinen-Viitanen T., Laatikainen T
Institutet för hälsa och välfärd. www.thl.fi Webbsidan : Infektionssjukdomar och Vaccinationer
Tillsammans kring matbordet-kostrekommendationer för barnfamiljer. THL. förnyad upplaga 2019

Referenslitteratur ( barnhälsovård ) :
Arfman, S & Hujala, N. 2010. Ravitsemus neuvolatyössä. Edita
Armanto, A & Koistinen, P. 2007. Neuvolatyön käsikirja. Tammi
Barnhälsovård-att främja barns hälsa . 2016. red. Magnusson, Blennow, Hagelin, Sundelin. Liber:Stockholm
Barnrådgivningen som stöd för barnfamiljer. Handbok för personalen.
Handböcker 2005:12. Social och hälsovårdsministeriet
Bramhagen, A-C. och Carlsson, A. (red.) Hälsofrämjande arbete för barn och ungdomar. 2013. Studentlitteratur
Edistä, ehkäise, vaikuta - sexuaali ja lisääntymisterveyden toimintaohjelma 2014-2010, Opas 33 , THL, 2013
Ensi- ja turvakotien liitto. Tunnista vauvan hätä! Vauvan kaltoinkohtelun tunnistaminen ja siihen puuttuminen
Hakulinen-Viitanen, Hietanen-Peltola, Hastrup, Wallin ja Pelkonen
Sosiaali- ja terveysministeriön selvityksiä 2008:24. Isien ja isyyden tukeminen äitiys- ja lastenneuvoloissa.
Halme, N. 2009. Isän ja leikki-ikäisen lapsen yhdessäolo. THL.
Kirjaamisopas: Lastenneuvola ja kouluterveydenhuolto. THL.2022
Korteniemi-Poikela, E & Cacciatore, R. 2010. Opas vanhemmille. Portaita pitkin. Lapsen ja nuoren seksuaalisuuden kehittyminen. WSOY
Laaja terveystarkastus. Ohjeistus äitiys- ja lastenneuvolatoimintaan sekä kouluterveydenhuoltoon. Opas 22/2012. THL
Mothander-Risholm P; Broberg;A. 2018. Att möta små barn och deras föräldrar I vården: om anknytning, utveckling och samspel.
MLL. Hur växer och utvecklas barn.
Ryttyläinen, K. & Valkama, S. 2010. Seksuaalisuus hoitotyössä. Edita.
Social- och hälsovårdsministeriet. Pappa på rådgivningsbyrån – metoder och uppslag för personer som arbetar med blivande och nyblivna pappor. Jämställdhetspublikationer 2002:1
Sosiaali- ja terveysministeriön julkaisuja 2010:7. Älä lyö lasta! Kansallinen lapsiin kohdistuvan kuritusväkivallan vähentämisen toimintaohjelma 2010-2015
Salpa, P. 2007. Lapsen liikkumisen kehitys, ensimmäinen ikävuosi. Tammi.
Silven, M. (toim.Ahonen, L. 2017. Haastavat kasvatustilanteet. Lämpimän vuorovaikutuksen käsikirja. Juva: PS-Kustannus.

Undervisningsmetoder

Närstudier: Föreläsningar, demonstrationer, övningar,
Online :Eget arbete i basgrupper

Bedömningsmetoder (förverkligande) och -kriterier (studieperioder/kurser)

Tentamen 30.9.2022 kl 9-11.30
Omtentamenstillfälle 1 vid allmän omtentamen 12-16
Omtentamenstillfälle 2 vid allmän omtentamen 12-16

Studerandes tidsanvändning och belastning

Studerandes arbetsinsats förväntas motsvara 27 h per studiepoäng

Tilläggsuppgifter för studerande

Obligatorisk närvaro vid kursstart , demonstrationer, övningar och expertföreläsningar

Vitsordsskala

H-5

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Kriterier för utvärdering av tentamen
Den studerande har en ytlig kunskap i ämnet (utantill läsning)

Bedömningskriterier för skriftliga arbeten
Den studerande har följt anvisningarna och hens kunskap om de andra studerandes arbeten är bristfällig. Den studerande visar begränsad substanskunskap, kan det väsentliga.

Den studerande visar bristfällig kunskap angående de andra studerandes skriftliga arbeten. Den studerande har följt anvisningarna för det skriftliga arbetet. Hen har en bristfällig kunskap i substansen även berörande det väsentliga

Arviointikriteerit, goda-synnerligen goda (3-4)

Kriterier för utvärdering av tentamen
Den studerande kan redogöra för litteraturen, kan reflektera och motivera sina ståndpunkter

Bedömningskriterier för skriftliga arbeten
Den studerande har följt anvisningarna för det skriftliga arbete och visar otillräcklig kunskap angående de andra studerandes skriftliga arbeten. Den studerande behärskar substansen i sitt arbete men tillämpningen är begränsad.

Arviointikriteerit, berömliga (5)

Kriterier för utvärdering av tentamen
Den studerande visar i sitt svar en fördjupad kunskap och mognad utöver det traditionella
Kriterier för utvärdering av skriftligt arbete individuellt eller i grupp
Den studerande har följt anvisningarna för det skriftliga arbetet och visar att hon behärskar substansen. Hen har läst de övriga deltagarnas skriftliga arbeten samt kan ställa relevanta frågor och

Kan leda en diskussion vid seminarietillfället. Det skriftliga arbetet och det eventuella opponentskapet visar på någonting utöver det vanliga (tekniskt utförande, muntligt framförande, mogna reflektioner, självständigt arbetssätt)

Den studerande har följt anvisningarna för det skriftliga arbetet och visar att hon behärskar substansen. Hen har läst de övriga deltagarnas arbeten och kan ställa relevanta frågor och leda en diskussion vid seminarietillfället.

Bedömningskriterier, tillfredsställande-synnerligen tillfredsställande (1-2)

Kriterier för utvärdering av tentamen
Den studerande har en ytlig kunskap i ämnet (utantill läsning)
Bedömningskriterier för skriftliga arbeten
Den studerande har följt anvisningarna och hens kunskap om de andra studerandes arbeten är bristfällig. Den studerande visar begränsad substanskunskap, kan det väsentliga.
Den studerande visar bristfällig kunskap angående de andra studerandes skriftliga arbeten. Den studerande har följt anvisningarna för det skriftliga arbetet. Hen har en bristfällig kunskap i substansen även berörande det väsentliga

Bedömningskriterier, goda-synnerligen goda (3-4)

Kriterier för utvärdering av tentamen
Den studerande kan redogöra för litteraturen, kan reflektera och motivera sina ståndpunkter
Bedömningskriterier för skriftliga arbeten
Den studerande har följt anvisningarna för det skriftliga arbete och visar otillräcklig kunskap angående de andra studerandes skriftliga arbeten. Den studerande behärskar substansen i sitt arbete men tillämpningen är begränsad.

Bedömningskriterier, berömliga (5)

Kriterier för utvärdering av tentamen
Den studerande visar i sitt svar en fördjupad kunskap och mognad utöver det traditionella
Kriterier för utvärdering av skriftligt arbete individuellt eller i grupp
Den studerande har följt anvisningarna för det skriftliga arbetet och visar att hon behärskar substansen. Hen har läst de övriga deltagarnas skriftliga arbeten samt kan ställa relevanta frågor och
Kan leda en diskussion vid seminarietillfället. Det skriftliga arbetet och det eventuella opponentskapet visar på någonting utöver det vanliga (tekniskt utförande, muntligt framförande, mogna reflektioner, självständigt arbetssätt)
Den studerande har följt anvisningarna för det skriftliga arbetet och visar att hon behärskar substansen. Hen har läst de övriga deltagarnas arbeten och kan ställa relevanta frågor och leda en diskussion vid seminarietillfället.

Förkunskapskrav

Hälsovårdararbetets utgångspunkter