Studieguide
Studieguide
Välj läroplan enligt när du har inlett dina studier samt vilken studiestig du följer.
Leif Östman
Kontaktundervisning
Kursdokumentation finns på Moodle tillsammans med relevant läromedel och referensdokument
Klassundervisning
Individuellt arbete och grupparbete
-
Svenska
07.09.2020 - 06.12.2020
01.08.2020 - 30.09.2020
Philip Hollins
-
Vasa
Utbildning i byggnads- och samhällsteknik, ingenjör, Utbildning i maskin- och produktionsteknik, Utbildning i el- och automationsteknik, Utbildning i produktionsekonomi
Vasa, Wolffskavägen 33
H-5
Kontakta läraren
-
Övningsuppgifter och tentamina under kursens gång.
-
Cirka 81 timmars total arbetsbelastning. Cirka 36 lektioner (45 min).
-
-
Kan beskriva de vanliga energikällorna och utvinningsmetoderna.
Kan beskriva apparatur och centrala processer inom energiproduktion och energianvändning och kan nämna användningsområden för dessa.
Kan beskriva huvuddragen i energiförsörjningen och energianvändningen i Finland och globalt.
Kan nämna de viktigaste miljöaspekterna kring energiproduktion och energianvändning.
Kan nämna växthusgaserna och beskriva hur och var de uppstår.
Kan förklara de centrala kostnadskomponenterna i energiproduktionen.
Kan jämföra olika energikällor gällande egenskaper och begränsningar.
Kan jämföra egenskaper och begränsningar för apparatur och processer inom energitekniken. Kan förklara funktionsprincipen hos energiteknisk apparatur.
Kan jämföra energiförsörjning och energianvändning i Finland, grannländerna och andra centrala länder.
Kan nämna metoder för att reducera miljöpåverkan och kan förklara deras funktionsprincip.
Kan jämföra klimatpåverkan för olika energiproduktionsformer.
Kan jämföra kostnaderna för de vanligaste energiproduktionsformerna.
Kan beskriva utvecklingstrender och kan bedöma utvecklingsmöjligheterna för nya energikällor och ny energiteknisk apparatur.
Kan förklara de bakomliggande orsakerna till skillnader i energiförsörjning och energianvändning mellan olika länder och regioner.
Kan bedöma metoder för att reducera miljöpåverkan ur tekniskt och ekonomiskt perspektiv.
Kan beskriva hur växthuseffekten fungerar och kan förklara de viktigaste mekanismerna i klimatsystemet.
Kan göra en lönsamhetskalkyl för enkla energitekniska investeringar.
Ronnie Sundsten
Kontaktundervisning
Kursdokumentation finns på Moodle tillsammans med relevant läromedel och referensdokument
Klassundervisning
Individuellt arbete och grupparbete
-
Svenska
09.11.2020 - 20.12.2020
01.08.2020 - 09.11.2020
Philip Hollins
-
Vasa
Utbildning i byggnads- och samhällsteknik, ingenjör, Utbildning i maskin- och produktionsteknik, Utbildning i el- och automationsteknik, Utbildning i produktionsekonomi
Vasa, Wolffskavägen 33
H-5
Kontakta läraren
-
Övningsuppgifter och tentamina under kursens gång.
-
Cirka 81 timmars total arbetsbelastning. Cirka 36 lektioner (45 min).
-
-
Kan beskriva de vanliga energikällorna och utvinningsmetoderna.
Kan beskriva apparatur och centrala processer inom energiproduktion och energianvändning och kan nämna användningsområden för dessa.
Kan beskriva huvuddragen i energiförsörjningen och energianvändningen i Finland och globalt.
Kan nämna de viktigaste miljöaspekterna kring energiproduktion och energianvändning.
Kan nämna växthusgaserna och beskriva hur och var de uppstår.
Kan förklara de centrala kostnadskomponenterna i energiproduktionen.
Kan jämföra olika energikällor gällande egenskaper och begränsningar.
Kan jämföra egenskaper och begränsningar för apparatur och processer inom energitekniken. Kan förklara funktionsprincipen hos energiteknisk apparatur.
Kan jämföra energiförsörjning och energianvändning i Finland, grannländerna och andra centrala länder.
Kan nämna metoder för att reducera miljöpåverkan och kan förklara deras funktionsprincip.
Kan jämföra klimatpåverkan för olika energiproduktionsformer.
Kan jämföra kostnaderna för de vanligaste energiproduktionsformerna.
Kan beskriva utvecklingstrender och kan bedöma utvecklingsmöjligheterna för nya energikällor och ny energiteknisk apparatur.
Kan förklara de bakomliggande orsakerna till skillnader i energiförsörjning och energianvändning mellan olika länder och regioner.
Kan bedöma metoder för att reducera miljöpåverkan ur tekniskt och ekonomiskt perspektiv.
Kan beskriva hur växthuseffekten fungerar och kan förklara de viktigaste mekanismerna i klimatsystemet.
Kan göra en lönsamhetskalkyl för enkla energitekniska investeringar.
Kaj Rintanen
67% Kontaktundervisning, 33% Virtuell undervisning
Material på MOODLE
Som bredvidläsning rekommenderas
1) Boyle, Everett & Ramage: "Energy systems and sustainability: Power for a sustainable future",
2) L. D. Danny Harvey: "Energy and the New Reality 2: Carbon-free Energy Supply"
Föreläsningar
Examinering sker genom tent och inlämningsuppgifter.
Kursvitsordet baseras på totalpoängen från dessa element.
För godkänt krävs 1/3 av maxpoäng i tenten.
I inlämningsuppgifterna finns ingen minimigräns.
Svenska
31.08.2020 - 25.10.2020
01.08.2020 - 31.08.2020
0 - 100
Mats Borg
-
Vasa
Utbildning i byggnads- och samhällsteknik, ingenjör, Utbildning i maskin- och produktionsteknik, Utbildning i el- och automationsteknik, Utbildning i produktionsekonomi
Vasa, Wolffskavägen 33
1 sp
H-5
-
-
Enligt schema på MOODLE.
-
34 h föreläsningar
34 h självstudier
10 h arbete med inlämningsuppgifter
2 h tentamen
Enligt schema på MOODLE
Uppnår inte kriterierna för vitsordet 1
Kan beskriva de vanliga energikällorna och utvinningsmetoderna.
Kan beskriva apparatur och centrala processer inom energiproduktion och energianvändning och kan nämna användningsområden för dessa.
Kan beskriva huvuddragen i energiförsörjningen och energianvändningen i Finland och globalt.
Kan nämna de viktigaste miljöaspekterna kring energiproduktion och energianvändning.
Kan nämna växthusgaserna och beskriva hur och var de uppstår.
Kan förklara de centrala kostnadskomponenterna i energiproduktionen.
Kan jämföra olika energikällor gällande egenskaper och begränsningar.
Kan jämföra egenskaper och begränsningar för apparatur och processer inom energitekniken. Kan förklara funktionsprincipen hos energiteknisk apparatur.
Kan jämföra energiförsörjning och energianvändning i Finland, grannländerna och andra centrala länder.
Kan nämna metoder för att reducera miljöpåverkan och kan förklara deras funktionsprincip.
Kan jämföra klimatpåverkan för olika energiproduktionsformer.
Kan jämföra kostnaderna för de vanligaste energiproduktions-formerna.
Kan beskriva utvecklingstrender och kan bedöma utvecklingsmöjligheterna för nya energikällor och ny energiteknisk apparatur.
Kan förklara de bakomliggande orsakerna till skillnader i energiförsörjning och energianvändning mellan olika länder och regioner.
Kan bedöma metoder för att reducera miljöpåverkan ur tekniskt och ekonomiskt perspektiv.
Kan beskriva hur växthuseffekten fungerar och kan förklara de viktigaste mekanismerna i klimatsystemet.
Kan göra en lönsamhetskalkyl för enkla energitekniska investeringar.
Roger Nylund
67% Kontaktundervisning, 33% Virtuell undervisning
Material på MOODLE
Som bredvidläsning rekommenderas
1) Boyle, Everett & Ramage: "Energy systems and sustainability: Power for a sustainable future",
2) L. D. Danny Harvey: "Energy and the New Reality 2: Carbon-free Energy Supply"
Föreläsningar
Examinering sker genom tent och inlämningsuppgifter.
Kursvitsordet baseras på totalpoängen från dessa element.
För godkänt krävs 1/3 av maxpoäng i tenten.
I inlämningsuppgifterna finns ingen minimigräns.
Svenska
31.08.2020 - 25.10.2020
01.08.2020 - 30.09.2020
0 - 60
Mats Borg
-
Vasa
Utbildning i byggnads- och samhällsteknik, ingenjör, Utbildning i maskin- och produktionsteknik, Utbildning i el- och automationsteknik, Utbildning i produktionsekonomi
Vasa, Wolffskavägen 33
1 sp
H-5
-
-
Enligt schema på MOODLE
-
34 h föreläsningar
34 h självstudier
10 h arbete med inlämningsuppgifter
2 h tentamen
Enligt schema på MOODLE
Uppnår inte kriterierna för vitsordet 1
Kan beskriva de vanliga energikällorna och utvinningsmetoderna.
Kan beskriva apparatur och centrala processer inom energiproduktion och energianvändning och kan nämna användningsområden för dessa.
Kan beskriva huvuddragen i energiförsörjningen och energianvändningen i Finland och globalt.
Kan nämna de viktigaste miljöaspekterna kring energiproduktion och energianvändning.
Kan nämna växthusgaserna och beskriva hur och var de uppstår.
Kan förklara de centrala kostnadskomponenterna i energiproduktionen.
Kan jämföra olika energikällor gällande egenskaper och begränsningar.
Kan jämföra egenskaper och begränsningar för apparatur och processer inom energitekniken. Kan förklara funktionsprincipen hos energiteknisk apparatur.
Kan jämföra energiförsörjning och energianvändning i Finland, grannländerna och andra centrala länder.
Kan nämna metoder för att reducera miljöpåverkan och kan förklara deras funktionsprincip.
Kan jämföra klimatpåverkan för olika energiproduktionsformer.
Kan jämföra kostnaderna för de vanligaste energiproduktions-formerna.
Kan beskriva utvecklingstrender och kan bedöma utvecklingsmöjligheterna för nya energikällor och ny energiteknisk apparatur.
Kan förklara de bakomliggande orsakerna till skillnader i energiförsörjning och energianvändning mellan olika länder och regioner.
Kan bedöma metoder för att reducera miljöpåverkan ur tekniskt och ekonomiskt perspektiv.
Kan beskriva hur växthuseffekten fungerar och kan förklara de viktigaste mekanismerna i klimatsystemet.
Kan göra en lönsamhetskalkyl för enkla energitekniska investeringar.
Ronnie Sundsten
Kontaktundervisning
Material via kurssidan i Moodle
Programvaror (Excel, Mathcad, Matlab)
Föreläsningar och övningar på lektionstid
En del av övningarna i datasal
Inlämningsuppgifter
Tentamen
Kursen bedöms utgående från prestationer i tenten och inlämningsuppgifterna.
Svenska
31.08.2020 - 11.10.2020
01.08.2020 - 30.09.2020
Ray Pörn, Sofia Frilund
Vasa
Utbildning i byggnads- och samhällsteknik, ingenjör, Utbildning i maskin- och produktionsteknik, Utbildning i el- och automationsteknik, Utbildning i produktionsekonomi
Vasa, Wolffskavägen 33
H-5
Tentamen under kursen.
Omtagningmöjlighet vid två specificerade allmänna omtagningstillfällen.
Undervisning i klass: 36 timmar
Eget arbete: 45 timmar
Uppnår inte kriterierna för vitsordet 1.
Känner till vad en differentialekvation är. Kan lösa enkla separabla differentialekvationer.
Kan lösa homogena differentialekvationer av andra ordningen med hjälp av en karakteristisk ekvation.
Förstår betydelsen och användningen av differentialekvationer i tekniska sammanhang.
Kan använda beräkningsprogram för att numeriskt lösa enkla differentialekvationer.
Kan utföra enkla modelleringar och kan lösa linjära differentialekvationer av första ordningen.
Kan lösa inhomogena differentialekvationer av andra ordningen med konstanta koefficienter.
Behärskar enkla metoder för numerisk lösning av differentialekvationer.
Kan utföra mer krävande modellering och lösning av differentialekvationer av första ordningen.
Förstår svängningsekvationen och kan utföra modellering av den.
Kan självständigt modellera och numeriskt lösa mer krävande problemställningar.
Ronnie Sundsten
Kontaktundervisning
Kompendium.
Föreläsningar
Räkneövningar
Simuleringar
Självstudier
”Kryssuppgifter”
Skriftliga tenten har fyra frågor á sex poäng. Mao totalt 24 poäng. Alla frågor är beräkningsuppgifter.
Sex poäng i en uppgift förutsätter fullständig uträkning med rätt värden och rätt svar.
Poäng ges för rätt tankegång, slarvfel ger avdrag.
"Kryssuppgifterna" kan ge max 6 extra poäng.
Svenska
09.11.2020 - 20.12.2020
01.08.2020 - 09.11.2020
Ronnie Sundsten
Vasa
Utbildning i byggnads- och samhällsteknik, ingenjör, Utbildning i maskin- och produktionsteknik, Utbildning i el- och automationsteknik, Utbildning i produktionsekonomi
Vasa, Wolffskavägen 33
H-5
Skriftlig tent med möjlighet till extrapoäng via "kryssuppgifterna".
Vecka 51.
Sammanlagt 81 timmar, varav 36 timmar ges som kontaktundervisning. 6 veckor med 3 tvåtimmarspass per vecka.
Mindre än 8 poäng.
Vitsord 1: 8 - 11,5 poäng.
Vitsord 2: 12 - 15,5 poäng.
Vitsord 3: 16 - 19,5 poäng.
Vitsord 4: 20 - 23,5 poäng.
24 poäng och uppåt.
Leif Östman
Kontaktundervisning
Allt material finns i Moodle- kursen : Geometri och vektorer - 2020 - Rögård
En räknare behövs, samt en tabellsamling ( t.ex. MAOL )
Föreläsningar och övningar i klass .
De studerande förväntas göra en hel del hemarbete. Alla uppgifter finns i Moodle-kursen : Geometri och vektorer - 2020 - Rögård
Kursen bedöms utgående från den studerandes prestationer i deltenterna.
Det kommer att ordnas två deltenter a 30 p, totalt 60 p.
Studerande bör vara godkänd i båda deltenterna ( minst 10 p ) för att bli godkänd i kursen.
Kursen kan även tenteras med en enda tent efter kursens slut.
Vitsordsskalan :
20 p 1
28 p 2
36 p 3
44 p 4
52 p 5
Svenska
26.10.2020 - 20.12.2020
01.08.2020 - 26.10.2020
Ing-Britt Rögård
Vasa
Utbildning i byggnads- och samhällsteknik, ingenjör, Utbildning i maskin- och produktionsteknik, Utbildning i el- och automationsteknik, Utbildning i produktionsekonomi
Vasa, Wolffskavägen 33
H-5
Under kursens gång ordnas två deltenter.
Efter kursens slut kan kursen tenteras med en enda kurstent.
Under kursens gång hålls två deltenter.
Tidpunkten för dessa meddelas i början av kursen och noteras även i Moodle.
Undervisning i klass : 36 timmar
Tentamen : 4
Eget arbete : 41 timmar
Totalt : 81 timmar
Se kursens lektionsplanering i Moodle
Uppnår inte kriterierna för vitsordet 1
Behärskar rätvinkliga triangelns trigonometri
Kan beräkna areor och volymer av enkla figurer och kroppar
Kan utföra beräkningar med tvådimensionella vektorer
Känner till matriser och determinanter och kan utföra enkla beräkningar med dem
Har viss förståelse för hur man använder en matematisk modell och hur denna kan lösas.
Behärskar godtyckliga triangelns trigonometri
Kan beräkna areor och volymer för mer komplicerade figurer och kroppar
Kan grundläggande beräkningar med tre-dimensionella vektorer
Kan ställa upp och lösa linjära ekvationssystem med hjälp av matriser
Har god förståelse för hur man använder en matematisk modell och hur denna kan lösas.
Behärskar alla typer av trianglars trigonometri och kan lösa mer komplicerade problemställningar
Kan beräkna areor och volymer för figurer och kroppar analytiskt och med hjälp av vektorer
Kan tillämpa vektorer på mer komplicerade problemställningar
och behärskar användning av vektorer i beräkningsprogram
Behärskar användning av matriser i beräkningsprogram
Kan tillämpa matematiska modeller på tekniska problemställningar.
Ronnie Sundsten
Kontaktundervisning
Kompendium och annat material delas på kurssidan
Föreläsningar och övningar
Laborationer med rapportering
Inlämningsuppgifter
Vitsordet baserar sig på labbrapporter, inlämningsuppgifter och tentamen.
Svenska
31.08.2020 - 27.11.2020
01.08.2020 - 30.09.2020
Anders Skjäl
Vasa
Utbildning i byggnads- och samhällsteknik, ingenjör, Utbildning i maskin- och produktionsteknik, Utbildning i el- och automationsteknik, Utbildning i produktionsekonomi
Vasa, Wolffskavägen 33
H-5
Tentamen mot slutet av kursen
Två omtagningsmöjligheter på specificerade allmänna omtagningstillfällen
108 h
Närundervisning 38 h
Laboratoriearbete 12 h
Rapportering 16 h
Inlämningsuppgifter 22 h
Självstudier 20 h
Uppnår inte kriterierna för vitsordet 1.
- Kan genomföra mätningar enligt anvisningar och korrekt notera uppmätta resultat.
- Kan bedöma osäkerheten hos ett uppmätt värde.
- Kan beräkna osäkerhetsprogression.
- Kan skriva en rapport som innehåller alla väsentliga strukturella element och presentera resultat på ett förståeligt sätt.
- Kan räkna hydrostatiskt tryck.
- Kan använda kontinuitetsvillkoret.
- Kan för rörströmning avgöra strömningens karaktär.
- Förstår innebörden av centrala storheter och begrepp i värmeläran.
- Kan göra enkla beräkningar med värmeutvidgning, gaslagar, värmekapacitet och värmetransport.
- Kan planera mätningar för att erhålla representativa och väl spridda värden.
- Kan systematiskt notera uppmätta resultat.
- Kan beräkna osäkerhet genom regressionsanalys.
- Kan bedöma den relativa inverkan av mätosäkerheten hos olika uppmätta variabler på slutresultatets osäkerhet.
- Kan skriva en rapport med huvudsakligen korrekt formalism gällande enheter, beteckningar, avrundning, tabellstruktur och grafisk presentation
- Kan beräkna krafter på kroppar i en fluid både i vila och i relativ rörelse.
- Kan göra kalorimetriska beräkningar.
- Kan tillämpa idealgaslagen på slutna system.
- Kan räkna värmegenomgång genom plan vägg.
- Kan effektivt och systematiskt utföra mätningar.
- Kan planera dessa och vidta korrigerande åtgärder så att slutresultat med god noggrannhet erhålls.
- Kan göra en osäkerhetsanalys genom att linearisera fysikaliska samband.
- Kan skriva en rapport som är balanserad, ekonomisk och så gott som fri från formella fel.
- Kan presentera data och analysprocessen på ett systematiskt och lättläst sätt.
- Kan räkna fallrörelse för kropp i fluid.
- Kan göra kalorimetriska beräkningar med fasövergångar.
- Kan tillämpa idealgaslagen på öppna system.
Leif Östman
Kontaktundervisning
Kompendium och annat material delas på kurssidan
Föreläsningar och övningar
Laborationer med rapportering
Inlämningsuppgifter
Vitsordet baserar sig på labbrapporter, inlämningsuppgifter och tentamen.
Svenska
31.08.2020 - 13.12.2020
01.08.2020 - 30.09.2020
Anders Skjäl
Vasa
Utbildning i byggnads- och samhällsteknik, ingenjör, Utbildning i maskin- och produktionsteknik, Utbildning i el- och automationsteknik, Utbildning i produktionsekonomi
Vasa, Wolffskavägen 33
H-5
Tentamen mot slutet av kursen
Två omtagningsmöjligheter på specificerade allmänna omtagningstillfällen
108 h
Närundervisning 38 h
Laboratoriearbete 12 h
Rapportering 16 h
Inlämningsuppgifter 22 h
Självstudier 20 h
Uppnår inte kriterierna för vitsordet 1.
- Kan genomföra mätningar enligt anvisningar och korrekt notera uppmätta resultat.
- Kan bedöma osäkerheten hos ett uppmätt värde.
- Kan beräkna osäkerhetsprogression.
- Kan skriva en rapport som innehåller alla väsentliga strukturella element och presentera resultat på ett förståeligt sätt.
- Kan räkna hydrostatiskt tryck.
- Kan använda kontinuitetsvillkoret.
- Kan för rörströmning avgöra strömningens karaktär.
- Förstår innebörden av centrala storheter och begrepp i värmeläran.
- Kan göra enkla beräkningar med värmeutvidgning, gaslagar, värmekapacitet och värmetransport.
- Kan planera mätningar för att erhålla representativa och väl spridda värden.
- Kan systematiskt notera uppmätta resultat.
- Kan beräkna osäkerhet genom regressionsanalys.
- Kan bedöma den relativa inverkan av mätosäkerheten hos olika uppmätta variabler på slutresultatets osäkerhet.
- Kan skriva en rapport med huvudsakligen korrekt formalism gällande enheter, beteckningar, avrundning, tabellstruktur och grafisk presentation
- Kan beräkna krafter på kroppar i en fluid både i vila och i relativ rörelse.
- Kan göra kalorimetriska beräkningar.
- Kan tillämpa idealgaslagen på slutna system.
- Kan räkna värmegenomgång genom plan vägg.
- Kan effektivt och systematiskt utföra mätningar.
- Kan planera dessa och vidta korrigerande åtgärder så att slutresultat med god noggrannhet erhålls.
- Kan göra en osäkerhetsanalys genom att linearisera fysikaliska samband.
- Kan skriva en rapport som är balanserad, ekonomisk och så gott som fri från formella fel.
- Kan presentera data och analysprocessen på ett systematiskt och lättläst sätt.
- Kan räkna fallrörelse för kropp i fluid.
- Kan göra kalorimetriska beräkningar med fasövergångar.
- Kan tillämpa idealgaslagen på öppna system.
Kaj Rintanen
Kontaktundervisning
Kompendium och annat material finns i moodle
Föreläsningar och räkneövningar
Laborationer med rapportering
Vitsordet baserar sig på laborationsrapporter och tentamen.
Svenska
31.08.2020 - 13.12.2020
01.08.2020 - 31.08.2020
0 - 60
Mats Borg
Vasa
Utbildning i byggnads- och samhällsteknik, ingenjör, Utbildning i maskin- och produktionsteknik, Utbildning i el- och automationsteknik, Utbildning i produktionsekonomi
Vasa, Wolffskavägen 33
H-5
Tentamen på teoridelen. Två omtagningsmöjligheter vid specificerade omtagningstillfällen. Tidpunkterna för dessa anges i kursschemat i moodle.
Tidtabell för inlämning av laborationsrapporter anges i kursschemat i moodle.
108 h
Närundervisning 32 h
Självstudier 48 h
Laboratoriearbete 12 h
Rapportering 16 h
Uppnår inte kriterierna för vitsordet 1.
- Kan genomföra mätningar enligt anvisningar och korrekt notera uppmätta resultat.
- Kan bedöma osäkerheten hos ett uppmätt värde.
- Kan beräkna osäkerhetsprogression.
- Kan skriva en rapport som innehåller alla väsentliga strukturella element och presentera resultat på ett förståeligt sätt.
- Kan räkna hydrostatiskt tryck.
- Kan använda kontinuitetsvillkoret.
- Kan för rörströmning avgöra strömningens karaktär.
- Förstår innebörden av centrala storheter och begrepp i värmeläran.
- Kan göra enkla beräkningar med värmeutvidgning, gaslagar, värmekapacitet och värmetransport.
- Kan planera mätningar för att erhålla representativa och väl spridda värden.
- Kan systematiskt notera uppmätta resultat.
- Kan beräkna osäkerhet genom regressionsanalys.
- Kan bedöma den relativa inverkan av mätosäkerheten hos olika uppmätta variabler på slutresultatets osäkerhet.
- Kan skriva en rapport med huvudsakligen korrekt formalism gällande enheter, beteckningar, avrundning, tabellstruktur och grafisk presentation
- Kan beräkna krafter på kroppar i en fluid både i vila och i relativ rörelse.
- Kan göra kalorimetriska beräkningar.
- Kan tillämpa idealgaslagen på slutna system.
- Kan räkna värmegenomgång genom plan vägg.
- Kan effektivt och systematiskt utföra mätningar.
- Kan planera dessa och vidta korrigerande åtgärder så att slutresultat med god noggrannhet erhålls.
- Kan göra en osäkerhetsanalys genom att linearisera fysikaliska samband.
- Kan skriva en rapport som är balanserad, ekonomisk och så gott som fri från formella fel.
- Kan presentera data och analysprocessen på ett systematiskt och lättläst sätt.
- Kan räkna fallrörelse för kropp i fluid.
- Kan göra kalorimetriska beräkningar med fasövergångar.
- Kan tillämpa idealgaslagen på öppna system.
Roger Nylund
Kontaktundervisning
Kompendium och annat material delas på kurssidan
Föreläsningar och övningar
Laborationer med rapportering
Inlämningsuppgifter
Vitsordet baserar sig på labbrapporter, inlämningsuppgifter och tentamen.
Svenska
31.08.2020 - 15.11.2020
01.08.2020 - 30.09.2020
Anders Skjäl
Vasa
Utbildning i byggnads- och samhällsteknik, ingenjör, Utbildning i maskin- och produktionsteknik, Utbildning i el- och automationsteknik, Utbildning i produktionsekonomi
Vasa, Wolffskavägen 33
H-5
Tentamen mot slutet av kursen
Två omtagningsmöjligheter på specificerade allmänna omtagningstillfällen
108 h
Närundervisning 38 h
Laboratoriearbete 12 h
Rapportering 16 h
Inlämningsuppgifter 22 h
Självstudier 20 h
Uppnår inte kriterierna för vitsordet 1.
- Kan genomföra mätningar enligt anvisningar och korrekt notera uppmätta resultat.
- Kan bedöma osäkerheten hos ett uppmätt värde.
- Kan beräkna osäkerhetsprogression.
- Kan skriva en rapport som innehåller alla väsentliga strukturella element och presentera resultat på ett förståeligt sätt.
- Kan räkna hydrostatiskt tryck.
- Kan använda kontinuitetsvillkoret.
- Kan för rörströmning avgöra strömningens karaktär.
- Förstår innebörden av centrala storheter och begrepp i värmeläran.
- Kan göra enkla beräkningar med värmeutvidgning, gaslagar, värmekapacitet och värmetransport.
- Kan planera mätningar för att erhålla representativa och väl spridda värden.
- Kan systematiskt notera uppmätta resultat.
- Kan beräkna osäkerhet genom regressionsanalys.
- Kan bedöma den relativa inverkan av mätosäkerheten hos olika uppmätta variabler på slutresultatets osäkerhet.
- Kan skriva en rapport med huvudsakligen korrekt formalism gällande enheter, beteckningar, avrundning, tabellstruktur och grafisk presentation
- Kan beräkna krafter på kroppar i en fluid både i vila och i relativ rörelse.
- Kan göra kalorimetriska beräkningar.
- Kan tillämpa idealgaslagen på slutna system.
- Kan räkna värmegenomgång genom plan vägg.
- Kan effektivt och systematiskt utföra mätningar.
- Kan planera dessa och vidta korrigerande åtgärder så att slutresultat med god noggrannhet erhålls.
- Kan göra en osäkerhetsanalys genom att linearisera fysikaliska samband.
- Kan skriva en rapport som är balanserad, ekonomisk och så gott som fri från formella fel.
- Kan presentera data och analysprocessen på ett systematiskt och lättläst sätt.
- Kan räkna fallrörelse för kropp i fluid.
- Kan göra kalorimetriska beräkningar med fasövergångar.
- Kan tillämpa idealgaslagen på öppna system.
Leif Östman
Kontaktundervisning
Dokument med teoriavsnitt och övningsuppgifter
Kursbok
Föreläsningar
Räkneövningar
Inlämningsuppgifter
Inlämningsuppgifter
Delförhör/Tentamen
Svenska
05.10.2020 - 31.05.2021
01.08.2020 - 05.10.2020
Anders Skjäl
Vasa
Utbildning i byggnads- och samhällsteknik, ingenjör, Utbildning i maskin- och produktionsteknik, Utbildning i el- och automationsteknik, Utbildning i produktionsekonomi
Vasa, Wolffskavägen 33
H-5
Tre delförhör under kursen
Två omtagningsmöjligheter på specificerade allmänna omtagningstillfällen
135 h
Närundervisning 64 h
Inlämningsuppgifter 46 h
Självstudier 25 h
Uppnår inte kriterierna för vitsordet 1.
- Kan göra enhetsomvandlingar och avrundningar.
- Kan beräkna sökt storhet ur formler.
- Kan bestämma komponenter och addera vektorer.
- Förstår innebörden av centrala storheter och begrepp i kinematiken.
- Kan göra standardberäkningar med rörelse i en dimension.
- Kan beräkna centripetalacceleration
- Känner till olika krafttyper och kan rita frikroppsdiagram.
- Kan tillämpa Newtons lagar i endimensionella situationer.
- Känner till de olika energiformerna.
- Kan räkna med mekanisk energi, arbete, effekt och verkningsgrad.
- Kan beräkna impuls utgående från (t,F)‐diagram.
- Kan göra beräkningar med impuls och rörelsemängd.
- Kan räkna raka, fullständigt oelastiska stötar.
- Kan räkna tyngdpunkter för enkla geometrier.
- Kan beräkna moment från en eller flera krafter.
- Kan beräkna sökt storhet genom att kombinera flera olika formler.
- Kan tillämpa vektoralgebra på tvådimensionella fysikaliska problem.
- Kan räkna endimensionell rörelse med icke‐likformigt varierande hastighet.
- Kan göra enklare beräkningar med rörelse i två dimensioner så som likformig banrörelse.
- Kan tillämpa Newtons lagar i enklare tvådimensionella situationer så som lutande plan.
- Kan tillämpa energiprincipen när den mekaniska energin bevaras.
- Kan räkna sneda, fullständigt oelastiska stötar.
- Kan räkna tyngdpunkter för kombinationer av enkla geometrier.
- Kan frilägga en kropp och tillämpa jämviktsvillkoren i tvådimensionella situationer.
- Kan härleda nya formler genom att symboliskt kombinera formler.
- Kan tillämpa vektoralgebra på tredimensionella fysikaliska problem.
- Kan göra beräkningar med krökt och tangentiellt accelererad rörelse i två dimensioner.
- Kan tillämpa Newtons lagar i mer krävande två‐ och tredimensionella situationer, så som flerkroppsproblem och doserade kurvor.
- Kan tillämpa energiprincipen när icke‐mekaniska energiformer och yttre arbeten är involverade.
- Kan räkna raka stötar med studs.
- Kan göra beräkningar där både energiprincipen och lagen om rörelsemängdens bevarande ingår.
- Kan tillämpa jämviktsvillkoren i tvådimensionella problem med flera kroppar.
- Kan räkna plana fackverk med knutpunktsmetoden och snittmetoden.
Kaj Rintanen
Kontaktundervisning
Dokument med teoriavsnitt och övningsuppgifter
Kursbok
Föreläsningar
Räkneövningar
Inlämningsuppgifter
Inlämningsuppgifter
Delförhör/Tentamen
Svenska
05.10.2020 - 20.12.2020
01.08.2020 - 05.10.2020
Anders Skjäl
Vasa
Utbildning i byggnads- och samhällsteknik, ingenjör, Utbildning i maskin- och produktionsteknik, Utbildning i el- och automationsteknik, Utbildning i produktionsekonomi
Vasa, Wolffskavägen 33
H-5
Tre delförhör under kursen
Två omtagningsmöjligheter på specificerade allmänna omtagningstillfällen
135 h
Närundervisning 64 h
Inlämningsuppgifter 46 h
Självstudier 25 h
Uppnår inte kriterierna för vitsordet 1.
- Kan göra enhetsomvandlingar och avrundningar.
- Kan beräkna sökt storhet ur formler.
- Kan bestämma komponenter och addera vektorer.
- Förstår innebörden av centrala storheter och begrepp i kinematiken.
- Kan göra standardberäkningar med rörelse i en dimension.
- Kan beräkna centripetalacceleration
- Känner till olika krafttyper och kan rita frikroppsdiagram.
- Kan tillämpa Newtons lagar i endimensionella situationer.
- Känner till de olika energiformerna.
- Kan räkna med mekanisk energi, arbete, effekt och verkningsgrad.
- Kan beräkna impuls utgående från (t,F)‐diagram.
- Kan göra beräkningar med impuls och rörelsemängd.
- Kan räkna raka, fullständigt oelastiska stötar.
- Kan räkna tyngdpunkter för enkla geometrier.
- Kan beräkna moment från en eller flera krafter.
- Kan beräkna sökt storhet genom att kombinera flera olika formler.
- Kan tillämpa vektoralgebra på tvådimensionella fysikaliska problem.
- Kan räkna endimensionell rörelse med icke‐likformigt varierande hastighet.
- Kan göra enklare beräkningar med rörelse i två dimensioner så som likformig banrörelse.
- Kan tillämpa Newtons lagar i enklare tvådimensionella situationer så som lutande plan.
- Kan tillämpa energiprincipen när den mekaniska energin bevaras.
- Kan räkna sneda, fullständigt oelastiska stötar.
- Kan räkna tyngdpunkter för kombinationer av enkla geometrier.
- Kan frilägga en kropp och tillämpa jämviktsvillkoren i tvådimensionella situationer.
- Kan härleda nya formler genom att symboliskt kombinera formler.
- Kan tillämpa vektoralgebra på tredimensionella fysikaliska problem.
- Kan göra beräkningar med krökt och tangentiellt accelererad rörelse i två dimensioner.
- Kan tillämpa Newtons lagar i mer krävande två‐ och tredimensionella situationer, så som flerkroppsproblem och doserade kurvor.
- Kan tillämpa energiprincipen när icke‐mekaniska energiformer och yttre arbeten är involverade.
- Kan räkna raka stötar med studs.
- Kan göra beräkningar där både energiprincipen och lagen om rörelsemängdens bevarande ingår.
- Kan tillämpa jämviktsvillkoren i tvådimensionella problem med flera kroppar.
- Kan räkna plana fackverk med knutpunktsmetoden och snittmetoden.
Roger Nylund
Kontaktundervisning
Dokument med teoriavsnitt och övningsuppgifter
Kursbok
Föreläsningar
Räkneövningar
Inlämningsuppgifter
Inlämningsuppgifter
Delförhör/Tentamen
Svenska
05.10.2020 - 20.12.2020
01.08.2020 - 05.10.2020
Anders Skjäl
Vasa
Utbildning i byggnads- och samhällsteknik, ingenjör, Utbildning i maskin- och produktionsteknik, Utbildning i el- och automationsteknik, Utbildning i produktionsekonomi
Vasa, Wolffskavägen 33
H-5
Tre delförhör under kursen
Två omtagningsmöjligheter på specificerade allmänna omtagningstillfällen
135 h
Närundervisning 64 h
Inlämningsuppgifter 46 h
Självstudier 25 h
Uppnår inte kriterierna för vitsordet 1.
- Kan göra enhetsomvandlingar och avrundningar.
- Kan beräkna sökt storhet ur formler.
- Kan bestämma komponenter och addera vektorer.
- Förstår innebörden av centrala storheter och begrepp i kinematiken.
- Kan göra standardberäkningar med rörelse i en dimension.
- Kan beräkna centripetalacceleration
- Känner till olika krafttyper och kan rita frikroppsdiagram.
- Kan tillämpa Newtons lagar i endimensionella situationer.
- Känner till de olika energiformerna.
- Kan räkna med mekanisk energi, arbete, effekt och verkningsgrad.
- Kan beräkna impuls utgående från (t,F)‐diagram.
- Kan göra beräkningar med impuls och rörelsemängd.
- Kan räkna raka, fullständigt oelastiska stötar.
- Kan räkna tyngdpunkter för enkla geometrier.
- Kan beräkna moment från en eller flera krafter.
- Kan beräkna sökt storhet genom att kombinera flera olika formler.
- Kan tillämpa vektoralgebra på tvådimensionella fysikaliska problem.
- Kan räkna endimensionell rörelse med icke‐likformigt varierande hastighet.
- Kan göra enklare beräkningar med rörelse i två dimensioner så som likformig banrörelse.
- Kan tillämpa Newtons lagar i enklare tvådimensionella situationer så som lutande plan.
- Kan tillämpa energiprincipen när den mekaniska energin bevaras.
- Kan räkna sneda, fullständigt oelastiska stötar.
- Kan räkna tyngdpunkter för kombinationer av enkla geometrier.
- Kan frilägga en kropp och tillämpa jämviktsvillkoren i tvådimensionella situationer.
- Kan härleda nya formler genom att symboliskt kombinera formler.
- Kan tillämpa vektoralgebra på tredimensionella fysikaliska problem.
- Kan göra beräkningar med krökt och tangentiellt accelererad rörelse i två dimensioner.
- Kan tillämpa Newtons lagar i mer krävande två‐ och tredimensionella situationer, så som flerkroppsproblem och doserade kurvor.
- Kan tillämpa energiprincipen när icke‐mekaniska energiformer och yttre arbeten är involverade.
- Kan räkna raka stötar med studs.
- Kan göra beräkningar där både energiprincipen och lagen om rörelsemängdens bevarande ingår.
- Kan tillämpa jämviktsvillkoren i tvådimensionella problem med flera kroppar.
- Kan räkna plana fackverk med knutpunktsmetoden och snittmetoden.
Leif Östman
Kontaktundervisning
Studiematerial och kompendium på Moodle.
- muntliga och skriftliga övningar
- eget arbete, inlämningsuppgifter
- kortare föreläsningar
- närvaro 80 %
Bedömningen baserar sig på
- timaktivitet
- inlämningsuppgifter
- tentamen
26.10.2020 - 31.12.2020
01.08.2020 - 26.10.2020
Emilia Vikfors
Vasa
Utbildning i byggnads- och samhällsteknik, ingenjör (lantmäteri), Utbildning i byggnads- och samhällsteknik, ingenjör, Utbildning i maskin- och produktionsteknik, Utbildning i el- och automationsteknik, Utbildning i produktionsekonomi
Vasa, Wolffskavägen 33
H-5
-
Tentamen under sista lektionstillfället
Omtent på allmän omtentamen
2 sp = 54 h arbete (c. 24 h i klass, c. 30 h eget arbete)
För bedömningen av kunskaper i finska som andra inhemska används Gemensam europeisk referensram för språk (CEFR). Nivå B1 anger nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 eller högre anger goda kunskaper (vitsorden 4–5). Alla högskolor i Finland följer samma bedömningskriterier.
För bedömningen av kunskaper i finska som andra inhemska används Gemensam europeisk referensram för språk (CEFR). Nivå B1 anger nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 eller högre anger goda kunskaper (vitsorden 4–5). Alla högskolor i Finland följer samma bedömningskriterier.
För bedömningen av kunskaper i finska som andra inhemska används Gemensam europeisk referensram för språk (CEFR). Nivå B1 anger nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 eller högre anger goda kunskaper (vitsorden 4–5). Alla högskolor i Finland följer samma bedömningskriterier.
För bedömningen av kunskaper i finska som andra inhemska används Gemensam europeisk referensram för språk (CEFR). Nivå B1 anger nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 eller högre anger goda kunskaper (vitsorden 4–5). Alla högskolor i Finland följer samma bedömningskriterier.
Ronnie Sundsten
Kontaktundervisning
Studiematerial och kompendium på Moodle.
- muntliga och skriftliga övningar
- eget arbete, inlämningsuppgifter
- kortare föreläsningar
- närvaro 80 %
Bedömningen baserar sig på
- timaktivitet
- inlämningsuppgifter
- tentamen
26.10.2020 - 06.12.2020
02.07.2020 - 26.10.2020
Emilia Vikfors
Vasa
Utbildning i byggnads- och samhällsteknik, ingenjör (lantmäteri), Utbildning i byggnads- och samhällsteknik, ingenjör, Utbildning i maskin- och produktionsteknik, Utbildning i el- och automationsteknik, Utbildning i produktionsekonomi
Vasa, Wolffskavägen 33
H-5
-
Tentamen under sista lektionstillfället
Omtent på allmän omtentamen
2 sp = 54 h arbete (c. 24 h i klass, c. 30 h eget arbete)
För bedömningen av kunskaper i finska som andra inhemska används Gemensam europeisk referensram för språk (CEFR). Nivå B1 anger nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 eller högre anger goda kunskaper (vitsorden 4–5). Alla högskolor i Finland följer samma bedömningskriterier.
För bedömningen av kunskaper i finska som andra inhemska används Gemensam europeisk referensram för språk (CEFR). Nivå B1 anger nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 eller högre anger goda kunskaper (vitsorden 4–5). Alla högskolor i Finland följer samma bedömningskriterier.
För bedömningen av kunskaper i finska som andra inhemska används Gemensam europeisk referensram för språk (CEFR). Nivå B1 anger nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 eller högre anger goda kunskaper (vitsorden 4–5). Alla högskolor i Finland följer samma bedömningskriterier.
För bedömningen av kunskaper i finska som andra inhemska används Gemensam europeisk referensram för språk (CEFR). Nivå B1 anger nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 eller högre anger goda kunskaper (vitsorden 4–5). Alla högskolor i Finland följer samma bedömningskriterier.
Leif Östman
Kontaktundervisning
Studiematerial på Moodle. Svenska skrivregler (2017)
Föreläsningar, diskussioner i grupp, skrivövningar, rapporter och muntliga presentationer. Vissa uppgifter görs parvis.
Kursen utvärderas utgående från utförda uppgifter, muntliga och skriftliga. För godkänd prestation krävs att alla inlämningsuppgifter är godkända, så även skriftliga förhör. Studeranden har visat att hen behärskar givna skrivregler, kan sammanställa språkligt korrekta dokument och klarar av att muntligt presentera ett givet ämne inför publik.
Svenska
26.10.2020 - 20.12.2020
01.08.2020 - 26.10.2020
Åsa Fagerudd
Vasa
Utbildning i byggnads- och samhällsteknik, ingenjör (lantmäteri), Utbildning i byggnads- och samhällsteknik, ingenjör, Utbildning i maskin- och produktionsteknik, Utbildning i el- och automationsteknik, Utbildning i produktionsekonomi
Vasa, Wolffskavägen 33
H-5
-
-
Repetitionsförhör vid kursens sista lektionstillfälle. Andra tillfällen för repetitionstillfället vid omtentamenstillfällen.
-
81 h arbete för 3 sp, varav 36 h i klass och 45 h arbete på egen tid.
Uppfyller inte kraven för vitsordet 1.
Muntlig framställning: Försvarlig presentationsförmåga som präglas av delvis stilmässigt olämpligt språk, ostrukturerat innehåll och avsaknad av engagemang.
Skriftlig framställning: Försvarlig skriftlig förmåga somvisar på osäkerhet i fråga omskrivregler och att uttrycka sig iskrift.
Informationssökning: Förmåga att söka reda på källor till en uppgift men källorna ärytliga och elementära.
Rapportering: Förmåga att ställa upp en rapport där reglerna för standarduppställning framgår iviss mån. Språket är torftigt och det förekommer felaktigheter, men rapporttexten är begriplig.
Referenssystem: Försöker använda ett referenssystem och lyckas i någon mån.
Muntlig framsrällning: God presentationsförmåga som präglas av strukturerat innehåll, lämpligt språk och positiv inställning.
Skriftlig framställning: God skriftlig förmåga som visar att skribenten behärskar skrivregler och har en stilkänsla.
Informationssökning: God förmåga att samla pålitliga källor till en uppgift.
Rapportering: God förmåga att ställa upp en överskådlig rapport i enlighet med reglerna för standarduppställning. Språket är
begripligt och fungerande.
Referenssystem: God förmåga att använda ett referenssystem på ett fungerande sätt.
Muntlig framställning: Berömlig presentationsförmåga som präglas av genomtänkt och väl strukturerat innehåll, tydligt och mångsidigt språk och positiv attityd till ämnet och situationen. Ett kunnigt intryck ges.
Skriftig framställning: Berömlig skriftlig förmåga som visar att skribenten använder ett mångsidigt, stilrent och felfritt skriftspråk.
Informationssökning: Berömlig förmåga att kritiskt söka reda på pålitliga och trovärdiga källor till en uppgift.
Rapportering: Berömlig förmåga att ställa upp en välstrukturerad och visuellt tilltalande rapport. Rapporttexten är välskriven, anpassad till ämnet och felfri.
Referenssystem: Berömlig förmåga att använda ett eller flera referenssystem och känna till inom vilka ämnesområden den används.
Kaj Rintanen
Kontaktundervisning
Studiematerial på Moodle. Svenska skrivregler (2017)
Föreläsningar, diskussioner i grupp, skrivövningar, rapporter och muntliga presentationer. Vissa uppgifter görs parvis.
Kursen utvärderas utgående från utförda uppgifter, muntliga och skriftliga. För godkänd prestation krävs att alla inlämningsuppgifter är godkända, så även skriftliga förhör. Studeranden har visat att hen behärskar givna skrivregler, kan sammanställa språkligt korrekta dokument och klarar av att muntligt presentera ett givet ämne inför publik.
Svenska
31.08.2020 - 25.10.2020
01.08.2020 - 30.09.2020
Åsa Fagerudd
Vasa
Utbildning i byggnads- och samhällsteknik, ingenjör (lantmäteri), Utbildning i byggnads- och samhällsteknik, ingenjör, Utbildning i maskin- och produktionsteknik, Utbildning i el- och automationsteknik, Utbildning i produktionsekonomi
Vasa, Wolffskavägen 33
H-5
-
-
Repetitionsförhör vid kursens sista lektionstillfälle. Andra tillfällen för repetitionstillfället vid omtentamenstillfällen.
-
81 h arbete för 3 sp, varav 36 h i klass och 45 h arbete på egen tid.
Uppfyller inte kraven för vitsordet 1.
Muntlig framställning: Försvarlig presentationsförmåga som präglas av delvis stilmässigt olämpligt språk, ostrukturerat innehåll och avsaknad av engagemang.
Skriftlig framställning: Försvarlig skriftlig förmåga somvisar på osäkerhet i fråga omskrivregler och att uttrycka sig iskrift.
Informationssökning: Förmåga att söka reda på källor till en uppgift men källorna ärytliga och elementära.
Rapportering: Förmåga att ställa upp en rapport där reglerna för standarduppställning framgår iviss mån. Språket är torftigt och det förekommer felaktigheter, men rapporttexten är begriplig.
Referenssystem: Försöker använda ett referenssystem och lyckas i någon mån.
Muntlig framsrällning: God presentationsförmåga som präglas av strukturerat innehåll, lämpligt språk och positiv inställning.
Skriftlig framställning: God skriftlig förmåga som visar att skribenten behärskar skrivregler och har en stilkänsla.
Informationssökning: God förmåga att samla pålitliga källor till en uppgift.
Rapportering: God förmåga att ställa upp en överskådlig rapport i enlighet med reglerna för standarduppställning. Språket är
begripligt och fungerande.
Referenssystem: God förmåga att använda ett referenssystem på ett fungerande sätt.
Muntlig framställning: Berömlig presentationsförmåga som präglas av genomtänkt och väl strukturerat innehåll, tydligt och mångsidigt språk och positiv attityd till ämnet och situationen. Ett kunnigt intryck ges.
Skriftig framställning: Berömlig skriftlig förmåga som visar att skribenten använder ett mångsidigt, stilrent och felfritt skriftspråk.
Informationssökning: Berömlig förmåga att kritiskt söka reda på pålitliga och trovärdiga källor till en uppgift.
Rapportering: Berömlig förmåga att ställa upp en välstrukturerad och visuellt tilltalande rapport. Rapporttexten är välskriven, anpassad till ämnet och felfri.
Referenssystem: Berömlig förmåga att använda ett eller flera referenssystem och känna till inom vilka ämnesområden den används.
Ronnie Sundsten
Kontaktundervisning
Övningsuppgifter och föreläsningsunderlag på Moodle.
Litteratur:
Backman, J., 2015. Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur.
Nyberg, R. & Tidström A., 2012. Skriv vetenskapliga uppsatser, examensarbeten och avhandlingar. Lund: Studentlitteratur.
Walla, E., 2008, Så skriver du bättre tekniska rapporter. Lund: Studentlitteratur.
Föreläsningar, individuella uppgifter,skrivuppgifter i grupp, litteraturstudier, muntliga presentationer.
Godkänd/Avvisade
Svenska
31.08.2020 - 30.10.2020
01.08.2020 - 30.09.2020
Åsa Fagerudd
Vasa
Utbildning i byggnads- och samhällsteknik, ingenjör (lantmäteri), Utbildning i byggnads- och samhällsteknik, ingenjör, Utbildning i maskin- och produktionsteknik, Utbildning i el- och automationsteknik, Utbildning i produktionsekonomi
Vasa, Wolffskavägen 33
Godkänd/Avvisade
Gästföreläsare från Tritonia.
Repetitionsförhör vid sista lektionstillfället. Därefter vid omtentamenstillfällen eller annan överenskommelse.
81 h arbete för den studerande under kursen uppdelat på 36 h arbete i klass och 45 h arbete på egen hand.
För godkänd prestation krävs följande:
Rapportering: Förmåga att rapportera och dokumentera inom kompetensområdet. Hen behärskar skriv‐ och uppställningsregler som utmärker dokumentation på examensarbetesnivå och känner till den stilnivå som är lämplig i en formell rapporterande text inom teknikområdet
Vetenskapligt skrivande: Har beredskap att planera och slutföra en omfattande utvecklings‐ och projektuppgift och känner till arbetsprocessen för vetenskapligt skrivande. Har beredskap att framföra grundad argumentationn och grundade slutsatser. Känner till och kan använda skrivhandböcker. Kan använda ett eller flera
referenssystem.
Läsning och granskning: Förmåga att kritiskt läsa och granska rapporter inom kompetensområdet och förbereda ett muntligt opponentskap.
Informationssökning: Förmåga att kritiskt och systematiskt söka källor och ta del av dem innehållsmässigt för skriftliga och muntliga uppgifter inom kompetensområdet.
Kaj Rintanen
Kontaktundervisning
Övningsuppgifter och föreläsningsunderlag på Moodle.
Litteratur:
Backman, J., 2015. Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur.
Nyberg, R. & Tidström A., 2012. Skriv vetenskapliga uppsatser, examensarbeten och avhandlingar. Lund: Studentlitteratur.
Walla, E., 2008, Så skriver du bättre tekniska rapporter. Lund: Studentlitteratur.
Föreläsningar, individuella uppgifter,skrivuppgifter i grupp, litteraturstudier, muntliga presentationer.
Godkänd/Avvisade
Svenska
26.10.2020 - 31.12.2020
01.08.2020 - 26.10.2020
Åsa Fagerudd
Vasa
Utbildning i byggnads- och samhällsteknik, ingenjör (lantmäteri), Utbildning i byggnads- och samhällsteknik, ingenjör, Utbildning i maskin- och produktionsteknik, Utbildning i el- och automationsteknik, Utbildning i produktionsekonomi
Vasa, Wolffskavägen 33
Godkänd/Avvisade
Gästföreläsare från Tritonia.
Repetitionsförhör vid sista lektionstillfället. Därefter vid omtentamenstillfällen eller annan överenskommelse.
81 h arbete för den studerande under kursen uppdelat på 36 h arbete i klass och 45 h arbete på egen hand.
För godkänd prestation krävs följande:
Rapportering: Förmåga att rapportera och dokumentera inom kompetensområdet. Hen behärskar skriv‐ och uppställningsregler som utmärker dokumentation på examensarbetesnivå och känner till den stilnivå som är lämplig i en formell rapporterande text inom teknikområdet
Vetenskapligt skrivande: Har beredskap att planera och slutföra en omfattande utvecklings‐ och projektuppgift och känner till arbetsprocessen för vetenskapligt skrivande. Har beredskap att framföra grundad argumentationn och grundade slutsatser. Känner till och kan använda skrivhandböcker. Kan använda ett eller flera
referenssystem.
Läsning och granskning: Förmåga att kritiskt läsa och granska rapporter inom kompetensområdet och förbereda ett muntligt opponentskap.
Informationssökning: Förmåga att kritiskt och systematiskt söka källor och ta del av dem innehållsmässigt för skriftliga och muntliga uppgifter inom kompetensområdet.
Kontaktundervisning
Kompendium + övrigt material på Moodle.
- Interaktiva lektioner (närvaro 75 %)
- Kortare föreläsningar
- Par- och gruppdiskussioner
- Skriftliga övningar och skriftliga inlämningsuppgifter
- Eget arbete
- Presentation och opponering
Bedömning på basen av
- Muntlig presentation och andra muntliga övningar (bl.a. kokous)
- Skriftliga prov/förhör
- Skriftliga inlämningsuppgifter
- Timaktivitet
- Muntlig och skriftlig färdighet bedöms med skilda vitsord.
05.10.2020 - 31.12.2020
02.07.2020 - 31.07.2020
Emilia Vikfors
Kom ihåg att också anmäla dig till de skriftliga och muntliga delarna:
YH10FI01-M-3052
YH10FI01-S-3049
Vasa
Utbildning i byggnads- och samhällsteknik, ingenjör (lantmäteri), Utbildning i byggnads- och samhällsteknik, ingenjör, Utbildning i maskin- och produktionsteknik, Utbildning i el- och automationsteknik, Utbildning i produktionsekonomi
Vasa, Wolffskavägen 33
H-5
Tvåspråkiga studerande kan avlägga kursen delvis på distans. Vissa tillfällen är obligatoriska för alla.
Skriftlig tentamen under sista lektionstillfället.
Omtent på allmänt omtentamenstillfälle.
4 sp = 108 h arbete (c. 42 h i klass, c. 66 h eget arbete)
Bedömningen av kunskaperna i finska baserar sig på Europeiska referensramen för språk (CEFR). Nivå B1 avser nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 avser goda kunskaper (vitsorden 4–5). Samma bedömningskriterier används vid alla högskolor i Finland. Nivå A2 eller lägre är undekänt.
Muntlig och skriftlig färdighet bedöms med skilda vitsord.
Bedömningen av kunskaperna i finska baserar sig på Europeiska referensramen för språk (CEFR). Nivå B1 avser nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 avser goda kunskaper (vitsorden 4–5). Samma bedömningskriterier används vid alla högskolor i Finland. Nivå A2 eller lägre är undekänt.
Muntlig och skriftlig färdighet bedöms med skilda vitsord.
Bedömningen av kunskaperna i finska baserar sig på Europeiska referensramen för språk (CEFR). Nivå B1 avser nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 avser goda kunskaper (vitsorden 4–5). Samma bedömningskriterier används vid alla högskolor i Finland. Nivå A2 eller lägre är undekänt.
Muntlig och skriftlig färdighet bedöms med skilda vitsord.
Bedömningen av kunskaperna i finska baserar sig på Europeiska referensramen för språk (CEFR). Nivå B1 avser nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 avser goda kunskaper (vitsorden 4–5). Samma bedömningskriterier används vid alla högskolor i Finland. Nivå A2 eller lägre är undekänt.
Muntlig och skriftlig färdighet bedöms med skilda vitsord.
Kontaktundervisning
Kompendium + övrigt material på Moodle.
- Interaktiva lektioner (närvaro 75 %)
- Kortare föreläsningar
- Par- och gruppdiskussioner
- Skriftliga övningar och skriftliga inlämningsuppgifter
- Eget arbete
- Presentation och opponering
Bedömning på basen av
- Muntlig presentation och andra muntliga övningar (bl.a. kokous)
- Skriftliga prov/förhör
- Skriftliga inlämningsuppgifter
- Timaktivitet
- Muntlig och skriftlig färdighet bedöms med skilda vitsord.
31.08.2020 - 01.11.2020
01.08.2020 - 30.09.2020
Emilia Vikfors
Kom ihåg att också anmäla dig till de skriftliga och muntliga delarna:
YH10FI01-M-3052
YH10FI01-S-3049
Vasa
Utbildning i byggnads- och samhällsteknik, ingenjör (lantmäteri), Utbildning i byggnads- och samhällsteknik, ingenjör, Utbildning i maskin- och produktionsteknik, Utbildning i el- och automationsteknik, Utbildning i produktionsekonomi
Vasa, Wolffskavägen 33
H-5
Tvåspråkiga studerande kan avlägga kursen delvis på distans. Vissa tillfällen är obligatoriska för alla.
Skriftlig tentamen under sista lektionstillfället.
Omtent på allmänt omtentamenstillfälle.
4 sp = 108 h arbete (c. 42 h i klass, c. 66 h eget arbete)
Bedömningen av kunskaperna i finska baserar sig på Europeiska referensramen för språk (CEFR). Nivå B1 avser nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 avser goda kunskaper (vitsorden 4–5). Samma bedömningskriterier används vid alla högskolor i Finland. Nivå A2 eller lägre är undekänt.
Muntlig och skriftlig färdighet bedöms med skilda vitsord.
Bedömningen av kunskaperna i finska baserar sig på Europeiska referensramen för språk (CEFR). Nivå B1 avser nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 avser goda kunskaper (vitsorden 4–5). Samma bedömningskriterier används vid alla högskolor i Finland. Nivå A2 eller lägre är undekänt.
Muntlig och skriftlig färdighet bedöms med skilda vitsord.
Bedömningen av kunskaperna i finska baserar sig på Europeiska referensramen för språk (CEFR). Nivå B1 avser nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 avser goda kunskaper (vitsorden 4–5). Samma bedömningskriterier används vid alla högskolor i Finland. Nivå A2 eller lägre är undekänt.
Muntlig och skriftlig färdighet bedöms med skilda vitsord.
Bedömningen av kunskaperna i finska baserar sig på Europeiska referensramen för språk (CEFR). Nivå B1 avser nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 avser goda kunskaper (vitsorden 4–5). Samma bedömningskriterier används vid alla högskolor i Finland. Nivå A2 eller lägre är undekänt.
Muntlig och skriftlig färdighet bedöms med skilda vitsord.
Kontaktundervisning
Kompendium + övrigt material på Moodle.
- Interaktiva lektioner (närvaro 75 %)
- Kortare föreläsningar
- Par- och gruppdiskussioner
- Skriftliga övningar och skriftliga inlämningsuppgifter
- Eget arbete
- Presentation och opponering
Bedömning på basen av
- Muntlig presentation och andra muntliga övningar (bl.a. kokous)
- Skriftliga prov/förhör
- Skriftliga inlämningsuppgifter
- Timaktivitet
- Muntlig och skriftlig färdighet bedöms med skilda vitsord.
31.08.2020 - 25.10.2020
01.08.2020 - 30.09.2020
Emilia Vikfors
Kom ihåg att också anmäla dig till de skriftliga och muntliga delarna:
YH10FI01-M-3052
YH10FI01-S-3049
Vasa
Utbildning i byggnads- och samhällsteknik, ingenjör (lantmäteri), Utbildning i byggnads- och samhällsteknik, ingenjör, Utbildning i maskin- och produktionsteknik, Utbildning i el- och automationsteknik, Utbildning i produktionsekonomi
Vasa, Wolffskavägen 33
H-5
Tvåspråkiga studerande kan avlägga kursen delvis på distans. Vissa tillfällen är obligatoriska för alla.
Skriftlig tentamen under sista lektionstillfället.
Omtent på allmänt omtentamenstillfälle.
4 sp = 108 h arbete (c. 42 h i klass, c. 66 h eget arbete)
Bedömningen av kunskaperna i finska baserar sig på Europeiska referensramen för språk (CEFR). Nivå B1 avser nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 avser goda kunskaper (vitsorden 4–5). Samma bedömningskriterier används vid alla högskolor i Finland. Nivå A2 eller lägre är undekänt.
Muntlig och skriftlig färdighet bedöms med skilda vitsord.
Bedömningen av kunskaperna i finska baserar sig på Europeiska referensramen för språk (CEFR). Nivå B1 avser nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 avser goda kunskaper (vitsorden 4–5). Samma bedömningskriterier används vid alla högskolor i Finland. Nivå A2 eller lägre är undekänt.
Muntlig och skriftlig färdighet bedöms med skilda vitsord.
Bedömningen av kunskaperna i finska baserar sig på Europeiska referensramen för språk (CEFR). Nivå B1 avser nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 avser goda kunskaper (vitsorden 4–5). Samma bedömningskriterier används vid alla högskolor i Finland. Nivå A2 eller lägre är undekänt.
Muntlig och skriftlig färdighet bedöms med skilda vitsord.
Bedömningen av kunskaperna i finska baserar sig på Europeiska referensramen för språk (CEFR). Nivå B1 avser nöjaktiga kunskaper (vitsorden 1–3) och nivå B2 avser goda kunskaper (vitsorden 4–5). Samma bedömningskriterier används vid alla högskolor i Finland. Nivå A2 eller lägre är undekänt.
Muntlig och skriftlig färdighet bedöms med skilda vitsord.
Inga förverkliganden har kopplats till utbildningen.